Kemikaliepolitik

Debatt om förslag 6 maj 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 7

Anf. 41 Jessica Rosencrantz (M)

Fru talman! Vi moderater står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Vi omges dagligen av tusentals kemikalier i vår vardag. Vissa kan vara till nytta för oss medan andra är skadliga. Många är livsnödvändiga och har varit avgörande för att bygga det samhälle vi har i dag.

Kemikalier har bland annat möjliggjort längre hållbarhet för mat, hållfasta byggmaterial och minskad risk för brand i elektronikprodukter. Kemikalier möjliggör också utveckling av mediciner som förlänger och räddar liv. Vårt moderna samhälle är på många sätt beroende av innovationer som drar nytta av kemikalier.

Samtidigt finns det risker. Med en allt större kemikalieanvändning tillkommer ett ansvar för vilka kemikalier vi sprider och hur de påverkar miljön och oss människor. En del kemikalier har visat sig påverka oss negativt med ämnen som kan orsaka cancer eller allergier eller påverka möjligheten att få barn. Och just våra barn är kanske allra mest känsliga för de kemikalier som vi sprider i vår vardag.

En del av dessa skadliga kemikalier regleras genom lagstiftning. Men det finns många miljö- och hälsofarliga kemikalier som ännu inte är reglerade eller vars effekter vi inte fångar upp med dagens regelverk. Det vill vi moderater ändra på, och vi förutsätter att regeringen skyndar på det arbetet, både här i Sverige och kanske framför allt i EU.

Vi har många förslag på området, men jag vill särskilt uppehålla mig vid tre olika delar i vår kemikaliepolitik.

Det första handlar om så kallade kombinationseffekter av kemiska ämnen. Det finns mycket forskning om kemikaliers påverkan på miljön och människors hälsa. Men ofta sker den forskningen på ett ämne i taget. Den kemikaliemix som vi människor utsätts för blir alltmer komplex. Här är det viktigt att vi agerar mer kraftfullt.

Kemikaliepolitik

Det internationella forskningsprojektet EDC-MixRisk visar att hälsoriskerna med att blanda olika kemikalier, den så kallade kombinationseffekten, är större än man hittills har trott. Begreppet kombinationseffekter är välkänt, bland annat inom sjukvården, där man pratar om mediciner som till och med kan motverka varandra. Det är därför otroligt viktigt att vi sätter starkare ljus på just kombinationseffekter i kemikalieblandningar och människors exponering för dem i vardagen.

Den andra viktiga frågan handlar om mikroplaster i kemiska produkter. Kunskapsluckorna är stora när det gäller i vilken grad mikroplaster påverkar människors hälsa och vår natur. Men vi vet att djur över hela världen får i sig plast. Det gäller allt från havslevande djurplankton, musslor och fiskar till fåglar och däggdjur som lever på land. Det är inte klarlagt, men experiment pekar på att mikroplaster kan transporteras uppåt i födoväven från en art till en annan. Det finns alltså goda anledningar att begränsa mängden mikroplaster i våra vatten. Sverige behöver driva på så att ett förbud mot avsiktligt tillsatt mikroplast i kemiska produkter snarast införs och att det får effekt.

Fru talman! Det tredje handlar om ett mer gränsöverskridande och effektivt arbete mot farliga kemikalier, även när det gäller länder utanför EU.

Sedan 2007 har EU en på många sätt bra och effektiv kemikalielagstiftning, Reach, för att skapa gemensamma regler på den inre marknaden. Lagstiftningen har därigenom blivit mer omfattande och ambitiös, och miljönyttan har ökat. Men vi ser ärligt talat också att inte alla länder följer den.

Det är viktigt att Sverige fortsätter agera för en enhetlig europeisk kemikalielagstiftning snarare än för svenska särkrav. I ljuset av det är det bekymmersamt när regeringen till exempel gång på gång återkommer till nationella punktskatter - det kan gälla kemikalier i elektronikprodukter eller kemikalier i kläder och skor, som nu har aviserats. Risken är att svenska företag som många gånger, även på detta område, är bäst i klassen får se sig utkonkurrerade eller utmanade av aktörer från andra länder som slipper undan motsvarande lagstiftning och skatter. Svenska konsumenter kan ju fortfarande importera dessa varor billigt och enkelt via internet.

Fru talman! Det behövs ett omtänk när det gäller flertalet punktskatter som regeringen ser som lösningen på dessa problem. Jag tror tyvärr att regeringen tänker alldeles fel.

Skadliga kemikalier kan som sagt komma in i EU via tredjeland, som man kallar det, det vill säga ett land utanför EU. Här behövs förstärkta insatser. Bland annat behövs det nog en högre medvetandegrad bland svenska konsumenter när det gäller innehållet i produkter som man med ett enkelt klick kan köpa på nätet.

Vi menar att Kemikalieinspektionen eller annan relevant myndighet bör få ett kunskapsuppdrag: att informera allmänheten om förekomsten av förbjudna kemikalier i många av de produkter som importeras från länder utanför EU.

