Kommissionens arbetsprogram 2022

Fru talman! EU har presenterat sitt arbetsprogram. Utrikesutskottet har granskat programmet och redovisar granskningen i ett utlåtande. Vänsterpartiet hade gärna sett andra prioriteringar i utlåtandet. Jag yrkar därför bifall till motivreservationen.

Det vi huvudsakligen vänder oss mot är den gemensamma utrikes, säkerhets- och försvarspolitiken samt hur skyddet av EU:s yttre gränser organiseras och hur rätten att söka asyl värnas, eller snarare inte värnas. Vi ser också flera områden där arbetsprogrammet måste vara mer aktivt, till exempel hållbarhetsarbetet och jämställdheten.

Vi instämmer inte heller i den positiva synen i utlåtandet på framtidskonferensen. Den representativa demokratin ska utgå från valda företrädare i nationella parlament och inte ett statistiskt urval av befolkningen. Metoden med en EU-konferens har prövats tidigare, men utan goda resultat. Till skillnad från det som sägs i utlåtandet anser vi inte att konferensens slutsatser ska kunna betraktas som representativa för EU:s medborgare. Konferensens slutsatser kan därför inte användas som stöd för några reformer.

När det gäller EU:s gemensamma utrikes, säkerhets- och försvarspolitik motsätter vi oss utvecklingen mot en ökad samordning av utrikespolitiken inom EU. Vi måste värna Sveriges möjligheter att föra en självständig utrikespolitik och möjligheten att på egen hand avgöra när och med vilka länder vi vill samarbeta för att möta vår tids stora internationella utmaningar.

Kommissionens arbetsprogram 2022

I motsats till utlåtandet och utrikesutskottets majoritet ser vi inte fram emot en utveckling av samarbetet mellan Nato och EU genom en ny gemensam förklaring. Sveriges försvar har redan i dag för stor koppling till Nato, och den måste minska, inte öka. En del av denna koppling består i Sveriges stöd till EU:s försvarsbygge. Detta minskar våra möjligheter att vara en stark röst för fred och nedrustning både i Europa och i världen eftersom vi inordnar oss i forna kolonialmakters agerande med olika intressesfärer och därmed bakvägen knyts till både kärnvapenmakter och Nato.

Vänsterpartiet är också motståndare till det fördjupade försvarssamarbetet inom den strategiska kompassen. Den svenska alliansfriheten måste värnas, och den typ av säkerhets- och försvarspolitiskt samarbete som den strategiska kompassen innebär försvårar alliansfriheten. Vänsterpartiet anser att försvarssamarbetet inom EU inte ska fördjupas och att riksdagen tydligt borde motsätta sig alla förslag som leder i den riktningen. Det gäller inte minst bygget av försvarsunionen som det militärindustriella komplexets lobbyister framgångsrikt driver mot EU:s institutioner. EU:s militarisering är ännu ett steg bort från den svenska militära alliansfriheten. Dessutom sker det utan någon allmän och folkligt förankrad debatt.

När det gäller skyddet av EU:s yttre gränser delar vi utlåtandets kritik mot regimen i Belarus och dess hänsynslösa utnyttjande av migranter. Men tyvärr är EU:s svar på situationen vid gränsen till Polen ännu ett misslyckande i fråga om respekten för asylrätten. Riksdagen måste tydligt framhålla rätten att söka asyl och fördöma att asylsökande hindras genom så kallade pushbacks där man tvingar tillbaka asylsökande över gränsen utan att de får chans att söka asyl. Detta strider mot bland annat Europarådets konvention om mänskliga rättigheter. Såväl EU:s gräns- och kustbevakningsbyrå Frontex som enskilda medlemsstater har anklagats för att använda pushbacks både i Medelhavet och vid gränsen mot Belarus.

Fru talman! EU:s tre beslutsfattande parter beslutade att sätta EU:s hållbarhetsmål till en minskning av utsläppen av växthusgaser med 55 procent till år 2030, trots att parlamentet från början hade föreslagit 60 procent och trots att många röster, bland annat Vänsterpartiet, menade att 70 procent var ett minimum. Den svenska förhandlingen i Europeiska rådet riktade in sig på minst 55 procent av taktiska skäl och menade att minst skulle innebära att målet skulle bli högre.

Nu ser vi hur målet är 55 procent och inte en enda procentenhet, eller promilleenhet, högre. Vi har Fit for 55 med dess åtgärder, och kommissionens handlingsprogram utgår från målet om 55 procents minskning trots att vi vet att det inte räcker. Utsläppen av växthusgaser måste minska med mer om vi ska kunna stoppa uppvärmningen av jorden och nå målen i Parisavtalet.

