Immaterialrättsfrågor

Herr talman! Debatten och betänkandet behandlar de motioner de motioner som lämnades in i höstas på området immaterialrätt.

Vad är då immaterialrätt? Sammanfattningsvis är det idéer som i praktiken kan skyddas. Det handlar om patent som skyddar en lösning för en teknisk idé som någon tagit fram och vill säkra. Det handlar om varumärken i form av ord, symbol, färger eller ljus som är ett kännetecken på en produkt eller tjänst. Alla ser vi dagligen olika varumärken när vi rör oss i samhället och digitalt. Det kan handla om en sportsko, en väska eller en symbol för en matvarubutik. Så har vi design, som är till för att skydda utseendet på en produkt, alltså inte funktionen. Upphovsrätten skyddar konstnärligt skapande som film, musik och litteratur.

Allt fler av tillgångarna i våra företag är immateriella tillgångar, och vi använder en del av dem i vår vardag i form av appar och plattformar som det finns en skapare och en ägare bakom. Just den här delen med immaterialrätt och sociala medier ställer frågor på sin spets. Vad händer till exempel om jag lägger upp en bild på ett känt konstverk i sociala medier? Är det okej att fotografera? Är det okej att göra en avbildning?

För lite mindre än ett år sedan debatterade vi immaterialrätt här i kammaren. En av frågorna handlade då om panoramaundantaget, som tar sikte på att lösa frågan om det ska finnas rimliga möjligheter för privatpersoner att återge konst digitalt. Frågan är om privatpersoner utan tillstånd ska kunna återge offentlig konst i begränsad omfattning i olika medier. Förr tog vi våra semesterbilder och satte in i ett fotoalbum. Nu lägger vi upp våra bilder på sociala medier, och de får en spridning långt utöver fotoalbumet.

Denna fråga och fler blir då föremål för lagstiftning. Det är lagmässigt tydligt att man inte får fotografera något som är konstnärligt gestaltat om ens syfte är direkt affärsmässigt. Det är uppenbart. Men det finns en glidande skala. Det kan till exempel handla om att ta ett flygfoto över Stockholm och att det då finns ett konstverk med på bilden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Den andra änden av skalan när det gäller vad som är tillåtet och inte rör nyhetsjournalistik på tv och i medier där man visar bilder från brottsplatser. Det blir en gråzon när man ska ta ställning till beslut om vad som får visas och inte. Den 19 januari var utredningen kring hur detta ska hanteras klar, och den går nu på remiss innan regeringen ska lägga fram ett förslag till beslut.

Herr talman! Beredning sker också på andra områden, står det skrivet i dagens betänkande. Ett sådant område är det som kallas parodiundantaget. Det handlar om citat och att just göra parodi på någonting som redan finns, till exempel en bild eller en symbol. Även detta är på remiss inför beslut.

Jag vill lyfta de skeenden som vi nu är med om där den gamla världen, om uttrycket tillåts, där vi köper och lånar böcker och går på bio utmanas av nya, digitala tjänster. Jag vill nämna exemplet där en app där många unga befinner sig kopplas samman med affärer på stan som just säljer böcker. Det visade sig framgångsrikt. Böcker köptes i affärer som hade marknadsfört sig på appen.

Allt är möjligt när man hittar vägar fram i två världar som ska förenas.

Herr talman! Det sker fantastiska innovationer i vårt land. Om alla dessa skulle omsättas i affärer i den utsträckning som de borde skulle vi skapa mycket större värden i vårt land, vilket skulle leda till högre värdetillväxt och därmed mer välfärd. Det är därför glädjande att kunna konstatera att det pågår ett stort arbete inom Regeringskansliet med att ta fram olika strategier på olika områden.

En av dessa sjösattes i slutet av 2023 i månadsskiftet november/december av den moderatledda regeringen: Strategi för Sveriges utrikeshandel, investeringar och globala konkurrenskraft. Det är ett nytt och samlat helhetsgrepp som är unikt i sitt slag för att få till handel och affärer för svenskt vidkommande. Strategin har tagits emot väl, och nu ska den omsättas i reell politik. Vi kommer att återkomma till den i debatten om handelspolitiken längre fram i vår.

I dag vill jag lyfta att den innehåller skrivningar om just immaterialrätten. I strategin står det så här: "Företag generellt och innovativa företag i synnerhet behöver ökad kunskap och medvetenhet om potentiella risker vid internationalisering, inklusive i frågor om hantering av immateriella tillgångar vid internationella samarbeten kring forskning och innovation. Det handlar om vilken information som kan och bör skyddas och på vilket sätt."

Detta tillsammans med skrivningar om samverkan från de statliga aktörerna med svenska företag, universitet och högskolor tar ett helhetsgrepp om frågorna om att få till information och innovation från idé till affär. Det handlar om att skydda sina företags tillgångar, att få hjälp att hitta information och att utveckla sina affärer.

Det är svar på de motioner som lyfts i betänkandet kring små och medelstora företag som långt ifrån alltid vet vart de ska vända sig och hur de ska göra för att utöka affärerna. De behöver kunskap om immaterialrätt. Även på utbildningssidan är det viktigt att få in immaterialrätten.

Statens myndighet Patent- och registreringsverket har och får en mer central roll framåt med att informera och kommer att knytas närmare lärosäten för att växla upp på utbildningssidan så att Sverige AB kan stärkas från utbildning till idé och affärsmöjligheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Strategin lyfter fram alla de områden som nu ska haka i varandra för att flytta Sverige framåt i den outnyttjade potential vårt land har för att genomföra ännu fler affärer på bättre sätt.

Herr talman! I dagens motionsbetänkande lyfts frågor fram om vad man kan och får göra juridiskt och vidare att det kommer nya möjligheter med AI. I dag på morgonen deltog jag vid ett seminarium där Kommerskollegium tillsammans med andra aktörer satte ljuset på standarder och gamla regelverk som behöver förändras tillsammans med att utveckla nya arbetssätt - just för att hålla jämna steg med de digitala innovationerna.

Produkter som tidigare har kunnat kontrolleras utifrån att de ser ut på ett visst sätt och är statiska har nu övergått till att vara produkter som hela tiden är föränderliga. Det innebär att de måste kontrolleras på annat sätt, och det har två sidor. Detta ger fantastiska möjligheter för oss samtidigt som vi måste kontrollera att saker och ting går rätt till.

