Justitieombudsmännens ämbetsberättelse

Debatt om förslag 29 januari 2014
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 89 Phia Andersson (S)

Herr talman! En gång om året står ledamöterna i konstitutionsutskottet i kammaren och debatterar justitieombudsmännens ämbetsberättelse. Av de statistiska uppgifterna i årets ämbetsberättelse framgår det att 7 097 ärenden nyregistrerades, vilket är en ökning med 1,2 procent. Av de nya ärendena var 6 872 klagomålsärenden, vilket var ungefär lika många som förra året. Man kan tycka att det är bra att antalet klagomålsärenden inte ökar. Men då ska man komma ihåg att det är nästan 7 000 nya ärenden där människor på ett eller annat sätt upplever att de inte blivit bemötta på ett rättssäkert sätt i kontakten med våra myndigheter. Det har varit en ständig ökning av ärenden. Om man jämför med perioden 2006/07 är det faktiskt 1 000 fler ärenden per år. Det är alltså många ärenden. Antalet inspektioner och initiativärenden ligger fortfarande på en lägre nivå än vad justitieombudsmännen önskar. Detta beror framför allt på att JO:s totala arbetsbörda är sådan att man inte har utrymme för fler inspektioner och initiativärenden, vilket beror på att det saknas ordinarie tillsynsorgan så att en övervältring sker av ärenden till justitieombudsmännen. Det är väl känt i konstitutionsutskottet. Konstitutionsutskottet har tidigare påtalat behovet av ordinarie tillsynsorgan för kriminalvården, Migrationsverket och socialförsäkringsområdet genom tillkännagivande till regeringen, men det bereds fortfarande i Regeringskansliet. Vad gäller socialförsäkringsområdet har man ännu inte ens utsett en utredare, vilket föranleder konstitutionsutskottet att i sitt ställningstagande återigen påtala vikten av att regeringen vidtar åtgärder som behövs vad det gäller socialförsäkringsområdet. Herr talman! När det gäller vård, skola och omsorg ökar ärendena med ca 100 om året. I år är det 1 900 ärenden, året innan var det 1 800 ärenden och året dessförinnan var det 1 700 ärenden. Den klart största gruppen av dessa klagomålsärenden finns inom socialtjänsten med 1 100 ärenden under ämbetsperioden. Det är framför allt biståndsärenden som klagomålen berör. Men den klart största gruppen klagomål rör faktiskt barnärenden. Det är ca 560 nya ärenden. Förra året var det 580. Det kan ses som en minskning av ärendemängden. Men jag kan inte se det så när 560 av de nya klagomålsärenden som har inkommit rör barn. Klart är att trycket på kommunerna ökar och att de klagomålsärenden som rör barn är en viktig signal till oss politiker att ta till oss. Vad beror det på? Har samhället hårdnat? Är trycket för hårt på våra socialförvaltningar? Hur påverkar det ekonomin i familjerna när arbetslösheten är hög? Och vad betyder det för tryggheten för våra barn? Frågorna är många, men de är också alltför viktiga för att i inbunden form ställas i bokhyllan utan åtgärd, vilket tyvärr ofta händer med JO:s ämbetsberättelse. Varje år står jag här i kammaren och påtalar vikten av att se JO:s ämbetsberättelse som en källa till kunskap för statsråd, utskottsordförande, gruppledare och ledamöter. Det tänker jag göra i år också. I JO:s ämbetsberättelse kan man nämligen läsa om att i Regeringskansliet finns brister i organisation, ansvarsförhållande och rutiner, vilket har bidragit till att tryckfrihetsförordningens krav på att allmänna handlingar ska utlämnas skyndsamt har åsidosatts vid upprepade tillfällen. Detta har också KU konstaterat. Man kan läsa om hur personer drabbas när polis och åklagare inte samarbetar och handläggningen tar så lång tid att fallet preskriberas. Det är oacceptabelt. Det framförs allvarlig kritik mot Polismyndigheten i Örebro län, som har planerat att verkställa en familjs utredningsbeslut till fel land. Klagomålen som rör utbildningsområdet uppgick till 275 ärenden - en ökning med ett sextiotal ärenden. Man kan notera att klagomålen avseende Skolverkets hantering av lärarlegitimationer har fortsatt. Ibland reflekterar och undrar man över den lagstiftning som vi redan har på vissa områden. Är den tillräcklig, och uppnår den sitt syfte? En sådan fråga är frågan om huruvida prostitution kan utgöra grund för utvisning när vi har en lagstiftning där inte prostitution, utan sexköp, är olagligt. Herr talman! Listan kan göras lång över de granskningar som JO:s ämbetsberättelse innehåller och vilka reflexioner man kan göra. Justitieombudsmännens viktiga uppgift att värna rättssäkerheten för våra medborgare i landet kan inte nog betonas. Konstitutionsutskottets ledamöter har alltid varit eniga om att det är viktigt att JO har förutsättningar för sitt arbete. Så är vi också i detta betänkande. Med detta sagt vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Anf. 90 Cecilia Brinck (M)