Under 2017 beslutade regeringen att inrätta en samordningsgrupp med sju svenska myndighetschefer för att tidigt kunna upptäcka potentiella kemikaliehot. Det är väldigt bra. Men när det gäller att många produkter inte lever upp till kemikalielagstiftningens krav tycks det vara störst problem bland produkter som importeras från tredjeland. Därför bör regeringen också verka för ett utökat och stärkt samarbete mellan olika länders myndigheter. Det gäller EU:s myndighet men också länder utanför EU. Detta bör göras så att vi kan få mer ändamålsenliga och tuffare kontroller av de produkter vi importerar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Som jag inledde med att säga kan kemikalier vara våra vänner och förlänga hållbarheten när det gäller maten vi äter eller de byggnader som vi bor och arbetar i. Men kemikalier kan också orsaka skador. Skadliga kemikalier påverkar oss här och nu. På längre sikt påverkar de också våra barns hälsa eller den miljö vi lever i.

Vi har ett ansvar att agera för en ansvarsfull hantering av kemikalier och att inte bara göra det EU-gemensamt. Det handlar också om att ställa krav på länder i andra delar av världen.


Anf. 42 Martin Kinnunen (SD)

Fru talman! Kemikalier, som vi i dag debatterar, är något som vi utsätter oss själva och naturen för varje dag. Ofta talas det om våra kemikalier med en negativ klang. Man kanske ser en typisk tecknad bild av grön giftig sörja framför sig. Men kemikalier syns inte alltid, och vi har alla kemikalier runt oss i vår vardag, både naturliga och av människor framställda.

De är inte farliga alla gånger. Tvärtom kan de vara hjälpmedel, såsom läkemedel, rengöringsmedel, bekämpningsmedel med mera. Men i fel kombination eller i för stor mängd kan även de bästa av ämnen orsaka skada både på oss människor och på miljön. Därför är det av stor vikt att man på vägen framåt på kemikalieområdet vägleds med försiktighet, folkbildning och vetenskap med ett ständigt förbättrande av kunskaper om kemikaliers effekter. Det handlar kanske framför allt om kemikaliernas effekter i förhållande till varandra.

Därför är det viktigt att vi tar vårt ansvar och reglerar kemikalieanvändningen för att få ut största möjliga nytta utan att göra skada. Det kan göras på flera sätt. Ett sätt är att verka på EU-nivå genom Reach, där flera länder gemensamt kan anmäla och registrera nya ämnen och där det ställs krav på hanterandet av farliga sådana. Men ett tämligen ineffektivt sätt att göra detta på är att försöka straffbeskatta företag och konsumenter, som i dag görs via den särskilda skatt som tas ut på hemelektronik som säljs i Sverige. Många av de produkter som ingår i denna kategori anses i dag som nödvändiga i de flesta hushåll, såsom kylskåp, tvättmaskin, mobiltelefon med mera. Ur ett miljöperspektiv är denna skatt svårmotiverad, och den har främst lett till högre priser för konsumenter i Sverige och försämrad konkurrenskraft för svenska företagare.

Fru talman! För säkra kemikalier är forskning och teknikutveckling A och O. Säkra kemikalier och ansvarsfulla användningssätt kan i stället minska människans påverkan på miljön. Att driva orealistiska och ovetenskapliga målsättningar om att avskaffa kemikalier eller liknande kan i sammanhanget ses som kontraproduktivt, framför allt om den enda egentliga effekten är att verksamhet, till exempel jordbruk och industri, flyttar från Sverige till andra länder.

Vi kan ta bekämpningsmedel som exempel. Försiktiga bedömningar av dessa, med fortsatt breda säkerhetsmarginaler vad gäller både miljö och hälsa, är såklart att föredra. Däremot ser vi det som kontraproduktivt att straffbeskatta våra egna jordbrukare genom exempelvis särskild beskattning av bekämpningsmedel.

I alla tider har bönder försökt skydda sina växter från skadegörare. Växtskyddsmedel och resistenta sorter är helt avgörande för acceptabla skördenivåer. Risker när det gäller kemiska växtskyddsmedel varierar mycket. Därför finns det ett rigoröst system för bedömning och prövning - vi använder bara de med mindre risker. Riskerna varierar mycket även när det gäller biologiska växtskyddsmedel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Det vore därför olyckligt om vi i vår strävan att minska riskerna med kemiska bekämpningsmedel säger nej till ett kemiskt växtskyddsmedel och i stället säger ja till ett osäkrare biologiskt växtskyddsmedel. Systemen för att bedöma och pröva måste vara lika bra.

Egentligen är det ännu viktigare att inte göra fel när det gäller just biologiska växtskyddsmedel eftersom det blir svårare att backa. Om till exempel en skadlig insekt väl har etablerat sig i Sverige är det näst intill omöjligt att få bort den helt.

Det finns alltid en risk i Sverige att beslut påverkas av att något är mindre populärt än något annat, till exempel kärnkraft eller GMO. Kemiska bekämpningsmedel har fått en negativ klang, medan biologiska bekämpningsmedel anses positiva. Samtidigt vet vi att vissa biologiska bekämpningsmedel har lett till stora negativa ekologiska effekter, till exempel sammetsgetingen och harlekinnyckelpigan.