Vid dagens möte framfördes bland annat ett önskemål om samverkan mellan myndigheter, och det ligger också i regeringens intresse att tillsammans skriva in i våra regleringsbrev till myndigheterna om att göra så.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag är övertygad om att ledamoten delar engagemanget för immaterialrättsfrågorna och för att Sverige inte ska halka efter som innovationsnation. Men då borde ledamoten även dela min oro över att regeringen först och främst väljer att kraftigt sänka anslagen till Vinnova, vilket kommer att leda till nedskärningar i stödet till små och medelstora företag vad gäller hanteringen av immateriella tillgångar. Det framgår klart och tydligt av Vinnovas konsekvensanalys av budgetpropositionen, och det är högst oroväckande när vi samtidigt vet att de mindre företagen i Sverige är betydligt sämre på att hantera sina immateriella tillgångar jämfört med mindre företag i andra jämförbara EU-länder.

För det andra säger regeringen konsekvent nej till att arbeta fram en nationell strategi som kan möta de utmaningar som vi ser på immaterialrättsområdet. Ledamoten och regeringspartierna stod tidigare bakom behovet av en strategi, men de verkar nu helt plötsligt ha ändrat sig.

Herr talman! Jag kan konstatera att nationella strategier arbetas fram i land efter land och att andra länders satsningar på forskning och innovation blir alltmer offensiva. Varför väljer då den här regeringen att prioritera annorlunda?

Herr talman! Jag tackar ledamoten för frågan.

Jag börjar med det sista. Vi valde när vi var i opposition att innan valet säga att vi ville ha en strategi. Det är inte mer komplicerat än så. Det finns inte något nej, och det vet jag att ledamoten känner till efter att ha debatterat med näringsministern.

Utrikeshandelsstrategin innehåller många olika delar, som sammantaget sätter affären och företagen i mitten. Till det plockas kunskapen in. På så vis går man en annan väg med att först ha en strategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

När vi ser att allt detta är på plats tillsammans med andra strategier som regeringen tar fram kommer det att leda till svar. Om det finns vita fläckar kvar tar vi hand om dem, och det är möjligt att det blir en strategi där allt annat arbete kan plockas in.

Jag hade inte tänkt på den vägen tidigare, men det är en lysande idé att sätta affären och företagen i mitten. Det är ett annat sätt att göra samma sak.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Det är välkommet att regeringen arbetar fram olika viktiga strategier. Men varför tas inte en strategi fram som specifikt tar sikte på innovation och immaterialrätt? Varför väljer regeringen att avfärda den idén helt och hållet? Det är det beskedet jag fick i den senaste interpellationsdebatten jag hade med energi- och näringsminister Ebba Busch den 18 december.

Jag vill också återkomma till att regeringen väljer att kraftigt sänka anslagen till Vinnova, vilket jag nämnde i mitt tidigare anförande. Jag vill understryka att vi socialdemokrater avvisar regeringens nedskärningar. Vi säger nej till dem i vår budgetmotion och avsätter 175 miljoner kronor mer till forsknings- och innovationsanslaget.

Att regeringen har valt att skära ned när andra länder satsar som aldrig förr är inte rätt väg att gå. De satsningar som statsrådet har nämnt i den interpellationsdebatt jag hänvisade till tidigare kan inte kompensera för generella neddragningar, och det framgår klart och tydligt när man läser den konsekvensanalys som Vinnova har gjort av budgetpropositionen.

Ledamoten talar varmt om att vi måste öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag. Men varför väljer man då att sänka anslagen till Vinnova? Det kommer att leda till kraftiga nedskärningar i det stödet.

Därför kvarstår min fråga till ledamoten: Varför sänker regeringen ambitionsnivån när andra länder väljer att växla upp?

Herr talman! Jag skulle inte säga att vi skär ned. Tvärtom har den moderatledda regeringen haft ett samlat grepp i och med den strategi som lades fram innan jul. Man samlar all den information som behövs utifrån att man lägger fram andra strategidokument.

Det behöver inte vara Vinnova som har hand om uppdraget att informera och se till att små och medelstora företag får den information de behöver. I min värld finns Patent- och registreringsverket, och den myndigheten har redan uppdraget. De ska knyta universitet och högskolor närmare, och det finns ett informationsansvar. Det ser vi olika på.

Sedan var det frågan om Vinnova generellt. Med forskning och utveckling kommer man också att satsa på försvar och säkerhet. I den aspekten kommer också Vinnova in, så att man kan se på olika områden. Det är där frågan ligger.

Herr talman! I dag debatterar vi näringsutskottets betänkande om immaterialrättsfrågor, och jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation 12 i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Immaterialrättsfrågorna står sällan högst upp på den politiska dagordningen, men de är helt centrala för företag och för samhället i stort. Patenträtten, upphovsrätten och andra immaterialrätter har byggt Sverige starkt. Historien om hur Sverige blev ett rikt land är till stor del även historien om hur Sverige blev en ledande kunskapsnation.

Sverige är ett av världens främsta innovationsländer. För att fortsätta vara det måste vi ta till vara våra immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt. Vi måste öka utväxlingen av våra innovationssatsningar så att de leder till största möjliga nytta för det stora flertalet i samhället. De är avgörande för jobben, för välfärden och för välståndet i vårt land.

Herr talman! De är också avgörande för att vi ska kunna ta oss an nutida och framtida utmaningar, inte minst när det kommer till den gröna omställningen. Immaterialrätten skapar incitament för att utveckla framtidens klimatsmarta lösningar. Den möjliggör för enskilda och företag att satsa på forskning och utveckling och göra de investeringar som krävs.

Som ett ledande innovationsland har Sverige en unik möjlighet att leda den gröna omställningen, vilket skapar jobb, investeringar och ett ökat välstånd i hela landet. Det kräver dock att vi kan både värna och skapa värde i våra immateriella tillgångar.

Herr talman! Upphovsrätten har vuxit i både betydelse och komplexitet. Vikten av att vi har en fungerande upphovsrätt i det digitala samhället kan inte understrykas nog, särskilt mot bakgrund av att de kulturella och kreativa näringarna växer i hela landet.

