Kommissionens arbetsprogram 2024

Fru talman! I EU-kommissionens arbetsprogram för 2024 redogör EU-kommissionen för sina politiska prioriteringar för året och de initiativ till ny lagstiftning och andra åtgärder som man planerar att lägga fram. Just det arbetsprogram som vi debatterar i dag avser en särskilt kort period med tanke på det EU-val som äger rum om bara sex månader, och nuvarande EU-kommission har ett mandat fram till och med oktober. Antalet nya initiativ är därmed mindre än ett normalår, och fokus läggs framför allt på att förhandla klart sådant som har lagts fram tidigare och ännu inte har gått i mål i lagstiftningsprocessen.

Jag tänkte i mitt anförande framför allt fokusera på hur Socialdemokraterna ser på de områden som berörs i utrikesutskottets utlåtande över arbetsprogrammet.

"Nå resultat i dag, stå redo i morgon" är, fru talman, rubriken på 2024 års arbetsprogram. Det är en ganska bra sammanfattning av både ambitionerna och EU-samarbetets utmaningar. Att vara robust och stå redo för utmaningar både här och nu och för morgondagens EU har väl sällan varit så angeläget. I en orolig omvärld med geopolitiska spänningar, en samtid som präglas av multipla utmaningar och sammanlänkade kriser, en världsomspännande pandemi, en akut klimatkris, krig på vår kontinent där Rysslands oprovocerade, olagliga och orättfärdiga krig i Ukraina alltjämt pågår, är det tydligt att EU:s motståndskraft och förmåga att hålla samman är av avgörande betydelse på alla de områden där vi tillsammans är starkare som union än som enskilda länder.

EU-samarbetet har prövats hårt under de senaste åren. Det starka stödet till Ukraina för att de ska vinna freden och det historiskt stora antalet sanktionspaket mot Ryssland som kommit på plats visar också på betydelsen av ett EU som står upp för mänskliga rättigheter och internationell rätt i en värld där den regelbaserade världsordningen utmanas på många håll av krafter som i stället vill att den starkes rätt ska få råda.

Fru talman! Ukrainas sak är vår, och medan det ukrainska folket kämpar sig igenom ännu en krigsvinter måste vi som en stark europeisk röst vara uthålliga och tydliga i vårt stöd till Ukraina - politiskt, militärt, humanitärt och rättsligt - så länge som det krävs. Detta kommer bara att bli än mer angeläget vid ett utdraget krig som Putin hoppas ska trötta ut den europeiska solidariteten och skapa större ytor för splittring än vad vi hittills sett. Att inte låta detta bli ett växande problem är en kärnfråga för EU. Samtidigt måste arbetet fortsätta med ett särskilt fokus på att hindra kringgående av de sanktioner som kommit på plats i ett stort antal sanktionspaket.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Samtidigt som kriget pågår genomför Ukraina också ett imponerande reformarbete och arbetar med att återuppbygga landet. En viktig fråga kopplat till både återuppbyggnad och ansvarsutkrävande är hur frysta och immobiliserade ryska tillgångar kan kanaliseras tillbaka till Ukraina. Den svenska arbetsgruppen har gjort ett betydelsefullt arbete, men nu är det avgörande att EU-kommissionen skyndar på sitt arbete för att komma framåt enligt det uppdrag som man har fått och att man inte stannar vid att enbart fokusera på avkastningen från tillgångarna utan också hittar en rättslig väg framåt som accepteras brett för att använda de faktiska tillgångarna. Vi vet att det kommer att behövas när Ukraina ska återuppbyggas.

Fru talman! Ett unisont stöd till Ukraina kommer att utgöra ett centralt område som kommer att prägla EU-arbetet och ställningstaganden under en lång tid framöver. Att förbereda unionen internt och externt för att fungera fullt ut med fler medlemsländer kommer att vara ett annat av dessa områden. Det är välkommet att Ukraina och Moldavien nu har rekommenderats att inleda medlemskapsförhandlingar. Att utvidga EU med fler medlemsländer i unionen är bland de starkaste och viktigaste verktygen vi gemensamt har för att driva på för stärkt säkerhet, demokrati och rättsstatens principer i en tid när det säkerhetspolitiska läget inte har varit lika illa sedan andra världskrigets dagar.

Socialdemokraterna menar att vi måste slå vakt om den meritbaserade processen som vägen till medlemskap kräver, inte låsa fast processen i hur snabb den måste vara utan snarare fokusera på att den ska vara korrekt och stödja kandidatländer att ta de nödvändiga stegen i form av de reformer som krävs - inte minst ekonomiskt och på rättsstatens områden.

Kandidatländer måste kunna lita på att om de grundligt genomför allt det som krävs, då ska de också slutligen välkomnas som medlemmar i unionen. Då kommer det också an på befintliga medlemmar och unionen som sådan att kraftigt markera och agera när befintliga medlemsländer undergräver de värderingar som EU vilar på och går bakåt när det gäller demokrati och rättsstatens principer. Vi ska ställa lika hårda krav på de länder som vill bli medlemmar i EU som på de länder som redan är medlemmar att dela och värna unionens grundläggande värden. Det blir en otroligt viktig fråga att säkerställa EU:s verktyg på området också med fler medlemsländer.

Fru talman! På många sätt är diskussionen om vilka interna förändringar och anpassningar som krävs av EU vid en större union i sin linda. Det kommer att bli väldigt intressant att ta del av EU-kommissionens analys av vilka anpassningar man initialt anser behövs av EU:s politik och institutioner, som finns med som ett initiativ i arbetsprogrammet för 2024. För att EU ska vara kraftfullt i sin gemensamma utrikespolitik anser vi socialdemokrater att det inom ramen för utrikes- och säkerhetspolitiken gällande mänskliga rättigheter och sanktioner ska vara möjligt för rådet att fatta beslut med kvalificerad majoritet i stället för att kräva enhällighet. Det är ett bra steg framåt för att öka möjligheterna att effektivt fatta beslut, men det är mycket viktigt att påpeka att denna förändring inte ska eller behöver ske i en ny översyn av EU:s fördrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Likväl innebär också utvidgningen en ekonomisk påverkan. Det är positivt utifrån att vi får en större inre europeisk marknad och kan främja ekonomisk utveckling och ökat välstånd för många människor. Men också där måste vi stå fast vid en budgetrestriktiv linje där omfördelning av budgetmedel förordas framför att tillföra mer medel liksom att inte öppna för att ge EU beskattningsrätt.

Fru talman! Avslutningsvis vill jag lyfta fram den del av arbetsprogrammet som berör området Ett starkare Europa i världen.

I arbetsprogrammet pekas arbetet för att stärka strategiska och gynnsamma partnerskap med afrikanska länder ut som ett av de initiativ som EU-kommissionen kommer att arbeta vidare med inom ramen för det nya arbetsprogrammet. Global Gateway är en bärande del av detta och kommer att bli än viktigare för att bidra till stora investeringar för hållbar utveckling som utgår från respekt för mänskliga rättigheter, lokalsamhällets behov och att uppnå de globala målen i Agenda 2030-arbetet.

Det är otroligt viktigt att växla upp det här arbetet, och det är välkommet att det nämns i arbetsprogrammet eftersom det är ett arbete som vi vet behöver fortsätta växlas upp och kopplas samman med utvecklingen för demokrati och mänskliga rättigheter i en värld där det är tydligt att vi är beroende av varandra och där vår vardag på så många sätt påverkas av vad som sker i vår omvärld. EU har ett arbete att göra för att växla upp på den afrikanska kontinenten och i andra delar av världen.

Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till utlåtande.

