Anf. 33 Jacob Johnson (V)
Herr talman! I detta betänkande föreslås att personer, till exempel ägare till eller investerare i mindre företag ska få ett skatteavdrag i inkomstslaget kapital vid förvärvande av andelar i företaget, antingen vid bildandet av företaget eller vid en nyemission. Med mindre företag avses företag där medelantalet anställda under året är högst 50 personer och företag som har en nettoomsättning eller en balansomslutning på maximalt 80 miljoner kronor. Avdraget ges med högst 650 000 kronor, motsvarande ett förvärv på 1,3 miljoner kronor. Skattereduktionen kan därmed uppgå till maximalt 195 000 kronor. Regeringen beräknar att detta kommer att minska statens skatteintäkter med 800 miljoner kronor per år.
Regeringen aviserade redan för ett år sedan i budgetpropositionen för 2013 detta avdrag, och en proposition lämnades till riksdagen för ett halvt år sedan, i början av april detta år. Riksdagsbehandlingen har dock försenats på grund av att förslaget har granskats av EU-kommissionen, som dock nu givit sitt medgivande till förslaget med vissa påpekanden.
Herr talman! Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag. Vi har andra förslag som vi anser är bättre när det gäller att stödja de mindre företagen. Jag kan avslöja att i det budgetförslag som Vänsterpartiet presenterar i morgon kommer vi återigen att föreslå att småföretag med högst tio anställda befrias från sjuklöneansvaret de första 14 dagarna. Det är en reform som småföretagarnas egen organisation med ihärdighet för fram som det viktigaste som stödet till de mindre företagen.
Vi avsätter i vårt budgetförslag 2 miljarder för detta, alltså mer än dubbelt så mycket som regeringens investeraravdrag. Jag tror att ett avskaffat sjuklöneansvar gör att många småföretagare vågar anställa ytterligare personer i sitt företag. I Sverige finns det till exempel drygt 200 000 mikroföretag, det vill säga företag med mellan en och nio anställda. Enligt en undersökning skulle 40 procent av dessa företag anställa ytterligare en person om sjuklöneansvaret togs bort. Även om denna undersökning överskattar effekten kan det alltså handla om tiotusentals nya jobb med en sådan reform.
Herr talman! Skattesystemet bör enligt Vänsterpartiet vara utformat så att det är enkelt att förstå och tillämpa för den enskilda skattebetalaren. Jag vill därför betona vikten av att eftersträva ett system som är enhetligt och likformigt och som har så få undantag som möjligt. På så sätt minimeras också möjligheterna till skatteplanering. Förslaget om att införa ett investeraravdrag är krångligt och ökar komplexiteten i skattesystemet, vilket också Skatteverket påpekar i sitt remissvar.
Skatteverket pekar också på ökad administrativ börda för företagen och höga hanteringskostnader för Skatteverket. Med olika gränsdragningar skapas möjligheter till skatteplanering och undandragande av skatt, vilket både Skatteverket och Ekonomistyrningsverket har påpekat i sina yttranden. De båda myndigheterna avvisar förslaget i dess helhet.
I propositionen till riksdagen skriver regeringen att Skatteverkets merkostnader ska hanteras inom ram, men det verkar nu som att regeringen har insett konsekvenserna för Skatteverket eftersom myndigheten i ändringsbudgeten får ett tillskott på 120 miljoner kronor för extrakostnader för nya skatteregler.
Ekonomistyrningsverket anser att det finns risk för att skattebortfallet blir väsentligt större än de beräknade 800 miljoner kronorna.
Regeringen har under sin mandatperiod infört flera undantag från principerna om enkelhet och likformighet. Med det här förslaget fortsätter man på den inslagna vägen mot ett skattesystem fyllt av olika avdragsmöjligheter. Vi har jobbskatteavdrag, ROT-avdrag, RUT-avdrag etcetera. Jag är starkt kritisk till den här utvecklingen i allmänhet. Investeraravdraget är ytterligare ett steg mot ett skattesystem som är perforerat med avdrag som en schweizerost.
LO avstyrker också förslaget och säger när det gäller avdragets påverkan på hela skattesystemet att skattelättnader som enbart riktar sig till vissa typer av företag riskerar att försämra systemets effektivitet. Jag instämmer i denna bedömning och anser vidare, liksom LO, att förslaget även bör avvisas av fördelningspolitiska skäl. LO skriver i sitt remissvar: Investeraravdraget är främst att betrakta som ett fördelningspolitiskt felriktat bidrag på upp till 195 000 kronor per år till ägare av fåmansföretag.
Jag tycker vidare att det är anmärkningsvärt att regeringen inte kommenterar de fördelningspolitiska effekterna av sitt förslag, inte minst mot bakgrund av att regeringen själv i den fördelningspolitiska bilagan till vårpropositionen skriver att ökade kapitalvinster och kapitalinkomster under senare år fått en ökad betydelse för de ökande inkomstskillnaderna, mätt som så kallad Gini-koefficient.
En närmare granskning visar, fortfarande enligt regeringens egen fördelningspolitiska redogörelse, att detta i synnerhet gäller utdelningar i fåmansföretag enligt de så kallade 3:12-reglerna, som regeringen successivt har gjort mer förmånliga och som nu är uppe för en omfattande debatt. Förslaget till investeraravdrag kommer ytterligare att bidra till ökade inkomstskillnader genom att villkoren för personer med stora kapitalinkomster blir ännu gynnsammare än vad de är i dag.
I propositionen bedömer regeringen att investeraravdraget till 80 procent kommer att utnyttjas av män och bara till 20 procent av kvinnor. Förslaget har alltså även en jämställdhetsmässig slagsida.
Herr talman! Vänsterpartiet avvisar regeringens förslag. Och med detta yrkar jag bifall till reservationen.