Patenträtten har varit, och fortsätter att vara, avgörande för vår innovationsförmåga. Som tidigare har nämnts är vårt patentsystem helt grundläggande för att företag och andra ska våga investera i forskning och utveckling.

På dagens konkurrensutsatta marknad har även mönsterrätten och varumärkesrätten blivit allt viktigare, vilket vi inte får glömma bort.

Herr talman! Det är tydligt att vi befinner oss i en kunskapsekonomi där immaterialrätten spelar en nyckelroll. Därför är jag stolt över att tidigare S-ledda regeringar har gjort satsning efter satsning på kunskapshöjande åtgärder, skärpt straffen för de allvarligaste fallen av immaterialrättsliga intrång, infört en ny domstolsordning för att öka förutsägbarheten och minska kostnaderna i immaterialrättsliga mål och drivit på arbetet för ett enhetligt patentsystem på EU-nivå, vilket har gjort det enklare och billigare för svenska innovatörer att ta till vara sina idéer. Detta var några exempel.

Som jag nämnde i ett tidigare replikskifte är det dock så att den globala konkurrensen hårdnar för varje dag som går. Därför behöver vi göra ännu mer.

Först och främst behöver vi öka kunskapen om immaterialrätt som strategisk tillgång, framför allt bland små och medelstora företag men även inom universitets- och högskolevärlden. Den omfattande kunskapsbrist som råder i dag leder till att alldeles för stora värden går förlorade.

För det andra är det hög tid att vi börjar använda patentinformation på ett systematiskt och strategiskt sätt. Genom att använda tillgänglig patentinformation kan vi påskynda innovationer och undvika dubbelforskning. Vi kan också satsa våra forskningsmedel där de gör störst nytta. Detta är något som Patentstyret i Norge gör varje år, och det borde även vi i Sverige göra.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Vidare måste immaterialrätten anpassas till den snabba utvecklingen inom AI och digitalisering. Här är det alldeles uppenbart att Sverige inte lyckas hålla jämna steg.

Slutligen, herr talman, behöver vi göra ännu mer, både nationellt och inom EU, för att sätta stopp för det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter. Det handlar om miljardbelopp som flödar in i organiserad brottslighet och som i slutändan hamnar i fickorna på de globala kriminella nätverken. Detta framgår klart och tydligt av Skatteverkets senaste granskning beträffande försäljningen av illegala tv-abonnemang.

Många är dessvärre helt omedvetna om vilken roll denna typ av intrång spelar för den organiserade brottsligheten och vad den får för konsekvenser. Vi går miste om tiotusentals jobb. Vi går miste om miljarder i skatteintäkter. Vi går givetvis även miste om de företag och kulturskapare som tvingas att lägga ned helt och hållet.

Herr talman! Mot bakgrund av alla dessa utmaningar vill vi socialdemokrater se en offensiv innovationsstrategi i Sverige. Det behövs en tydlig väg framåt när det gäller hur insatserna inom det immaterialrättsliga området ska utformas på bästa möjliga sätt, annars kommer Sverige att hamna på efterkälken i den globala kunskapsekonomin. Därför är det min förhoppning att regeringen kan gå oss till mötes och påbörja arbetet med att ta fram en sådan strategi.

Jag tycker att det är beklagligt att regeringspartierna först höll med om behovet av en nationell strategi men nu helt plötsligt säger nej, trots att en sådan strategi finns i nästan samtliga våra grannländer och andra länder som vi konkurrerar med på innovationsområdet, trots att en sådan strategi efterfrågas av alla från näringslivet till forskningsfinansiärer och trots att detta kan ske i bred parlamentarisk enighet.

Just nu ser vi att nationella strategier arbetas fram i land efter land, att antalet patent inom grön teknik ökar i rask takt och att andra länders satsningar på forskning och innovation blir alltmer offensiva. I detta läge väljer regeringen att vända i frågan om en nationell strategi. I detta läge väljer regeringen dessutom att kraftigt sänka anslagen till Vinnova, vilket kommer att leda till nedskärningar i stödet till små och medelstora företag vad gäller hanteringen av immateriella tillgångar. Det är, som jag nämnde tidigare, högst oroväckande när det samtidigt rapporteras att svenska startups förlorar möjligheter till finansiering eftersom de är betydligt sämre på att hantera sina immateriella tillgångar än startups i andra jämförbara EU-länder.

Vi socialdemokrater avvisar naturligtvis regeringens nedskärningar och avsätter i vår budgetmotion 175 miljoner kronor mer till forsknings och innovationsanslaget. Att skära ned när andra länder satsar som aldrig förr är inte rätt väg att gå. Därför hoppas jag att regeringen tar till sig av den hårda kritik som dessa beslut har föranlett, inte minst från näringslivets sida.

Herr talman! I tidigare debatter har jag upprepat att den som står still snabbt blir omsprungen. Det vet alla som sitter i den här kammaren och som engagerar sig i dessa frågor. Om vi inte tar till vara våra immateriella tillgångar på bästa möjliga sätt kommer vi att gå miste om jobb, investeringar och vår ställning som ett ledande innovationsland. Vi riskerar att gå miste om det som har gjort att ett litet och exportberoende land i norra Europa har kunnat bli så framgångsrikt och har kunnat bygga ett så starkt välfärdssamhälle. Det, herr talman, har vi helt enkelt inte råd med.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

(Applåder)

Herr talman! Jag tackar Aida Birinxhiku för anförandet.

Jag tycker att den som använder begrepp som att regeringen har sagt nej till en strategi, att sittande regering inte ser behov och så vidare far med osanning. Det jag sa i mitt anförande var att man nu har ett antal strategier som man arbetar med.

Strax före jul kom en stor satsning. Det gällde utrikeshandelsstrategin, där man har valt att jobba över departementsgränser och samla in kunskap från Justitiedepartementet, Kulturdepartementet, Arbetsmarknadsdepartementet, Utbildningsdepartementet och så vidare. Forskning och utveckling inkluderas också här. Detta gör man för att sätta affärerna och näringslivet i centrum.

Det var precis det som Aida Birinxhiku tog upp, men vi gör det på ett annat sätt. Det går att tycka att det är fel sätt, men det är detta sätt vi har valt. Jag kan se att många bra tankar, idéer och resultat kan komma ur detta.