(Applåder)

Fru talman! I dag debatterar vi utrikesutskottets betänkande nummer 5 om kommissionens arbetsprogram för 2024.

Med hänvisning till det pågående samarbetet mellan oss i Sverigedemokraterna och regeringspartierna har intentionen i vår politik i stora delar vunnit gehör i utskottets ställningstaganden. Men då vi till skillnad från utskottet motsätter oss förändringar av kravet på enhällighet i rådet inom vissa delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken har vi i detta avseende en motivreservation. Jag vill därför börja med att yrka bifall till motivreservation 1 från Sverigedemokraterna.

Fru talman! I dag är det 650 dagar sedan Ryssland genomförde sin folkrättsvidriga invasion av Ukraina. Ryska federationen fortsätter att ständigt bryta mot FN-stadgans principer genom sina aggressionshandlingar mot Ukrainas suveränitet, oberoende och territoriella integritet och genom att flagrant och grovt kränka internationell humanitär rätt. De ryska styrkorna har utfört urskillningslösa attacker mot bostadsområden och civil infrastruktur, dödat tusentals civila och utfört terrordåd i hela landet mot olika delar av civil infrastruktur såsom sjukhus, skolor, bostadsområden, järnvägsstationer, vatten- och elnät med mera. Ryssland misstänks för krigsbrott som massakrer på civila, summariska avrättningar, tortyr, våldtäkter och kidnappningar samtidigt som internationella humanitära organisationer såsom Internationella Rödakorskommittén nekats tillträde.

Dessa brott återspeglar en grotesk likgiltighet för folkrätten och krigets lagar, som begränsar utövandet av militär makt. Det ryska oprovocerade, olagliga och orättfärdiga kriget med dess bestialiska dåd måste fördömas i de allra starkaste ordalag, vilket utskottet tydligt gör i sitt ställningstagande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Fru talman! Det är av högsta prioritet att EU fortsätter att tillhandahålla vittgående och långsiktigt förutsägbart stöd till Ukraina på flera områden - militärt, politiskt, ekonomiskt, humanitärt och rättsligt stöd. EU bör som en central del av detta erbjuda långsiktiga och trovärdiga åtaganden inom säkerhetsområdet för att stärka Ukrainas försvarsförmåga och dess kapacitet att avskräcka potentiell aggression och destabiliserande aktiviteter.

Stödet till Ukraina kräver en parallell och ihållande ansträngning för att utöva påtryckningar på Ryssland men även på Belarus och Iran, vilka på olika sätt stöder Rysslands anfallskrig. Viktiga delar av denna strategi innefattar utveckling och effektivt genomförande av sanktioner samt att aktivt motverka alla försök att kringgå dessa sanktioner. Det nyligen presenterade förslaget till ett tolfte sanktionspaket som bland annat inkluderar sådana åtgärder är välkommet.

Samtidigt är det avgörande att göra framsteg när det gäller användningen av frysta och immobiliserade ryska tillgångar för att finansiera Ukrainas återhämtning och återuppbyggnad.

Fru talman! Sverigedemokraterna har historiskt sett intagit en försiktig och kritisk inställning till EU:s utvidgningspolitik av oro för konsekvenserna av en snabb och omfattande expansion.

En utvidgning av EU ses ofta som ett steg mot en överstatlig enhet där medlemsländer riskerar att förlora kontroll över sina egna beslut och politiska prioriteringar. En utvidgning bör ske med hänsyn till varje lands individuella behov och förmåga att integreras i unionen för att undvika att suveräniteten offras på bekostnad av en övergripande europeisk enhet.

Det finns även ekonomiska och sociala utmaningar som kan uppstå vid snabba utvidgningar. Problem med arbetslöshet, ekonomisk ojämlikhet och sociala konflikter kan uppstå om utvidgningen inte genomförs på ett genomtänkt sätt. De ekonomiska och sociala konsekvenserna för både befintliga och nya medlemsländer behöver noggrant övervägas innan utvidgningsbeslut fattas.

En mer gradvis och kontrollerad utvidgningsprocess skulle möjliggöra bättre anpassning och integration av kulturella och sociala skillnader i unionen.

Det finns även säkerhetsaspekter och migrationsfrågor kopplade till utvidgningen. En snabb utvidgning kan medföra ökad osäkerhet och migrationsströmmar, vilket kan påverka både befintliga medlemsländer och de länder som önskar ansluta sig.

Det är därför bra att utskottet understryker att utvidgningen enbart är möjlig om anslutningsprocessen uppfattas som legitim och åtnjuter brett stöd i medlemsstaterna. Anslutningsprocessen ska vara meritbaserad för att säkerställa detta.

Fru talman! Mot bakgrund av omvärldsläget ser vi liksom utskottet värdet av EU:s enighet och samordning inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, särskilt när det gäller sanktioner mot Ryssland och stödet till Ukraina.

Samtidigt motsätter vi oss till skillnad från utskottet förändringar av kravet på enhällighet i rådet inom vissa delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, därav vår motivreservation i betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

En beslutsregel som tillåter kvalificerad majoritet skulle visserligen kunna underlätta för rådet att finna förhandlingslösningar. Men det faktum att ett beslut inte har stöd av alla medlemsstater kan samtidigt undergräva beslutets legitimitet och skapa problem i genomförandet även om unionen i huvudsak visat sig förmögen att agera enat i stödet till Ukraina.

Vi anser därför att meningarna om att ändra reglerna för rådets beslutsfattande bör strykas från utskottets ställningstagande.

Fru talman! När vi i dag debatterar utrikesutskottets utlåtande om Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2024 har Rysslands olagliga och fullskaliga invasion av Ukraina pågått i inte mindre än 650 dagar. Det har varit 650 dagar av förödelse, elände och nöd. Rapporter tyder på drygt 1 miljon döda. Det är framför allt militära förluster, men också många civila har fått sätta livet till. Miljontals människor är på flykt, och hela städer har lagts i ruiner. Inför ännu en krigsvinter kommer situationen nu att bli väldigt svår för många, med brist på elektricitet, uppvärmning och mat. Därför är det så viktigt att vi finns för Ukraina och står upp för dem i Sverige och i hela Europa.

Herr talman! Trots de svåra umbäranden som det ukrainska folket nu upplever har landet tagit stora steg mot den europeiska integrationen, vilket är imponerande. Målet är tydligt: Det finns en politisk vilja och en folklig förankring för att bli den fullvärdiga del av den europeiska gemenskapen som ett medlemskap i EU innebär. Även om man har en bit kvar på resan har man gjort stora framsteg när det gäller reformer för att närma sig ett medlemskap - och detta samtidigt som ett fullskaligt krig rasar. Det förtjänar all respekt.

Det var glädjande, herr talman, att kommissionen för en månad sedan rekommenderade rådet att inleda medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien. Det var en viktig signal om att dessa två länder hör hemma i Europa, och nu måste vi se till att så också sker. I den processen är det viktigt att EU och Sverige är stödjande och att vi hjälper länderna med anpassningen. Även om ett medlemskap i EU ska vara just meritbaserat och inget land ska ges möjlighet att ta genvägar in i unionen är det viktigt att vi inte lägger krokben och försvårar processen mer än nödvändigt. Det är något som utskottet betonar i sitt ställningstagande.

Det är även viktigt att EU gör anpassningar för att kunna välkomna Ukraina, Moldavien och de andra kandidatländerna som medlemsländer. Ett ukrainskt medlemskap är inte bara viktigt för deras, vår och hela kontinentens säkerhet utan stärker också unionen på fler sätt. EU kommer inte minst att bli en gigantisk livsmedelsproducent. Detta ställer krav på utformningen av den inre marknaden, och det tål att diskuteras hur den behöver utformas i framtiden samt vilka budgetära följder en stor utvidgning får.

