Grundläggande om utbildning

Herr talman! I detta ärende behandlar vi utbildningsutskottets betänkande 6, och där behandlas ett hundratal yrkanden från allmänna motionstiden i riksdagen i höstas om bland annat skolans värdegrund, trygghet, särskilda ämnen och kunskapsområden och en hel del annat.

Låt mig börja med, herr talman, och säga att svensk skola står inför mycket stora utmaningar. Hur ska fler elever nå kunskapsmålen? Hur ska skolan bli mer likvärdig? Hur ska vi få fler behöriga, duktiga och engagerade lärare? Hur ska vi öka tryggheten, lugn och ro i skolan och stävja skolk, stök, våld och trakasserier? Hur ska vi hjälpa de elever som behöver mer stöd, och hur ska vi stötta de som är högpresterande och inte får tillräckliga utmaningar i skolan i dag?

Det finns inga snabba lösningar på hur vi lyfter upp svensk skola, och det finns inte heller några enkla lösningar. Den som tror det har varken förstått vidden av utmaningarna eller hur en så pass omfattande verksamhet som svensk skola med så många huvudmän, regelverk, fördelningssystem och medarbetare kan förändras. Vad som krävs är en rad reformer och ett kontinuerligt, mödosamt arbete under många år för att höja svensk skola till att åter bli en skola i världsklass. Det handlar om att hantera utmaningarna jag redan nämnt och många fler därtill.

Svensk skola måste återgå till att bli en kunskapsskola. Fokus måste vara lärarledd undervisning av hög kvalitet med fokus på kunskapsresultat och läroböcker av hög kvalitet i en miljö som präglas av lugn och ro, ordning och reda, att elever följer de regler som gäller och att lärarna har en arbetsmiljö som gör att de trivs och vill utvecklas i jobbet. Vidare ska föräldrar ta ansvar för att deras barn sköter sig.

Detta kommer att kräva en högre grad av regelstyrning, tydligare fokus på ordning och reda, större satsningar på läroböcker och ett tydligare ledarskap i svensk skola. Målsättningen måste vara att alla elever ska nå kunskapsmålen och att alla skolor ska hålla en hög kvalitet. Så är det inte i dag. Det är tyvärr långt därifrån.

Det som däremot kommer att behöva ta ett steg tillbaka, herr talman, är det omfattande fokuset på digitalisering, särskilt i unga åldrar, den alltför omfattande administrativa delen av lärarnas arbete, flummiga idéer om att ta bort läxor och F-betyget eller att lärarledd undervisning skulle vara något gammaldags och mossigt samt skolor som konkurrerar med klatschiga koncept och reklamkampanjer men som inte fokuserar på kvalitet.

I grund och botten behöver svensk skola ett statligt huvudmannaskap igen. Detta är i det längre perspektivet den allra viktigaste pusselbiten för att garantera likvärdigheten i svensk skola. Tre decennier av kommunalt huvudmannaskap har försämrat kunskapsresultaten. Vi har urholkat läraryrkets status och skapat orimliga skevheter i resursfördelning. Många kommuner har inte tagit det ansvar som krävs för sin skola - antingen för att de inte har prioriterat detta eller för att de inte har haft kapacitet att kunna prioritera detta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Att skapa likvärdighet i svensk skola, herr talman, innebär inte att resurserna nödvändigtvis ska fördelas lika. Likvärdighet handlar om lika förutsättningar, inte om lika ekonomiskt utfall. Svensk skola är redan i dag kompensatorisk genom till exempel socioekonomisk omfördelning, tilläggsbelopp, extra stöd för de elever som behöver det, fritidsverksamhet och en hel del annat. Men svensk skola kommer att behöva bli än mer kompensatorisk eftersom förutsättningarna skiljer sig åt så mycket som de gör. Det handlar till exempel om fler mindre undervisningsgrupper, fler speciallärare, ökade möjligheter till skola på loven för de elever som behöver och att fler barn i utsatta områden går i förskolan.

Ett sätt att öka likvärdigheten i undervisningen är att satsa på läroböcker av hög kvalitet. Det gör den här regeringen. Vi satsar detta år från statens sida nästan 700 miljoner kronor i ett riktat stöd till läroböcker och de kommande åren 500 miljoner kronor per år.

Det är intressant att sätta detta i perspektiv. Under 2021, herr talman, fick en elev i svensk skola enligt de senaste siffrorna i genomsnitt läroböcker i samtliga ämnen för 850 kronor. Det är alltså 70 kronor i månaden. Det är mindre än vad ett basabonnemang på Netflix kostar. Jämfört med våra grannländer ligger vi avsevärt lägre.

De nya pengar som nu tillförs motsvarar ungefär 500 kronor ytterligare per elev för detta år. Huvudmännen kan ansöka om detta stöd, men de får inte lägga mindre resurser på läroböcker och läromedel än de gjort de senaste tre åren. Man kan alltså inte minska de kommunala anslagen och kompensera den besparingen med statsbidrag, utan pengarna ska gå till fler läroböcker. Det är nya pengar; det är ett ytterligare stöd för att kunna köpa in läroböcker.

Det finns mycket starka skäl för denna satsning. Läroböcker i skolan förbättrar inlärningen. Det höjer undervisningens kvalitet, gör det lättare för föräldrar att hjälpa sina barn i skolarbetet och minskar arbetsbördan för lärare som lägger tiotals timmar varje termin på att producera egna läromedel, som dessutom inte är kvalitetssäkrade på det sätt som en lärobok är.

Fler läroböcker är också en förutsättning för att minska skärmtiden i skolan. Kognitiv forskning visar att barn lär sig bättre när de läser i en bok, och vem som helst som hanterat en Ipad eller en dator vet att det är lätt att bli distraherad. Våra barn behöver mindre skärmtid. De behöver mer läsning och skrivning med papper och penna.

Men jag medger att det bästa vore om kommunerna, som har ansvaret för detta, hade prioriterat läroböcker högre. Då hade inte regeringen behövt göra denna extra satsning. Men eftersom detta område är så eftersatt är denna satsning absolut nödvändig.

Avslutningsvis, herr talman, finns det fler frågor kopplade till läroböcker som nu bereds i Regeringskansliet. Det följer av den utredning som genomfördes för några år sedan av Gustav Fridolin, den tidigare skolministern. Det var en utredning, men det blev två betänkanden av den - ett om skolbibliotekens roll och ett om läromedel. Jag är i grunden positiv till den utredningen, vill jag säga, och jag hoppas att regeringen så fort som möjligt kommer med förslag till riksdagen så att vi kan genomföra de förändringarna. Det handlar bland annat om definitioner i lagstiftning och sådana saker.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Med detta sagt vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! I det betänkande vi debatterar i dag ingår motioner om modersmålsundervisning.

Herr talman! Jag är orolig för vad den här regeringen kommer att göra med våra elevers rätt till modersmålsundervisning. Tidöavtalet har ju landat i att modersmålsundervisningens negativa effekter ska granskas. Det är de facto retorik som man köpt av SD.

Vilka negativa effekter menar man då? Är det att barnen får en tryggare kulturell identitet? Är det att barn som är starka i sitt modersmål också presterar bättre i andra ämnen, som engelska och svenska?

Det finns stor potential att stärka modersmålsundervisningen i Sverige; det är jag den första att skriva under på. Men det är SD-retorik att modersmålsundervisningen skulle vara skadlig. Det finns gott om forskning, gott om forskning i Sverige och internationellt, som konstaterar de stora nyttorna. Det är bara att söka på Google.

Min fråga till Fredrik Malm är om hans regering kommer att ge vika för SD:s krav att ta bort modersmålsundervisningen om den de facto politiskt tillsatta utredningen skulle föreslå det.

Herr talman! Jag tackar så mycket för frågan.

Den här verksamheten är ju reglerad i dag, herr talman. I det som vi har kommit överens om och i Tidöavtalet nämns ingenting om att modersmålsundervisningen skulle vara skadlig eller något sådant. Det är socialdemokratisk retorik. Det står att man ska utreda om det kan få negativa konsekvenser. Det skulle till exempel vara om modersmålsundervisningen skulle inkräkta på inlärningen av svenska på något sätt eller ta lektionstid från andra ämnen. Om så sker är det ju inte bra.

Jag skulle inte vara särskilt orolig över detta. Sverige har ju haft modersmålsundervisning, som tidigare hette hemspråk, under många år.

Dessutom ställs det vissa krav. Det handlar inte bara om att ens föräldrar talar det språket, utan man ska också tala det språket hemma. Det krävs också att man har vissa grundkunskaper i modersmålet för att man ska kunna ta del av den undervisningen.

Det finns andra saker man kan titta på också, till exempel hur läromedlen ser ut i modersmålsundervisningen. Jag har tidigare fått indikationer på att det förekommit modersmålsundervisning där man haft läroböcker från hemlandet och hemlandet inte har riktigt samma syn som Sverige på vilket samhällsskick som är mest lämpligt. Det kanske är av just det skälet som de här personerna befinner sig i Sverige - för att de tvingades fly hemlandet.

Det finns säkert saker och ting som man kan titta på i detta, men jag skulle inte vara särskilt orolig.

Herr talman! Tack, Fredrik Malm, för svaret!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Man skulle ju vilja bli betryggad när man lyssnar på den här debatten. Men om man är lite mer insatt och dessutom har läst Tidöavtalet och förstår hur de politiska majoriteterna ser ut i den här regeringen blir man orolig.

Sverigedemokraterna nickar instämmande. Det är också intressant.

De facto står det i Tidöavtalet att modersmålsundervisningen ska ses över, och man betonar att det är de negativa effekterna som ska utredas. Då utgår man inte från forskningen, utan det är högst politiskt.

Vad det här regeringsunderlagets största parti vill är ju tydligt. Det står i betänkandet som vi i dag debatterar. Modersmålsundervisningen ska fasas ut. Den ska försvinna. Det är, svart på vitt, vad det största partiet i det här regeringsunderlaget tycker. Då är det inte konstigt att vi är många som är oroliga.

Min fråga till Fredrik Malm kvarstår. Om det är Sverigedemokraternas krav att modersmålsundervisningen ska tas bort och om utredningen föreslår det, för det kan ju vara så att Sverigedemokraterna tycker till om vem utredaren blir, kommer Fredrik Malm att kunna säkerställa att rätten till modersmålsundervisning för våra barn och elever i Sverige kvarstår? Kan han garantera mig det?

Herr talman! Till att börja med finns det ingenting i Tidöavtalet som säger att modersmålsundervisningen ska bort. Det finns ingenting som säger att den är skadlig. Det som står där är att det ska ses över om den får negativa konsekvenser.

Det är klart att man se över någonting också utifrån dess positiva konsekvenser. Men det sker inte lika ofta i politiken att man gör det, kan jag säga, och de positiva konsekvenserna tror jag inte att man behöver se över särskilt mycket. Det är bättre att kunna två språk än ett, tycker jag. Det är bättre att kunna tre än två, dessutom, och kan man tio är det alldeles förträffligt. Men om modersmålsundervisningen får konsekvenser för den andra undervisningen, till exempel om man går från lektioner i svenska som man behöver för att i stället läsa sitt modersmål som man ändå har med sig hemifrån, är det inte särskilt bra. Det är väl bra om man kan se över de delarna. Men jag skulle som sagt inte vara särskilt bekymrad över detta.

Herr talman! Det var en fröjd att höra ledamoten Malm i talarstolen. Det borde vara mindre klatschigt i svensk skola. Det finns inga enkla lösningar.

Det hade varit välkommet om man uppfattade att det är så regeringens politik funkar. Det är inte riktigt så jag uppfattar det. Men jag utgår från att det här innebär Liberalerna från och med nu inte kommer att säga att svensk skola är räddad om vi bara förstatligar den. Det hade ju varit lite väl mycket av en förenkling, så jag utgår från att det är slut med det i dagsläget.

Jag vill egentligen ställa en fråga om någonting annat. Ledamoten sa att det är flum att ta bort betyget F och att de som diskuterar problemen med dagens F är flummiga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det finns en rätt aktiv skoldebattör som heter Mannerheim. Jag uppfattar inte henne som flummig. Det gör tydligen ledamoten Malm.

Lärarnas Riksförbunds ordförande Åsa Fahlén uppfattar inte jag som en flummänniska, direkt. Men det gör tydligen Fredrik Malm.