Till skillnad från det som ledamoten tog upp har näringslivet hyllat detta och sagt att det är fantastiskt. Det finns ingenting att klaga på.

Ibland kanske man tänker om. Det är ingen som har sagt att det inte kan bli en annan strategi framöver om det skulle vara så att alla pusselbitar inte kommer in, även om man hoppas på att de gör det med denna breda ansats.

Jag skulle fråga ledamoten om vägen dit måste vara en socialdemokratisk väg eller om man också kan se att det finns bra tankar och idéer hos dem som vill göra på ett annat sätt. Det går faktiskt att uppnå målet på olika sätt. Det är lite tråkigt att höra ord som antyder att regeringen inte skulle vilja göra någonting därför att regeringen inte vill göra det som Socialdemokraterna vill.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för anförandet.

Jag vet inte om jag håller med om att detta enbart är ett socialdemokratiskt sätt. Ledamoten och hennes parti har ju under en lång tid stått bakom detta och motionerat om det - det var inte länge sedan ledamoten själv stod i talarstolen och krävde en nationell immaterialrättsstrategi.

Detta är viktigt. Det är något som Socialdemokraterna har stått bakom och något som kan ske i bred parlamentarisk enighet. Jag tycker att de avsnitt i utrikeshandelsstrategin där immaterialrätt nämns är välkomna. Jag nämnde också i mitt tidigare replikskifte att det är välkommet att regeringen arbetar med att ta fram flera olika strategier som kan hjälpa oss på vägen.

Jag måste dock säga att jag inte kunde läsa någonting i utrikeshandelsstrategin om hur vi ska göra för att öka kunskapen om immaterialrätt, apropå att regeringen har valt att kraftigt minska anslaget till Vinnova.

Jag kunde inte läsa något om hur vi ska anpassa det immaterialrättsliga skyddet till AI och den utveckling som sker där.

Jag kunde inte läsa något om hur vi ska använda tillgänglig patentinformation eller om hur vi ska underlätta den användningen. Kanske ska vi göra som man gör i Norge, där man varje år gör djupgående patentanalyser för att kunna satsa forskningsmedel där de gör störst nytta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Jag kunde inte heller läsa något om hur denna strategi ska motverka det växande problemet med intrång i immateriella rättigheter.

Herr talman! Det är alltså många pusselbitar som saknas. Därför är det beklagligt att regeringen inte vill använda detta strategiska angreppssätt och inte vill arbeta fram en innovationsstrategi, trots att man har velat det tidigare. Detta är någonting som näringslivet efterfrågar. Det är också någonting som forskningsfinansiärer efterfrågar. Numera efterfrågas det även av OECD.

Jag väntar fortfarande på svaret. Varför har regeringen helt plötsligt ändrat sig efter att tidigare ha drivit den här frågan?

Herr talman! Våra partier ansåg att man behövde ta ett samlat grepp och få in immaterialrättsstrategi och innovationsstrategi under ett och samma paraply. Det är alltså ett annat sätt att göra samma sak. Vi får väl utvärdera framöver hur det blev. Jag säger inte att det andra sättet är dåligt, men jag tror att det här är bra och att man kan ta ett annat grepp om det när man tittar på alla hinder för företagare att växla upp, få nya möjligheter, bli internationella och så vidare.

Angående vem som ska informeras har Patent- och registreringsverket ett uppdrag. Regleringsbrevet talar om minskning av störande regleringar, och myndigheten ska också jobba nära universitet och högskolor med just de frågor ledamoten tar upp. Myndigheten har alltså fått det uppdrag där ledamoten vill göra på ett annat sätt.

Angående intrång i det immateriella. Diskussionen om ip-tv och streamning är stor, för det är ett jätteproblem. Den förra regeringen tog fram grovt upphovsrättsbrott, vilket det byggs vidare på. Det har kommit en dom som innebär fängelse i två år och sex månader och ett skadestånd på 195 miljoner. Regeringen följer nu detta för att se om det verkar avskräckande. Gör det inte det arbetar man med att ta fram nya verktyg i verktygslådan. Det finns poliser som är specialister på detta, och som ledamoten nämnde arbetar också Skatteverket aktivt med kontroller, vilket är bra. Vi är inte framme och har mycket kvar att göra, men det är ett steg i rätt riktning.

Herr talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag håller med om att det har gjorts mycket bra på detta område. Både ledamoten och jag har framhållit att Sverige är ett av världens främsta innovationsländer, och det är resultatet av en tydlig politisk riktning. Ledamoten har i tidigare kommittémotioner framfört att innovatörerna inte kan vänta, men i detta fall verkar det vara okej att låta dem vänta.

Vi tycker fortfarande att man behöver ta ett strategiskt angreppssätt och jobba på samma sätt som man jobbar för exempelvis kulturella och kreativa branscher. Man måste se hur man kan använda verktygen på bästa möjliga sätt för att Sverige ska fortsätta att vara ett ledande innovationsland.

Nationella strategier arbetas fram i land efter land, och som jag tidigare har nämnt finns dessa i nästan samtliga av våra grannländer - något ledamoten också har hänvisat till i tidigare debatter. Det finns i andra länder som vi konkurrerar med på innovationsområdet, efterfrågas av näringslivet och kan samla ett brett politiskt stöd. Då har jag svårt att förstå varför regeringen fortfarande väljer att säga nej till att arbeta fram en strategi som specifikt tar sikte på immaterialrätt och innovation. Vi drev denna fråga redan förra mandatperioden, och vi kommer att fortsätta att driva den denna mandatperiod.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Jag har inte heller fått något svar på hur man resonerar om nedskärningarna i Vinnova. Det går inte ihop att tala sig varm för att kunskapshöjande åtgärder måste öka och samtidigt föra en politik som innebär att Vinnovas innovationscheckar inte kommer att kunna utformas på samma sätt och att välfungerande projekt inom produktionsområdet kommer att behöva läggas ned.

Herr talman! Jag tycker att regeringen är svaret skyldig. Varför väljer regeringen att sänka ambitionsnivån när andra länder växlar upp?

Herr talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till näringsutskottets förslag angående immaterialrättsfrågor.

