Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Debatt om förslag 26 oktober 2016
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 1 Per-Arne Håkansson (S)

Herr talman! I detta betänkande, 2016/17:NU5, behandlar utskottet regeringens proposition om kollektiv förvaltning av upphovsrätt och en motion som väckts med anledning av denna proposition.

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Det är ett enigt utskott som står bakom detta betänkande, vilket kan vara bra att poängtera. Propositionen och betänkandet skulle också kunna beskrivas som ett sätt att skapa förutsättningar för det som ibland brukar kallas för det svenska musikundret och de musikskapare som är en del av detta. Man lyfter fram betydelsen av att gemensamt kunna få fram regler och en ordning för att dessa människor och företag ska kunna få en rättmätig ersättning och för att branschen ska kunna fortsätta att utvecklas.

Det handlar om en betydelsefull näring som sysselsätter många och är en bidragande orsak till Sveriges starka konkurrenskraft. Så sent som 2015, enligt aktuella siffror från musikbranschen, handlade det om intäkter på över 9 miljarder kronor, vilket var en ökning från året innan med 1 miljard. I denna ökning står det som kallas för onlineverksamhet för en betydande del.

Att den här frågan har tagits fram och drivits i EU handlar till stor del om att den svenska regeringen har varit pådrivande i EU-kommissionen och i det arbete som ligger bakom propositionen. Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens proposition om kollektiv förvaltning av upphovsrätt.

Det föreslagna regelverk som den bygger på handlar om att reglera kollektiva förvaltningsorganisationers verksamhet och stärka upphovsrätten på den digitala inre marknaden. Ett gemensamt regelverk skapar en starkare grund även för de svenska kreativa och kulturella näringarnas vidare utveckling.

I den aktuella propositionen föreslås bestämmelser som innebär att medlemmar i de organisationer som innefattas här fritt ska få välja ombud. När det gäller denna fråga har utskottet lyft fram att regeringen får återkomma om hur denna ombudsfördelning ska ske.

I övrigt är propositionen välkommen. Det har varit en ingående och konstruktiv diskussion och debatt med företrädare från branschen på vägen fram, något som inte minst Svenska tonsättares internationella musikbyrå, Stim, och Svenska artisters och musikers intresseorganisation, Sami, också har framfört till utskottet.

Det är av stor vikt att denna proposition kan genomföras efter de intentioner som finns. Vi noterar dock det tillkännagivande som ett enigt utskott står bakom om att regeringen behöver komma tillbaka i just detta ärende.


Anf. 2 Lars Hjälmered (M)

Herr talman! De kulturella och kreativa näringarna är utomordentligt viktiga för Sverige. De anställer många människor och innebär rätt stora skatteintäkter till Sverige liksom exportmöjligheter inom sådant som film, musik, dataspel och en mängd andra områden, även om det ofta är musikundret som lyfts fram.

Kollektiv förvaltning av upphovsrätt

Det vi har att fatta beslut om i dag handlar om en del av immaterialrätten, som verkligen är en grundbult och en förutsättning för många av dessa viktiga branscher. Immaterialrätten är stark i Sverige och fungerar i allt väsentligt väldigt väl och har så gjort väldigt länge. Frågar man författare, musiker och andra vittnar de också om att tilltron till immaterialrätten är väldigt viktig. Man ska kunna leva av det man skapar och på olika sätt kunna kommersialisera det.

Det här är ett EU-direktiv i botten, där man har gjort en översyn. Man ska dock komma ihåg att utgångspunkten för detta inte har varit att vi har haft stora problem i Sverige, utan det handlar snarare om problem i andra länder i Europa.

Vi tycker i allt väsentligt att det är en bra proposition som regeringen har kommit med. Däremot finns det kopplat till en väldigt nischad fråga som handlar om rättighetsorganisationernas stämmor eller företrädarskap en väldigt stor oro i branschen. Reaktionen från Stim och andra var kort och gott att om någonting inte är trasigt bör man inte laga det och riskera att då ifrågasätta och kanske också förstöra möjligheterna för de här viktiga och välfungerande svenska rättighetsorganisationerna.

Därför lade Alliansen fram en gemensam motion angående detta, och vi är väldigt glada att vi till slut kunde nå en enighet i utskottet. Det är nämligen viktigt att undanröja denna oro och i stället bygga vidare på den väldigt välfungerande struktur vi har när det gäller rättighetsförvaltning i Sverige.

Vi tar utgångspunkt i detta utifrån riksdagens beslut och utgår från att regeringen skyndsamt ser till att lösa det, för det finns ingen anledning att skjuta den bollen framför sig alltför länge.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 21.)

Beslut

Ja till lag om kollektiv förvaltning av upphovsrätt (NU5)

Det ska införas ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.

Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen anser dock att regeringen bör se över den del av förslaget som handlar om hur många medlemmar ett ombud får företräda när beslut tas vid organisationernas stämmor. Enligt regeringens förslag ska en medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation ha rätt att delta och rösta vid stämman genom ombud. Medlemmen ska få anlita valfritt ombud och det finns ingen begränsning för hur många medlemmar ett ombud får företräda vid stämman.

Riksdagen anser att detta kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna ansluter sig till en motsvarande organisation i ett annat EU-land. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande om detta till regeringen. I tillkännagivandet ska regeringen uppmanas att se över ombudsfrågan och sedan återkomma med ett nytt lagförslag till riksdagen.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen 2015/16:181 punkterna 1-3 och motion 2016/17:41.