Alla dessa skolforskare och skolledare säger att det finns problem med dagens system och hur F fungerar. Min fråga är därför: Om vi ska ha en mindre klatschig skoldebatt och lite mer fokus på att detta faktiskt är komplicerat och att det inte finns några enkla lösningar undrar jag om ledamoten Malm ser att det finns problem kopplat till betyget F, det betygssystem vi har i dagsläget och de konsekvenser F-betyget ger när det ges.

Herr talman! Niels Paarup-Petersen går upp i talarstolen och argumenterar för att det inte finns några enkla lösningar - och sedan föreslår han precis en sådan: att helt enkelt ta bort betyget underkänt. Då är saken biff, så att säga.

Så enkelt är det inte. Det är inte så att eleverna lär sig mer i skolan för att man tar bort möjligheten att bli underkänd. Om man tar bort betyget underkänd betyder det inte att de eleverna plötsligt har blivit godkända eller har nått de kunskapsmål vi har.

Sanningen är ju att vi måste ha höga ambitioner för svensk skola. Vi måste ha målsättningar och mål som eleverna ska uppnå. Armand Duplantis hoppar 6,22 i stavhopp, tror jag att det är. Hur högt hade han hoppat om han inte hade haft en ribba? Det kan man fråga sig. Det hade varit omöjligt att ta reda på hur högt han hade hoppat, och han hade inte kunnat se om han hoppade högre en gång jämfört med gången tidigare. När han klarar en höjd höjer han dessutom ribban lite till. Det är precis så svensk skola också måste fungera.

Det är klart att man mycket väl kan diskutera de olika betygsstegen. Man kan diskutera spannen däremellan, och man kan diskutera en rad olika saker. Det är inte så att detta är några stentavlor från berget Sinai, utan det är någonting som politiker och även Skolverket kan rå över på olika sätt. Tidigare har vi haft fyra steg, och någon gång har vi haft fem. Ibland har vi bokstäver, ibland har vi siffror och så vidare. Men i grund och botten är det så att vi måste ha vissa mål eleven behöver uppnå för att kunna ta sig vidare till nästa steg, och därför behövs det här betyget.

Man tar en smitväg om man tror att man hjälper barn och ungdomar genom att ta bort F-betyget. Det innebär bara att dessa barn kommer att flyttas upp till nästa stadium, och nästa, och sedan i stället får bekymmer framöver. Det är mycket bättre att sätta in stöd tidigt - att kunna upptäcka dessa elever och ge dem mer hjälp.

Herr talman! Jag kan konstatera att vägen från mindre klatschigt till att fortsätta i samma stil som alltid var ungefär fem meter lång.

Jag har inte ens föreslagit att vi ska ta bort betyget F. Jag har inte föreslagit det. Jag ställde frågan till ledamoten Fredrik Malm om han ser att det faktiskt finns problem med hur dagens betygssystem definieras, vad som gör att man får betyget F och konsekvenserna av det. Ser han att det finns problem med det? Det var min fråga. Jag sa inte att betyget F skulle tas bort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag vill däremot jättegärna ställa frågan igen. Låt oss ta Duplantis; det är en fantastiskt vacker metafor! Så här fungerar dagens betygssystem: Om Duplantis skulle trilla en gång när han springer för att hoppa och slå nytt världsrekord - som enligt min mobil är 6,22, men det kan ha kommit ett nytt rekord sedan februari - skulle han inte få lov att hoppa igen. Det är så skolsystemet funkar. Om man trillar en gång får man inte hoppa igen, för det är det som ger betyget F.

Detta innebär att du bedöms efter din absolut sämsta prestation, inte efter hur bra du är generellt. För att få betyget E måste du leverera rätt sak varenda gång. Det är i dagsläget din över huvud taget sämsta insats som avgör om du får lov att hoppa igen och gå vidare.

Jag tror ju att det finns möjligheter att förbättra systemet, och därför frågar jag återigen om Fredrik Malm ser att det finns vissa problem med sättet detta fungerar på och om han ser att det finns ett värde i att diskutera hur betyget F fungerar, mot vilken bakgrund det ges och konsekvenserna av det så som det fungerar i dag.

Herr talman! Som jag sa i min förra replik till Niels Paarup-Petersen kan man mycket väl diskutera de olika stegen; det handlar inte bara om F utan om de andra bokstäverna dessförinnan också - E, D, C, B och A. Det är klart att man kan diskutera det. Man kan diskutera om spannen är för stora eller för små.

Riksdagen fattade tidigare beslut kring just detta att från lärarens sida göra den sammanvägda bedömningen vid betygssättningen så att det inte ska vara den sämsta prestationen som påverkar och sätter betygen. Men jag skulle säga så här, herr talman: Mitt största bekymmer är egentligen inte konstruktionen av de olika stegen i betygsskalan, utan mitt största bekymmer är att 15 000 elever går ut årskurs 9 varje år utan att komma in på gymnasiet. Det spelar ingen roll vad betyget de får heter, för de eleverna har uppenbarligen inte nått de mål som krävs.

Då kan man välja, vilket jag nu har förstått att Niels Paarup-Petersen inte vill men vilket andra partier i hans opposition vill, att ta bort betyget F och helt enkelt slussa vidare dessa elever till gymnasiet. På gymnasiet ska sedan alla programmen vara högskoleförberedande, och efter det ska eleverna in på universitetet. Problemet är att detta inte är en bra modell för svensk skola. Det är inte en bra modell för svensk skola att vi på det sättet flyttar den stora utmaningen, alltså att elever ska få grundläggande kunskaper, högre och högre upp i åldrarna.

Egentligen behöver vi gå i motsatt riktning, och vi behöver sätta in stöden mycket tidigare. För att sätta in stöd mycket tidigare behövs det mer av screening, mer av diagnostiska prov och mer av mätbara prov och annat. Det handlar om att kunna identifiera de här eleverna bättre och kunna sätta in stödet. Det skulle jag säga är det allra viktigaste.

Herr talman! Den här debatten handlar om 118 motionsförslag från allmänna motionstiden som berör grundläggande frågor om utbildning. Jag kommer att göra några nedslag i sådant som för oss socialdemokrater är viktiga ställningstaganden.

Först ska jag dock säga följande: Skollagen tydliggör bland annat att utbildningen ska utformas i överensstämmelse med grundläggande demokratiska värderingar och de mänskliga rättigheterna, såsom människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet samt solidaritet mellan människor. Utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Den utbildning som våra barn får i skolan är förutsättningen för personlig utveckling och för deltagandet i ett demokratiskt samhälle. Skolan lägger också grunden för hela samhällets välstånd i framtiden. Men ska man leva upp till skollagens portalparagrafer, som jag precis läste upp, och de mål och visioner som vi har antagit för våra barns och elevers bästa kan vi inte acceptera de systemfel som råder i svensk skola och som leder till att ojämlikheten och segregationen ökar.

I det betänkande vi i dag debatterar lyfts bland annat frågan om religiösa friskolor. I regeringsställning tog den socialdemokratiskt ledda regeringen initiativ till att införa tydligare krav och skärpta regler för religiösa friskolor. Men vi anser inte att det räcker. Vi anser att religiös påverkan inte hör hemma i skolan över huvud taget. Alla skolor i Sverige ska vara bra skolor med fokus på kunskap och bildning - inte religiös påverkan.

Ändå vet vi från bland annat Säpo att det förekommer kopplingar mellan skolverksamhet och islamistiska, våldsbejakande miljöer. Vi får också larmrapporter om kristna friskolor som nekar flickor sexualundervisning. Det är helt oacceptabelt, och därför vill vi socialdemokrater förbjuda religiösa friskolor. Vi vill göra det på ett sätt som också tar hänsyn till de internationella åtaganden som Sverige har ingått och till nationella minoriteters förutsättningar att bibehålla och utveckla sin kultur.

Skolan ska vara en plats för elever att byta idéer och tankar. Skolan ska vara en plats där elever växer som människor genom att umgås med och lära av andra med helt annan bakgrund. Där ska bankdirektörens barn möta arbetarens barn, och barnet från en kristen familj ska möta barnet från en muslimsk familj. I den skolan får alla våra barn växa och utvecklas som människor.

Herr talman! Det är en mycket allvarlig utveckling att läsningen sedan en tid har minskat i alla åldrar. Den socialdemokratiskt ledda regeringen genomförde en rad insatser för att främja läsandet bland unga. Läroplanerna ändrades så att högläsning blev en del av förskolans verksamhet. Hundratals miljoner har satsats på kompetensutveckling för förskollärare och lärare i läs- och skrivutveckling inom ramen för Läslyftet. Att fortsätta stärka läs- och skrivförmågan är avgörande för att kunskapsresultaten ska fortsätta att öka. Därför menar vi socialdemokrater att läsfrämjande insatser behöver fortsätta att genomföras.

Bra läromedel är också avgörande för våra barns och ungas lärande, inte minst för dem som inte kommer från studievana hem. Trots detta är tillgången till läromedel ojämlik, och många skolor har inaktuella läromedel. På många skolor tvingas lärare kopiera upp kompendier, vilket tar tid från undervisningen, minskar likvärdigheten och försämrar föräldrars möjlighet att få en sammanhängande bild av undervisningen.

Därför tillsatte vi en utredning som år 2021 presenterades, med förslag om hur statens roll ska se ut när det kommer till läromedel i svensk skola. Bland förslagen fanns inrättandet av en läromedelsnämnd och ett statligt produktionsstöd, liksom att skollagen ska förtydligas när det gäller elevers tillgång till böcker och lärverktyg. Dessa förslag är viktiga. Därför avsätter vi socialdemokrater både resurser och vilja i vårt alternativ för att genomföra dessa förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Sveriges skolor och våra barn och elever står inför en tuff tid framöver mot bakgrund av den ekonomiska krisen. Jag är uppriktigt orolig över att SD:s regering för en politik som kommer att öka problemen i svensk skola. I regeringens vårbudget blir det inga nya pengar till kommunerna, trots att skolsektorn behöver stora tillskott. Fackförbundet Sveriges Lärare har reagerat på högerregeringens besked med orden: "Bristen på nödvändiga resurser är ett svek mot barn, elever och lärare som kommer att vara kännbart under lång tid framöver." Det är tydligt att SD och regeringen låter barnen betala priset för krisen.

Samtidigt är förslagen i Tidöavtalet på skolområdet direkt barnfientliga, vilket bland andra barnrättsorganisationer har konstaterat. På skolområdet ska modersmålsundervisningen ses över, förmodligen för att läggas ned som Sverigedemokraterna vill. Lägg därtill att högerregeringen vill ha en obligatorisk anmälningsplikt mot barn och ett fråntagande av elevernas inflytande och medbestämmande över ordningsregler, vilket också riskerar att ordningsreglers legitimitet och efterlevnad minskar. Dessutom ska jour- och akutskolor inrättas - en sorteringsskola som SD beskrivit ska vara en skola för elever som inte lever upp till "ett minimikrav för hur man uppför sig".

För oss socialdemokrater bygger skolpolitiken i stället på att stärka stödet till våra barn, för deras utveckling och lärande. Vi skjuter till betydligt mer resurser till skolan i våra förslag, inte minst till skolor med stora utmaningar.

Vi kräver att samhället tar tillbaka kontrollen över skolan från marknaden och från religiösa krafter och att skolan ska ha ett större fokus på faktakunskaper och tydligare och mer rättvisa betygskriterier.

Rätten till fritidshem behöver byggas ut, och lärare behöver få det stöd de behöver, i alltifrån minskade administrativa bördor till rätten till kompetensutveckling och tillgång till läromedel av hög kvalitet i undervisningen.

Herr talman! Jag står givetvis bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinning yrkar jag bifall bara till reservationerna 10, 20 och 24.

(Applåder)

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag gärna hade sett att vi inte skulle behöva några akutskolor i Sverige. Problemet är bara att vi gör det. Problemet är att vi har en situation i svensk skola i dag där vi tvingas införa den typen av åtgärder.

Det är ett underbetyg för svensk skola. Det är också ett underbetyg för svensk skolpolitik och samhällsutveckling under många år att vi har fått en situation där otryggheten kan få sådana konsekvenser att elever kan tvingas att placeras i sådana skolor. Det är dock ingen permanent lösning. Det ska inte vara det och kan inte vara det.