I dag står vi inför en av vår tids största utmaningar och möjligheter: hanteringen av immaterialrätt. I takt med att vår värld blir alltmer digitaliserad blir skyddet av immateriella tillgångar, såsom patent, upphovsrätt och varumärken, allt viktigare. Detta skydd är avgörande för att främja innovation och säkra att kreatörer och uppfinnare får rättvisa ersättningar för sina bidrag.

För oss kristdemokrater är äganderätten grundläggande och något som staten är satt att skydda och upprätthålla. Vi tycker att det är självklart att man äger en brödlimpa som man själv har bakat i sitt eget kök med egna råvaror. Man äger också rätten att få bestämma hur denna brödlimpa ska få nyttjas. Man kanske vill äta upp den själv eller sälja den och göra en ekonomisk vinst. Lika självklart är det att man äger ett musikstycke man själv har komponerat, ett tygmönster man själv designat eller en teknisk produkt man själv utvecklat i sitt garage. Man har rätt att få rättvis ersättning för sitt skapande.

Men vi vet alla att det ofta är mer komplicerat än vad vi skulle önska att skydda intellektuella prestationer. Det handlar ganska sällan om att ett isolerat geni låser in sig i ett rum och kommer ut i triumf efter ett antal år. Det är vanligare att det är många människor från olika länder inblandade i det ett internationellt verksamt företag presterar när något nytt utvecklats. Då är det förstås oerhört viktigt att det finns ett välfungerande, effektivt och smidigt regelverk som underlättar dessa processer.

Sverige har byggt sin framgång på lite olika faktorer. Skogen och malmen brukar nämnas, och det med all rätt. En annan faktor är alla framgångsrika ingenjörer som har berikat vår värld med många uppfinningar och innovationer. Kanske är det inte bara en slump att Nobelpriset instiftades i Sverige och i dag är ett av de starkaste inslagen i vår Sverigebild.

Patent och andra immateriella rättigheter är en indikator på förnyelsenivån i ekonomin. Sverige har under de senaste åren sett en ökning av antalet patent. Detsamma gäller för antalet varumärkesansökningar. Däremot ser vi en tydlig minskning i antalet mönsterskydd. Detta är något som vi behöver adressera, och vi kan som land inte slå oss till ro och vila på gamla lagrar. Därför vill Kristdemokraterna se att man arbetar på ett strukturerat sätt för en nationell immaterialrättsstrategi och har den som ett verktyg för att vässa vårt lands förmåga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! En annan sak som vi kristdemokrater gärna vill lyfta fram är de kostnader som enskilda kan tvingas betala om de hamnar i en juridisk konflikt. I Sverige ligger kostnaderna för en rättsprocess på mellan 1 och 20 miljoner kronor per part. Huvudregeln är att den förlorande parten måste betala båda parters rättegångskostnader. Detta gör det svårt för småföretagare, startup-företag och mindre kapitalstarka aktörer.

Å ena sidan finns det goda skäl för denna ordning. Det handlar delvis om att man inte ska stämma varandra i onödan, och genom att hota med höga kostnader vid förlust skrämmer man bort dem som inte har skäl för sina påståenden. Det handlar också om att den som vunnit ett mål och gjort sin rätt gällande inte ska behöva betala för sin oskuld.

Å andra sidan är reglerna om rättegångskostnader problematiska, då de gynnar kapitalstarka aktörer. Universitetsforskare och startup-företag stämmer sällan någon för immaterialrättsliga intrång, och än mer sällan vinner de en tvist. Risken att få betala miljoner i rättegångskostnader avskräcker kapitalsvaga aktörer från att tillvarata sin rätt i en rättegång, och man går ofta med på förlikning i stället för att ta det vidare till rättegång.

Detta är erfarenheter som vi måste arbeta vidare med för att hitta den optimala balansen mellan de olika ingångsvinklar som finns.

Herr talman! Till sist ska jag beröra ett område vi lär få anledning att återkomma till många gånger, och det är AI. Som alltid när det kommer ett nytt, kraftfullt verktyg reses många frågetecken, och oro uppstår. Det är mänskligt och inget vi ska fuska oss förbi. Frågor både ska och får ställas. Men de ska ställas utifrån vinkeln hur vi gör för att detta verktyg ska användas på bästa möjliga sätt, inte på mer rädslobetonad grund som hur vi stoppar detta nya som kan få negativa effekter. Jag är glad att vår regering har dessa frågor på näthinnan och arbetar med dem utifrån en konstruktiv syn på AI.

Herr talman! Jag yrkar än en gång bifall till utskottets förslag.

Herr talman! I dag behandlar vi näringsutskottets betänkande NU7 Immaterialrättsfrågor.

Sverige är ett mycket framgångsrikt innovativt land i jämförelse med övriga världen. Det finns exempel som har slagit världen med häpnad: dynamit, bokstavligt talat. Kullager, pacemaker och tetrapack är andra innovationer som har bidragit till att underlätta för samhället i stor utsträckning. Även mer i närtid har vi innovationer som har gjort stort intryck, såsom bluetoothteknik, spel, musiktjänster, videochattar och olika former av betalningsalternativ.

Immaterialrätten spelar en central roll för dessa innovationer eftersom den skyddar innovationer, varumärken, upphovsrätt och andra immateriella tillgångar. För att ge några exempel kan upphovsrätten skydda programvarukoder och användargränssnitt inom design. Varumärkesrätten kan skydda varumärken, namn, logotyper och andra identifieringsmedel mot missbruk och förväxlingar på marknaden.

Patent ger företag exklusiva rättigheter att utnyttja sina innovationer och hindrar andra från att kopiera eller sälja deras uppfinningar utan tillstånd. Detta är viktigt inte minst för att upprätthålla företagens rykte och kundernas förtroende. Det är även av yttersta vikt att få skydd för affärshemligheter, såsom algoritmer, affärsmodeller och kunddatabaser. Genom att hålla sådan information hemlig kan företagen behålla sina konkurrensfördelar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! Kort sagt ger immaterialrätten dessa företag verktyg att värna sina innovationer och affärsmässigt prägla sina idéer samtidigt som den bidrar till fortsatt uppmuntran av kreativitet. Genom att säkerställa att de har rätt rättsligt skydd på plats kan dessa företag också expandera och anpassa sig till nya marknader och då skydda sina investeringar och allt hårt arbete.