Herr talman! Även denna gång är konstitutionsutskottet helt enigt när det gäller Justitieombudsmännens ämbetsberättelse, som alltså omfattar perioden den 1 juli 2012 till den sista juni 2013. Men enighet gör inte ärendet ointressant eller debatten onödig, hoppas jag. Först ska jag hålla en - mycket kort - historielektion för att påminna om att Justitieombudsmannainstitutet har 200-åriga traditioner och om den oerhört viktiga funktion JO fyller. JO kom, som vi vet, till med stöd i 1809 års regeringsform, där man ville tillskapa möjlighet för riksdagen att kontrollera den styrande makten. Konstitutionsutskottet fick då uppgiften att utöva tillsyn över statsråden, ministrarna. En ombudsman som valdes av riksdagen, alltså Justitieombudsmannen, sattes att kontrollera om myndigheterna efterlevde lagarna. Men det var inte en alldeles ny tanke. Redan 100 år tidigare, 1713, hade en funktion som kungens högste ombudsman inrättats av Karl XII. Han var, som vi vet, och krigade i Turkiet, och vi vet också hur det gick. Under den långa tid han var borta hamnade statsförvaltningen här hemma i totalt kaos. Därför ville han inrätta en funktion som skulle kunna se till att statsförvaltningen fungerade. Även detta ämbete finns kvar i dag i form av Justitiekanslern, som ju är regeringens ombudsman. JO är den instans dit människor kan vända sig när de anser att de är illa behandlade av en myndighet eller av en enskild tjänsteman vid en myndighet. JO är ingen domstol. JO avkunnar inte domar som vinner laga kraft, och dess yttranden är inte juridiskt bindande på det sätt som domstols domar är. Trots det är JO:s yttranden av mycket stor betydelse. JO åtnjuter stor respekt i Myndighetssverige. Man lyssnar på vad JO säger. Det händer att man får kritik - det blir fel ibland, som vi alla vet. Då gör man förhoppningsvis vad man kan för att förbättra sina rutiner så att problemen inte upprepas. Det faktum att JO också kan väcka åtal mot enskild tjänsteman - vilket händer ytterst sällan - är naturligtvis en annan del av förklaringen till JO:s auktoritet. Herr talman! Sedan vi senast behandlade JO:s ämbetsberättelse för ungefär ett år sedan har en hel del hänt. Det är delvis organisatoriskt; bland annat har man anlitat en konsult för att lysa igenom organisationen. Planen är att man under det verksamhetsår som nu löper ska identifiera och verkställa lämpliga åtgärder för att göra organisationen ännu bättre och ännu effektivare. Vi konstaterar att antalet nyregistrerade ärenden har ökat något - med 1,2 procent jämfört med föregående verksamhetsår. Andelen klagomålsärenden är i stort sett oförändrad. Under perioden har 93 inspektioner eller andra initiativärenden hanterats. JO påpekar, liksom föregående talare, att antalet inspektioner och initiativärenden fortfarande är mindre än vad ombudsmännen önskar. Denna uppfattning delar utskottet. Vi konstaterar att det inte är tillfredsställande att JO inte kan genomföra inspektioner i den utsträckning man vill. Herr talman! Jag vill nämna ytterligare några av de frågor som tas upp. Vid flera tidigare tillfällen har Justitieombudsmannen pekat på och kritiserat de långa handläggningstiderna vid landets förvaltningsdomstolar. Nu konstaterar vi att situationen förbättras. Antalet klagomål på långa handläggningstider minskar, vilket JO menar tyder på att en utveckling mot mer normala handläggningstider pågår. Problemet är förvisso inte nytt. Redan Hamlet beklagar sig över the law´s delay - senfärdig lag i Hagbergs översättning. Men det är viktigt att det åtgärdas eftersom rimliga handläggningstider är ett viktigt krav att kunna ställa på en fungerande rättsstat. Människor ska inte behöva vänta orimligt länge på att få sina ärenden avgjorda. Ett annat viktigt konstaterande är att antalet anmälningar inom socialförsäkringsområdet fortsätter att minska. Det är glädjande. Utskottet har tidigare påpekat att den omständighet att det saknas ordinarie tillsynsorgan på vissa områden gör att JO belastas med ärenden som borde hanteras någon annanstans. När det gäller tillsynsorgan för polis och kriminalvård har Polisorganisationskommittén fått i uppdrag att bland annat utreda behovet av ett sådant fristående organ. Om kommittén kommer fram till att det finns starka skäl att inrätta ett sådant organ kommer den att lämna ett fullständigt förslag om organisation och verksamhet för detta. Däremot tvingas utskottet även i år konstatera att ingen förändring ännu har kommit till stånd när det gäller tillsynsorgan för socialförsäkringen. Därför vill vi igen påtala vikten av att de åtgärder som måste vidtas också vidtas snabbt. Den av regeringen aviserade utredning som ska ligga till grund för en förändring måste kunna påbörja sitt arbete så snart som möjligt. Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 91 Per-Ingvar Johnsson (C)