Herr talman! Utskottet välkomnar också att man föreslår ytterligare sanktioner mot Ryssland och de aviserade ansträngningarna för att motverka försök att kringgå sanktionerna. Sanktionsverktyget är viktigt för att fortsätta hålla pressen på Ryssland uppe och för att utarma den ryska krigsekonomin.

Vi framhåller också vikten av att komma framåt med frågan om de frysta ryska tillgångarna. Efter antagandet av arbetsprogrammet har Europeiska rådet gett i uppdrag till kommissionen och den höga representanten att påskynda arbetet och lägga fram förslag om hur man kan komma åt de frysta ryska tillgångarna och använda dem för att stödja uppbyggnaden av Ukraina. Här behöver man sätta mer fart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! Utskottet vidhåller också sin position när det handlar om att gå ifrån kravet på enhällighet i rådet när det gäller delar av den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken. Exempelvis gäller det beslut om sanktioner. Där ser en majoritet av utskottet att det vore fördelaktigt om besluten kunde tas med kvalificerad majoritet. Detta kräver dock att alla medlemsstater har samma möjlighet till insyn och inflytande i kommissionens arbete, inte minst gällande beredningen av olika förslag. Därför bör kommissionen också i framtiden bestå av en ledamot från varje land. Det är även viktigt för kommissionens legitimitet.

Ibland vädras förslag om att göra en översyn av fördragen, herr talman, och jag tror att det vore olyckligt av flera anledningar. En debatt om fördragsförändringar skulle ta en väldig massa tid och energi i anspråk och dessutom riskera att splittra oss medlemsländer i en tid då unionen behöver behålla sitt fokus på de verkligt stora utmaningarna och hålla ihop.

För att hålla fokus på de stora utmaningar som vi gemensamt har i unionen när det gäller säkerhetsläget, klimatfrågan och konkurrenskraften vill utskottet betona att det finns anledning för EU att vara mer strikt i tillämpningen av principer om proportionalitet och subsidiaritet. Det vi bäst löser på europeisk nivå ska vi lösa tillsammans, men det vi kan ta hand om i medlemsländerna ska vi också ta beslut om själva. För detta finns det goda både principiella skäl, som att besluten ska tas så nära medborgarna som möjligt, och praktiska skäl, som att EU då kan fokusera på just det som EU gör bäst.

Det har nämnts tidigare, herr talman, och jag vill åter betona vikten av att alla parter har ett utvidgningsperspektiv när man tar fram ny EU-lagstiftning. Det är viktigt för att inte skapa nya och högre barriärer för de länder som står i begrepp att anslutas och därför gör just anpassningar till EU-rätten.

Avslutningsvis, herr talman, ska jag passa på att lyfta några frågor som var viktiga under det framgångsrika svenska ordförandeskapet och som utskottet också välkomnar i kommissionens arbetsprogram. Det gäller förstås inte minst konkurrenskraften i Europa. Det är centralt att vi förstärker och vårdar den fria inre marknaden, att vi får fler frihandelsavtal på plats och att unionen ser till att vi är världsledande på forskning och utveckling om vi inte ska bli omsprungna av andra. Därför välkomnar vi inte minst arbetet med regelförenklingar och minskade bördor på företagen, men här kan - som alltid, förstås - göras mer.

Sist men inte minst skulle jag vilja önska herr talmannen, ministern och mina kära ledamotskollegor en välsignad adventstid.

(Applåder)

Herr talman! Vi debatterar nu EU-kommissionens arbetsprogram i ett så kallat granskningsutlåtande. Det innebär att vi, liksom alla andra utskott, har läst och analyserat EU-kommissionens arbetsprogram och nu har en debatt om dess innehåll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Själva debatten och det beslut som riksdagen fattar i dag kommer inte att ha någon som helst påverkan på själva innehållet i kommissionens arbetsprogram, utan det är ett sätt för riksdagen att skapa debatt om EU och EU-frågor. Utskottet föreslår därför att riksdagen lägger utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Herr talman! På EU-nivå finns det nu förslag om ökad överstatlighet genom förändring av beslutsformerna inom den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, som förkortas Gusp för att ingen ska förstå vad det är. I stället för att alla medlemsstater ska ha sin egen utrikespolitik och att man i EU samarbetar om det man är överens om har man under de senaste decennierna försökt hitta en gemensam utrikespolitik för EU. Resultatet har blivit en urvattnad och något tandlös EU-politik, särskilt där EU-länderna tycker olika i sak.

En utmaning som man har haft är att en enskild medlemsstat bland de 27 har kunnat stoppa gemensamma skrivningar och åsikter genom att vara emot. Detta har särskilt gällt Ungern, men även andra EU-länder har använt taktiken att vara motvalls för att få hela EU att ändra uppfattning i politiska frågor. Ett exempel är Cypern, som blockerade en trovärdig EU-politik mot Belarus genom att hänga upp sig på konflikten med Turkiet i östra Medelhavet. Även om man hade rätt i sak var det ett uselt agerande som enbart drabbade det belarusiska folket.

Hur vill man då komma åt detta problem från EU-kommissionens och den svenska regeringens sida? Jo, det vill man göra genom att flytta ännu mer makt till EU och Bryssel. Detta görs genom att man inför så kallad kvalificerad majoritet, det vill säga att det räcker med att två tredjedelar av alla länder tycker lika för att EU ska bestämma att det är uppfattningen för alla EU-länder.

Man kan såklart tycka att utrikespolitik inte är något som enskilda svenska medborgare eller för den delen Sveriges riksdag bör hålla på med, men systemet med kvalificerad majoritet kan alltså leda till att svensk utrikespolitik inte bestäms här och inte baseras på vad Utrikesdepartementet i Stockholm eller Sveriges riksdag anser.

All makt utgår från folket, och riksdagen är folkets främsta företrädare. Hur gör vi då om det är någon annan, som inte ens är vald av svenska folket, som bestämmer över svensk utrikespolitik? Vad gör vi i Sverige den dag då Visegradländerna - som utgörs av fler, och många gånger starkare, länder än Sverige och Sverige närstående medlemsstater - beslutar om en utrikespolitik som inte stämmer med våra värderingar?

Det är dock inte bara i utrikespolitiken som Sverige kan tappa sin makt; även gällande förändringar i finans- och budgetfrågor är frågan om kvalificerad majoritet uppe till diskussion.

I Sverige har vi en lång tradition av att vara budgetrestriktiva, och vi är en del av den så kallade frugala fyran. Detta inte är så konstigt med tanke på att Sverige är en av EU:s största nettobetalare. Med en ny beslutsordning och en kvalificerad majoritet skulle dock svenska skattebetalare kunna tvingas betala ännu mer till ett svindyrt EU än de redan gör - för att andra länders regeringar har bestämt det. Det är inte det minsta rimligt, och det skadar Sveriges möjlighet att förhandla om mindre vidlyftiga budgetar.

Alla dessa frågor skulle man vilja ha svar på av förslagets anhängare. Men än så länge har svaren på frågorna varit tunnsådda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Jag noterar också att regeringen är för kvalificerad majoritet i utrikespolitiken men emot kvalificerad majoritet när det kommer till finanspolitiken. Logiken där är inte helt solklar.

Herr talman! Jag vill också uppmärksamma att Vänsterpartiet i finansutskottet vid en överläggning med regeringen om Ukrainafaciliteten den 7 juli anmälde en avvikande ståndpunkt med innebörden att stödet till Ukraina genom faciliteten inte bör klassificeras som så kallat ODA-bistånd utan i stället som additionellt bistånd till Ukraina - detta då vi inte vill att priset för Sveriges stöd till Ukraina ska betalas av världens fattigaste.