Herr talman! Tyvärr finns det i dag stora problem med organiserad brottslighet mot företag, speciellt i form av intrång i immateriella rättigheter. Det är ett globalt växande problem, och det inkluderar aktiviteter som förfalskning, piratkopiering och olovlig användning av företagshemligheter. Sådana brott påverkar företagens ekonomi, innovation och rykte.

I Sverige, liksom i andra länder, är det viktigt att förstå vilka åtgärder regeringen vidtar för att bekämpa dessa brott och skydda företagens immateriella tillgångar. Detta är en central fråga i en tid då ekonomins digitalisering och globalisering accelererar.

För att motverka dessa intrång använder svenska företag en kombination av rättsliga åtgärder, som att väcka talan om intrång, och förebyggande åtgärder, som att registrera sina immateriella rättigheter och använda tekniska skyddsmekanismer. Dessutom arbetar många företag med tullmyndigheter och internationella organisationer för att bekämpa gränsöverskridande förfalskning och piratkopiering.

För att förbättra skyddet och stödet för svenska uppfinnare och företag i patentintrångsmål, vilket i sin tur kan uppmuntra till innovation och patentering bland små och medelstora företag, föreslår vi att staten ska vara behjälplig med att skydda svenska patent och bistå i patenttvister.

Vi föreslår att regeringen utser en myndighet som kan assistera svenska företag och uppfinnare vid immaterialrättsliga intrång. Vi föreslår även att regeringen utreder en försäkringslösning med statlig garanti för dem som hamnar i tvist om patentintrång, särskilt vid intrång från ett tredjeland. Denna försäkring skulle kunna erbjuda skydd och ekonomiskt stöd för de drabbade.

Vi efterfrågar även ett tak för rättegångskostnader i patenttvister för att jämna ut spelplanen mellan parter och göra det mer tillgängligt för patenthavare att försvara sina rättigheter. Inte minst blir detta viktigt för de mindre resursstarka företagen. Liknande lösningar har varit framgångsrika i andra länder, såsom Tyskland och Storbritannien.

Vi sverigedemokrater anser dock inte att detta räcker. Det behöver göras mer. Vi har ett antal förslag som bland annat innefattar modernisering av upphovsrätten, utredning av vidgade inskränkningar i upphovsrätten, omprövning av upphovsrättsliga skyddstider och verkande för avskaffande av regler som står i konflikt med ett fritt internet och fri åsiktsbildning. Vi vill också att det görs en utvärdering av straffskärpningar för immaterialrättsintrång och att huvudfokus för intrång ska vara på organiserad brottslighet. Dessa förslag syftar till att anpassa Sveriges immaterialrättsliga regelverk till de moderna digitala samhällsbehov och utmaningar som finns.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! Med detta sagt ställer jag mig bakom Sverigedemokraternas samtliga reservationer i näringsutskottets betänkande. För enkelhetens skull yrkar jag dock endast bifall till reservation 5.

I detta anförande instämde Eric Palmqvist (SD).

Herr talman! Kunskapsbaserade tillgångar som patent, varumärken och upphovsrättigheter har blivit allt viktigare. I den kunskapsekonomi som Sverige befinner sig i är dessa tillgångar ofta helt avgörande för att ett företag ska lyckas. Därmed blir immateriella rättigheter också viktiga för samhället i stort.

Sverige blir ofta utsett till ett av de ledande innovationsländerna i världen. Den innovationskraft som finns hos svenska företag, forskare och uppfinnare har lagt grunden för vårt välstånd.

Patent är en förutsättning för innovation och har genom historien säkerställt att forskare och ingenjörer har varit beredda att investera tid och pengar i projekt eftersom patentet garanterar att deras idéer inte blir stulna. Immaterialrättsliga tillgångar utgör numera ofta lejonparten av värdet i nya, ofta innovativa, företag.

Immaterialrättigheter ska kanske numera ses som ett skydd för innovationer, och detta skydd är avgörande för företags vilja att investera i forskning och utveckling. Många företag har hantering av kunskapsbaserade tillgångar som grund för sin affärsmodell, till exempel genom att de kommersialiserar innovationer. Vi har också sett, och det har nämnts här i salen, vikten av detta för den gröna omställningen.

Herr talman! För att behålla och förstärka Sveriges konkurrenskraft måste vi ta till vara alla de tillgångar vi har och skulle kunna ha. Frågor kring immaterialrätt har normalt betraktats som en rent juridisk fråga. Frågan behöver såklart även betraktas ur ett näringslivsperspektiv och göras till en del av näringspolitiken, och kanske även i utbildningspolitiken. Vi ser att många ingenjörer, kreatörer och programmerare behöver få en större kunskap om hur de ska kunna skydda sitt arbete och sina verk. Framför allt ser vi att det europeiska fältet blir avgörande för hur väl vi i Sverige och vi i Europa kommer att lyckas framöver. Om EU ska fortsätta att vara konkurrenskraftigt måste immaterialrätten skyddas. Den behöver harmoniseras och ta större plats även i handelspolitiken.

Med det sagt menar jag att vi varken kan eller bör reglera bort den innovationskraft och de möjligheter som finns inom ny teknik: AI är det senaste och kanske viktigaste. Här skulle det kunna vara värt att snegla mot Storbritannien som ett föredöme för hur man kan hantera både möjligheterna och riskerna inom nya forskningsfält som detta.

Herr talman! Sammanfattningsvis måste kunskapsnationen Sverige erbjuda de bästa villkoren och det bästa rättsskyddet för nytänkande, innovationer och utveckling av ny teknik. Det gäller inte minst för framtidens medicin, som också ryms inom detta fält.

Goda villkor för forskning och utveckling måste hänga ihop med ett starkt praktisk skydd för immateriella rättigheter. Detta stärker Sverige både som kunskapsnation och som industrination och säkrar även vårt framtida välstånd.

Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på samtliga motioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! Immaterialrätten är en fråga som är avgörande för att kunna driva utvecklingen framåt, för att säkerställa ekonomin och för att motverka maktförhållanden.

För oss i Vänsterpartiet är kunskap och innovation de komponenter som möjliggör välstånd och vår framtid. Tyvärr har den nuvarande regeringen genom sin budget för innovation och forskning och för högskolor och universitet underminerat den utveckling som vi har så stort behov av.

