Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet

Debatt om förslag 5 mars 2020
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 3 Pål Jonson (M)

Fru talman! Dagens debatt om integritetsskydd vid försvarsunderrättelseverksamhet är resultatet av att Sverige för snart elva år sedan införde en ny lag om signalspaning. Det var ett viktigt beslut av åtminstone två skäl.

För det första medförde det att Försvarets radioanstalt fick möjlighet att inhämta information från kabelbunden trafik. Tidigare fick man bara lyssna på information i etern eller i luften. Teknikutvecklingen har medfört att över 90 procent av all kommunikation numera går via kabel. Hade FRA inte fått den möjligheten att lyssna på kommunikation via kabel hade vår förmåga att bedriva signalunderrättelseverksamhet kraftigt försvagats. Det hade också inneburit att vår kunskap om de hot, risker och sårbarheter som finns i vårt närområde hade blivit sämre.

För det andra, som också var viktigt med den nya lagstiftningen om signalspaning, stärktes den personliga integriteten genom att man införde nya organisationer och myndigheter. Man införde en försvarsunderrättelsedomstol. Man införde ett integritetsskyddsråd vid FRA. Man införde också, fru talman, det som brukar kallas för Siun, Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamheten.

Siun granskar FRA:s verksamhet varje år. Föregående år genomfördes 26 granskningar. Det är en granskning mindre än vad det var året innan. Men man kan också landa i slutsatsen att det inte finns någonting att erinra mot FRA:s verksamhet. Baserat på den rapport som vi har att behandla i dag framstår det som att FRA:s verksamhet tillgodoser de krav som ställs på att värna den personliga integriteten, och det tycker jag är angeläget.

Fru talman! Signalspaning får ju endast riktas mot yttre hot och internationell terrorism, och man får inte följa kommunikation i Sverige. För närvarande är det fyra myndigheter som har rätt att inrikta signalspaning. Det handlar om Säpo, Försvarsmakten, NOA, Nationella operativa avdelningen, och Regeringskansliet.

Vid sidan av detta har riksdagen tillkännagett för regeringen att även Statens inspektion för strategiska produkter, ISP, ska ha rätt att inrikta signalspaning. Det är nog viktigt eftersom ISP bland annat arbetar med att bekämpa spridningen av massförstörelsevapen. Det har nu gått två år sedan tillkännagivandet gjordes. Och vad jag förstår bereds frågan fortfarande i Regeringskansliet, så det verkar inte ha hänt så mycket i frågan.

Fru talman! Behovet av signalspaning styrs naturligtvis ytterst av den hotbild som Sverige står inför. Enligt FRA:s årsrapport från 2019, som publicerades förra veckan, har efterfrågan på FRA:s produkter och signalspaning aldrig varit större än i dag. Det handlar bland annat om de problem som man beskriver i årsrapporten med hybridkrigföring som bedrivs mot Sverige men också de ökade militära aktiviteterna i vårt närområde.

Som en konsekvens av detta tillförde Moderaterna i sin skuggbudget ett extra anslag till FRA på drygt 100 miljoner för 2020 och ytterligare 200 miljoner de nästkommande åren. Skälet till det är ytterst att vi har ett helt annorlunda säkerhetsklimat att hantera i dag än för bara några år sedan. Hoten har ökat och har framför allt blivit väsentligt mer flerdimensionella. Det ökar naturligtvis behovet av kunskap om vad som sker i vår omvärld.

I ljuset av allt detta, fru talman, anser vi moderater att det är dags att nu göra en översyn av lagen om signalspaning. Det är elva år sedan den infördes. Framför allt anser vi att fler myndigheter måste ha möjligheten att inrikta signalspaning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Jag vill avslutningsvis ta upp två myndigheter som detta skulle kunna bli aktuellt för.

Först handlar det om Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. De har i sitt budgetunderlag för 2019 efterfrågat möjligheten att inrikta signalspaning av två skäl.

För det första skickar man ut många personer till internationella insatser. Om man kunde inhämta signalspaning skulle man kunna erbjuda ett bättre skydd till den personal som man skickar ut till de internationella insatserna.

För det andra bedriver MSB också ett arbete kopplat till cybersäkerhet. De har identifierat ett behov av att kunna inrikta signalspaning men också att genomföra olika typer av påverkansoperationer.

Detta är den ena myndigheten som det skulle kunna finnas skäl att ge möjlighet att inrikta signalspaning.

Den andra myndigheten som jag tror också skulle kunna vara angeläget att ge möjlighet att inrikta signalspaning är den nya myndigheten för psykologiskt försvar, som sannolikt ska etableras under nästkommande år. Vi vet att vi kommer att få en utredning om den myndigheten den 20 maj.

Om du vill bygga upp ett psykologiskt försvar och skydda dig mot olika typer av påverkansoperationer måste du kunna attribuera och identifiera källan, alltså vilka aktörer eller länder som ligger bakom påverkansoperationer. Det kräver två saker, dels ett informationssäkerhetsarbete, dels att detta går att kombinera med signalspaning.

Fru talman! I ljuset av att lagstiftningen om signalspaning har elva år på nacken och säkerhetshoten har ökat anser vi att det finns starka skäl att se över den.