Det måste säkerställas att det system som nu byggs upp för prövning av biologiska bekämpningsmedel blir ändamålsenligt, det vill säga att det möjliggör marknadsanvändning av säkra organismer och hindrar användning av osäkra organismer.

Egentligen vet man i dag ganska lite om miljöeffekter av tidigare års användning av olika organismer för biologisk bekämpning eftersom det inte finns så mycket studier. I de beslut som tagits för godkännande av organismer som har använts tidigare hänvisas inte till några studier. På något sätt måste uppföljning göras av godkända organismer, inte minst eftersom klimatet blir varmare och kan göra att arter som tidigare inte har kunnat etablera sig i Sverige på grund av kylan kanske kan göra det om det blir varmare.

Fru talman! Nuvarande ordning har alltså brister, och systemet är inte helt upprättat än. Vi vill se en utredning som kan se till att bedömningen och prövningen av biologiska bekämpningsmedel blir ändamålsenlig. Allra helst skulle vi vilja se att regleringen av växtskyddsstrategier blir helt teknikneutral. Säkra strategier ska godkännas. Osäkra strategier ska inte godkännas oavsett om det handlar om biologiska bekämpningsmedel, kemiska bekämpningsmedel eller modern växtförädling. Det maximerar såväl ekonomisk nytta som miljönytta.

Av den anledningen vill jag avsluta med att yrka bifall till reservation 6.


Anf. 43 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Vi står självfallet bakom samtliga motioner som vi behandlar förenklat inom detta område, och jag yrkar härmed bifall till reservation 3.

Kemikaliepolitik får mig osökt att tänka på ett norskt tv-program. Jag bor ganska nära den norska gränsen och ser därför på norsk tv ibland. På fredagskvällarna gick det ett underhållningsprogram som hette Senkveld med två kända norska underhållningsprofiler, där den ene - Harald Rønneberg - varje gång blev utmanad i en programpunkt som hette "Harald gjør ting han ikke kan". En gång fick han, som var helt okunnig om backhoppning, utmaningen att hoppa från hoppbacken i Holmenkollen i Oslo. Han fick förstås en veckas träning, men sedan var det dags att hoppa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Lite som att hoppa i Holmenkollen känns det att debattera kemikaliepolitik - ett otroligt svårt och komplicerat område.

Ofta i våra miljö- och klimatdebatter hänvisar vi till generationsmålet. Den definition som finns för generationsmålet lyder: "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser."

Vi tar alltså hänsyn till både vad som sker i Sverige och vad som sker i vår omvärld. De gifter som släpps ut håller sig inte inom nationsgränser, utan det kan likaväl drabba andra nationer. Vidare är det faktiskt våra medmänniskor runt om i världen som riskerar att skadas om vi inte har - som vi nu diskuterar - en fungerande kemikaliepolitik med en säker hantering av de kemikalier som vi måste ha för att vårt samhälle ska fungera i alla delar. Som vi har hört tidigare är ju kemikalier livsnödvändiga, och det får vi inte glömma bort.

Våra barn är extra känsliga för kemikalier, och därför ska de politiska besluten ta hänsyn till detta och syfta till att särskilt skydda barn och unga. Dock har vi utmaningar, inte minst med alla inköp vi gör på diverse digitala plattformar runt om i världen. Varorna kommer hem till oss utan att vi har en aning om vad de faktiskt innehåller. Vi måste alltså jobba för att få med alla länder i världen när det gäller att hantera kemikalier varsamt, inte minst så att vi skyddar våra barn och unga.

Fru talman! Det är redan i dag möjligt för en fristående huvudman att driva förskola eller skola med giftfri profil. Vi menar att detta även bör vara möjligt för en offentlig huvudman. Kristdemokraterna föreslår därför att när en offentlig aktör som bedriver verksamhet för barn gör en upphandling ska denna aktör ha rätt att själv ange vilka miljö- och hälsokrav som ska gälla, såvida motparten inte kan bevisa att kraven är obefogade. Detta skulle gälla alltifrån leksaker och nappflaskor till mat och dryck som i första hand konsumeras av barn i verksamheterna. Förslaget möjliggör dessutom för offentliga aktörer att vara drivande i miljöutvecklingen.

Som vi har hört, fru talman, kommer vi även på detta område in på plast, och en sak som vi ofta diskuterar är mikroplaster. Mikroplaster är plastpartiklar som i de flesta fall inte är synliga för blotta ögat. Enligt ECHA, den europeiska kemikalieinspektionen, uppskattas 176 300 ton mikroplast hamna i miljön varje år. Östersjön tillförs mikroplast från bland annat båtfärger, tvätt av syntetiska kläder, hygienprodukter och smink. Enbart från hygienprodukter spolas det ut runt 40 ton mikroplaster i Östersjön varje år. På vissa ställen i Östersjön finns mer än 100 000 partiklar per kubikmeter vatten. Det är så gigantiskt mycket plast!