När det gäller till exempel elever som har varit väldigt våldsamma och skapar en otrygghet för andra elever på skolan behöver kanske polisen rycka ut till skolan ofta. Men även de eleverna har rätt till utbildning av pedagogisk personal som måste försäkras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi har den situation vi har i våra skolor. Vissa av de åtgärder som Aylin Fazelian förfasar sig över är tyvärr helt nödvändiga, givet den situation vi har nu. Häromveckan sköts en elev utanför en skola i Eskilstuna. Det har varit andra situationer där personer har gått rakt in i klassrum under lektionstid och till exempel rånat skolan på datorer. Det har varit attacker och till och med en lärare som dödats.

Herr talman! När man talar om resurser till skolan ska man vara medveten om att 92 procent av resurserna till svensk skola kommer från kommunerna medan 8 procent kommer härifrån. Det är faktiskt kommunerna som har ansvar för svensk skola. Jag välkomnar om Aylin Fazelian vill ansluta sig till Liberalernas uppfattning och återföra ansvaret hit.

I nio av Sveriges tio största kommuner är det Aylin Fazelians parti som styr. Det är ni som drar ned anslagen i de kommunerna.

I detta anförande instämde Robert Stenkvist (SD).

Herr talman! Det är ett underbetyg för Liberalerna att man har gett upp om Sveriges barn och elever.

Den bästa kränkningen är den som aldrig sker. Det som behöver ske är att våra elever, våra barn, får det stöd de behöver i skolan. Vägen att gå är inte SD:s linje att sortera barn i olika skolor. Vad akut- och jourskolor är vet vi inte. Det är skrämmande att Liberalerna nu för en politik om en sorteringsskola.

Herr talman! Jag tycker att det är magstarkt att Fredrik Malm menar att det inte är så himla viktigt med resurserna från staten till välfärden. Det är avgörande! I regeringens vårbudget lägger man inte en enda ytterligare krona till välfärden när våra skolor har enorma utmaningar med tanke på de kostnadsökningar som är.

Skolor och kommuner vittnar om att barn behöver äta mer av maten i skolan för att de är hungriga. De får inte tillräckligt med mat hemma. Då kommer regeringen med nedskärningar till den redan pressade skolan. Redan pressade barn ska också få se sina lärare bli uppsagda. Det spelar så klart roll med resurser. Det är ansvarslöst av den här regeringen och inte minst av Fredrik Malms parti, som en gång kallade sig för ett skolparti, att vända ryggen åt våra barn och elever.

Herr talman! Låt mig ta ett exempel. För ett antal år sedan var det en elev på en gymnasieskola i Stockholms stad som grovt misshandlade en annan elev. Den elev som blev misshandlad gick för övrigt sin första dag på skolan. Eleven som genomförde misshandeln blev avstängd i två tre veckor av rektorn för skolan. Då var han hemma. Han fick ingen akutskola. Sedan kom han tillbaka efter tre veckor, och det han gjorde då var att han knivhögg en annan elev till döds.

Att denna elev skulle flyttas till en akutskola tycker alltså Aylin Fazelian är att sortera den eleven.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag tror att vi behöver lite perspektiv på situationen i svensk skola. Vi har fall med elever som agerar på ett sådant sätt att de sätter skräck i en hel skola.

Det finns elever som agerar på ett sådant sätt att det blir ständiga polisiära ärenden och elever som till slut gör att skolledning, personal och andra elever anser att situationen är ohanterbar. Då måste man på något sätt i vissa fall kunna genomföra åtgärder som gör att de andra elevernas trygghet stärks och att det finns en ordnad verksamhet för eleven som agerar på det här sättet.

Det här handlar inte om att sortera barn och ungdomar. Det handlar om att hantera en rätt brutal realitet som finns på många skolor i Sverige. Jag hade önskat att det inte behövts, men vi befinner oss där vi befinner oss. Vi har säkerligen i alla tider haft fall med incidenter, och man måste kunna agera för att hantera sådana situationer.

Herr talman! Vad gäller den andra frågan styrs nio av tio kommuner av Socialdemokraterna, och 90 procent av resurserna till skolorna kommer från kommunerna. De borde verkligen satsa mer på skolan i stället för att skylla på regeringen.

Herr talman! Vi har nyligen fått igenom en proposition om trygghet och studiero. Det verkar Fredrik Malm ha glömt. Det var otroligt viktigt för oss socialdemokrater att få igenom förändringar på skolområdet som faktiskt kan motverka sådana situationer som Fredrik Malm beskriver.

Det har handlat om att lärare och skolpersonal har fått utökade befogenheter att gå in i en situation fysiskt om så skulle krävas. Det har också handlat om att förtydliga deras rätt att ingripa vid kränkningar och ordningsstörningar och om att rektorer ska få ett tryggare stöd i att tillfälligt kunna stänga av elever eller besluta om avstängning eller placering inom eller utanför skolan. Det är alltså en rad åtgärder som i dag finns och är möjliga för skolan och rektorn att ta till för de elever det krävs för.

Liberalerna väljer i stället att gå med på Sverigedemokraternas "ge upp"-politik där elever sorteras utifrån ett minimikrav på hur man uppför sig. Vad kommer att vara definitionerna av vilka barn som uppför sig "rätt" eller "dåligt" enligt Sverigedemokraterna? Det vet vi inte. Men vi vet att det är otroligt farligt att börja gå den vägen och sortera elever i olika typer av skolor. Vägen framåt är resurser till skolan för att de ska kunna arbeta förebyggande, ge elever stöd och ge lärare, pedagoger och rektorer möjlighet att ingripa.

Herr talman! I dag debatterar vi utbildningsutskottets betänkande Grundläggande om utbildning. Det innehåller en bredd av frågor, och utskottets ordförande Fredrik Malm har redogjort för flera av dem. Jag skulle vilja fokusera på det som jag tror kommer att vara helt avgörande för svensk skola på både kort och lång sikt.

Först vill jag nämna några siffror. Av eleverna i årskurs 9 blir enligt Brottsförebyggande rådet 50 procent utsatta för brott. Av Friends senaste rapport framgår att vart fjärde barn har utsatts för någon form av allvarligt våld i skolan under det senaste året. Närmare 10 procent behövde söka vård för sina skador. Var femte anmälan om hot och våld som inkommit till Arbetsmiljöverket har skickats in av en lärare, och var fjärde lärare har hotats av en elev.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Enligt Friends har trygghetsarbetet som pågår i svensk skola nedprioriterats under de senaste åren, och jag instämmer i den analysen. Egentligen, herr talman, är det mycket märkligt att detta inte över tid har varit en av de i särklass viktigaste frågorna för skolpolitiker i hela landet, att medierna inte har publicerat skandalrubriker var och varannan dag och att föräldrar, elever och lärare inte har tågat genom landets städer. Man kan fråga sig hur det kan ha blivit normalt att hälften av eleverna går till skolan med en klump i magen och hälften går dit med knutna nävar.

Ska inte barn få lära sig vad som är rätt och vad som är fel? Ska det verkligen vara så att djungelns lag gäller, att ingen markerar i lägre årskurser och att det i de högre årskurserna inte längre är någon som vågar? Det finns många som vittnar om hur normbrytande beteende cementerats i tidig ålder och att det etablerats en kultur som går ut på att starkast överlever. Det blir så när den ena elevens rätt till trygghet inte kan garanteras för att man i stället säkerställer den andra elevens rätt att slå.

Det är tråkigt att behöva beskriva en så dyster verklighet, men vi måste förhålla oss till den. Det är, som tur är, fullt möjligt att bryta denna nedåtgående spiral. Det kommer dock att krävas en hel del jobb, men med en regering som har gjort skolan till ett av de sex mest prioriterade områdena kan vi nu äntligen påbörja detta arbete.

I skollagen ska rektorns huvudansvar för att upprätthålla trygghet och studiero skrivas in. Rektorn ska bli skyldig att flytta elever när det är nödvändigt. Målet är att det aldrig mer är brottsoffret som ska tvingas att byta skola.

Vi ska stärka rektorers och lärares befogenheter och ansvar. Tydliga ordningsregler ska bli väl kända för både elever och föräldrar. Föräldrarnas ansvar i detta kan inte understrykas nog. Att se till att barnen lär sig reglerna, att barnen får lära sig att respektera sina lärare och sina klasskamrater och att barnen kommer till skolan utvilade och mätta - det är föräldrarnas ansvar.

Något som föräldrarna däremot inte ska behöva oroa sig för är att deras barn befinner sig i en otrygg miljö under tiden de befinner sig i skolan. Obehöriga ska inte längre ha rätt att beträda skolor eller skolgårdar. Jourskolor med skickliga lärare och välutbildad personal ska gälla för elever som återkommande brukar våld mot lärare och elever. Om ett brott begås ska det faktiskt anmälas. Det ska vara en plikt som åläggs vuxna inom skolan. När man talar med gemene man blir de förvånade över att det inte redan ser ut på detta vis, men nu ska det äntligen komma på plats. Bättre sent än aldrig!

Vi behöver även vidta åtgärder som hjälper barn som mår dåligt att inte bli utåtagerande. Alla skolor bör ha ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa som utgår från beprövade metoder och vetenskap. Hälsosamtalen måste också omfatta den psykiska hälsan. Det borde i svensk skola vara lika naturligt att träffa kuratorn som att träffa skolsköterskan. Barn som bär på en ilska eller som lätt blir så arga att de kokar över behöver fångas upp innan det är för sent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Moderaterna ser mycket allvarligt på den situation elever i dag befinner sig i. Att barn tvingas - som man faktiskt gör, via skolplikten - att befinna sig på den vanligaste brottsplatsen utan att vi gör allt i vår makt för att säkerställa deras trygghet är en verklighet som jag inte kommer att acceptera.

Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag yrkar för tids vinning endast bifall till Sverigedemokraternas reservation nummer 25. Vi har flera men väljer den.

I detta betänkande, Grundläggande om utbildning, finns många bra förslag - allt från ökad kvalitet på läromedel till tryggare skolgång med bland annat akutskolor som ger möjlighet för huvudmän att värna om tryggheten och studieron i skolan. Det är saker som den gamla regeringen helt har förbisett och bokstavligen blundat för under åtta år.

Nu har vi ett nytt regeringsunderlag, och då tar vi direkt tag i problemen och börjar vår resa mot att göra svensk skola bra igen. Resan kommer att ta tid, och vi kommer att stöta på hinder. Men vi kommer att göra vårt allra bästa. Svensk skola ska åter blomstra, vilket den gjorde under min egen skolgång. Det är något som jag och regeringsunderlaget gärna vill bjuda denna och kommande generationer på.

Herr talman! Värderingar och kultur är viktiga ingredienser i ett samhälle, och så även i skolan. Vi sverigedemokrater värnar särskilt de klassiskt svenska värderingarna, såsom etik och moral, där kamratanda, ärlighet, samarbete och hänsyn till varandra är centrala beståndsdelar. Skolan ska också lära ut innebörden av demokrati och respekt för andras åsikter samt stimulera till kritiskt och självständigt tänkande.

I dag ser vi tyvärr vissa avarter i skolan där lärare under lektionstid tar partipolitisk ställning, vilket mina barn har råkat ut för ett antal gånger. Detta beteende måste bort, då det bryter mot de demokratiska spelreglerna. Vår skola ska vara neutral - punkt.

Herr talman! En kvalitetshöjning av skolans läromedel bereds just nu inom Utbildningsdepartementet, vilket är jättebra. Vi sverigedemokrater vill gärna att det ska finnas ett standardiserat urval av läroböcker att välja mellan för respektive ämne och kurs. Dessa ska naturligtvis vara av hög kvalitet, och de ska gärna vara tryckta, neutrala och faktabaserade.

En lägstanivå för kostnader för läromedel per elev och år bör också fastställas. Vad det ska ligga på får dock en utredning visa. En utredning som gjordes för drygt ett år sedan visade att den genomsnittliga svenska kommunen i dag lägger ungefär 650 kronor per elev och år på läromedel, men var femte skola spenderar mindre än 400 kronor per elev och år. Det är inte mycket; det är en fjärdedel av ett Netflixabonnemang. Jämförelsevis kan nämnas att man i Norge satsar i genomsnitt 1 050 kronor och i Finland 1 450 kronor. Nu har det blivit lite mer på grund av inflation och annat.