Jag vill därför, fru talman, avslutningsvis yrka bifall till reservation nr 1.


Anf. 4 Mikael Oscarsson (KD)

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 2 om en översyn av försvarsunderrättelseverksamheten i stort.

Precis som företrädaren har sagt är signalspaning väldigt viktigt för att avvärja hot och risker, också när det gäller de trupper som vi har haft. Exempelvis har det spelat en viktig roll i Afghanistan och i Mali.

Det här är en lagstiftning som har snart elva år på nacken. Som här har sagts är det i dag Försvarsmakten, regeringen, Säpo och Nationella operativa avdelningen som har möjlighet till signalspaning. Men det finns fler som skulle vilja ha den möjligheten. MSB har nämnts. Det skulle också vara rimligt, som här har sagts, att ge den möjligheten till myndigheten för psykologiskt försvar, som är på gång.

Sammantaget tycker vi att det finns anledning att göra en översyn. Vi har ett tuffare säkerhetspolitiskt läge. Då finns det anledning för Sverige att se över lagstiftningen, så att den blir ändamålsenlig, och se över om det finns information som även andra myndigheter bör ta del av.

Med dessa ord vill jag landa i att yrka bifall till reservation 2.


Anf. 5 Allan Widman (L)

Fru talman! De av oss som satt i riksdagen åren 2008, 2009 och 2010 minns ju vilken oerhörd turbulens signalspaningslagen innebar för alla oss som behövde ta ställning till den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

De senaste åren har det mer hetat från den här talarstolen: Vilken tur att vi vågade ta det där steget 2010. Var hade vi annars varit nu med det säkerhetsläge som gäller i dag?

De här kommentarerna, som har kommit de senaste åren, understryker att det är ett helt annat säkerhetspolitiskt läge. Vi har sedan lagen tillkom upplevt annekteringen av Krim och de stridigheter som fortfarande pågår i östra Ukraina. Vi har en lång rad politiska ledare runt om i världen som mer eller mindre tävlar i oförutsägbarhet och konstiga idéer.

Vi lever i en mycket osäker värld, och det är viktigt att denna centrala lagstiftning uppdateras mot bakgrund av säkerhetsläget.

Det är inte bara säkerhetsläget som har förändrats. Pål Jonson nämnde digitaliseringen i sitt anförande. När signalspaningslagen infördes var 90 procent av kommunikationen i kabel. I dag handlar det nog om närmare 100 procent. Den har alltså vuxit i betydelse.

Dessutom har vi genomfört en lång rad förändringar när det gäller myndighetssfären. Om något år kommer en myndighet för psykologiskt försvar att inrättas. Mycket annat har också inträffat vad gäller ansvarsfördelningen mellan våra olika myndigheter, också på försvarsområdet.

Med den ständigt accelererande samhällsförändring vi har är tio år en mycket lång tid. Vi har pillat och plockat i denna lagstiftning, men nu är det dags för en bred översyn.

Jag yrkar bifall till reservation nr 1.


Anf. 6 ClasGöran Carlsson (S)

Fru talman! Vi debatterar nu betänkandet om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet, grundat på regeringens årliga skrivelse. Låt mig understryka att det är en god ordning med kontinuerliga uppföljningar på detta område.

Underrättelseverksamhet är avgörande för Sveriges säkerhet. Den är viktig för att vi ska kunna förstå vad som sker i omvärlden. Den är viktig för att förebygga och förhindra att olika kriser och konflikter uppstår. Den är viktig i de internationella samarbeten som Sverige är med i. Den är också viktig för att vi ska kunna förbereda oss på den utveckling som ligger framför oss. Den är ett sätt att förebygga och förhindra att olika konflikter och kriser uppstår.

Låt mig också understryka att signalspaningsverksamheten är en nödvändig och integrerad del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Ytterst handlar det om att försvara de demokratiska och medborgerliga rättigheter som vi byggt vårt land på.

Fru talman! Det finns också en vågskål i andra änden. Den personliga integriteten måste naturligtvis skyddas, och vi har ett rejält regelverk som har till syfte att värna enskildas personliga integritet.

Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelse-verksamhet

Vi har reglerat vilka myndigheter som kan inhämta och vilka signaler som får inhämtas, och vi har reglerat vilka som får inrikta inhämtningen. Vi har en domstol som prövar ansökningar om tillstånd för signalspaning, och vi har en inspektion, Siun, som kontrollerar att underrättelseverksamheten bedrivs i enlighet med lagar och förordningar. Detta är tydligt reglerat i nuvarande lagstiftning.

Fru talman! Skrivelsen behandlar den verksamhet som bedrivits under 2018. Jag kan konstatera att Siun har genomfört 26 granskningar av 2018 års verksamhet och att ingen av dessa granskningar har lett till några synpunkter eller förslag.

Med de avslutande orden yrkar jag bifall till utskottets förslag. Utskottet vidhåller uppfattningen att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamheten samtidigt som det är viktigt att värna den personliga integriteten och en väl fungerande granskningsverksamhet.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 9.)

Jämställdhet och åtgärder mot diskriminering

Beslut

Integritetsskydd vid signalspaning och underrättelseverksamhet (FöU5)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen. 

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.