Som vi även det har hört tidigare bryts plast ned väldigt långsamt i naturen. Därför ökar successivt halterna av mikroplaster i våra sjöar och hav. Mikroplaster kan i sig vara ett dödligt hot mot fiskar och andra djur som får i sig plastpartiklarna eller på annat vis blir skadade. Men eftersom plasten inte heller bryts ned i djuren ansamlas mikroplasterna allt högre upp i näringskedjan med konsekvensen att det till slut slår tillbaka på oss människor, vi som en gång låg bakom att de kom ut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

I Sverige finns redan i dag ett nationellt förbud mot mikroplast i vissa kosmetiska produkter. EU:s kemikaliemyndighet har föreslagit ett förbud mot avsiktligt tillsatta mikroplaster i kemiska produkter. Detta förbud skulle bland annat omfatta kosmetiska produkter, tvätt- och rengöringsmedel, färger och lacker, medicintekniska produkter samt jordbruks- och trädgårdsprodukter. Kristdemokraterna ställer sig bakom detta förbud mot avsiktligt tillsatta mikroplaster. Sverige bör jobba för detta förbud inom EU.

Fru talman! Vi hör ofta i debatten hur våra svenska lantbrukare sliter med både lönsamhet och dignande regelbördor. För att skapa mer långsiktighet och förutsägbarhet för våra livsmedelsproducenter menar vi att regeringen bör verka för att myndigheterna i större utsträckning ska använda sig av ömsesidigt erkännande av växtskyddsmedel. För att skapa konkurrensneutrala förutsättningar inom det svenska jordbruket bör hänsyn tas till hur andra EU-medlemsstater förhåller sig till växtskyddsmedel.

Detta pekar tydligt på att EU bör vara en stark aktör på kemikalieområdet och att väldigt mycket av vår kemikaliepolitik bör samordnas där. För som vi har sagt tidigare: Kemikalier kan vara otroligt farliga, men rätt använda är de väldigt viktiga för vår överlevnad.

Fru talman! Nanopartiklar har många användningsområden, och vi hör ganska ofta om forskare som gjort stora genombrott när det gäller att använda nanomaterial till någonting som är till stort gagn för oss människor. Vi vet dock fortfarande väldigt lite om hur människa och miljö utsätts för materialet, vars risk, spridning och exponering inte är tillräckligt känd.

Den lagstiftning som finns är undermålig. I Reachlagstiftningen anges att all import eller tillverkning av kemiska ämnen över 1 ton per år måste registreras. Eftersom nanomaterial ofta används eller importeras i väldigt små mängder riskerar de därmed att falla under strecket för detta krav, vilket gör att den nuvarande lagstiftningen inte helt kan generera den information som behövs för att bedöma risker och vid behov vidta åtgärder.

Kristdemokraterna delar regeringens bedömning att det finns ett stort behov av att anpassa lagstiftningen inom EU och säkerställa att etappmålet om nanopartiklar och nanomaterial uppnås.

Slutligen, fru talman, är miljö- och allergimärkning viktiga verktyg för att konsumenter ska kunna göra kloka val av produkter. Men det finns en fragmentering bland märkningarna som kan leda till både förvirring och en brist på samstämmighet kring en del behörighetskriterier.

Kristdemokraterna vill uppmuntra till en standardisering kring märkning av produkter. Vi vill även se en öppnare dialog mellan företag och konsumenter och ett bättre samarbete mellan intressenter. Det skulle vara otroligt bra för oss konsumenter.


Anf. 44 Markus Selin (S)

Fru talman! Genom sin nära anknytning till bergsbruket fick kemin tidigt en stark ställning i Sverige. Sveriges mineralrikedom och den långa traditionen av mineralanalys bidrog till att Sveriges kemister kan räknas som upptäckare av inte mindre än 20 av 68 grundämnen som påträffades under 1700- och 1800-talen.

Runt om oss här i riksdagshuset finns fler spår av kemi som sträcker sig flera hundra år tillbaka i tiden - genom Berzelii park, Scheelegatan, Nobelgatan och Laboratoriegatan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Men ack, ack, ack vad fel det kan bli med kemi genom slarv, underlåtelse, okunskap, dåliga kontroller, försummelse, slapp politisk vilja eller ren brottslighet.

DDT, Teckomatorp, TBT och bottenfärger, Hallandsåsen med akrylamid, dumpade gifttunnor i havet och PFAS - tyvärr är historien kantad av exempel där kemi har blivit skadligt för djur, natur och människor. Kemi är en kraftfull vetenskap och måste hanteras med respekt.

Fru talman! Vi debatterar i dag miljö- och jordbruksutskottets betänkande 14 om kemikaliepolitik. Betänkandet handlar bland annat om kombinationseffekter av kemiska ämnen, mikroplaster i kemiska produkter, PFAS, bekämpningsmedel, information om kemikalier och samarbete mellan olika länders kemikaliemyndigheter.

Politiken och kemikaliepolitiken i dag arbetar på flera plan: internationellt, inom EU, i Norden och såklart inom Sverige.