Jag tror att vi alla är överens om att till exempel mineralförsörjningen bör ses över, men idéerna och förslagen om hur vi ska göra detta är nog många fler än vad det finns ledamöter i denna kammare.

För oss i Vänsterpartiet är det viktigt att säkerställa att mineralförsörjningen sker på ett sätt som gör att påverkan på miljö och klimat minimeras. Vi behöver också ta mer ansvar för vår mineralkonsumtion. Vi har handelsavtal som inte är gynnsamma och inte ställer krav i frågor som mänskliga rättigheter, miljö och klimat, och vi ser så kallade hållbara investeringsavtal med tredjeländer som är jättefint skrivna men som inte är bindande på något sätt angående miljö och klimat, vilket bara cementerar den redan upprättade strukturen mellan rika och fattiga länder.

Herr talman! Patentsystemet är inte anpassat efter de globala behov och svårigheter som finns. EU:s akt om kritiska mineral vill säkerhetsställa vår mineralförsörjning framöver, men den gör inget när det gäller att främja vidareförädling på plats.

Vidareförädling på plats skulle dels minska transporter med allt vad det innebär, dels ge möjlighet för länder och områden som har behov av att vidareutveckla sin industri, och därmed få bättre levnadsstandard och kanske mer resurser för lokala investeringar, att fortsätta att vara mineralproducenter, men på ett mer utvecklat sätt.

Vi behöver dels hitta mer miljö- och klimatvänlig teknik för exploatering av mineral, dels främja teknik som möjliggör att fler steg i produktionen kan åstadkommas på plats. Samtidigt vet vi att den typen av tekniker behöver anpassas till rådande förhållanden.

Precis som i fallet med att möjliggöra överföring av grön teknik kan det alltså finnas en möjlighet att bygga in incitament i systemen för patent för att mer mineral ska förädlas i närheten av utvinningen. En sådan utveckling skulle innebära många klimatfördelar och kanske minska transporterna inom mineralindustrin. I samband med mineralakten skulle det därför kunna finnas en möjlighet att se över patentsystemet för att uppnå hållbara processer. Jag yrkar därför bifall till reservation 9.

Herr talman! Vi står inför en av vår tids största utmaningar: att omvandla vår ekonomi och vårt samhälle för att uppnå nettonollutsläpp. För att lyckas med detta krävs inte bara politisk vilja och samhällsförändringar utan också innovation och teknologisk utveckling. En av nycklarna till att frigöra denna potential ligger i en stark och väl utformad strategi för immaterialrätt.

Innovation är grunden för att utveckla de teknologier och hållbara lösningar som behövs för att minska vår koldioxidpåverkan och skydda vår planet, men för att innovation ska blomstra behövs incitament. Innovatörer, forskare, företag och finansiärer måste känna sig säkra på att deras investeringar i tid, resurser och kunskap skyddas. Det är här immaterialrätten spelar en avgörande roll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

En stark och effektiv immaterialrättsstrategi ger upphovsmän och innovatörer rättsligt skydd för uppfinningar och idéer. Detta skydd är helt avgörande för många teknologier men särskilt för det vi även på svenska kallar deep tech, det vill säga teknik som är avancerad och ny inom sitt område och som svarar mot komplexa globala problem som klimat, koldioxidfri energi och hälsa.

Det säger sig självt att det, när det tar så otroligt mycket längre tid att validera denna teknik och hitta kunder som är beredda att betala för den, inte går att jämföra med teknikutvecklingen inom konsumentappar, där immaterialrättskyddet, om man ska vara helt ärlig, inte är lika avgörande för investerarna. Ibland är det till och med så att man inte vill registrera ett patent därför att man inte vill att konkurrenterna ska se vad man håller på med. I stället vill man springa så fort det går för att skapa det största nätverket bland alla plattformar, precis som alla de sociala medieplattformar som vi här använder varje dag.

Med detta sagt är jag övertygad om att immaterialrätt kommer att bli otroligt mycket viktigare i den tekniktunga epok som vi ännu bara ser början av.

För att stimulera forskning och utveckling, särskilt inom områden som är avgörande för att nå nettonollmålen, såsom koldioxidfri energi, energieffektivisering och hållbar transport, behövs ett aktivt skydd. Utan detta skydd riskerar vi att innovationstakten avtar, vilket i sin tur bromsar övergången till en grönare ekonomi och Sveriges förmåga att stå starkt som en framtida industrination. Sverige behöver därför en strategi för immaterialrätt som adresserar utmaningarna för våra multinationella företag, våra små och medelstora företag, våra startups och vår forskning.

Den handlar inte bara om skydd. Genom att erbjuda ett klart och förutsägbart rättsligt ramverk underlättas samarbeten mellan uppfinnare och industri, och detta skapar förutsättningar för investeringar i nya teknologier.

Sverige är, precis som många här i dag har varit inne på och vilket är väl etablerat, en ledande nation när det gäller innovation och har en lång tradition av att skapa banbrytande teknologier. Vi har potential att bli världsledande även inom utveckling av lösningar för att bekämpa klimatförändringarna, men för att uppnå detta måste vi säkerställa att vårt system för immaterialrätt är anpassat för att möta de unika utmaningar och möjligheter som finns.

En genomtänkt och framåtblickande immaterialrättsstrategi kommer inte bara att främja innovation och ekonomisk tillväxt utan också bidra till att Sverige och även andra länder dels når sina klimatmål, dels säkerställer att nya mediciner, medicinteknik och behandlingar ser dagens ljus. Genom att skydda och främja de innovationer som leder till minskade utsläpp och hållbar utveckling kan vi säkerställa att Sverige fortsätter att ligga i framkant.

Herr talman! När jag lyssnar till debatten här i kammaren i dag hör jag att det finns stor enighet om att skapa de rätta förutsättningarna för innovation, skydda våra uppfinnare och säkerställa att Sverige leder vägen mot en frisk, hållbar och klimatneutral framtid.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 12 under punkt 9.

Herr talman! En välfungerande upphovsrätt är en av hörnstenarna i en modern konstnärspolitik. Det handlar ytterst om att de som har skapat ett konstnärligt verk också ska ha rätt till det och de värden som genereras av verken som många människor älskar och tar del av.

