Kommunala och regionala frågor

Herr ålderspresident! Vi har att debattera KU:s betänkande 18, Kommunala och regionala frågor, vilket i huvudsak har sin grund i 31 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden.

Som halvgammal kommunpolitiker vid sidan av riksdagsuppdraget ligger förstås dessa frågor mig lite extra varmt om hjärtat. Sverige har som bekant en lång och stolt tradition av kommunal självstyrelse, men ingenting är någonsin så bra att det inte kan utvecklas till att bli ytterligare något lite bättre.

Det gläder mig därför mycket att finna flera riktigt bra förslag bland motionsyrkandena, samtidigt som det både roar och oroar mig att hitta mindre väl genomtänkta såväl förslag som motiveringar till varför utskottsmajoriteten vill försöka avslå några av de bra förslagen.

Ett alldeles utmärkt motionsyrkande, herr ålderspresident, handlar om att alla partier med representation i en folkvald församling också bör ges insyn i alla dess nämnder, utskott och styrelser, inte nödvändigtvis med rösträtt men väl med närvaro- och yttranderätt.

Nämnder, utskott och styrelser är som bekant ofta betydligt mindre än den församling de tillhör. Detta får allt som oftast till följd att mindre partier inte kan delta i det politiska arbetet på samma villkor som de större partierna och kanske inte ens över huvud taget i de beslut som fattas direkt av en nämnd eller ett utskott. Detta sker trots att partiet alltså har valts in för att föra fram just sina väljares åsikter i alla diskussioner kring olika frågor.

Jag har själv suttit på just en sådan här insynsplats och vet därför att vissa kommuner, dock inte alla, redan har insett hur mycket detta underlättar arbetet och debatten i fullmäktige till gagn för alla, inte minst våra väljare, genom en mer levande och vital lokal demokrati.

Det kan också tilläggas att det under beredningen av ärendet inte heller har anförts några direkt tillämpliga skäl mot införandet av just en sådan här ordning.

Herr ålderspresident! Andra bra förslag bland motionsyrkandena som också syftar till att öka och vitalisera den lokala demokratin rör möjligheterna för medborgarna att själva väcka initiativ i fullmäktige.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Även här kan i dagsläget förutsättningarna för väljarna skilja sig åt, beroende på vilken sida av en kommun- eller regiongräns de råkar bo. Som exempel kan nämnas att det i dag finns möjlighet för medborgare att väcka medborgarförslag i två tredjedelar av landets kommuner. Men det innebär också att i ungefär en tredjedel av kommunerna finns inte motsvarande möjlighet.

Jag har även på lokalt håll sett olika kreativa försök att villkora om och hur denna typ av förslag ska få väckas, beroende på vad lokala småpåvar och potentater råkar gilla eller inte.

Vi sverigedemokrater anser att alla kommuner bör erbjuda medborgarna samma möjlighet att på lika villkor och förutsättningar lägga fram medborgarförslag. Kommunal självstyrelse i all ära, herr ålderspresident: De grundläggande demokratiska spelreglerna borde i alla fall vara desamma oavsett var i landet man bor, inte sant?

Som jag tidigare snuddade vid och som kontrast till det redan anförda kan dock konstateras att inte alla förslag till förändring av nödvändighet kan antas leda till en bättre eller mer positiv utveckling. Ibland dyker det även upp mindre genomtänkta förslag på dagordningen.

Ett sådant handlar om den tilltagande trenden för svenska kommuner och städer att ansluta sig till det så kallade fristadssystemet. Missförstå mig rätt, herr ålderspresident - alla är vi väl för att värna om åsikts- och yttrandefriheten, inte minst vi sverigedemokrater. Rent principiellt skulle vi även kunna ställa oss bakom Icorns verksamhet och systemet med fristäder för konstnärer som av politiska, religiösa eller andra skäl har råkat illa ut för att de utövar just sin yttrande- och åsiktsfrihet.

Det är tänkbart att detta system mycket väl kan fylla en funktion i och för många av de länder som inte har en lika extremt frikostig, för att inte säga lössläppt, tolkning och tillämpning av de folkrättsliga reglerna för internationellt skydd som Sverige har. Men annars, och i synnerhet för svenskt vidkommande, handlar våra invändningar faktiskt mycket om att värna asylrätten och rättssäkerheten.