Inom Sverige har vi till exempel miljökvalitetsmålet Giftfri miljö. Vi har Handlingsplan för en giftfri vardag. Vi har Kemikalieinspektionen, som är en central tillsynsmyndighet med ansvar för kemikaliekontrollen. Vi har också kemikalielagstiftningen, där kemikaliereglerna i hög grad och i sin tur är samordnade inom EU.

Fru talman! Apropå EU har vi inom EU Europeiska kemikaliemyndigheten, som arbetar för säker användning av kemikalier. Europeiska gröna given, EU:s nya tillväxtstrategi, startades upp i fjol. Den har också bäring på kemikaliepolitiken med till exempel nollutsläppsvision för en giftfri miljö men även att industrin ska verka för en ren och cirkulär ekonomi.

Utvecklingen av kemikalielagstiftningen Reach inom EU är därför ytterst viktig att påverka. I princip omfattas alla kemiska ämnen av Reach.

Svenska Kemikalieinspektionen driver även ett nätverk mellan närmast berörda svenska myndigheter och ingår även i ett nätverk på EU-nivå som drivs av Europeiska kemikaliemyndigheten.

Lagstiftningen inom kemikalieområdet är i dag i stor utsträckning samordnad, vilket innebär att arbetet inom EU är betydelsefullt för att minska riskerna med farliga ämnen.

Det finns även ett nordiskt samarbete, Nordiska kemikaliegruppen, som är en del av Nordiska ministerrådet för miljö.

Kemikalieinspektionen arbetar med flera länder runt om i världen, ger råd och utbyter erfarenheter.

I januariavtalet med dess 73 punkter och fyrpartiuppgörelsen mellan oss socialdemokrater, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna finns en särskild punkt, punkt 37, med direkt bäring på mikroplast.

Mikroplast handlar om små, små partiklar, plastfragment och fibrer av plast och gummi. Förekomsten på land och i hav beror bland annat på nedbrytningen av plastartiklar, textilier, fiskeredskap, gummiartiklar och däckslitage. Mikroplaster kan vara farliga för djur, natur och oss människor.

Mikroplaster angränsar till våra kemikaliemyndigheters arbete, och spridningen av mikroplaster ska med januariavtalet förhindras bland annat genom förbud mot mikroplaster i fler produkter och förbud mot onödiga plastartiklar.

Enligt punkt 38 i januariavtalet ska vidare en resurseffektiv och cirkulär ekonomi stärkas, och en utredning ska tillsättas om att alla produkter ska ha ett produktpass med information om vad produkten innehåller, var den kommer från och hur den ska återvinnas eller tas om hand senare. Dessa nämnda exempel ur januariavtalet har direkt bäring på kemikaliepolitiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Vidare anför regeringen i sin senaste budgetproposition att lagstiftningen inom EU behöver tillämpas och utvecklas snabbare för att identifiera och åtgärda potentiella kemikaliehot.

Angående hot och skador har vi även perfluorerade alkylsyror, PFAS. PFAS används som en effektiv men giftig tillsats i bland annat brandskum. Där man använt brandskum med PFAS kan det även finnas kontaminerade marker och vatten. Detta kan senare skada djur, människor och natur.

I början av året bad regeringen försvaret att planera och sanera marker där det kan finnas spår av miljögifter, till exempel från skadligt brandskum, efter militär övningsverksamhet. Detta är välkommet.

Som socialdemokrat vill jag att nya kemikalier bara ska tillåtas om de är bevisat ofarliga. Kemikalier ska bytas ut mot mindre farliga alternativ. Särskilt viktigt är det att minska miljö- och hälsoriskerna med ämnen som vi kommer i kontakt med i vår vardag, till exempel i mat, i vatten, i kläder, i skor och i leksaker. Det är särskilt viktigt i barns miljöer.

I ett starkare samhälle ska tuffa miljöregler skapa trygghet. Därför vill vi socialdemokrater se ett än bättre kemikalieregelverk i EU. Sverige kan fortsätta att visa vägen genom att besluta om nationella förbud mot farliga kemikalier. Och hormonstörande ämnen ska inte kunna släppas fria och kunna drabba människor och miljö.

Ämnen som liknar varandra ska behandlas i grupp. Tungmetaller och andra skadliga ämnen ska begränsas eller bytas ut. Reglerna måste ta hänsyn till kombinationseffekter av farliga ämnen.

Tillsammans har vi skapat ett tryggare Sverige genom att öka resurserna för att sanera farlig mark och förstärka Kemikalieinspektionens tillsyn av produkter som vi dagligen kommer i kontakt med.

Det finns fortfarande saker kvar som vi tillsammans har att göra. Vi behöver fortsätta att driva på internationellt genom att skärpa de globala kemikaliestrategierna. Vi behöver vässa EU:s arbete och lagstiftning. Vi behöver också låta Sverige fortsätta vara en förebild vad gäller att skydda människor och miljö från exponering för farliga ämnen och samtidigt kunna utveckla jobb och företagande.

De strategier som håller på att arbetas fram på de olika nivåerna kommer att spela en stor roll i arbetet för en giftfri miljö och förhoppningsvis vara kraftfulla styrmedel för att minska kemikaliernas miljö- och hälsorisker. Detta kommer att gagna oss, våra barn och våra barnbarn.