Här är det naturligtvis också beklämmande att Sverige måste göra om sin ansökan om medel från återhämtningsfonden. Den budget som Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna med passivt stöd av Centern och Liberalerna har fått igenom i riksdagen stryker flera av de klimatsatsningar som fanns med i vår ansökan. Vi i Vänsterpartiet har varit kritiska till att ansökan inte innehåller några nya och additionella satsningar, och nu finns inte ens de gamla satsningar kvar. Även Sverige måste kunna bättre.

Slutligen, fru talman, vill jag ta upp jämställdhet och demokrati. Vi vet att det finns medlemsstater där såväl demokratin som jämställdheten minskar. Det är länder som backar in i framtiden. Det är länder där politiken tar kontroll över medier och domstolar. Och det är länder som tar bort rätten till fri abort, förbjuder information om hbtq-frågor eller inför hbtq-fria zoner.

Kommissionen tar upp en del av dessa frågor i sitt handlingsprogram men inte tillräckligt. Jag instämmer i utrikesutskottets konstaterande att det inte får råda några tveksamheter om att diskriminering på grund av sexuell läggning och könsidentitet strider mot EU:s grundläggande värden, som det inte finns något utrymme att kompromissa om.

Fru talman! I sitt arbetsprogram anger kommissionen sina politiska prioriteringar för det kommande året och de initiativ till lagstiftning och andra åtgärder som den avser att lägga fram och genomföra. Det är bra att kommissionen i sitt arbetsprogram lägger stor vikt vid respekten för rättsstatens principer och EU:s grundläggande värden och visar beslutsamhet att upprätthålla takten i reformarbetet för den gröna och digitala omställningen.

Genomförandet av kommissionsordförandens politiska riktlinjer ligger till grund för EU-kommissionens årliga arbetsprogram. Kommissionsordförandens politiska riktlinjer är grupperade under sex huvudrubriker. Jag tänker ta upp fyra saker jag tycker är viktiga att särskilt belysa och en sak som jag vill tydliggöra vår inställning till.

För det första: Kommissionen ska följa upp handlingsplanen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. Kommissionen ska även lansera ett initiativ inom Europaåret för ungdomar för att underlätta för mindre gynnade ungdomar som varken arbetar eller studerar att skaffa sig arbetslivserfarenhet utomlands. Vidare ska strategier antas för att stärka de europeiska universitetens ställning och för att främja en hållbar vård och omsorg genom livets alla skeden.

Det här är bra eftersom ungdomar helt uppenbart är Europas framtid. Många av dagens unga generation som har gått ut från gymnasie, högskole- och universitetsutbildningar de senaste två åren har kommit ut på en arbetsmarknad som är mycket tuff i spåren av covid-19-pandemin. Det allra viktigaste jobbet i en människas liv är det första jobbet. Det är med det första jobbet i ryggen som en ung människa kan komma vidare på arbetsmarknaden och i sin yrkeskarriär. Därför är kommissionens satsning på ungdomar så viktig.

För det andra: Kommissionen framhåller sitt arbete med att upprätthålla respekten för rättsstatens principer och EU-rättens företräde med alla tillgängliga medel. Kommissionen ska också föreslå lagstiftning för att säkerställa mediernas frihet och mångfald i medlemsstaterna. Kommissionen ska vidare föreslå åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor och för att förebygga och motverka seder som är skadliga för kvinnor och flickor.

Det här är avgörande för hela EU:s fortsatta existens. EU ställer krav på länder som ska få ansöka om medlemskap i unionen. EU ställer krav på länder som ansökt om medlemskap för att de ska få börja förhandla om medlemskapet. EU ställer i förhandlingarna med kandidatländer krav på att länderna ska uppfylla olika saker för att kunna bli medlemmar i EU. Det är krav på harmonisering av regler, krav på yttrandefrihet, krav på rättssäkerhet och en lång rad andra krav som är grunden för hela EU:s funktion.

EU bygger på att medlemsländerna är demokratiska och rättssäkra länder. Dessa krav kan inte bara ställas på ett land på vägen till EU-medlemskap. Det måste också vara krav som ställs på alla de länder som är EU-medlemmar. Det är inte acceptabelt att bryta mot EU:s grundläggande principer när ett land väl är medlem av EU. Därför är EU-kommissionens arbete med att upprätthålla EU:s grundläggande principer helt nödvändigt.

För det tredje: Verksamheten styrs av målet att uppnå klimatneutralitet till 2050 men också av att följa upp tidigare handlingsplaner för nollutsläpp av föroreningar i miljön och för den cirkulära ekonomin.