Herr talman! Vi har i konstitutionsutskottet behandlas JO:s ämbetsberättelse. JO är alltså de fyra justitieombudsmännen. Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen lägger redogörelsen till handlingarna - de som finns från konstitutionsutskottet och från JO. Det finns ändå skäl att nämna några saker från ämbetsberättelsen. Nära 7 100 ärenden nyregistrerades hos justitieombudsmännen under den period som omfattar den 1 juli 2012 till den 30 juni 2013. Det är en ökning med 1 procent från föregående period. Ungefär lika många ärenden, alltså nästan 7 100, avgjordes av Justitieombudsmannen. Vid periodens utgång fanns 1 011 ärenden som var oavslutade. Det innebär alltså att den genomsnittliga handläggningstiden hos JO är något under två månader. Jag tycker att det ger ett väl godkänt betyg åt justitieombudsmännen när det gäller handläggningstiderna. Justitieombudsmännen lyfter fram kravet på att det finns ordentliga motiveringar från domstolarna i deras domar. JO har vid inspektioner och på grund av klagomål funnit att det finns ett antal domar som inte är motiverade på ett sådant sätt som vi har rätt att kräva av dem. JO har tidigare konstaterat att det är långa handläggningstider i förvaltningsdomstolarna. Men JO påtalar nu att det har blivit en utveckling mot kortare handläggningstider, vilket naturligtvis är både viktigt och bra. När det gäller Försäkringskassan lyfter JO fram att det finns brister i dokumentation, särskilt när det gäller försäkringsmedicinska gruppkonsultationer. JO påtalar att dokumentationen måste ske skriftligt. Det räcker inte med en redovisning av slutsatsen av samtalen, utan det ska finnas en redogörelse för innehållet i konsultationen. Vi har tidigare i konstitutionsutskottet debatterat utlämnande av handlingar. Även JO har granskat detta när det gäller Näringsdepartementet och deras rutiner, som ansågs ha lett till ett fördröjande av ett utlämnande av en handling. Det är viktigt att lyfta fram att Justitieombudsmannen i sitt beslut säger att en myndighet har rätt att åtgärda brister som upptäcks efter att en handling har efterfrågats. Det är också möjligt för en myndighet att gå ut med information om sådana brister och om de åtgärder som myndigheten har vidtagit med anledning av dessa. Jag tycker att det är viktigt inte bara för Näringsdepartementet utan för alla myndigheter att känna till att JO lyfter fram att myndigheterna har denna möjlighet. Det känns viktigt att lyfta fram detta med anledning av den debatt vi förde här i riksdagen i juni förra året. Med de här synpunkterna vill jag yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

Beslut

Rapport om JO:s verksamhet (KU11)

Justitieombudsmännen, JO, har lämnat sin årliga rapport om verksamheten till riksdagen. JO registrerade 7 097 nya ärenden under verksamhetsåret 2012/13, vilket är något fler än året dessförinnan. Riksdagen lade JO:s redogörelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Redogörelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.