Fru talman! Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.


Anf. 45 Helena Vilhelmsson (C)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att det är roligt att stå här i dag som ledamot och diskutera ärenden från miljö- och jordbruksutskottet. Jag gör det i stället för Magnus Ek, som följer oss på avstånd.

Som många har sagt tidigare i dag är kemikalier både något nödvändigt och något som kan vara fullständigt livsfarligt.

För Centerpartiet är en giftfri vardag en självklarhet. Det är inte rimligt att vi ska utsätta oss för hälsofarliga ämnen i kläder som vi tar på oss, i förpackningar till maten som vi äter eller i leksaker som vi köper till våra barn eller barnbarn.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Det är inte heller rimligt att man ska behöva ha en smärre examen i biologi för att kunna lista ut om en vara man köper innehåller hälsoskadliga ämnen. Det är något vi faktiskt måste kunna förvänta oss att vi inte ska behöva utsätta oss för. Centerpartiet har tidigare pratat om att det behövs ett kemikalie-Fass för att vi som konsumenter ska kunna göra aktiva val, men det ska helst inte behövas.

Tyvärr har vi lång väg kvar att gå här. Historiska synder fortsätter att utsätta oss för kontakt med hormonstörande ämnen och farliga kemikalier, och apropå Fass gäller detta inte minst mediciner vi äter. Det är helt orimligt att vi ska se spår av mediciner i våra rinnande vattendrag och sjöar - spår som har kommit dit via våra avlopp. Detta måste vi ändra på.

De segrar vi har uppnått här i Sverige och i EU urholkas av att kontrollen av importerade produkter från länder med sämre villkor inte fungerar så väl som man skulle önska. EU:s kemikalielagstiftning fortsätter att lämna luckor för ämnen som för sig själva eller i förening med andra kan vara skadliga för människa och miljö.

Fru talman! Därför är det väldigt välkommet att EU-kommissionens gröna giv utlovar en uppdaterad kemikaliepolitik, och särskilt att både kommissionen och Europaparlamentet tar fasta såväl på vikten av att bättre fånga upp hälsorisker med hormonstörande ämnen och cocktaileffekter från flera olika kemikalier som på vikten av att ställa samma krav på importerade som på inhemska produkter. Om den ambitionen förverkligas, fru talman, kan vi täppa till flera av de luckor som kemikalielagstiftningen har i dag.

Detta är dock ambitioner som måste bevakas. Det kommer att finnas de som motsätter sig varje skärpning av ambitionerna för en giftfri vardag. Regering, riksdag och de svenska EU-parlamentarikerna behöver bevaka att inriktningen inte tappar skärpa innan den är genomförd. Centerpartiet ska göra sitt för att EU ska få en bättre, mer ambitiös och mer funktionell kemikaliepolitik.

Fru talman! Tills vidare finns det skäl att fundera på vad vi kan göra i kemikaliepolitiken också nationellt. Från Centerpartiets sida ser vi gärna ett nationellt arbete för att se över vilka kandidatämnen som ännu inte är förbjudna på EU-nivå men som vi från nationell sida kan och bör vidta åtgärder för att fasa ut.

Under mandatperioden utreds en utvidgad kemikalieskatt. Den är på plats, och därför är det viktigt för oss i Centerpartiet att en sådan skatt blir funktionell och styrande samt att vi försöker rätta till de stora problem som finns med den. Vi vet nämligen alla att den inte har varit lyckosam hela vägen. Den är till exempel inte tillräckligt anpassad för en verklighet med näthandel, globala handelsmönster och ett ökande återbruk. Det är också viktigt att kemikaliepolitiken är anpassad till små och medelstora företags villkor och kapacitet att exempelvis testa sina produkter.

Fru talman! Sist vill jag ta upp ett specifikt exempel på något som faktiskt borde ha förbjudits för länge sedan, nämligen att tillsätta silver i konsumentvaror i antibakteriellt syfte. På ren svenska innebär detta att man tillsätter silver i till exempel sportsockor för att folk som svettas inte ska behöva lukta illa. Det är helt och hållet onödigt, och när silvret lakas ur i den första tvätten blir det rent av farligt. Det blir farligt för miljön när vi sprider en tungmetall helt i onödan, och det blir farligt för människor eftersom silver också används för att sterilisera sjukvårdsutrustning. Sprider vi silverlösning i avloppet riskerar vi ökad resistens och att människor dör för att andra inte vill lukta illa på gymmet. Så kan vi inte ha det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Fru talman! Med det exemplet vill jag tacka för mig. Eftersom våra motionsyrkanden behandlas enligt en förenklad motionsbehandling har jag inget yrkande, men jag hänvisar till vårt särskilda yttrande. Vi i Centerpartiet kommer att fortsätta verka för förslagen i våra motioner.


Anf. 46 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag vill börja med att uppmärksamma att detta är ett motionsbetänkande med förenklad behandling. Därför har vi från Liberalerna endast ett särskilt yttrande.