Det här är viktigt för att EU är en av världens största ekonomier men också en av världens största utsläppare. Kan vi i EU förbättra klimatet får det stor och positiv effekt på hela det globala klimatet.

Klimatförändringarna påverkar hela mänskligheten. Vi behöver alla förändra vårt sätt att leva och det snabbt. I en rättvis klimatomställning finns stora möjligheter till nya gröna jobb och bättre hälsa för människor och för Sverige att ta en globalt ledande roll.

Klimatomställningen kommer bara att lyckas om den har folkligt stöd, och därför är det viktigt med en rättvis klimatomställning. En socialdemokratisk klimatpolitik inbegriper alltid även en strategi för ekonomisk och social utveckling där mål för klimat, jämställdhet och sysselsättning går hand i hand.

Avslutningsvis för det fjärde och kanske viktigaste av allt: EU:s återhämtningsarbete. Arbetsprogrammet för 2022 ska visa beslutsamhet i ett återhämtningsarbete som driver EU framåt, skyndar på den dubbla gröna och digitala omställningen och bygger ett rättvist, mer motståndskraftigt och sammanhållet samhälle i linje med Agenda 2030 och Parisavtalet.

Arbetsprogrammet är avsett att ta EU vidare i återhämtningen efter pandemin och skynda på den gröna och digitala samhällsomställningen. Målet är att bygga ett rättvist, mer motståndskraftigt och sammanhållet samhälle i linje med hållbarhets- och klimatmålen i Agenda 2030 och Parisavtalet. Ett särskilt fokus läggs på den unga generationen, bland annat genom Europaåret för ungdomar 2022 och en kommande handlingsplan för ungdomar inom EU:s yttre åtgärder.

Kommissionen konstaterar att återhämtningsarbetet, som bland annat inneburit 2 326 enskilda åtgärder från kommissionens sida och som nu fokuserar på genomförandet av stödprogrammen under EU:s fleråriga budgetram och det särskilda återhämtningsinstrumentet, redan ger effekt. Kommissionen lyfter dock fram behovet av att genomföra alla vidtagna åtgärder och att stimulera till ytterligare offentliga och privata investeringar och reformer för att lyckas i den gröna och digitala omställningen.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Vi diskuterar nu EU-kommissionens arbetsprogram. Om det kan man säga mycket, men det räcker inte denna debattid till. Man kan förhålla sig till arbetsprogrammet som när det börjar och när det slutar och en avstämning mitt i där vi är nu. Men det finns också en hel del att säga om vad kommissionens arbetsprogram borde fokusera på 2022.

EU är ett samarbete för demokratier där rättsstatens principer ska respekteras i hela EU. Detta är avgörande för att EU i utrikespolitiken på ett trovärdigt sätt ska kunna driva på för mänskliga fri- och rättigheter.

Vad bör då EU fokusera på? På kortare sikt handlar det om att ta sig an efterdyningarna av brexit, utmaningarna mot unionens grundläggande värderingar och ett ökat behov av att värna EU:s gränser. På längre sikt handlar det om en ökad konkurrens från Asien och USA som EU måste stå emot, den globala energiomställningen, som just nu går så där, och kopplat till det, klimatutmaningarna.

Fru talman! I en tid när de närliggande problemen slukar allt fokus måste vi ta sikte på de globala utmaningar som världen står inför för kommande generationer. Det handlar om att trygga matförsörjning och att ha en hälsovård som fungerar över hela världen.

Vi måste också ha fungerande kommunikation, såväl digital som fysisk. Tillgänglighet och snabbhet blir nyckelfaktorer när platsens betydelse minskar till förmån för ständig närvaro.

Det handlar också om energi. Allt som den moderna människan gör kräver och genererar energi. Framtidens energi måste vara tillgänglig, effektiv, ren och säker för alla och prismässigt överkomlig. Så är det verkligen inte i dag, den 8 december.

Fru talman! För att hantera dessa utmanande framtidsfrågor krävs att EU är bäst på den absolut viktigaste konkurrensfaktorn: kunskap. Kunskap och utbildning är huvudingredienserna och förutsättningarna för utveckling, tillväxt och därigenom också fattigdomsbekämpning. Endast med kunskap och kompetens kan vi göra våra ambitioner till verklighet. Kunskapssatsningar leder till ökad konkurrenskraft, inte minst satsningar på möjligheterna med artificiell intelligens.

Med mer frihandel och demokrati är garanten för att få utväxling på tillväxten stor.

På alla dessa punkter behöver EU ta taktpinnen, för vår egen men också för världens skull.