Jag ska gå över till en annan fråga, som jag hoppas att ungdomarna på läktaren är lite intresserade av. Det handlar om något som varit hett och kontroversiellt i EU den senaste tiden, nämligen frågan om chat control. Ambitionen i förslaget är att motverka barnpornografibrott. Det är en lovvärd ambition. Men när vi kommer till vilka medel som EU vill använda handlar det om total massövervakning av all kommunikation i EU.

Men, herr talman, detta förslag måste väl ändå svenska politiker ha invänt emot? Nej, när förslaget om chat control var uppe i justitieutskottet var det bara Vänsterpartiet som röstade nej till EU-kommissionens förslag. Som tur är verkar dock Europaparlamentet denna gång ha varit mer på tårna än den svenska riksdagen. De har fått stopp på förslaget och håller på att omstöpa det och hitta en mer rimlig och framkomlig väg. Endast när brottsmisstanke föreligger kan digital övervakning vara aktuellt.

Intressant i fallet med chat control är också den omfattande lobbyism som bedrivs av de företag som är intresserade att sälja övervakningsverktyget den dagen lagstiftningen har kommit på plats. Företagen kan genom lobbying påverka förslaget för att passa dem perfekt. Det är illavarslande och oroande för Europas medborgare.

Herr talman! I dessa tider kan man inte heller låta bli att kommentera situationen i Gaza. I går kväll deklarerade Josep Borrell, som är EU:s höga representant och något av EU:s utrikesminister, att EU nu vill se eldupphör i Gaza. EU behöver i ord och handling visa att man menar allvar med sin kritik av den israeliska ockupationen och bosättarpolitiken, och man måste uppmana Israel att avstå från alla handlingar som undergräver en tvåstatslösning.

EU borde kunna föra en mycket hårdare politik gentemot Israel än man gör i dag. Man borde kunna suspendera det nuvarande associeringsavtalet med Israel och sätta ytterligare press på Israel att engagera sig i fredsprocessen och upphöra med den apartheidliknande behandling av palestinier som sker genom tvångsförflyttningar, konfiskering av mark och utomrättsliga avrättningar.

EU borde ta initiativ till att införa till exempel sanktioner mot bosättarrörelsen i Israel och sanktioner som omfattar ett vapenembargo. En varaktig fred mellan Israel och Palestina förutsätter att Israel avslutar den folkrättsvidriga ockupationen av palestinskt område och börjar respektera palestiniernas grundläggande mänskliga rättigheter.

Med detta vill jag yrka bifall till vår motivreservation nummer 2.

Herr talman! Aldrig mer ett storkrig i Europa! I dessa dagar är det värt att stanna upp en sekund och skänka en tanke till dem som var med och grundade EU. För det var ju just därför - för att bygga sammanhållning genom handel och samarbete och för att säkra freden och friheten i Europa. Och här står vi, med ett fullständigt och grymt krig i ett av våra närmaste grannländer och med ett Ryssland som hotar hela vår frihet och vår demokrati som vi känner den.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Det var just för tider som dessa som EU grundades. Nu är det upp till bevis när det gäller att visa våra förmödrar och förfäder att vi tar hand om det kloka arv som de har lämnat i våra händer.

Ukrainas väl och ve är avgörande. Det finns inga alternativ, och EU måste ta sitt ansvar - ett betydligt större ansvar än någonsin tidigare. Det är avgörande att förhandlingarna om ett ukrainskt medlemskap kommer vidare i snabb takt. Här måste Sverige ta sitt ansvar och göra allt. Vi måste använda alla medel vi har för att driva på EU att använda den kraft som faktiskt finns i EU.

Likaså ser vi Rysslands och även Kinas försök att sprida oro och tvivel. Ett exempel är det hårda tryck som Nordmakedonien och andra länder har utsatts för. Det handlar om desinformation och annat.

Men det handlar inte bara om Ukraina, Moldavien och de andra länderna som står på tur. Det handlar också om det östliga partnerskapet. Armenien är ett tydligt exempel som nu söker sig mot EU igen. Orkar vi svara på detta, eller kommer vi att lämna dem till att bli en buffertzon?

Till skillnad från förr bör vi inte längre förlita oss på att USA kommer att lösa allting. Vi vet inte hur det kommer att gå efter valet nästa höst och hur det faller ut. Vi vet inte om USA återigen förbehållslöst vill sätta in resurser för att rädda Europa ytterligare en gång, i synnerhet så länge det bara handlar om ett land. I stället måste EU lära sig att stå på egna ben och ta modiga beslut.

Kraften finns i EU, och då måste det också finnas kraft och mod i medlemsländerna. På Sveriges och regeringens axlar vilar därför ansvaret att vara en av dem som leder och driver på arbetet. Alla vi som sitter i Sveriges riksdag ska stötta och driva på regeringen att axla detta ansvar.

När det gäller migration och processen kring migrationspakten finns mycket att säga. De förslag som finns är långt ifrån perfekta men ack så viktiga, då den otydlighet och osäkerhet som nu råder är katastrofal för de människor som befinner sig på flykt. Vi hoppas därför från Centerpartiets sida att trilogen går vägen.

Och hur ska vi egentligen göra - ska vi ändra i fördragen eller inte? Att starta en fördragsändring kommer att innebära att medlemskapsansökningarna blir fördröjda. I det läge som Europa befinner sig i måste EU klara att värna de värderingar och de krav som lägger grunden för samarbetet samtidigt som det behöver finnas en beredskap att välkomna nya medlemmar inom en relativt snar framtid. Vi behöver använda alla de verktyg som står till buds redan i dag.

Slutligen vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Herr talman! Vi är här i dag för att debattera utrikesutskottets utlåtande om kommissionens arbetsprogram för 2024. Det är alltid trevligt att debattera frågor där det finns en stor enighet mellan partierna i riksdagen men där man ändå kan skönja vissa nyansskillnader.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Mina kollegor från andra partier har lyft fram många av de viktiga aspekter som finns med i kommissionens arbetsprogram, exempelvis gällande utvidgningen, så jag ska inte upprepa allt det. Men lika viktigt att uppmärksamma är allt det som inte står i arbetsprogrammet - alla de frågor vi hade förväntat oss att kommissionen skulle prioritera och arbeta med under 2024 men som vi nu saknar och alla de utlovade lagförslag som skulle komma under mandatperioden men som nu är strukna.

Störst av dessa är förmodligen kemikalielagstiftningen Reach. EU skulle under mandatperioden göra en omfattande översyn av Reach. Det krävs nämligen kraftfullare regler samt utfasning av och förbud mot vissa kemikalier, och där har inte vår nuvarande regering gjort särskilt mycket för att trycka på. Vikten av ett förstärkt Reach blev extra tydlig i går när PFAS-domen i Kallinge kom.

Herr talman! Kommissionen hade utlovat ett större omtag kring djurvälfärd. Det skulle bli ett stort lagpaket med bearbetning av alla direktiv kopplade till djurvälfärd, men det har nu mynnat ut i ett löfte om att enbart se över lagstiftningen om djurtransporter.

På gång var även lagstiftning om ett multimodalt biljettsystem i EU, det vill säga ett gemensamt system där all kollektivtrafik skulle ingå. Det skulle göra det lättare för exempelvis tågresenärer att köpa biljett från en enda operatör även om det handlar om att åka både tåg och buss hela vägen från Arvidsjaur till Aten. Detta lyser nu med sin frånvaro i arbetsprogrammet, vilket kommer att fortsätta frustrera tåg- och bussresenärer vid planeringen av längre resor.