Fru talman! Leksaker för barn och produkter i övrigt som riktar sig till barn är en fråga som engagerar många i utskottet. Jag noterar den undersökning som gjordes 2018 och som visade att 15-20 procent av leksakerna och barnartiklarna innehöll någon form av kemikalie som inte var tillåten. Det är någonting som oroar väldigt mycket. Det oroar inte minst dem som ska gå ut och köpa de där presenterna till en födelsedag eller julklapp, eller som handlar över internet, och ser alla dessa fantastiska saker som finns där ute. Man kan känna en stor osäkerhet som konsument: Vad är det jag ger i form av den här gåvan - vad innehåller produkten? Det är i dag ibland otroligt svårt att som konsument veta vad det man handlar, även produkter från tredjeland, innehåller.

Det är klart att barn och ungdomar ska skyddas specifikt från farliga kemikalier. Det är en fråga som vi i Liberalerna har varit engagerade i under många år och som handlar om just kemikaliernas inverkan på inte minst de unga i vårt samhälle. Vi anser därför att det är viktigt att fortsätta arbeta för att fasa ut farliga kemikalier. Det är viktigt att fortsätta utveckla EU:s kemikalielagstiftning Reach, och vi anser att det är viktigt att kunna säkerställa att kemikalier som används är säkra och att näringslivet får tydliga och förutsägbara spelregler. Det handlar om att kunna få bort farliga kemikalier från marknaden.

Vi ser med stor oro på och vill fasa ut miljöskadliga bekämpningsmedel och hormonstörande ämnen. Särskild hänsyn ska som sagt tas till barns och ungas känslighet. I och med att det finns kemikalier som kan ha en hälsovådlig påverkan är det viktigt med ett konsumentperspektiv - att det blir en ökad transparens kring kemikalieinnehåll i varor och i material i hela leverantörskedjan, även för importerade varor. Vi ser positivt på ekonomiska styrmedel för att få bort farliga kemikalier i olika produkter. Det är mycket viktigt att kemikalier i konsumentprodukter, exempelvis leksaker, kläder och mycket annat, fasas ut. Det behövs bättre kontroll, inte minst vad gäller de produkter som riktar sig till barn och ungdomar.

Fru talman! Det kan komma att krävas förändringar av lagstiftningen för att återspegla den vetenskapliga utveckling som rör kombinationseffekter av kemikalier. Kombinationseffekterna har berörts även av andra talare i den här debatten, och det är viktigt att vi ser till att de verktyg vi har räcker till. Vad gäller svårnedbrytbara mikroplatser, som också många har varit inne på, är det ett stort och allvarligt miljöproblem. Här måste ytterligare åtgärder till. Det är även viktigt att motverka avsiktligt tillsatta mikroplaster i kemiska produkter.

PFAS är en stor fråga - perfluorerade och polyfluorerade ämnen är samlingsnamnet för en stor grupp ämnen. De finns för att de uppfattas fylla en funktion, men konsekvenserna av dem är någonting som vi måste rikta uppmärksamheten mot. De unika vatten, smuts- och fettavvisande egenskaperna samt den extrema motståndskraften mot nedbrytning både kemiskt och biologiskt bidrar naturligtvis till deras användbarhet. Impregneringsmedel, rengöringsmedel, medel för ytbehandling av produkter - som livsmedelsförpackningar och textilier - är några exempel på stora användningsområden för PFAS. Även brandsläckningsskum har nämnts i debatten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Enligt Institutet för miljömedicin vid Karolinska institutet exponeras människor huvudsakligen för PFAS via mat, antingen direkt via livsmedlet eller indirekt via matförpackningarna. Kunskaper från djurförsök om de skadliga hälsoeffekterna av exponering tyder på att det kan finnas hälsoeffekter för levern, fettmetabolismen, sköldkörtelhormonerna och immunsystemet.

Sedan juni 2008 är det, med vissa undantag, förbjudet att inom EU använda PFOS, och ämnen som kan brytas ned till PFOS, i kemiska produkter och varor. Den 4 juli 2020 blir det också förbjudet att inom EU tillverka eller släppa ut PFOA-ämnen som sådana. Detsamma gäller framställning av dessa som en beståndsdel i ett annat ämne eller i en blandning.

Jag vill också uppmärksamma att det i budgetpropositionen för 2020 finns tydligt beskrivet att Sverige under 2018 aktivt arbetade för och medverkade till en EU-gemensam strategi för PFAS.

Detta är en stor utmaning. Det handlar om att kunna få konsumera säkra livsmedel som inte i sig innehåller några skadliga ämnen. Men det handlar också om att de förpackningar som livsmedlet förvaras i inte innehåller farliga ämnen som kan överföras till livsmedlet i sådan mängd att det kan utgöra en fara för människors hälsa. Här kommer vi från Liberalernas sida att följa utvecklingen mycket noggrant.

Fru talman! Kemikalieinspektionen och Konsumentverket arbetar på olika sätt med att förbättra tillgången till konsumentvänlig information om kemikalier. Detta välkomnar vi. Det handlar bland annat om ett samarbetsprojekt där en mobilapplikation med information om farliga kemikalier i varor håller på att utvecklas, vilket kan öka konsumenternas medvetenhet och kunskap om kemikalier i varor.