Jag är också glad över att regeringen tillsammans med oss sverigedemokrater redan nu satsar 685 miljoner kronor på läromedel med hög kvalitet. Det gjordes väldigt lite inom detta område av den förra regeringen, så nu finns det hopp för Sveriges skolledare och elever.

Herr talman! För några månader sedan gav regeringen Skolverket i uppdrag att införa centralt rättade nationella prov i fyra ämnen. Detta är bra, och många partier har också varit positiva till att det här införs.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vidare återstår dock arbetet med vilka kriterier som betyg ska sättas utifrån. Det finns bland annat en del att göra i de praktiska och estetiska ämnena, där en alldeles för stor tonvikt läggs på teoretiska kunskaper. Elever förväntas kunna argumentera för sin prestation och analysera densamma. Vi anser att det är utövandet och bemästrandet av själva hantverket som ska utgöra betygsgrund. Låt de elever som är duktiga på detta få möjlighet till ett högt betyg! Jag tror att många elever hade blivit glada över en sådan förändring.

Herr talman! Modersmålsundervisningen är en ofta debatterad reform från 70-talet, min tid i skolan. Syftet var att bevara sitt modersmål och sin kultur för en eventuell flytt tillbaka till hemlandet. Vi hade ju stor arbetskraftsinvandring på den tiden. Målgruppen var barn till arbetskraftsinvandrare, och de utgjorde cirka 5 procent av eleverna i skolan.

I dag är situationen helt annorlunda. En tredjedel av alla elever är i dag berättigade till modersmålsundervisning. Det kostar mycket pengar, vilket jag inte har hört någon prata om. För vissa är det kanske gratis, men kommunerna har en kostnad på cirka 2 400 miljoner kronor per år. Ja, ni hörde rätt: 2 400 miljoner kronor!

I dag är vårt samhälle mycket segregerat, och olika kulturer råder i olika områden. Det gäller särskilt i min hemstad Malmö. Det här är en brist som man inte bör låta öka genom modersmålsundervisning, utan snarare tvärtom.

Att själva språkinlärningen skulle förstärka andra områden är ytterst tveksamt. Jag hävdar dock inte motsatsen. I vissa undersökningar, ofta med andra förutsättningar än Sverige eller Norden, kan den visa en marginell förbättring, men inte så stor att den kan anses mycket värdefull. Andra undersökningar visar inte på någon skillnad.

Jag tror att det var 2006 som man i vårt grannland Danmark gjorde den största studien av modersmål någonsin. Den visade på inga eller väldigt små avvikelser mellan gruppen som valde modersmålsundervisning och dem som avstod. Resultatet blev att man tog bort det statliga lagstadgade kravet på modersmålsundervisning i Danmark, ett land där förutsättningarna borde vara ungefär desamma som i Sverige, om än inte exakt.

För de tusentals miljoner kronor som modersmålsundervisningen kostar årligen kan vi få många saker till vår skola. Miljoner skolböcker, höjda lärarlöner, mindre undervisningsgrupper och även stärkt elevhälsa ryms inom modersmålsundervisningens kostnader.

Det är just nu extra svåra tider även för våra kommuner, vilket oppositionen gärna pratar om. Här bjuder vi på 2,4 miljarder kronor - eller som jag sa innan: 2 400 miljoner kronor - i lägre kostnader för våra kommuner. Det kan vi ta direkt.

Vi i Sverigedemokraterna anser att modersmålsundervisningen har tjänat ut sitt syfte. Däremot ser vi väldigt gärna att man lär sig sitt modersmål men att man gör det i egen regi.

Herr talman! Slutligen vill jag meddela att vi under punkterna 9 och 15 först kommer att rösta på vårt eget förslag, och därefter röstar vi på utskottets förslag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

(Applåder)

I detta anförande instämde Patrick Reslow och Robert Stenkvist (båda SD).

Herr talman! Jag kommer senare i mitt anförande att beröra samma fråga, men jag börjar ändå här i ett replikskifte att ställa en fråga som ställdes tidigare till Liberalerna om vad som egentligen gäller i Tidöavtalet. Ska modersmålsundervisningen tas bort, så som Jörgen Grubb argumenterade för i talarstolen, eller ska den ses över och utvecklas?

Tidigare hörde vi Liberalernas ledamot säga att det inte handlar om att ta bort modersmålsundervisningen. Men helt plötsligt hör vi Sverigedemokraternas ledamot säga att den ska tas bort. Finns det en överenskommelse, och vad går den i så fall ut på?

Det här är egentligen en retorisk fråga eftersom vi alla vet att detta är en punkt som Sverigedemokraterna har fått in på grund av den rasism som de har stått upp för i kammaren och i Sverige under alla år sedan de grundades. Det handlar om att föra över allt fokus och all politik till ett enda område, nämligen människor som har samma hårfärg som jag. Det handlar om att alltid och i alla lägen försöka föra över fokus från det så att det i stället handlar om huruvida det kostar att ha modersmålsundervisning eller inte, speciellt i tider då Sverigedemokraterna sitter med i Tidöavtalsgänget och genomför de största nedskärningarna någonsin inom svensk skola.

Sverigedemokraterna talar också om forskningen om detta, men forskningen är väldigt tydlig, i varje fall i Sverige. En rad forskare säger dag efter dag emot Sverigedemokraterna i medierna på denna punkt. Jag undrar om Jörgen Grubb kan nämna exakt vilka forskningsrapporter som säger att modersmålsundervisningen skulle ha negativa konsekvenser för barns inlärning. Jag vill ha svar på det nu.

Herr talman! Jag börjar med att säga att jag ska undvika att kalla någon annan rasist.

(DANIEL RIAZAT (V): Gör det du!)

Det är väl jag som har ordet? Jag börjar om. Jag ska undvika att kalla någon annan rasist här i talarstolen.

Vad gäller modersmålsundervisningen är ingångslägena för oss och Liberalerna kanske lite olika, men vi är väldigt överens om att man ska göra en utredning om modersmålsundervisningen. Den får vara bred, och man får titta på fördelar och nackdelar för att se om det är värt pengarna och så vidare. Det är svaret på frågan.

Herr talman! Jag tror att till och med talmannen, som tidigare i en annan roll har tillhört den här koalitionen, förstår att det här inte var ett svar. Jag ställer frågan igen: Kan Jörgen Grubb och Sverigedemokraterna nämna en forskningsstudie - som inte är gjord av Sverigedemokraterna, som er egen vitbok - som visar på vilket sätt det här skulle ha negativa konsekvenser för barns inlärning i den svenska skolan? Skulle Jörgen Grubb kunna svara på det? Svaret är nej, och det är därför vi hörde det icke-svar som tidigare kom från Jörgen Grubb.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Dessutom vill jag lägga till en sak. Sverigedemokraterna vill förändra lagar som gäller människor med utländsk bakgrund. Man vill förändra modersmålsundervisningen, vilket vi inte kommer att tillåta. Det kommer också andra typer av rasistiska förslag. Oavsett detta kommer det nu och framöver i det här landet att bo miljontals människor som talar olika språk. Det kommer att vara människor som jag, som talar persiska. Det kommer att vara människor som talar diverse olika språk från hela världen. Vi kommer att organisera dessa människor. De ska även i fortsättningen ha sin rätt till kunskap och bildning på sina egna hemspråk. Det stärker inte bara dessa människor, till exempel mig, utan det stärker hela vårt samhälle i Sverige. Det är ett samhälle som säger sig vara demokratiskt och stå upp för demokratiska värderingar.

Jag förespråkar att Sverigedemokraterna inte bara läser läroplanen utan också tar till sig det som står i läroplanen. Det som barnen lär sig i skolan i dag är vad sverigedemokrater skulle ha behövt lära sig, nämligen att skolans värdegrund går ut på mänskliga rättigheter, förståelse och medmänsklighet. Det handlar om att värna solidariteten mellan människor.

Herr talman! Den absolut största och mest verklighetstrogna studie eller undersökning - man kan kalla det vad man vill - som har gjorts vad gäller modersmålsundervisning är från Danmark. Det var över 10 000 elever som var inblandade i den. Studien resulterade i att man 2006 tog bort det lagstadgade kravet på modersmålsundervisning. Jag tror att jag nämnde detta i mitt tal; det står i mina papper i alla fall. Det vore bra om man lyssnade också. Studien visade tydligt att det var mycket små avvikelser, oavsett åt vilket håll man tittade. Därför fann man ingen anledning att sätta det som ett tvång i Danmark att ha modersmålsundervisning. Jag förstår inte var problemet ligger; detta gör varken från eller till.

Sedan vill jag också påpeka för ledamoten att varken jag eller mina kollegor sagt att detta skulle vara något som är gravt negativt. Jag har faktiskt inte hört någon som debatterat modersmålsundervisning säga det. Men man kan ha i en vågskål att modersmålsundervisningen kostar pengar. Det finns massor med saker som man skulle kunna göra för elever och som inte är negativa. Vi skulle till exempel kunna säga att alla elever i den svenska skolan ska få jättefina mobiltelefoner gratis. Det är säkert inget som är negativt, men det innebär en oerhörd kostnad för kommunerna. I den andra vågskålen finns, som jag nämnde, elevhälsa, läroböcker och mindre undervisningsgrupper. Det är detta man får välja emellan. I stora drag har det här spelat ut sin rätt. Därför blir vi inte särskilt beklämda om kommunerna inte tvingas ha modersmålsundervisning. Det kostar 2 400 miljoner kronor varje år.

Herr talman! Låt mig börja med att säga att jag har tittat på den danska forskning om modersmålsundervisning som Jörgen Grubb hänvisar till. Jag har det framför mig just nu. Här går det att läsa att resultaten inte är statistiskt säkerställda och att resultaten inte kan användas till avgöranden. Jörgen Grubb kanske ska läsa på lite bättre om den forskning han hänvisar till.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! SD har i Tidöavtalet fått igenom att inspektionerna av skolor med muslimsk profil ska öka. Jag antar i alla fall att det är Sverigedemokraterna som har fått igenom det, eftersom det bara handlar om skolor med muslimsk profil.

Vi socialdemokrater tycker inte att religiös påverkan hör hemma i svensk skola över huvud taget, oavsett om det är en kristen friskola eller en muslimsk friskola. Vi tycker att det är viktigt att barn från olika bakgrund möts, att barn får möjlighet att forma sin egen tro och växa som individer utifrån beprövad erfarenhet och vetenskap samt att utbildningen bygger på allas lika värde.

Vi nås av larmrapporter om till exempel kristna friskolor, inte minst i det område som jag kommer från, Västsverige. I dessa kristna friskolor är det så att flickor nekas rätt till sexualundervisning och att lärare och elever ska hålla sig borta från så kallat moraliskt farligt material såsom evolutionsteorin, skilsmässor och hbtq-frågor.

Min fråga till Jörgen Grubb är därmed om han tycker att påtvingad religiös påverkan, som många gånger konstaterats i till exempel kristna friskolor, hör hemma i svensk skola?

Herr talman! Vi som parti, Sverigedemokraterna, har sagt nej till att det ska kunna stiftas nya friskolor som är religiösa. Vi har också sagt att man ska göra flygande inspektioner, som det kan kallas, på de här friskolorna och andra skolor. Vi har inte riktigt fått medhåll från er, men vi kanske får det nu. Man ska alltså inte behöva boka tid innan. Vi vill nämligen ha koll. Vi vill absolut inte att det ska kunna ske någon religiös påverkan i religiösa friskolor under skoltid, utan skollagen ska följas. I så fall ska det ske innan eller efter så att det är valfritt att vara med.

Det är mycket möjligt att det här förekommer på både kristna och muslimska skolor. De största skandalerna har ju varit på de muslimska friskolorna, men det kanske förekommer någonting dåligt på de kristna friskolorna också. Då är det ju det som inspektionen ska slå ned på. Är det tillräckligt allvarligt ska man naturligtvis stänga skolan eller på något annat sätt beivra verksamheten. Det är inget konstigt med det. Vi gör inte någon skillnad på olika religioner, utan man måste helt enkelt sköta sig för att kunna ha de här skolorna. Men de stora problemen har som sagt funnits i muslimska friskolor, bland annat i Västsverige, nära ledamotens hemvist. Vi har väl alla följt pressen.