Det finns ett antal inskränkningar i upphovsrätten, till exempel motiverade av allmänna intressen som forskning eller parodi och satir. Men utgångspunkten är att de som vill utnyttja ett upphovsrättsligt skyddat verk måste ha samtycke av den som är upphovspersonen till verket.

En väl fungerande upphovsrätt är av stor betydelse för den enskilda konstnären, upphovspersonen, och för ett hållbart, kulturellt ekosystem och för hela den kreativa sektorn i vårt land.

Mycket är på gång på detta område. Vi har debatterat mycket i kammaren tidigare. Men mer behöver göras.

I betänkandet från utredningen Kreativa Sverige som vi tillsatte under vår tid i regeringen lyfts bland annat långsiktighet och snabbhet på den upphovsrättsliga marknaden fram som ett område där det finns tydliga behov av utveckling och där insatser behöver göras under de kommande åren. Bland annat lyfter man fram att kunskapen hos olika parter behöver stärkas för att avtal som stärker rättighetshavarens position på upphovsrättsmarknaden också ska underlättas.

Herr talman! En fråga som har tagit allt större plats i diskussionen om upphovsrätten är AI, artificiell intelligens. AI är ingenting nytt, inte heller på kulturområdet. Det är någonting som ofta används för att underlätta det konstnärliga skapandet på olika sätt. Men den har utvecklats snabbt under det senaste året, kan man konstatera. Nya webbtjänster som Chat GPT ger en ännu större tillgänglighet till AI-tekniken. Detta innebär och kommer att innebära enorma förändringar och utmaningar, inte minst för kultursektorn.

AI ger naturligtvis stora mervärden och kan som sagt användas som hjälp i skapandeprocessen. Men AI reser också ett antal frågor kring kulturens värde och funktion, kring konstnärlig kvalitet, etik, autenticitet, transparens och integritetsfrågor. Men inte minst är frågor om upphovsrättslagstiftningen helt centrala.

AI tränas i dag på stora mängder befintligt material. Och det är svårt, för att inte säga omöjligt, för upphovsrättsinnehavare att hävda sina rättigheter till materialet. Det handlar om författare, bildkonstnärer, kompositörer, musiker, skådespelare och filmskapare vars verk och prestationer utnyttjas utan att de har gett sitt medgivande och utan att de eventuella ekonomiska värden som skapas av de AI-genererade verken tillfaller dem.

Herr talman! Nu pågår en intensiv diskussion inom kulturområdet världen över om hur upphovsrätten bör anpassas till det rådande läget. Det råder i dag olika uppfattningar om hur läget ligger till sett till upphovsrättslagstiftningen. Både KLYS och Svenska Tecknare har undersökt hur den nya generativa AI-tekniken förhåller sig till nuvarande upphovsrättslagstiftning. Enligt deras bedömning ger upphovsrättslagen inte stöd för att man får använda upphovsrättsskyddade verk eller andra skyddade alster som träningsdata för att utveckla generativ AI utan att först inhämta rättighetshavarnas tillstånd och även erlägga skälig ersättning för användningen. Som sagt finns det förvisso inskränkningsbestämmelser, men dessa rättigheter får bara inskränkas när nyttan för allmänheten väger tyngre än skadan för rättighetshavarna. Man lyfter till exempel fram forskning och vård.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Immaterialrättsfrågor

Herr talman! För Miljöpartiet är det centralt att all generativ AI-träning måste ske på ett etiskt och lagenligt sätt. Generativ AI bör enbart tränas på material där rättighetshavarna uttryckligen gett sin tillåtelse. Det är viktigt att man ska kunna ersättas för hur verken används.

Vi menar här att lagstiftningen måste ses över för att åstadkomma ett tydligare regelverk som klarar ut de frågor som nu finns och som kan hantera och komma till rätta med de problem som har uppstått till följd av den ökade utvecklingen och användningen av generativ AI men som också skapar en frihet att inom de områden där det finns möjlighet naturligtvis utveckla denna teknik.

Här menar vi att Sverige behöver agera. Det har förvisso tagits en del steg. Kulturministern har inrättat en sektorsövergripande AI-enhet på sitt departement. Utskottet har också i betänkandet hänvisat till ett antal pågående processer, till exempel arbetet med KKB-strategin, alltså den kulturella och kreativa branschstrategin, som jag nämnde tidigare. Regeringen har också tillsatt en AI-kommission, och det finns ett pågående arbete inom EU. Allt detta är bra, men det saknas några viktiga pusselbitar.

Den befintliga lagstiftningen behöver ses över, och det omgående, för att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter. Det står ingenting om detta i direktiven till AI-kommissionen, och det behandlas inte heller i det pågående arbete med AI-akten inom EU där fokus är på transparensfrågor. Det är också viktigt. Men just när det gäller tolkningen av befintlig lagstiftning behöver regeringen agera för att klara ut dessa frågor.

Herr talman! Vi i Miljöpartiet har därför yrkat att det omgående ska tillsättas en utredning i syfte att säkra upphovspersonernas och de utövande konstnärernas rättigheter i ljuset av AI-utvecklingen.

Herr talman! Jag vill också understryka att riksdagen bör tillkännage till regeringen att regeringen bör agera pådrivande inom EU för att ta ett helhetsgrepp och göra en översyn av upphovsrättslagstiftningen inom detta område.

Herr talman! Jag vill också betona hur centralt det är att vi jobbar vidare med kunskapen och förståelsen för AI och hur den utvecklas. Det handlar om individers förmågor att förstå hur man kan känna igen och använda AI men också om att de berörda aktörerna, myndigheterna och verksamheterna har den kunskap som krävs för att ge råd och stöd till upphovsrättshavare i dessa ganska snåriga processer.

Herr talman! AI innebär fantastiska möjligheter. Men vi måste i alla sammanhang slå vakt om grunden för AI:s existens - den mänskliga kreativiteten och det mänskliga skapandet. I detta är konstnärers villkor och rättigheter och upphovsrättslagstiftningen helt centrala.

Immaterialrättsfrågor

Jag yrkar bifall till reservation 1 avseende upphovsrätt och AI från S, V och MP.

I detta anförande instämde Katarina Luhr (MP).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 28 februari.)