Att konsumenterna har bra information om innehållet i produkter är mycket viktigt. Vi ska kunna göra aktiva val och välja bort det som vi anser inte är bra. Självfallet har också myndigheter och politiken en viktig roll att spela för att vi ska ha så säkra produkter som möjligt, men visst ska vi själva kunna ta reda på vad produkter innehåller.

Det är alltid viktigt med kunniga och engagerade konsumenter, också i detta sammanhang. Det är viktigt för att kunna få till stånd ett giftfritt kretslopp. Här finns ett nationellt perspektiv och ett EU-perspektiv men naturligtvis också, med den handel som pågår globalt, en stor utmaning i det globala samhället gällande att se till att vi konsumenter oavsett var vi befinner oss eller var vi handlar våra varor ska känna att vi kan bidra till ett giftfritt samhälle utan farliga kemikalier.


Anf. 47 Amanda Palmstierna (MP)

Fru talman och ledamöter! Människor, djur och växter utsätts för olika kemiska ämnen som sprids när varor och material tillverkas, används och blir till avfall. För att skydda människors hälsa och det biologiska livet behöver spridningen av farliga ämnen förebyggas och minska. Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö måste uppnås.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kemikaliepolitik

Flera områden är särskilt prioriterade på kemikalieområdet. Det gäller riskhantering av nanomaterial och mikroplaster, som flera har tagit upp i dag. Det gäller kartering och sanering av förorenade områden. Det gäller såklart åtgärder för att minska utsläpp av läkemedelsrester till vatten. Det gäller också åtgärder för att förhindra och minska föroreningar av PFAS i miljön och i dricksvattnet.

Jag vill särskilt fokusera på PFAS. De högfluorerade PFAS-ämnena kan allvarligt påverka människors hälsa i högre koncentrationer. Filmen Dark Waters hade premiär i Sverige i mars i år. Den baseras på en verklig berättelse om en miljöskandal med PFAS i West Virginia i USA, men PFAS är ett problem också i Sverige. Brandskum som innehåller PFAS har använts på flygplatser och brandövningsplatser. Detta har lett till att vi har stora problem med förorenad mark och förorenat vatten på olika platser runt om i Sverige.

PFAS finns också i smink, vilket kanske är lite mindre känt. Enligt en rapport från Naturskyddsföreningen har problemet med PFAS i smink underskattats. Utsläppen från kosmetika kan vara 850 gånger högre än man har trott.

Regeringen gör ett gediget arbete för att minska riskerna med PFAS. Redan 2016 presenterade Kemikalieinspektionen en samlad strategi för att minska användningen av PFAS, och Naturvårdsverket har genomfört en screening av PFAS i Sverige. Detta arbete fortsätter.

SGI har tagit fram riktvärden och vägledning för PFAS i vatten och miljö, så att vi vet vid vilka halter vi bör reagera. Regeringen bereder nu också Kemikalieinspektionens förslag på nationella restriktioner för brandskum med PFAS.

Som vi hört tidigare i dag har försvaret och Fortifikationsverket fått i uppdrag att åtgärda och bekosta sanering av mark som har förorenats av PFAS. På vissa håll pågår en rättslig prövning av Försvarsmaktens ansvar. Från Miljöpartiets sida vill vi inte föregripa denna prövning, men vi vill poängtera att det är mycket viktigt att de aktörer som har föroreningar ser till att sanera detta med den bästa tillgängliga tekniken så snart som möjligt.

Regeringen agerar också kraftfullt i EU. Vi har tillsammans med sex medlemsstater tagit fram ett förslag till handlingsplan på EU-nivå som har skickats till kommissionen. På miljörådet i december aviserade Isabella Lövin för Sverige tillsammans med tre medlemsstater att vi ska ta fram en begränsning för hela PFAS-gruppen i Reach. Det är viktigt att PFAS-ämnena förbjuds i grupp, för myndigheterna hinner inte med att granska ämnena vart och ett för sig.

Fru talman! Det är nödvändigt att få åtgärder på plats som förebygger föroreningar och skadliga effekter med ett väl fungerande system som möjliggör informerade beslut om kemikalier. Tre områden behöver särskilt stå i fokus.

All användning av de allra farligaste kemikalierna - särskilt farliga ämnen - måste upphöra.

Kemikaliepolitik

Varor och material måste vara giftfria från början för att en cirkulär ekonomi med minsta möjliga inverkan på människors hälsa och på miljön ska kunna bli verklighet. Vi måste avgifta kretsloppen.

Den samlade mängden farliga ämnen som människor och ekosystem utsätts för behöver minska.

Med detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Inkomstskatt

Beslut

Nej till motioner om kemikalier (MJU14)

Riksdagen sa nej till ett fyrtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. De handlar bland annat om kombinationseffekter av kemiska ämnen, mikroplaster i kemiska produkter och bekämpningsmedel.

Anledningen är gällande regler och att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.