Herr talman! Jag tackar Jörgen Grubb för svaret. Att Sverigedemokraterna säger att de inte gör skillnad på olika religioner är dagens skräll.

Vi socialdemokrater har sett till att inspektionerna ökat. Vi har skärpt kraven. Vi har skärpt kontrollerna av religiösa friskolor. Men det räcker inte. Vi vill gå längre. Vi vill förbjuda religiösa friskolor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Även om Jörgen Grubb säger att han inte gör skillnad på muslimska och kristna friskolor står det de facto i Tidöavtalet att kontrollerna ska öka av skolorna med muslimsk profil. Vi tycker att det är viktigt att de här kontrollerna görs. Vi tycker att det är fruktansvärt att det finns skolverksamhet som är sammankopplad med islamistisk miljö, vilket bland annat Säpo har konstaterat. Det är bara att titta på de granskningarna. Men det är också så att det gång på gång har larmats om kristna friskolor efter inspektion.

Min fråga kvarstår. Det finns inte med i Tidöavtalet att även kristna friskolor ska omfattas av de utökade inspektionerna. Jag undrar: Är Sverigedemokraterna och Jörgen Grubb redo att lägga sitt muslimförakt åsido för att också ta itu med andra skolor som påtvingar barn religiös påverkan? Är man redo att sätta eleverna i första rummet?

Herr talman! Vi sätter hela tiden eleverna i första rummet. Det sa jag i mitt anförande, och det sa även mina kollegor som företräder regeringen. Vi bildar tillsammans regeringsunderlaget. Vi gör nu massor av åtgärder som bara handlar om förbättring för elever och lärare.

Ni har hållit på att laborera med vår skola i åtta år. Det har gått allt sämre. Jag hör till och med att när ni står i talarstolen börjar ni helt plötsligt att tala om bra förslag från vår sida. Det var det väldigt tyst om i åtta år.

Det hände ingenting, och det blev ingen verkstad. Ni stängde inga skolor. Ni stängde inga kristna skolor, och ni stängde inga muslimska skolor. Ni gjorde helt enkelt ingenting. Ni stod där totalt handfallna.

Nu låter det som att ni ska vara jätteperfekta. Nu vill ni ha detta. Jag förstår inte varför ni inte gjorde någonting. Nu försöker vi att göra någonting.

I de gemensamma punkterna fick vi med att man skulle skärpa till det extra i muslimska friskolor. Där har de värsta händelserna skett och där har de största problemen funnits.

Vi har också sagt att man överlag ska ha fler inspektioner. Det har lagts mer pengar på fler inspektioner överlag i alla skolor. Vi har gjort detta. Vi har talat om det i flera år.

Ni hade åtta år på er. Det hände ingenting åt det hållet. Ni kommer nu tio minuter över tolv och snackar om: Nu vill vi göra detta. Det är lätt att göra det. Ni hade åtta år på er. Varför hände ingenting?

Jag tycker att åtta år är en ganska lång tid. Två år är bara en fjärdedel av den tiden. Det kan vara tufft att få en utredning. Den kanske tar åtta år och så vidare. Men det handlar om åtta år, kära nån!

Herr talman! Skolans uppgift är att hjälpa alla barn. Det är att skapa förutsättningar för att varje barn ska få lära så mycket som möjligt, att varje barn ska få utvecklas som person och kunna förverkliga sin fulla potential.

Därför måste skolan förmedla kunskap för ett liv på arbetsmarknaden, men skolan behöver också förmedla klassisk bildning. Det handlar om förståelse för vårt samhälle, vår historia, vårt kulturarv och de värdefulla dygder och den etik som har förvaltats av kristen och västerländsk tradition. Det är minst lika viktigt för att utvecklas som människa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Utan en gemensam grundläggande etik skapas ett samhälle där den starke styr och den svage lider. Dagens debatt rör bland annat skolans värdegrund, med normer som alla människors unika och okränkbara värde och solidaritet med de utsatta. Den värdegrunden har en djup förankring i den kristna etiken och i västerländsk humanism.

Skolans ansvar är att förankra den värdegrunden hos eleverna genom att omsätta de etiska principerna i praktisk handling i arbetet mot mobbning och stök.

Herr talman! Alltför många elever bär inte bara på sin ryggsäck på väg till skolan. De bär också på en klump i magen av oro för vad som ska skrikas i korridoren i dag. Mobbningen har fördubblats de senaste tio åren, enligt Friends rapport, samtidigt som skolornas arbete för tryggheten har minskat.

Sociala medier har bidragit till att mobbningen även följer med hem i mobilen. För alltför många barn är inte det sista de får höra innan de somnar på kvällen förälderns ord "jag älskar dig", utan de får ett sms med ett hatfullt meddelande: Hur kan man vara så ful?

Herr talman! Det här behöver mötas på bred front med ett aktivt arbete från skolans sida, med skickliga lärare som agerar och evidenssäkrade antimobbningsprogram. Men vi behöver också fånga upp den växande psykiska ohälsan med stärkt elevhälsa och vård- och omsorgssatsningar.

Det gäller inte minst satsningar för trygga familjer. För i familjer som fungerar och har tid älskas vi villkorslöst. Där mäts inte kärlek i antalet likes eller prissätts i märket på tröjan. Där älskas vi för den vi är, inte för vad vi presterar eller hur vi ser ut.

Herr talman! Även elevhälsan är oerhört viktig. Många är de elever som vittnar om hur kontakten med elevhälsan var ett första steg på resan att må bättre. Samtidigt har vi alltför många vittnesmål som berättar om att man tagit sig modet att sträcka ut en hand men mötts av en frånvarolapp på skolkuratorns dörr.

Regeringens aviserade prioriteringar inom elevhälsoområdet är oerhört viktiga för att stärka tillgängligheten och stärka samverkan mellan elevhälsan, hälso- och sjukvården och socialtjänsten så att barn och unga får tidiga och samordnade insatser.

Herr talman! Vi kan konstatera att svensk skola har stora ordningsproblem. Var femte elev i årskurs 9 känner sig inte trygg i skolan. Det är klart att elever som inte känner sig trygga lätt hamnar efter. De får svårt att hänga med i undervisningen.

Det finns uppenbarligen en hel del att jobba med bland eleverna, men dessvärre även bland lärarna. Nästan hälften av högstadieeleverna uppger att skolpersonalen inte alltid agerar när elever kränks eller behandlas illa.

En rapport från Sveriges kristna råd som visar att varannan kristen ungdom upplever sig kränkt för sin tros skull i skolan visar också att i en fjärdedel av fallen är det läraren som kränker.

Det är fullständigt oacceptabelt. Att som elev bli hånad, fördummad och ifrågasatt av sin lärare, som man står i beroendeställning till, och dessutom inför sina klasskamrater, ska ingen behöva bli utsatt för i ett samhälle som har skrivit under på de mänskliga fri- och rättigheterna.

Värst av allt är kanske att elever i Sveriges kristna råds undersökning har uppgett att ingen har brytt sig när de har vänt sig till skolan för att få hjälp. Det gör att kränkningen blir dubbel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Alla som jobbar i skolan måste på ett professionellt sätt kunna hantera att det finns människor med olika filosofiska och religiösa övertygelser, likaväl som andra minoritetsgrupper. De ska bemötas med respekt, även om man som lärare eller elev inte själv delar den övertygelsen. Det är någonting som vi behöver återkomma till och bevaka i det fortsatta arbetet. Att förbjuda kristna friskolor, där många av dessa elever äntligen har hittat en fristad, kommer aldrig att vara lösningen.

Herr talman! Lärarna är viktiga. De är helt enkelt avgörande för att eleverna ska må bra. Det är alla de mycket skickliga lärarna vi har ute i landet som bygger skolan stark. Det är lärare med varmt hjärta och fast hand som talar om vad som är rätt och fel och hur man behandlar varandra. Det är de som skapar en skola för barnen att längta till. Det är de som lägger grunden för ett tryggare samhälle i hela landet, ett tryggare Sverige.

Skolledarskap och lärarnas roll är nyckeln. Men det handlar också om ordning och reda i klassrummet och i korridorerna. Redan i dag ska det finnas ordningsregler på varje skola. Men de elever som bryter mot ordningsreglerna måste också mötas med tydliga konsekvenser.

Det finns i dag möjlighet till omhändertagande av föremål, utvisning, kvarsittning, tillfällig omplacering eller, i värsta fall, avstängning. Den typen av åtgärder behöver kunna användas ännu oftare och i större utsträckning.

Det behöver finnas en tydlig konsekvenstrappa för vad som händer vid regelövertramp och ordningsstörningar. Den som saboterar bör själv kunna vara med och laga skadan. Det är fullt rimligt att man i vissa fall skickar hem notan till föräldrarna till den som saboterat. Det måste helt enkelt råda nolltolerans mot klotter och skadegörelse, på samma sätt som det ska råda nolltolerans mot mobbning och kränkande beteende.

Den sortens agerande behöver alltid resultera i en direkt kontakt med hemmet så att föräldrarna kan ta sitt viktiga föräldraansvar. Samhället är större än staten. I det här fallet är vi övertygade om att familjerna själva, men också civilsamhället, skulle kunna bidra mer till att skapa trygghet i skolan på ett bättre sätt än i dag.

Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att säga att Vänsterpartiet självklart står bakom alla våra reservationer, men för att vi inte ska få en extremt lång votering i nästa vecka yrkar jag bifall endast till reservation 26.

Herr talman! Just i detta nu, när vi diskuterar betänkandet vid namn Grundläggande om utbildning, kämpar skolflickor i Iran för sina liv eftersom de ännu en gång har blivit förgiftade av den vidriga diktatoriska statsmakten - en regim som vi alla hoppas förgörs en gång för alla. Samtidigt kämpar palestinska barn med anledning av folkrättsvidriga attacker från den israeliska apartheidregimen.

När vi nu diskuterar vardagen för barn i den svenska skolan får vi inte glömma det som står i läroplanen om solidaritet. Vi bör därför komma ihåg alla barns grundläggande rättigheter. Den internationella solidariteten som barnen får lära sig i skolan är något som jag hoppas att fler även i Sveriges riksdags kammare får lära sig en gång.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Historien om alla demokratiska samhällen är historien om synen på människors rätt till och tillgång till kunskap. Ska bildning och kunskap vara en rättighet för alla, med ett egenvärde som inte enbart handlar om att göra sig anställbar för arbetsköpare som aldrig nöjer sig utan också om att få utvecklas utifrån sin potential - en stark grund för alla, med kompensatoriska delar för dem som behöver det extra mycket? Eller ska det vara ett system som slår ut, som sorterar, som segregerar och som splittrar?

Vänstern har alltid stått för det förstnämnda och högern för det sistnämnda. Därför måste vi göra allt för att stoppa högern från att förstöra synen på kunskap och bildning. Men vi måste också stoppa högern så att de inte ska kunna slakta skolans budget mer.

Den borgerliga regeringen har nyligen aviserat att den kommer att ge så lite pengar till kommunerna för skolans verksamheter att en stor majoritet av landets kommuner kommer att tvingas till stora och större nedskärningar än tidigare beräknat. Det är något som skolministern i Hälsans förskola, eller jag menar Tellusgruppen, eller förlåt, jag menar skolministern i den svenska regeringen har uttalat sig vara stolt över.

Herr talman! Ett år efter att jag gick ut högstadiet lades skolan som hette Västra skolan ned. Det var en kommunal skola med lång historia i kommunen, centralt belägen i en historisk byggnad - en populär skola. Vänsterpartiet vände sig emot detta. Tillsammans med lärare och fackföreningsrörelse kämpade vi emot, men skolan lades ned. Anledningen som angavs var sviktande elevunderlag. Men enligt samma prognoser skulle vi behöva en ny skola två år senare.

Ett par timmar därifrån, i Solna kommun, meddelade för två år sedan högerpolitiker att kommunala skolor skulle läggas ned på grund av sviktande elevunderlag. De lades ned.

Nu är det dags för nästa skola. Båtsmansskolan i Haninge kommun ska läggas ned. Högeralliansen i Haninge har från en dag till en annan meddelat att skolan inte kan fortsätta att drivas på grund av dålig ekonomi. Detta är den skola i kommunen som har högst andel behöriga lärare.