Herr talman! Utöver avsaknaden av dessa punkter och en hel del annat finns det andra saker att oroa sig för i vår. Kommissionen har utlovat nya klimatmål om minst 90 procents utsläppsminskning till 2040. Och kommissionens klimatpolitiska råd rekommenderar 90-95 procents utsläppsminskning till samma år. Bindande lagstiftning på området kommer att dröja, men kommissionen har nu en viktig uppgift i hur man kommunicerar frågan framöver. Till våren är det alltså upp till bevis när det gäller om kommissionen lever upp till sina egna löften.

När det kommer till frågor som dem om underlättande av vindkraftsutbyggnad och skogsövervakning, där lagförslagen redan har presenterats och är ganska svaga, är det av yttersta vikt att kommissionen nu jobbar för att skärpa förslagen och skapa enighet i frågorna under de stundande trilogförhandlingarna.

Gemensamt i många av dessa frågor är hur bland annat Moderaterna och KD agerar i Europaparlamentet. Just dessa partier brukar vara noga med att lyfta fram att Sveriges del i klimatförändringarna är liten och att det är viktigare hur bland annat EU agerar. Men när väl frågorna hamnar på EU:s bord röstar ofta dessa partier, tillsammans med övriga partier i EPP, tillsammans med ytterhögern i parlamentet och bromsar utvecklingen av en kraftfullare klimatlagstiftning. Hur Moderaterna och KD agerar och om deras partigrupper väljer att samarbeta med gröna, socialdemokrater och liberaler eller med ytterhögern är avgörande för Europas framtid. Kommissionen är en politisk organism. Vilka lagförslag de lägger fram handlar om de politiska majoriteterna både i rådet och i parlamentet. Det är alltså av yttersta vikt även hur våra representanter i Bryssel agerar när det gäller att få kommissionen att gå vidare med en del förslag.

Herr talman! Slutligen: En del av kommissionens arbetsprogram gäller finansieringen av den så kallade Ukrainafaciliteten. Det stödet är såklart mycket viktigt, och vi står enade i riksdagen kring dess vikt och stödet generellt till Ukraina. Däremot anser vi i Miljöpartiet att faciliteten inte bör klassificeras som bistånd i enlighet med den definition som används av biståndskommittén vid Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD-Dac. Därför yrkar jag bifall till reservation 3, som är en motivreservation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! I dag behandlar vi utrikesutskottets utlåtande där granskningen av kommissionens arbetsprogram för 2024 redovisas.

Som det står i arbetsprogrammets inledning befinner vi oss mycket riktigt nu i en annan värld än vi gjorde när kommissionen tillträde för snart fem år sedan. Mycket har hänt på kort tid, och vi ser positivt på kommissionens omtag i fråga om prioriteringar. I en föränderlig värld är det nödvändigt att kunna vara flexibel och redo att ställa om. De senaste åren talar sitt tydliga språk - pandemi, krig i vårt omedelbara närområde, el- och drivmedelspriser som skenar, stigande inflation och räntor som höjs. Samtidigt möter vi stora klimatutmaningar.

EU bildades för att säkra freden och skapa stabilitet i en värld som hade genomgått krig och konflikter. Främjande av demokrati och mänskliga rättigheter fungerar som en fredsbevarande brobyggare mellan länder, och ekonomisk integration får vår gemensamma välfärd att växa och stärkas. Genom samarbete blir vi starkare och mer beständiga.

Herr talman! Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 var en obehaglig påminnelse om att vissa stater har en annan ambition, en antagonistisk agenda, en vilja att splittra, en vilja att sprida otrygghet och en vilja att sätta sina egna imperialistiska intressen framför individens okränkbara värde.

Putins Ryssland gör detta genom att attackera sina grannländer, genom attacker mot civila och genom spridandet av destabiliserande desinformation. Terrororganisationen Hamas agerar på liknande sätt, vilket vi fruktansvärt nog fått se efter deras attacker mot Israel den 7 oktober. Det är terrorattacker mot civila israeler.

Positioneringar inom stormaktspolitiken har återigen kommit upp till ytan, och det pågår nu en strid om världsordningen. Konflikterna belyser de djupa globala splittringar som finns. Det är en polariserad värld, och detta begränsas inte till statsgränser utan delar länder och samhällen.

Herr talman! EU är Sveriges och Europas viktigaste forum och verktyg i dessa frågor. EU representerar en regelbaserad världsmaktordning baserad på frihetliga värderingar och samarbete. EU som en enad utrikespolitisk front är avgörande, särskilt i dessa tider.

Vi kristdemokrater tror på ett lagom EU, inte när det gäller viljan eller kraften att bemöta kriser men i fråga om ambitionen kring vilka frågor unionen ska ägna sig åt. Det handlar om ett EU som inte inskränker medlemsländernas suveränitet i nationella frågor. Det finns varken tid eller rum för att inom det europeiska samarbetet lägga energi och resurser på problem som bäst löses på hemmaplan.

EU är vårt absolut viktigaste verktyg för att bevara freden. Historien, som just nu ser ut att upprepa sig med krig i omvärlden, visar hur viktig en stark och enad europeisk union är. Vi ser därför mycket positivt på kommissionens prioriteringar, särskilt när det gäller detta:

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Kommissionen försäkrar att unionens solidaritet med Ukraina i motståndet mot Rysslands invasion är orubbad. Sanktionerna mot Ryssland och ett effektivt ansvarsutkrävande bör fortsatt vara EU:s främsta prioritet.

EU bör geostrategiskt utvidga sig och anta nya medlemsländer. Givetvis ska kandidatländer genomgå sedvanliga processer och uppfylla EU:s krav för medlemskap. EU:s utvidgning är ett viktigt verktyg för att stärka banden till närområdet och bidra till fred, stabilitet och välstånd.

EU behöver satsa på försvarsindustrin och öka produktionskapaciteten, särskilt när det gäller olika typer av ammunition.

De globala utvecklingsmålen i Agenda 2030 fortsätter att stå i centrum för all politik, och unionen ska fortsätta bygga partnerskap med andra länder och regioner, i synnerhet Afrika, för att hantera globala utmaningar och stärka det multilaterala och regelbaserade internationella samarbetet.

Herr talman! Vi lever i en annan värld i dag än vi gjorde när kommissionen tillträde, och vi har blivit påminda om de komplexa och historiskt återkommande spänningar som finns. Vi har också blivit påminda om vad vi kan åstadkomma när vi tillsammans jobbar mot gemensamma mål. Låt oss därför fortsätta att genom samarbete och handel verka för att bevara freden och friheten i Europa och i vår omvärld!

(Applåder)

Herr talman! Jag tycker att det är uppenbart att Sverige, världen och Europa behöver mer av EU. Man kan börja med Ukraina. Ukraina är kanske den absolut viktigaste uppgiften för EU och Sverige och hela vår utrikespolitik under de kommande åren. Det har också varit det under de senaste åren. Det handlar om att Ukraina ska vinna kriget och att Ryssland ska förlora kriget.

Båda sakerna är lika viktiga. Det handlar om att Ukraina tillsammans med EU behöver visa att den europeiska säkerhetsordningen gäller. Man kan inte traska in i ett land och ta över territorier. Men, herr talman, det handlar också om att detta krig inte är en konsekvens av Rysslands ledare Vladimir Putin utan snarare en konsekvens av idéer - idéer om revanschism och om ett Storryssland. De idéerna måste man vinna mot i detta krig. Ryssland måste förlora. Dessa idéer måste förlora.

