Granskning av statsrådens tjänsteutövning och regeringsärendenas handläggning

Konstitutionsutskottet, KU, har gjort en administrativ granskning av regeringens och ministrarnas arbete. Här följer ett urval av resultaten.

KU har granskat hanteringen av hemliga handlingar inom Regeringskansliet. Utrikesdepartementet är ett av tre departement som har ingått i granskningen. KU konstaterar att rätten att ta del av allmänna handlingar utgör en hörnsten i den svenska rättsordningen. Denna rätt är av central betydelse för opinionsbildning, för debatt och för insyn i och kontroll av myndigheternas verksamhet. För att det ska fungera måste allmänheten kunna få veta vilka handlingar som finns hos en myndighet. KU konstaterar att Utrikesdepartementets huvuddiarium inte motsvarar de krav som finns i offentlighets- och sekretesslagen om registrering av allmänna handlingar. Regeringskansliet har börjat arbeta för att departementet enklare och lättare ska kunna göra uppgifter i diariet tillgängliga för allmänheten. KU utgår från att Regeringskansliet skyndar på arbetet.

KU har vidare följt upp förra årets granskning om delegation och subdelegation. Årets granskning har omfattat författningar som hör under Arbetsmarknadsdepartementet och Finansdepartementet. Syftet med granskningen har varit att få en bild av hur rutiner och kontrollfunktioner i regeringens arbete med normgivningsfrågor fungerar i praktiken. Enligt utskottet verkar detta arbete i stort fungera tillfredsställande. KU gör härutöver vissa uttalanden. När det gäller myndigheternas föreskrifter slår KU fast att uppsikten över myndigheternas normgivning i första hand får anses ankomma på regeringen. Utskottet framhåller bland annat vikten av att regeringen fortlöpande följer myndigheternas normgivning. KU konstaterar vidare att myndigheternas förteckningar över gällande föreskrifter och uppgiften i ingressen till myndighetsföreskriften om vilket eller vilka bemyndiganden som myndighetens beslutanderätt grundar sig på borde underlätta regeringens möjligheter till kontroll och överblick på området. Utskottet anser att det finns anledning att överväga interna riktlinjer eller rutiner för kontroll av att de nämnda förteckningarna ges in till Regeringskansliet och för hur de där ska tas om hand.

KU har också granskat när regeringen lämnat propositioner till riksdagen i förhållande till när lagförslagen börjar gälla. Utskottet noterar att det genomsnittliga antalet dagar har sjunkit för varje valperiod sedan slutet av 1990-talet. I en del ärenden får riksdagen därmed inte, enligt utskottet, fullt ut den tid som den bör ha för behandling av förslagen.

Regeringens styrning av förvaltningsmyndigheter är en annan fråga som KU granskat. Regeringskansliet anser att kontakter mellan myndigheterna och Regeringskansliet är viktiga inslag i en effektiv förvaltning och att de bör syfta till utbyte av information och kunskap och till förtydligande av regeringens styrning. KU har ingen annan uppfattning. Men utskottet menar att det är väsentligt att informella kontakter inte går utöver den formella ramen för myndigheternas verksamhet och att de är mer inriktade på information än styrning. Utskottet pekar även på att dokumentation av kontakter är en nödvändig förutsättning för en efterföljande kontroll.

Riksdagen lade utskottets anmälan till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.