Vad alla dessa tre kommuner har gemensamt, tillsammans med en rad andra kommuner de senaste 25 åren, är att de haft eller har kommunstyren som har fattat beslut om nedläggning av välfungerande kommunala skolor för att kratta manegen för privata skolkoncerner - som ofta ägs av före detta politiker.

I fallet som rörde min före detta högstadieskola slutade sagan bra. Vänsterpartiet tog över styret i kommunen och makten över skolförvaltningen, och vi såg till att återöppna den kommunala skolan tillsammans med de rödgröna partierna. Hur det ska gå i framtida fall för skolorna i Solna eller Haninge handlar om vilka partier väljarna röstar på, inte bara i det senaste valet utan även i kommande val.

Vänsterpartiets besked är tydligt: Vi kommer inte att acceptera den här typen av skolnedläggningar, som endast har till syfte att sänka och förstöra den kommunala skolan. Vi kommer aldrig att acceptera marknadsskolan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Det finns ett stycke om skolbibliotek i betänkandet, där vi i Vänsterpartiet menar att vi bör titta närmare på hur skolbiblioteken kan stärkas. Utredningen om stärkta skolbibliotek och läromedel föreslog i sitt delbetänkande Skolbibliotek för bildning och utbildning att det ska framgå av skollagen att skolbibliotek ska vara bemannade, i första hand med personal som har examen i biblioteks- och informationsvetenskap.

En av anledningarna till att elever i dag inte får tillgång till skolbibliotek är att dessa inte är bemannade. Eleverna möts av en låst dörr eller, i fallet med de skolor som gänget här framför mig i kammaren förespråkar, av obefintliga skolbibliotek. Orsakerna varierar över landet och över tid. Det handlar om en blandning av sparkrav, vinstintresse och okunskap, tyvärr både hos rektorer och hos förtroendevalda, om fördelarna med bemannade skolbibliotek. Men nu handlar det främst om att skolorna inte ens kommer att få tillräckligt mycket i budget av den här regeringen för att kunna ha skolbibliotek.

En annan punkt som är väldigt viktig för Vänsterpartiet handlar om modersmålsundervisning och rätten till en utvecklad undervisning i nationella minoritetsspråk.

Enligt Tidöavtalet ska en utredning tillsättas för att se över modersmålsundervisningen i skolan. Vi har alla hört vad detta kan komma att innebära. Patrick Reslow, ledamot i utbildningsutskottet för Sverigedemokraterna, har sagt i medierna att partiets förhoppning är att modersmålsundervisningen ska försvinna. Enligt Fredrik Malm ska modersmålsundervisningen ses över och utvecklas. Det är väldigt oklart för Sveriges befolkning vad denna punkt i Tidöavtalet kommer att innebära. Men en sak vet vi, och det är att den handlar om att peka ut en särskild grupp i samhället och barn som har utländsk bakgrund.

I Sverigedemokraternas reservation skriver man: Tidigare studier visade att ett starkt modersmål är viktigt för barns utveckling av sitt andraspråk, men senare forskning har visat att det varken gör från eller till.

Det här är väldigt lustigt, för Sverigedemokraterna har sedan den dag de grundades i nynazismen varit emot modersmålsundervisning. Om det nu var så att det tidigare fanns forskning som var för modersmålsundervisning och visade att det ledde till något positivt kan man ju undra varför Sverigedemokraterna var emot det redan då. Det här är det yttersta beviset på att fake news och faktaresistens är en del av Sverigedemokraternas, och numera också Tidöavtalets, obefintliga ryggrad.

Anne Reath Warren, lektor i didaktik vid Uppsala universitet, har bland annat i Omni sagt som svar på detta att elever som studerar sitt modersmål en längre tid får bättre resultat i andra ämnen och att kritiken mot undervisningen bygger på en myt, som inte är baserad på forskning. Flera forskare som har uttalat sig i frågan är inne på exakt samma linje.

I Tidöavtalet står det att förslaget inte rör de nationella minoritetsspråken, men vi vet alla att det är så här fascismen fungerar: De börjar med vissa grupper, och därefter fortsätter det. Till er som tillhör nationella minoriteter har jag därför en sak att säga: Låt oss bekämpa dessa nationalistiska förslag innan de har gått igenom!

Lärande är starkt förknippat med modersmålet. Att befästa kunskaper i det egna språket är också en väg till att lära sig det svenska språket. Men detta är inte den enda positiva anledningen, utan det handlar också om att stärka sin identitet för att kunna ta en roll i det samhälle man befinner sig i. Ämnet har utöver detta uppdraget att stödja eleverna i deras kunskapsutveckling, och där vet vi vad forskningen säger.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är av största vikt för oss att fortsätta stärka modersmålsundervisningen. Men det ska sägas att modersmålsundervisningen tyvärr inte ges samma status som andra skolämnen i skolans timplan med garanterad undervisningstid, trots att ämnet har kunskapskrav och betygskriterier. Vi menar därför att regeringen i stället för att avveckla modersmålsundervisningen bör ta initiativ till en minsta garanterad undervisningstid i ämnet.

Herr talman! I den svenska skolans läroplan påbörjas hela dokumentet med huvudrubriken Skolans värdegrund och uppdrag. Flera har nämnt en del av dessa värdegrunder från talarstolen här tidigare i dag. Underrubrikerna handlar bland annat om grundläggande värden om mänskliga rättigheter samt förståelse och medmänsklighet. Det står om att följa barnkonventionen, och det står om att visa solidaritet med sina medmänniskor.

Det är vad vi har kommit överens om i den här riksdagen och vad regeringar - till och med de tidigare borgerliga - har beslutat ska gälla för barnen och det de ska lära sig i den svenska skolan.

Alla som på något sätt vill värna den svenska läroplanens delar i dessa avseenden samtidigt som man vill värna elevintresset före marknadsintresset ska veta att vi tillsammans med andra partier kommer att kämpa för att vara deras röst. Vi kommer tillsammans med fackliga företrädare och med alla dem som vet vad den här högerpolitiken innebär att se till att bekämpa högern och stå emot dessa fruktansvärda förslag så gott vi kan.

(Applåder)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 8. Naturligtvis står jag bakom alla våra reservationer.

Den situation vi har just nu över hela Sverige är att skolan blöder pengar. Det är verkligheten. Lärare sägs upp över hela Sverige.

Vad satsar då regeringen i vårändringsbudgeten? Vilka pengar kommer nu att gå ut till Sveriges skolor och lärare? Absolut ingenting! Det finns inte en enda satsning som går direkt ut till skolan i den vårändringsbudget som precis har lagts fram, samtidigt som det sägs upp lärare över hela landet. Detta är verkligheten, herr talman!

Man kan prata hur mycket man vill här i talarstolen om saker man vill göra med skolan, men om man inte bidrar till att det finns pengar gör det inte så stor skillnad. Ja, kommunerna har det primära ansvaret för skolan - tveklöst. Kommunerna har först och främst ansvaret för att det finns pengar i den - tveklöst. Men staten har också en del av ansvaret. Det är vi som i väldigt stor omfattning bestämmer vad skolorna ska göra, vilka krav de måste leva upp till och vilka kostnader de måste ha, och vi är jättedåliga på att finansiera de krav vi ställer. Då kan man inte bara - som vissa partier, särskilt partier i regeringsställning med undervisningsministrar och skolministrar, gärna gör - klaga på kommunerna. Det är inte rimligt.

I dag, herr talman, pratar vi om vad som är grundläggande i utbildningen. Lärare är grundläggande, och Sveriges Lärare kallar detta för en katastrofbudget för svensk skola. Det är verkligheten. Då kan man återigen stå här i talarstolen som representant för regeringspartierna eller deras stödparti SD och prata om alla möjliga saker, men om man inte gör någonting själv, härifrån, för att se till att dessa saker låter sig göras hjälper det ingenting.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Det är verkligheten. Kommunerna blöder, lärarna sägs upp och regeringen gör ingenting.

Något som också är grundläggande i utbildningen förutom lärare är resurser. Samtidigt som den här regeringen vägrar att ta tag i att skicka pengar i budgeten vägrar man också att ta tag i att se över fördelningen i skolpengen och resursfördelningsmodellen för svensk skola. Vi har frågat gång på gång: Kan vi inte sätta oss ned och göra en långsiktig modell? Kan vi inte se till att det händer någonting? Aldrig någonsin säger regeringen: Ja, låt oss göra någonting åt detta.

Nej, vi fortsätter att lägga pengar där det inte gör skillnad. Vi vet att de skolor som tar störst ansvar inte är de som får mest pengar, men regeringen vägrar att göra någonting åt det. De som ser till att det finns behöriga lärare, de som ser till att det finns skolor över hela landet - och det behövs skolor över hela landet om hela landet ska leva - missgynnas av den nuvarande modellen, och regeringen vill inte göra något. Det är verkligheten.

Herr talman! En annan sak som är helt grundläggande är att svensk skola är fantastisk. Jag är väldigt trött på att höra folk här i talarstolen som gång på gång svartmålar svensk skola. Det har hänt också i kväll i denna kammare. Man låtsas som att svensk skola är förfärlig.

De svenska skolresultaten har ökat de senaste tio åren, ungefär. Det är också verkligheten. Ja, det var problem med den senaste Pisamätningen. När det gäller de resultat som handlar om de nyanlända finns det issues. Men när det kommer till dem som är födda i Sverige och deras resultat är det ingen tvekan om att resultaten ökar, samtidigt som vi har tagit emot oerhört många barn som har kommit till Sverige utan ett ord svenska. Vi har lyckats med detta, och när jag säger "vi" är det inte jag utan vi som samhälle. Det är lärarna där ute, rektorerna och all annan personal i skolan som har lyckats med det. Så tack så mycket! Ni är inte kassa, som folk från regeringen och dess stödparti påstår. Ni är fantastiska! Det är verkligheten. Det görs under ute i svensk skola, men ni får inte alltid det stöd ni borde få härifrån.

Sverigedemokraternas representant stod här i talarstolen och sa att svensk skola blir sämre och sämre. Jag skulle skämmas över att säga sådana saker. Hur ska vi göra svensk skola bättre om våra främsta företrädare i den här salen säger sådana saker? Gör det att det blir lättare att skaffa lärare, tror vi? Nej, det gör det nog inte. Svensk skola blir bättre och bättre just nu, även under den senaste regeringen. Det var inte allt som blev rätt, verkligen inte. Det är mycket som vi hade gjort annorlunda. Men det är ändå den verklighet som finns, och det måste vi säga.

En annan sak som är grundläggande är att svensk skola måste leva upp till svensk grundlag. Enligt svensk grundlag kan du inte differentiera mellan olika religioner i lag. Du kan inte säga att muslimska friskolor inte får finnas men att kristna får det. Det är religionsfrihet, och alla ska behandlas lika.

Jag vet att Kristdemokraterna i sitt hjärta tycker att detta är viktigt. Ändå måste de leva med den här typen av saker. Jag förstår att det är jobbigt, men verkligheten är att man måste leva upp till grundlagen. Det måste Sverigedemokraterna också. Jag förstår att det är jobbigt för er, men ni måste faktiskt leva upp till svensk grundlag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Svensk grundlag gör det omöjligt att säga att muslimska skolor ska stängas och att kristna inte ska det. Det är olagligt. Man försökte det här med att inga nya religiösa friskolor - eller konfessionella skolor, som det heter - skulle få startas. Det är jättetydligt: Det är emot grundlagen, för det innebär att vissa får och andra inte. Det har redan konstaterats. Ni lägger fram grundlagsvidriga förslag här i kammaren. Varför? Läs på!

Man står också här och säger att det finns problem med de muslimska skolorna. Flera muslimska skolor stängdes under den senaste regeringen. Det är fakta. Det är ingenting som börjar nu. De har stängts under de senaste åren. Vi har varit med och stärkt reglerna. Jag kan gärna se till att stärka vissa av de här reglerna, men det stängdes skolor under 2019, 2020, 2021 och 2022 innan den nya regeringen kom i gång. Det är fakta. Läs på!

Det har varit artiklar om psykiska övergrepp i kristna skolor i årtionden. Man har förbjudit tjejer och killar att vara tillsammans. Man har förbjudit vetenskaplig undervisning. Det är verkligheten. Läs på! Låt oss göra någonting åt de skolor som inte fungerar, oavsett varför och oavsett vem som har dem!