Då krävs det mycket vapen och ammunition till Ukraina, och det krävs att EU axar upp det arbetet. Det krävs mer finansiellt och ekonomiskt stöd, och det krävs tuffare sanktioner. Det krävs också att de sanktioner som redan är på plats faktiskt följs och att vi stoppar olika former av kringgående. Det krävs också såklart, som flera har varit inne på här i debatten tidigare, herr talman, att de immobiliserade och frysta ryska tillgångarna kan användas till återuppbyggnaden av Ukraina.

Vissa har invänt att detta är svårt juridiskt. Till dem vill jag säga, herr talman, att det argumentet är trams. Det är faktiskt politiker, till exempel vi i den här kammaren och de politiker som jobbar i Europaparlamentet, som beslutar om vad som är lagligt och inte. Det finns även historiska exempel på när man i efterhand har gjort liknande saker som detta skulle innebära.

Rysslands brott mot Europa, mot mänskligheten och mot Ukraina är så pass stora att det motiverar att vi helt enkelt stiftar lagar och använder våldsmonopolen som vi har i våra olika länder. Det motiverar att vi hänvisar till det exceptionella läge som gäller och tar de pengar som finns i Europa och använder dem för att återuppbygga Ukraina.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

En andra viktig fråga som också kopplar mycket till Ukraina, men inte enbart, är såklart EU:s utvidgning. Det är oerhört viktigt att EU får fortsätta att utvidgas, både för oss som redan är medlemmar i EU, för freden på vår kontinent och för att legitimiteten i samarbetet ska upprätthållas.

För att Natos trovärdighet ska bestå måste Sverige släppas in i Nato när vi har uppfyllt alla krav för att gå med, och likadant måste vi tänka kring EU. Om ett land uppfyller alla krav och kriterier för att vara med i EU måste man få vara med i EU, för det handlar om EU:s legitimitet och trovärdighet.

Det finns några saker som brukar lyftas fram som argument mot Ukraina specifikt. Ett argument är jordbruket, alltså att Ukraina är ett stort jordbruksland och att detta skulle innebära svårigheter för bönder och jordbruksproducenter i det befintliga EU. Från Liberalernas sida anser vi dock att detta är en ganska enkel fråga. Liberalerna tycker inte att vi ska ha det som kallas CAP, alltså den europeiska jordbrukspolitiken. "Scrap the CAP", brukar vi säga, om talmannen ursäktar min engelska.

Men egentligen är det också så att alla människor som har en grundläggande förståelse för ekonomi förstår att det är positivt när marknaden utvidgas. Det är bra med konkurrens. Konkurrens leder till sänkta matpriser och bättre kvalitet för EU:s konsumenter. En större marknad leder till en mer välfungerande marknad. Det leder till att EU:s självförsörjningsgrad ökar. Naturligtvis kan de som i dag går på bidrag från EU eller som i dag inte har den här konkurrensen tycka att det är lite jobbigt, men i långa loppet är det alltid bra för alla som bor inom ett område när marknaden utvidgas och konkurrensen ökar. Det är alltså ett ganska tramsigt argument och ett av historien väl motargumenterat sådant att Ukrainas jordbruk skulle vara ett problem.

Herr talman! En tredje sak som är helt avgörande för framtiden är klimatfrågan. Klimatfrågan är intressant på så sätt att den är global. Utsläppen är globala, klimatförändringarna är globala, klimatkrisen är global och vi är mitt i den. Men klimatfrågan har också den karaktären att dess konsekvenser ofta är lokala och regionala. Torkor är lokala. Översvämningar liksom olika former av vattenhöjningar är lokala och regionala. Listan kan göras lång över lokala och regionala konsekvenser av klimatförändringarna.

Vill man komma åt dem och kunna hantera dem behöver man samarbeta mer med andra. Om torka slår ut jordbruksproduktionen i Sverige behöver vi mer handel. Vi behöver tätare kontakter, och vi behöver vara mer öppna mot andra. Om vi ska motverka eldsvådor som bryter ut i Sverige kanske inte vi själva, herr talman, kan ha alla resurser som krävs, utan då behöver vi samarbeta mer med andra. Både för att stoppa klimatförändringarna och för att hantera dess konsekvenser kommer det alltså att behövas mer samarbete över våra gränser - mer EU och mer frihandel.

Ytterligare en sak är brottsligheten. Det är klart att vi kan satsa hur mycket pengar som helst på polisen, på rättsväsendet och på alla delar av rättskedjan här i Sverige. Vi kan göra otroligt mycket för att förstärka lagstiftning, skärpa straff och så vidare. Men detta spelar ju ingen roll om brottslingarna rör sig över gränsen, ut ur Sverige och till något annat land där vi inte får tag i dem. Det spelar ingen roll om man begår brottsligheten i flera länder samtidigt om vi inte kan se mönstret på grund av att vi inte samarbetar tillräckligt tätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Även detta, herr talman, är ett område där EU behöver fördjupa sitt samarbete, och vi från Liberalerna har länge drivit på för ett europeiskt FBI. Det handlar om att fördjupa samarbetet och göra det väldigt praktiskt, helt enkelt, för att kunna stävja den gränsöverskridande brottsligheten.

Herr talman! Jag vill också säga någonting om kvalificerad majoritet i olika frågor, något som har varit uppe i debatten tidigare. I dag blir EU:s utrikespolitik uppenbart haltande, eftersom det finns länder som har drabbats av inflytande antingen från Kina eller från Ryssland eller som har andra intressen i världen som gör att de motsätter sig viktiga ställningstaganden när det gäller den europeiska gemensamma utrikespolitiken. Vi vill från Liberalernas sida övergå till kvalificerad majoritet i stället för enhällighet för att vi inte ska kunna bli blockerade i de här viktiga frågorna, men vi vill göra det på fler politikområden. Det här är bara ett första steg. EU behöver gå mot kvalificerad majoritet mer generellt.

Vänsterpartiet påstod att EU var svindyrt. De har också varit med i utskottets arbete, så därför tycker jag att det är relevant. Det jag vill säga till dem är att då kan man inte det här med grundläggande ekonomi. Bara för att något kostar mycket är det nämligen inte dyrt. EU kostar mycket pengar, men det är oerhört billigt för vad vi får.

Med detta, herr talman, önskar jag glad Chrismukkah till alla som firar något av detta!

(Applåder)

Herr talman! Tack för att jag fick möjligheten att komma hit i dag och debattera kommissionens arbetsprogram för 2024!

Programmet är, som flera har varit inne på, i många stycken tillbakablickande men kommer också med några nya förslag som kommissionen avser att genomföra under återstoden av lagstiftningsperioden. I mitt anförande tänkte jag också höja blicken och se lite bortom detta arbetsprogram och säga några ord om hur regeringen ser på nästa lagstiftningsperiod.

Herr talman! I juni nästa år är det val till Europaparlamentet. Sedan ska en ny kommission utses. Vid Europeiska rådets möte i juni ska den så kallade strategiska agendan beslutas om. EU:s ledare enas vart femte år om en ny strategisk agenda, och syftet med agendan är att peka ut EU:s politiska prioriteringar de närmaste fem åren. Ledarna har inför beslutet haft en första diskussion i Granada, och därefter har man haft diskussioner och samråd i mindre grupper. Detta arbete sker löpande.

För svensk del tog vi fram prioriteringar inför det svenska ordförandeskapet, och jag skulle säga att dessa prioriteringar i allra högsta grad är fortsatt aktuella. När jag läser utskottets utlåtande och lyssnar på anförandena här i kammaren kan jag också konstatera att det råder en stor samsyn. Det tycker jag bådar gott, även om det, som Jacob Risberg säger, finns en viss nyansskillnad kring de svenska prioriteringarna.