Fru talman! Vi moderater menar att dessa globala utmaningar främst ska mötas genom ett fördjupat transatlantiskt samarbete mellan EU och USA, vilket utifrån rådande världsordning är både logiskt och verkningsfullt och något EU-lommissionen borde ta på största allvar.

Storbritannien, Norge och USA bör ha en särställning givet dessa länders viktiga bidrag till Europas säkerhet, inte minst vad gäller hybridhot, strategisk kommunikation och cybersäkerhet.

EU måste ha förmågan att sätta press även på den ryska regimen att ändra sitt utrikespolitiska agerande. Det präglas av hänsynslöshet och brott mot grundläggande folkrättsliga principer.

Mycket av den säkerhetspolitiskt försämrade situationen i vårt närområde, inte minst vid Belarus och Ukraina, härrör från rysk aggressivitet gentemot dessa länder.

Den tilltagande spänningen vid Ukrainas gräns är lika oroande som symtomatiskt. Ryssland har med propaganda, korruption och hybridkrigföring sökt destabilisera och stoppa länder som själva valt att närma sig EU. Det kan aldrig vara acceptabelt för EU, dess medlemsstater eller EU-kommissionen.

Det är också av största vikt att EU har en gemensam hållning gentemot Kina, helst samstämmig med likasinnade länder såsom Australien, Kanada, Storbritannien och USA.

Kinas politiska utveckling och agerande mot omvärlden präglas av brott mot mänskliga rättigheter och folkrätten och av avsteg från internationella åtaganden.

Kinas agerande i Europa visar en påtaglig ambition att splittra EU:s medlemsstater genom ekonomiska påtryckningar. Om enskilda medlemsstater blir alltmer beroende av Kina och dess investeringar finns risk för att det blir svårare att enas om ett EU-gemensamt agerande. Vi har sett detta förr och vill inte se det igen.

Klimatfrågan är en global angelägenhet, och EU är den viktigaste internationella arenan för Sveriges klimatsamarbeten.

Moderaterna menar att Sverige med sin trovärdighet i biståndsfrågor bör verka för att EU prioriterar klimatbistånd i den gemensamma biståndspolitiken.

Fru talman! Just nu fryser Sverige och Europa. Efterfrågan på elektricitet kommer att öka dramatiskt i takt med att industrier och transporter elektrifieras.

EU har som mål att 32 procent av energiförsörjningen ska komma från förnybara källor år 2030. Det menar vi är för lågt. Här behöver EU-kommissionen påskynda utvecklingen. Sverige och Europa ska inte behöva frysa.

Vad EU mer bör göra är att fokusera på att fördjupa den inre marknaden och driva på för mer välståndsskapande frihandel. Det är detta som skapar förutsättningarna för vad vi i EU ska ha för kapacitet framöver.

Demokratin och yttrande- och pressfriheten är dessvärre satta på undantag inom delar av unionen. En rättsstat med fungerande MR-principer tar lång tid att bygga men går fort att rasera.

När vissa länders tilltagande slutenhet leder till begränsningar av demokrati och yttrandefrihet är det i sanning en europeisk tragedi. Därför måste EU reagera vid varje indikation på att dessa värden luckras upp. Länder som bryter mot dessa värden och principer ska känna av reaktioner.

Artikel 7, som ingen trodde skulle behöva användas, kan visa sig vara den frihetliga och handelsliberala unionens viktigaste redskap.

Fru talman! En avstämning och utvärdering av kommissionens arbetsprogram måste ses ur ett bredare perspektiv där de globala utmaningarna beaktas. Så måste det även vara när det gäller EU:s inre liv.

Den konferens om EU:s framtid som det slagits på stora trumman för kan i detta sammanhang inte gå okommenterad förbi. Stora rubriker och yviga och luftigt tilltagna ambitioner är bara förnamnet på det som föregått denna framtidskonferens. Från det första mötet i juni fram till i dag har det inte hänt särskilt mycket. Styrseln av konferensen lämnar till form och innehåll mycket att önska. Representativiteten togs upp av min kollega från Vänsterpartiet i ett tidigare inlägg, och det är bara att hålla med om det.

Nästa veckas plenarmöte ställs in, delvis på grund av coronasmittan. Men en större orsak är faktiskt en svag styrning av hela projektet, vilket flera länder påtalar. Det som vi moderater tidigt befarade och flaggade för verkar närmast leda till ett organisatoriskt och innehållsmässigt fiasko. Detta måste kommissionen ta tag i. Detta måste kommissionen hållas ansvarig för.

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets mening om att lägga utlåtandet till handlingarna.

Kommissionens arbetsprogram 2022

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 9 december.)