Vi är med på att se över reglerna, men vi går inte med på att lägga fram grundlagsvidriga förslag som bara handlar om signaler om andra saker än bra skolgång - verkligen inte!

Herr talman! En annan sak som är viktig är läromedel. Det var bra att det kom pengar i höstas till fler böcker i skolan. Men det är också viktigt att det är professionen och inte politikerna som bestämmer vilka läromedel som ska användas i klassrummet. Det är läraren i klassrummet och inte Liberalerna i riksdagen som avgör vilket som är det rätta läromedlet i den specifika situationen. Så är det faktiskt.

Jag vill inte stå här i talarstolen, vid denna kateder framför mina kära kollegor, och bestämma vad läraren ute i klassrummet ska lära ut från sin kateder. Jag vill inte det, för jag har inte förutsättningarna, kunskapen eller någonting, inte ens utbildning, för detta. Jag vet att Liberalernas företrädare inte heller har det.

Vi ska inte lägga oss i vad som händer inne i klassrummet. Vi ska inte bestämma hur man ska genomföra sin undervisning. Däremot vill vi gärna starta en läromedelsnämnd som kan ge rekommendationer om vad som är bra och kan visa att andra läromedel inte är särskilt bra. Det är jättebra. Låt oss göra det i stället! Tyvärr har vi inte fått stöd från regeringen för det, men det gör jag jättegärna.

Herr talman! En annan sak som är väldigt viktig är att det finns trygghet. Trygghet är helt grundläggande i skolan. Min kollega Noria Manouchi från Malmö sa många saker som var väldigt bra, men det är nog inte hälften av dem som kommer till skolan som gör det med knutna nävar. Det var nog ett fel från hennes sida. Men det är för mycket våld i skolan.

Vi vill stärka kunskapen om våld i skolan. Vi vill ta fram planer för att agera mot hedersförtryck. Vi måste få unga människor att förstå vilka osunda normer som finns kring övergrepp i unga relationer. De är jättetydligt dokumenterade, och dem måste vi göra mycket mer åt. Vi måste satsa mycket mer på psykisk och sexuell hälsa i skolan. Det är helt avgörande för att våra elever ska må bra.

Herr talman! Vi tvingar in barnen i skolan. Men vi ser inte alltid till att de mår så bra som de borde kunna göra. Här finns jättemycket kvar att göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Jag vill tacka de flesta av mina kollegor för en bra debatt. Men snälla, kan vi i denna kammare ta vårt jobb på allvar och göra det bättre. Vi har ett ansvar för hur det blir där ute. Då kan vi inte lägga fram förslag som strider mot grundlagen, fakta och vetenskap. Vi måste göra bättre än så här.

(Applåder)

Herr talman! Jag blir lite fundersam när Niels Paarup-Petersen i talarstolen verkar insinuera direkt eller möjligen indirekt att jag själv och mitt parti argumenterar för att vi vill bestämma vilka läroböcker som ska användas i olika klassrum. Det har vi aldrig sagt. Jag har aldrig argumenterat för det.

Däremot förfäktar jag den uppfattning som Niels Paarup-Petersen möjligen inte instämmer i: att det är bättre att barnen har läroböcker än att de inte har några läroböcker. Därför gör den här regeringen den största satsningen någonsin så att vi ska kunna ha läroböcker i skolan. Det verkar bekymra Niels Paarup-Petersen, av något märkligt skäl.

Det är tvärtom. Jag vet inte om det behövs någon särskild nämnd av människor som ska säga vilka läroböcker man ska ha. Jag tycker att beslutsfattandet över vilka läroböcker som köps in till skolan ska decentraliseras. Framför allt ska man ge de enskilda lärarna mycket större inflytande. De arbetar med läroböckerna och ser vilka böcker de tycker fungerar bra i undervisningen. Genom att vi ökar anslagen finns det också större möjlighet för lärarna att få större inflytande över detta.

Herr talman! Därtill vill jag upprepa något som är lite märkligt. Av resurserna till svensk skola kommer 92 procent från kommunerna. Då vore det lite klädsamt om de partier som styr de största kommunerna - till exempel är Socialdemokraterna med och styr nio av Sveriges tio största kommuner - klarade av att göra vissa kommunala prioriteringar.

I tuffa tider med hög inflation måste man välja att prioritera skolan. Det har regeringen gjort med 9 000 platser på yrkesvux, stora satsningar på läromedel och miljardsatsningar på välfärden för detta år. Men det är märkligt att socialdemokratiska kommuner drar ned på anslagen och skyller på regeringen. Och sedan kommer Niels Paarup-Petersen här och säger att sossarna alltid har rätt. Det säger verkligen någonting om Centerpartiet nu för tiden.

(Applåder)

Herr talman! Till den opåläste Fredrik Malm vill jag säga att jag verkligen inte anser att Socialdemokraterna alltid har rätt. Jag kan säga till dem nu: Ni har fel. Så har det förts till protokollet.

Socialdemokraterna har faktiskt oerhört ofta fel. De som har jobbat med mig i Malmö vet att det alltid har varit en utgångspunkt. Jag har, medan vi har suttit i kammaren, retweetat att Socialdemokraterna drar ned pengar på skolan på ett sätt som inte är rimligt och att Centerpartiet i Malmö satsar mer pengar än de gör på skolan. Nu har det också förts till protokollet, som finns för all framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Så här är det: Jag vill jättegärna satsa mer på läromedel. Vi har inte heller tagit bort den satsning som ni gjorde. Den är jättebra. Men Liberalerna säger gång på gång att vissa läromedel ska användas och vissa inte. Jag tror inte att det är upp till mig att värdera vilka läromedel som är bäst. Jag tror att det är upp till läraren. Det är grundläggande.

Jag säger igen att det primärt är upp till kommunerna att besluta. Ungefär 92 procent av resurserna kommer från kommunerna. Så är det absolut. Men vi ska också komma ihåg att minst 90 procent av kraven på skolorna kommer härifrån. Det är en diskrepans mellan kraven och pengarna. Om vi här i riksdagen gång på gång höjer kraven på kommunerna och inte skickar med pengar kan vi inte klaga på att de har svårt att finansiera. Det är inte rimligt.

Den här kammaren har ett ansvar för att säkerställa att de krav vi ställer på kommunerna att de ska leva upp till ska följas av ekonomiska satsningar. Det görs inte i dagsläget. Det är en av orsakerna. Som det är nu blöder kommunerna pengar.

Som regeringsföreträdare kan man såklart sitta här och tänka: Det får de klara själva. Man kan också tänka: Vi kan samarbeta och få ett samhälle som fungerar.

Herr talman! Om man tittar på de utgiftsområden som finns i statsbudgeten ser man att de stora tillskotten av resurser sker bland annat på våra områden, till svensk skola. Dels tycker regeringen och de fyra partierna i regeringsunderlaget att utbildning och skola är viktigt, dels handlar det om att vi går in i tuffare tider. Det innebär att det kommer att krävas stöd, inte minst för omställning. Därför gör vi väldigt stora satsningar på till exempel kommunal yrkesvuxutbildning och även yrkeshögskolan med många nya platser.

Från riksdagens sida tar vi i och med budgetpropositionen och även vårändringsbudgeten ett stort ansvar. Vi satsar. Problemet är att många kommuner inte klarar av att prioritera skolan utan prioriterar andra kommunala verksamheter.

Herr talman! Niels Paarup-Petersen har rätt i att Socialdemokraterna ofta har fel. Men han har samtidigt fel när han i sin argumentation ger Socialdemokraterna rätt i en del frågor. Det är väl så vi kan sammanfatta det hela.

Herr talman! Fredrik Malm har fel i att jag har gett Socialdemokraterna rätt. Jag pratade inte om dem över huvud taget i mitt anförande, men det är en annan sak.

Det är inte bara jag; lärarna säger att detta är en katastrofbudget. Det är fackförbundens svar.

Regeringen har dragit ned på yrkesutbildningen, på YH och på komvux. Ni har lagt in lite pengar nu. Men ni tog ju bort mycket mer tidigare. Att ta bort mycket och lägga till lite är inte en satsning. Det är inte så världen fungerar. Man kan inte gå hem till sina barn och säga: Hej! Nu ska vi ha lördagsgodis, ta bort allting och sedan ge två godisbitar och förvänta sig att de ska bli glada. Jag tror inte att det fungerar så. Det kommer inte att ge dem mer godis. Det kommer att ge dem mindre godis. Det är basal matte och fysik. Jag tror ändå att Fredrik Malm förstår det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi måste vara ärliga med den situation vi är i just nu. Regeringen skickar inte några extra pengar till skolan över huvud taget i den senaste budgeten. Det finns absolut lite saker man kan söka, men det kommer inte några direkta pengar till kommunernas skolor. Det gör det inte.

Samtidigt drar man ned på yrkesutbildning, YH och komvux, och man stänger branschskolorna etcetera. Det är inte att satsa på svensk utbildning. Ja, det kommer extra till YH och till komvux i den här budgeten. Men för några månader sedan drog man precis bort ännu mer pengar.

Om vi vill ha ett utbildningsväsen som utvecklas och där lärarna kan vara kvar och inte bli uppsagda, som de blir just nu, måste vi bidra med att satsa på svensk skola. Jag hade helt ärligt trott att Liberalerna - med tanke på allt som de får svälja i den här regeringen, som är så långt från liberal som det bara går - åtminstone skulle lyckas få igenom lite skolsatsningar. Men inte ens det får ni. Det går inte några pengar till Sveriges lärare och skolor i denna vårändringsbudget. Det är anmärkningsvärt.

Herr talman! I dag tar vi oss an utbildningsfrågor ur ett brett perspektiv - grundläggande om utbildning. Även miljöpartister har verkligen bredd i sina motionsförslag. Det handlar om demokratiuppdraget, om genuspedagogik, om medie- och informationskunnighet, om ökad kunskap om natur, friluftsliv och allemansrätt, om modersmål och om minoritetsspråk.

Men skolan är mycket mer än så. Det är en verksamhet med hundratusentals barn, elever och lärare och många fler yrkesgrupper. De går till skolan varje dag. Det är där ett hopp om framtiden grundläggs. Jag vill verkligen lyfta alla de människor som gör detta jobb varje dag, som jobbar hårt, som ser barnen i klassrummet och som gör att eleverna går från skolan och att barnen går från förskolan och känner att de var på rätt plats den dagen.

Detta är en verksamhet som ska grundas i vetenskap och beprövad erfarenhet. Det ska vara en trygg plats för elever och medarbetare. Eleverna ska växa upp till samhällsmedborgare som ska fortsätta utveckla vårt land och världen. De ska leda landet när vi lämnar över stafettpinnen. Det är det vi ska förbereda dem för. De ska vara alla de människor runt om i landet som får vårt samhälle att fungera. Det är brett. Det är grundläggande.

Både för mitt parti och för de andra blir det lite snuttifierat när vi kommer med våra hjärtefrågor. Jag vill på detta sätt markera att just det grundläggande kring utbildningsfrågor är mycket bredare, djupare och större än det vi fokuserar på när vi delar upp det i smådelar.

Vi har berört en rad viktiga områden som tas upp i betänkandet. Det handlar om katederundervisning, från denna kateder eller andra, konfessionella skolor, läsning, mobbning och bemannade skolbibliotek. Vi har alla dessa hjärtefrågor. Det kommer också väldigt höga förväntningar med varje hjärtefråga från varje parti, från varje politiker. Ibland är det som att vi verkar vara mer intresserade av våra egna detaljerade hjärtefrågor än av att faktiskt slanta upp de pengar som krävs för att infria våra extremt höga förväntningar på vad skolan ska åstadkomma som samhällsinstitution.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Vi politiker kommer hellre med pekpinnar och detaljer än med resurser och tillit till skolans professioner. Jag är lite slarvig ibland. Jag pratar om lärare, men det är inte bara lärare i en skola. Det är jättemånga professioner, och de är lika viktiga allihop.

Men vad är verkligen grundläggande när det gäller utbildning? Kunskap. Jag är ny i utskottet sedan i höstas. När jag är ute och träffar människor och pratar om skola och utbildning kokar det ofta ned till en sak: skickliga lärare som har tid med sina elever.