Det ligger i Sveriges intresse att den sittande och den kommande kommissionen fokuserar på hur EU förbereder sig inför nästa utvidgning, konkurrenskraftsfrågor, energi och grön omställning, hantering av migrationen, gränsöverskridande och organiserad brottslighet och terrorismbekämpning. Stödet till Ukraina är såklart centralt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Stödet till Ukraina ekonomiskt, militärt, humanitärt och politiskt liksom fortsatta sanktioner mot Ryssland och att garantera ansvarsutkrävande bör även fortsättningsvis stå väldigt högt på EU:s agenda. Det är en av de stora formativa frågorna för vårt gemensamma politiska arbete. Ytterst är det här en fråga om att försvara demokratin.

För knappt en månad sedan presenterade kommissionen sitt utvidgningspaket, med rekommendationen att påbörja medlemskapsförhandlingar med Ukraina och Moldavien, något som regeringen välkomnar. Det är ett kvitto på de imponerande ansträngningar Ukraina har gjort trots pågående krig.

Samtidigt är det viktigt att EU är redo den dag kandidatländerna är redo att bli medlemmar. Därför välkomnar regeringen särskilt att kommissionen i sitt arbetsprogram aviserat att man redan nu inleder ett arbete med att göra konsekvensbedömningar av hur utvidgningen påverkar olika politikområden och EU:s funktionssätt. Frågan om utvidgningen kommer tveklöst att fortsatt vara högt prioriterad och sätta sin prägel på nästa kommissions arbete.

Men det finns också andra frågor som är viktiga, och för att nå största möjliga genomslag för svenska ståndpunkter är en prioritering nödvändig. Sverige behöver lägga extra kraft på att säkerställa att konkurrenskraftsfrågorna får en framträdande position i kommande agenda. Andra områden som bör tas upp är migration, gränsöverskridande brottslighet, genomförandet av klimatomställningen och respekten för rättsstatens principer. Så låt mig, herr talman, säga något kort om detta.

För det första, konkurrenskraften och den inre marknaden är svenska paradgrenar och frågor som Sverige framgångsrikt drev under vårt svenska ordförandeskap. Jag tror att det finns en förväntan hos likasinnade länder och kommissionen på att Sverige även fortsättningsvis ska bära ledartröjan i dessa frågor och förvalta den trovärdighet vi vann under ordförandeskapet.

Stärkt konkurrenskraft över tid förutsätter satsningar på forskning och innovation och ett idogt arbete med att minska krångel och onödiga administrativa bördor för företagen. Det är, tycker jag, glädjande att kommissionen lägger så stor vikt vid dessa frågor i sitt arbetsprogram, men detta måste vara i fokus även för nästa kommission.

Konkurrenskraft handlar om mer än att bara minska krånglet. En stärkt inre marknad och en aktiv politik för fri och regelbaserad handel med omvärlden är också centrala områden för att förbättra EU:s konkurrenskraft. Dessa frågor har dessutom blivit alltmer geopolitiska. För att stå starkt i den globala konkurrensen behöver EU vara konkurrenskraftigt, tillväxtfrämjande, utåtriktat och innovativt.

Diskussionen om ekonomisk säkerhet och så kallad resiliens kommer nog att fortsätta, och här har Sverige en mycket viktig roll att spela. Vårt mål är såklart att öka motståndskraften och minska vår sårbarhet, men vi måste också bidra till de lämpliga avvägningar som behöver göras mellan "öppen" och strategisk autonomi för att inte äventyra vår långsiktiga konkurrenskraft. Här tycker jag att Sveriges linje måste vara tydlig: Strategisk autonomi får inte bli en förevändning för protektionistiska krafter att flytta fram sina positioner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

För det andra är migrationen fortsatt en av EU:s största utmaningar. Drygt 200 000 migranter har tagit sig över Medelhavet bara i år. Det är 52 procent fler än motsvarande period förra året. Situationen i Europa är mycket pressad, inte bara i Medelhavsländerna utan också i exempelvis Österrike och Nederländerna, vilket understryker att detta är en gemensam europeisk utmaning.

Därför är en överenskommelse om EU:s migrationspakt av största vikt, för EU liksom för Sverige. Den strategiska agendan bör ta upp vikten av ett effektivt genomförande av den gemensamma lagstiftningen samt av att EU:s gemensamma och långsiktiga arbete drivs vidare. Detta inkluderar frågor om nya former för samarbete med ursprungs- och transitländer och stora mottagarländer och om hur EU kan effektivisera sitt återvändandearbete.

För det tredje, herr talman, är den gränsöverskridande brottsligheten systemhotande. Det gäller oavsett om vi pratar om den inre eller den yttre säkerheten i EU. Av de kriminella nätverken i EU är 70 procent verksamma i minst tre länder.

Under det svenska ordförandeskapet inrättades en högnivågrupp för effektiv tillgång till information för brottsbekämpning. Den kommer i höst att lägga fram rekommendationer om gemensamma insatser på EU-nivå. Regeringen kommer att driva på för verksamma rekommendationer och verka för att dessa och andra angelägna frågor fångas upp i den strategiska agendan.

Vidare är terrorhotet mot Sverige och svenska intressen utomlands på en hög nivå. Regeringen arbetar på bred front för att möta de hot som den våldsbejakande extremismen och terrorismen nu utgör mot vårt fria och öppna samhälle. Justitieministern och migrationsministern skickade därför för drygt en månad sedan en begäran till EU-kommissionen och det spanska ordförandeskapet med en uppmaning att stärka arbetet med personer som utgör säkerhetshot på EU-nivå, bland annat genom stärkt yttre gräns, ökat informationsutbyte och ett effektivt återvändande.

För det fjärde förblir den gröna omställningen för att möta klimatförändringarna central i EU-samarbetet. Kommissionens arbetsprogram handlar som sagt också mycket om att genomföra antagen lagstiftning, och detta gäller i stor utsträckning klimatpaketet för att nå 2030-målen.

För svensk del har vi konkurrensfördelar på området genom tillgång till fossilfri energi, och vi ligger långt fram i den gröna omställningen. Sverige värnar också rätten för varje land att välja sin energimix. Våra gemensamma regelverk ska inte stå i vägen för en ökad produktion av kärnkraft inom unionen. Regeringen kommer även att driva på för att undvika ytterligare detaljreglering på energiområdet.

Slutligen ger situationen vad gäller respekten för rättsstatens principer skäl till fortsatt oro i flera länder. Den strategiska agendan behöver ha ett tydligt fokus på hur EU ska agera, genom fortsatta dialoger och granskning av medlemsstaterna och deras arbete men också genom tydliga krav på respekt för rättsstatens principer för att få ta del av unionens fonder.

Herr talman! Det finns såklart många andra angelägna områden som EU måste arbeta vidare med, så de punkter jag nu har tagit upp är inte uttömmande. Men jag väljer att stanna här.

(Applåder)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! EU-minister Roswall avslutade med att tala om rättsstatens principer. En sådan rättsstatsprincip är att staten inte ska övervaka sina medborgare, särskilt om de inte är anklagade eller misstänkta för någon typ av brott.

Chat control innebär dock att appar och sociala medieplattformar tvingas skanna alla sina användares meddelanden. I grunden handlar detta förslag om att bekämpa lagring och spridning av sexuellt övergreppsmaterial och stoppa försök till så kallad gromning, alltså när man försöker ta kontakt med barn. Det är väldigt bra att man från EU:s sida försöker uppnå denna ambition, för 37 procent av alla unga mellan 13 och 16 år i Sverige har någon gång fått en fråga om att ta lättklädda bilder och skicka iväg dem till någon.