Det är ganska grundläggande. Då handlar det om att slanta upp resurserna så att skickliga lärare har tid med sina elever och att de har tid att vara skickliga och bli skickligare.

Miljöpartiet är det enda parti som var berett att ge kommunerna de pengar som de äskade i höstas när det gällde statsbudgeten för innevarande år. Det skulle ge kommunerna bättre möjligheter att faktiskt ta det ansvar som de har. Man kan inte effektivisera mänskliga relationer ned till ingenting.

Jag ska nu beröra några av de detaljerade hjärtefrågor som även jag och mitt parti kommer dragande med till denna debatt.

Något som flera av er kanske känner igen och som jag vet ligger flera av oss varmt om hjärtat är skolans demokratiuppdrag. Jag är säker på att många av er var ute i skolor under valrörelsen. Det var jag med. Det är ett ganska hårt jobb. Det är ganska forcerat. Man har inte riktigt tid att prata om vad det innebär att vara förtroendevald eller att ha några ideologiska djuplodande diskussioner. Det hade jag gärna haft. Jag frågade lärarna om jag kunde komma tillbaka vid andra tillfällen. Nej, då måste alla partier komma samtidigt. Nej, det går inte, för då är det si och så.

Jag oroas över att skolelever träffar politiker mer och mer sällan. Jag tror inte att det är bra att man bara träffar politiker i valrörelsens slutskede. Jag tror nämligen att en del av oss politiker inte är vårt bästa jag då, när vi pratar i slagord och i 30-sekundersprator.

Jag har mött elever i högstadiet som inte vet att det finns lokala förtroendevalda. Jag tror att det är jätteviktigt att fler elever träffar politiker från olika partier i sin vardag. Detta är det fler som tycker. Kommittén Demokratin 100 år har förslag om hur man kan stärka skolans demokratiuppdrag, och det innebär att Skolverket ska få i uppdrag att göra det enklare med politikerbesök i skolorna. Skolverket ska då också utvärdera vad det betyder att politiska företrädare alltmer sällan bjuds in till skolan.

Det finns flera frågor i detta betänkande som ligger mig varmt om hjärtat. Det handlar om kunskap om natur och miljö. Det handlar om artkunskap och om allemansrätten. Det handlar om jämställdhet och om behovet av att varje barn ska mötas för den barnet är.

Herr talman! Jag vill avsluta med att påminna om vad som är grundläggande om utbildning: skickliga lärare och skolmedarbetare som har tid med eleverna.

Jag vill yrka bifall till reservation 3, om skolans demokratiuppdrag, och reservation 7, som handlar om alla barns rätt att få utveckla sin fulla potential oavsett kön och könsidentitet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Jag ber om ursäkt redan nu för att jag förlänger debatten. Jag måste bara kommentera lite grann.

Det pratades om sorteringsskolan och att dessa akutskolor skulle vara någon jätteallvarlig sortering. I viss mån är det någon form av sortering, och det är en sortering för att det behövs. Det är ingen som vill detta. Det är ingen som tycker att det är bra. Men det behövs.

Det finns redan i dag akutskolor i några kommuner i Sverige, men de kallas något annat. De finns också i socialdemokratiskt styrda kommuner. Stängs de, om det nu är en allvarlig sortering? Nej, de stängs inte. De kommer inte att stängas heller, för de behövs.

Jag växte upp i ett väldigt socialdemokratiskt samhälle. Det var bra på många sätt och mindre bra på en del sätt. När jag gick i skolan fanns det något som kallades för obsklasser, socialdemokratiska obsklasser. Var det någon som tyckte att de var jättebra? Nej, men de behövdes. Därför fanns de.

Jag saknar något i debatten. Jag har själv jobbat inom skolan i många år. Här pratar vi aldrig om alla de elever som blir störda av stökiga barn - barn som kanske är överaktiva, som har någon diagnos eller som är allmänt oroliga och stökiga. Det kan vara barn som allvarligt stör hela klasser under halva och hela lektioner. Vi pratar aldrig om de eleverna. De eleverna får stora delar av sin utbildning spolierade. Det går inte att lära sig saker och att ta in kunskap om man hela tiden blir störd, speciellt inte om man dessutom känner sig otrygg och hotad i klassrummet. Det finns forskning om detta, om man nu gärna vill prata om forskning.

Tidöpartierna slaktar skolans budget, hörde jag här. Skolan är kommunal. Den kommunaliserades av Göran Persson, socialdemokrat. Jag var emot det, men han kommunaliserade skolan och drev igenom det. Därmed är finansieringen kommunal. Kommunerna ska finansiera skolan. Om jag minns rätt fick skolan 12 miljarder extra inför detta budgetår. Hur kan det vara att slakta skolan?

Det är socialdemokratiskt styrda kommuner som inte prioriterar skolan tillräckligt väl. I Botkyrka, där jag är verksam, har vi alltid haft en högre budget än vad den socialdemokratiska majoriteten har haft.

Det nämndes också att vi sverigedemokrater pekar ut en särskild grupp när det gäller modersmålsundervisningen. Elever med svensk bakgrund behöver inte och ska inte ha någon modersmålsundervisning. Det bara är så - jag kan inte göra så mycket åt det. I vårt parti har vi många personer med utländsk bakgrund som har haft modersmålsundervisning, och de tycker likadant.

Jag går vidare till den undersökning som publicerades i en dagstidning och som visade att elever med modersmålsundervisning hade högre betyg. Det stämmer att det gjordes en undersökning där det visades att de hade högre betyg. Detta visade dock egentligen ingenting eftersom man inte hade tillräckligt många parametrar. Man antog - även forskare - att dessa elever mycket väl kunde vara ambitiösare än genomsnittet och ambitiösare än den grupp som de jämfördes med. Därför stämde inte undersökningen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Ledamoten Robert Stenkvist tyckte att det var absolut nödvändigt att gå upp i talarstolen för att påminna alla Sveriges lärare och kommuner om att det inte kommer några pengar till skolan så länge som SD har någonting att säga till om.

(Applåder)

Det var löftet. Det var detta som det var nödvändigt att påminna om från talarstolen: "Vi garanterar att det inte kommer en krona från staten till Sveriges skolor och kommuner, för det ska de klara själva."

Var så goda, Sveriges lärare! Ni blir uppsagda nu, för det finns inga pengar!

Staten ökar kraven på skolan hela tiden. Detta ökar kraven på pengar, vilket i sin tur gör det svårare för kommunerna att finansiera skolan i en ekonomisk kris. Samtidigt som belåningen i den svenska statskassan är extremt låg slår kommunernas lånesättning i taket nästan överallt. Men självklart ska staten inte hjälpa till, för vi är ju inte ett samhälle - vi hänger inte ihop!

Staten är en egen liten grej. Vi kan leka här uppe och ha gott om pengar i fickan medan kommunerna blöder. Det är inte vårt problem, enligt ledamoten från Sverigedemokraterna.

Detta är så långt från verkligheten som det bara går att komma. Om man tittar på hur det faktiskt ser ut kan man säga att det har kommit pengar. År 2022 var de generella statsbidragen 152 miljarder kronor. Vet ledamoten från Sverigedemokraterna hur stora de generella statsbidragen var 2023? De var 152 miljarder kronor - beloppet var alltså detsamma. Enligt ledamoten från Sverigedemokraterna är det en enorm satsning, men så är det ju inte.

Det är jättesvårt, även för staten, att se till att det finns tillräckligt med pengar i samhället. Jag tror inte att något av våra partier över huvud taget kommer att kunna ge så mycket. Det skulle eventuellt vara Vänsterpartiet, för de har aldrig några begränsningar - det är bara att kasta bort statens, kommunernas och regionernas pengar när som helst.

Herr talman! Jag påminde faktiskt om att skolan är kommunal. Jag påminde inte om någonting annat. Jag påminde om att det var Göran Persson som kommunaliserade den.

Kommunerna behöver mer pengar. De har fått mer pengar. Jag lovar ingenting för framtiden. Det kommer en höstbudget snart, och jag har ännu inga kunskaper om vad som kommer att komma i den. Det kan mycket väl komma tillskott.

Ledamoten lägger ord i min mun som jag aldrig har sagt. Detta är huvudsakligen en kommunal fråga, och staten hjälper till så gott den kan. Däremot kan nog inte staten i den situation som nu råder, med krig och med den pandemi som vi har haft, plåstra om alla sår - jag tror inte att det är möjligt. Jag tror inte ens att det hade varit möjligt om den andra sidan hade vunnit valet. Det är så mycket lättare att komma med de rätta anslagen i opposition.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Grundläggande om utbildning

Herr talman! Om Sverigedemokraterna börjar få åtminstone en liten insikt i vad det innebär att ta ansvar tycker jag att det har varit värt att ha denna debatt. Detta är nämligen inte någonting som vi har sett förut. Det har varit populism på populism, oavsett om det har gällt 10 kronor lägre pris vid pump eller vad det nu kan ha varit. Det har varit helt orealistiska förslag som aldrig har finansierats av någon och som aldrig hade kunnat bli verklighet. Sådant har vi hört gång på gång från Sverigedemokraterna. Om de har börjat ta ansvar är det jättebra.

Regeringen lade 6 miljarder extra i generella bidrag till kommunerna. Detta motsvarade precis de pengar som tog slut 2022. Det var alltså inte mer pengar, utan det motsvarade pengarna i de tidigare satsningarna. Det var inte krona extra till kommunerna; det är verkligheten. Det går att läsa på även om detta.

När ledamoten känner ett behov av att gå upp i talarstolen bara för att påminna om att det är ett kommunalt ansvar att finansiera detta är det jättesvårt för mig att få det till att det innebär att man ska skicka mer pengar till kommunerna. Det var ju det som var bakgrunden till att ledamoten gick upp. Jag påstod att det kanske var dags att skicka lite mer pengar till skolan från statens håll. Ledamoten gick upp för att påpeka att detta inte är statens utan kommunernas jobb, vilket jag tolkade som att ledamoten nog inte vill skicka mer pengar. Jag tycker att det är en ganska rimlig tolkning.

Om löftet från Sverigedemokraterna skulle ha varit att det ska skickas mer pengar till skolan kunde man ju ha tänkt sig att detta skulle ha gjorts i den budget som Sverigedemokraterna precis har varit med om att lägga fram. Annars kan de kanske hinna ändra det - jag vet inte hur detta funkar. Det kanske skulle kunna gå att göra en liten ändringsbudget. Centerpartiet har inte lagt fram sin. Sverigedemokraterna kan säkert göra en ändringsbudget och lägga in mer pengar till kommunerna. Kanske kan vi komma överens? Då kan vi ta bort detta. Då kommer det mer pengar till skolorna, och då kan vi undvika att så många lärare sägs upp.

Herr talman! Sverigedemokraterna lägger inte fram någon egen budget; än så länge gör Sverigedemokraterna budgetar ihop med de övriga Tidöpartierna. Jag har ingen aning om vad som kommer att komma i höstbudgeten, och det tror jag inte att någon annan här heller har någon aning om ännu. Vi har ju precis lagt fram en VÅP.

Centern brukar inte vara det parti som pratar om höjda bidrag. Ni i Centern brukar i stället prata om lägre skatter. Det har skett en ändring nu när ni har hoppat över till den andra sidan; det ska sägas. Jag är dock ganska gammal - 64 år - och minns mycket väl hur det lät tidigare. Jag förfasade mig över er nyliberalism då. Men partier kan ändra sig, och det är väl bra att man kan ändra sig.

Grundläggande om utbildning

Att det skulle vara populism att inte lova enorma statsbidrag tycker jag dock är att ta det lite för långt. Den här regeringen - och det här regeringsunderlaget - kommer naturligtvis att hjälpa kommunerna så mycket som möjligt framöver utan att riskera en inflationsbrasa. Vi vill ju inte se att kommuner går under.

Jag vill dock påminna ledamoten om att kommuner har ett eget ansvar, herr talman, och man måste prioritera rätt i kommunerna. Som jag nämnde i talarstolen har vi i min hemkommun alltid haft en högre skolbudget än vad majoriteten har haft, för vi prioriterar annorlunda. Vi har prioriterat skolan framför en massa kringsaker. Vi vill att man ägnar sig åt kärnverksamheten, och skolan är en viktig kärnverksamhet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 26 april.)