Men chat control är tyvärr inte lösningen för att få fast fler förövare. I stället riskerar det att leda till massövervakning och till att det blir svårare att bedriva granskande journalistik.

Detta förslag har mött massiv kritik, inte bara från parlamentariker som jag själv eller ledamöter i Europaparlamentet. Även Tysklands justitieminister Marco Buschmann har sagt att det inte är i sin ordning att varje privat kommunikation på internet kommer att övervakas av staten utan anledning. Och Tyskland är inte den enda medlemsstaten, utan även Österrike och Estland har varit tydliga i sin kritik mot chat control. Detta är länder som Sverige normalt sett brukar stå väldigt nära.

Nu har det hållits en omröstning i Europaparlamentet. Man har omformat förslaget, och det förslag som Europaparlamentet har kommit med är, menar jag, betydligt bättre än kommissionens förslag. Jag undrar därför vilken den svenska regeringens position är. Är den att man stöder Europaparlamentets kompromissförslag, eller är man för EU-kommissionens massövervakningsförslag?

Herr talman! Låt mig börja med att säga en sak. Detta är ett förslag till en förordning för att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn. Jag vill att det ska sjunka in, för det är detta det egentligen handlar om. Håkan Svenneling talar om massiv kritik. Jag vill påstå att det också finns en massiv efterfrågan hos polis, åklagare och brottsoffer - bara så att vi är överens om vad syftet är med detta förslag.

Att bekämpa sexuella övergrepp och annan allvarlig brottslighet på nätet är en väldigt prioriterad fråga för regeringen. Jag hoppas att det är det även för Sveriges riksdag och Håkan Svenneling. Samtidigt förstår jag och alla andra att det alltid handlar om en balans mellan rättskipningens verktyg och den personliga integriteten. Det gäller att hitta denna balans.

Exakt var detta ligger just nu måste jag be att få avstå från att svara på. Jag vet att justitieministern var i EU-nämnden i fredags, men jag tror inte att denna fråga var på agendan för det som kallas RIF-rådet - apropå förkortningar; jag ber om ursäkt för den - den här veckan.

För mig handlar detta om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn och att hitta en balanserad reglering, och detta står regeringen givetvis bakom. Jag har dock inte de senaste uppgifterna från den överenskommelse som har träffats - om den har träffats.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommissionens arbetsprogram 2024

Herr talman! Det är känd EU-logik att man försöker få igenom tunga och omfattande förslag genom att lägga dem i ett paket, kalla paketet något viktigt och ha med förslag som många gillar. Precis så är det i detta fall. Som EU-ministern säger är chat control bara en del i paketet, och det är därför denna del av paketet är väldigt uppmärksammad. Det finns dock andra delar i paketet som är väldigt bra. Det är den svenska EU-kommissionären Ylva Johansson, tidigare socialdemokratisk riksdagsledamot, som har drivit fram detta, och i grunden är det bra att man på europeisk nivå tar ansvar för dessa frågor eftersom det handlar om en internationell brottslighet som vi måste komma åt.

Jag har förstått att detta ändå var uppe för diskussion på RIF-rådet i måndags och tisdags men att man inte har landat i något beslut. Med tanke på hur mycket diskussion det har varit om förslaget kan man tänka sig att det åtminstone var lite korridorsnack. Jag hoppas att den svenska regeringen kan ompositionera sig i frågan, för jag tror att det är viktigt att vi i Sverige klarar av att jobba mot sexuella övergrepp, gromning och barnpornografibrott samtidigt som vi står upp för rättsstatens principer och förstår att inget blir bättre av att massövervaka varenda medborgare. Jag vill inte ha ett samhälle och en stat som ställer krav på att alla de appar och plattformar vi har i våra telefoner ska övervaka min och EU-ministerns privata kommunikation, oavsett om den är krypterad eller inte. Vi ska jobba mot barnpornografibrott, men vi ska också hitta vägar där inte alla pekas ut som förövare.

Herr talman! Jag hoppas också att vi kan hitta en balanserad reglering. Jag vänder mig dock fortsatt mot att det handlar om en massiv kontroll. Jag kan inte siffrorna, men jag vet att antalet sexuella övergrepp mot barn på nätet ökar massivt. Detta är något som jag och regeringen kommer att fortsätta att arbeta mot, och det hoppas jag att Sveriges riksdag också kommer att fortsätta att göra. Det handlar som sagt om att hitta en balans.

Herr talman! Jag tackar statsrådet för att hon deltar i debatten; det är mycket uppskattat.

Det är en apokalyptisk situation. Så beskriver FN:s livsmedelsprogram situationen för de över 2 miljoner palestinier som just nu är fast på Gazaremsan. Enligt FN måste det till ett omedelbart eldupphör för att man över huvud taget ska kunna förse Gazas civilbefolkning med nödhjälp. Som nämndes tidigare i debatten har nu också den höga representanten Josep Borrell gått ut med att även EU ser att det krävs ett omedelbart eldupphör. I utrikesutskottets utlåtande över arbetsprogrammet nämns också fred i Mellanöstern som ett aktuellt och viktigt område. Detta kommer säkerligen också dominera dagordningen på utrikesområdet en bit in på 2024.

Min fråga till EU-ministern är kort och gott: Stöder också den svenska regeringen ett omedelbart eldupphör?

Herr talman! Låt mig först ge Linnéa Wickman en eloge för att hon tog upp Global Gateway i sitt anförande. Jag delar helt uppfattningen att det är ett viktigt flaggskepp för EU:s gemensamma biståndsarbete.

Jag delar också uppfattningen att kriget och konflikten på Gaza kommer att fortsätta att ha stor plats på EU:s agenda under lång tid framöver. Låt mig upprepa det regeringen tidigare har sagt om att vi givetvis fördömer Hamas agerande och ger Israel rätt att försvara sig i enlighet med internationell rätt.

Vi såg alla behovet av en paus, och det är beklagligt att den nu är över. Pausen var nödvändig för att få in humanitär hjälp, och jag är glad över att regeringen bidrog med 150 miljoner till detta. Men alla inser att vi behöver ytterligare pauser för att få in humanitärt stöd, och det är viktigt att vi försöker nå dithän.

Herr talman! När nu EU äntligen är tydligt och begär ett omedelbart eldupphör för att kunna förse den hårt prövade civilbefolkningen på Gaza med nödhjälp är det olyckligt att det i riksdagens kammare inte går att få ett tydligare besked från statsrådet. Vi är alla starkt påverkade av de nyheter vi får ta del av, och vi ser att den internationella rätten på många sätt utmanas i kriget mellan Hamas och Israel.

Kommissionens arbetsprogram 2024

Statsrådet nämnde det humanitära biståndet. Nyligen bekräftade Sida att inte en enda krona av det svenska utvecklingsbiståndet har gått till Hamas, och en översyn på EU-nivå har kommit fram till samma sak. Kommer Sverige utifrån detta att omgående återuppta utvecklingsbiståndet? Det går ju till de krafter i Palestina som arbetar för demokrati, mänskliga rättigheter, flickors och kvinnors rättigheter, ja, allt det Hamas inte står för. Vi behöver arbeta för att stärka dessa krafter samtidigt som vi kräver ett omedelbart eldupphör.

Herr talman! Regeringen har fått rapporten om översynen, och jag tycker att det är bra att EU, Sverige och många andra medlemsländer har gjort denna översyn. Rapporten är under beredning hos regeringen, så jag får återkomma.

Det är dock viktigt att påpeka att vi gör vad vi kan för att underlätta den humanitära situationen på Gaza. Jag hoppas att det blir fler pauser så att vi får in det stöd som behövs i denna allvarliga situation. Detta jobbar vi hårt med.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)