Jag trodde, och tror fortfarande, herr ålderspresident, att Sverige hade en jag ska inte säga bra eller välfungerande men likväl utbyggd och reglerad statsapparat för att bedöma vilka personer som kan vara i behov av internationellt skydd och att det inte tillhör den svenska rättsordningen att lägga ut denna typ av ärenden på delegation till enskilda kommuner och NGO:er.

Då jag har förstått att fristadsåtagandet normalt sträcker sig över två år infinner sig också frågan vilka möjligheter konstnären därefter har att återvända till sitt hemland, om han eller hon nu verkligen har tagit tillfället i akt och begagnat sig av sin rätt att kritisera och ifrågasätta.

Sammantaget framstår alltså detta mer som en PR-aktivitet för berörda städer och/eller en plattform för berörda konstnärer att bygga sur place-skäl inför en kommande asylansökan. Det är väl kanske inte den typen av verksamhet våra kommuner i första hand bör ägna sig åt.

Avslutningsvis står vi förstås bakom samtliga våra reservationer i utskottet, men för tids vinnande yrkar jag här endast bifall till reservation 1 och 3.

Tack för ordet, herr ålderspresident, och lycka till med alla kommande förehavanden i framtiden!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Herr ålderspresident! När det gäller kommunala och regionala frågor har det inkommit 31 motionsyrkanden under den allmänna motionstiden. Konstitutionsutskottet föreslår riksdagen att delvis bifalla en motion och att avslå övriga.

Ungefär 40 städer i Europa, tillsammans med Mexico City och Miami, har samlats i ett internationellt nätverk som tar emot författare i behov av skydd. I motionen som vi inom utskottet delvis vill bifalla berörs just frågan om kommuner får fortsätta att delta i fristadssystemet.

I den del av motionen som berör vikten av yttrandefrihet och att det är viktigt att Sverige kan bistå med fristäder för förföljda författare är utskottet av uppfattningen att den ska tillkännages regeringen. För att inte föregripa ett pågående mål i den frågan lämnar jag härmed motionen rörande fristäder.

Det kanske hörs vars jag kommer ifrån - Kiruna. Därför är Norrbottensfrågor ganska viktiga för mig.

År 2012 skickade Norrbottens läns landsting in en ansökan om att få bilda en region, framför allt för att få ta över det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen svarade nej på ansökan, precis som för den ansökan som lämnades in från Västernorrland.

När samarbetsregeringen tillträdde i höstas aviserade man dock att de landsting som ville skulle få möjlighet att bilda region. Det regionala utvecklingsansvaret kan till exempel innebära att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförande av strategin, fatta beslut om användning av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet samt utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Som det ser ut i dag i till exempel Norrbotten är det länsstyrelsen som har det regionala utvecklingsansvaret. Att flytta över det till en framtida Region Norrbotten skulle betyda att det är de av folket utsedda representanterna som bestämmer över hur statliga medel ska användas till tillväxtarbetet i regionen. Det är en bättre arbetsform än den nuvarande, framför allt med hänsyn till demokratin. Om vi vet vilka som beslutar i utvecklingsfrågor i det län vi bor i har vi möjlighet att dagligen ställa dem till svars för i vårt tycke kanske olämpliga beslut. I förlängningen kan vi vart fjärde år ställa de folkvalda till svars när vi ger dem mandat att fortsätta alternativt ger dem kicken.

Herr ålderspresident! Det har tagits fram en statlig offentlig utredning med namnet Vital kommunal demokrati. Det är i mångt och mycket frågorna som har behandlats i den utredningen som vi har att ta ställning till i det här betänkandet. Något som lyfts fram i utredningen är bristen på förtroendevalda, framför allt inom kommunpolitiken i de mindre kommunerna. Detta leder till att ett fåtal ledamöter blir överhopade med arbetsuppgifter eftersom de är färre som ska dela på samma börda.

Därför har utredningen föreslagit att små kommuner ska ges möjlighet att minska sina fullmäktigeförsamlingar till minst 21 personer i stället för 31, som kommunallagen tidigare angav. I dag är det ändrat till 21 personer, precis som föreslogs i utredningen.

Detta är en lösning för att få bukt med problemet. Jag tror dock att det krävs andra åtgärder utöver lagändringen. Våra politiska partier lider av samma problem men i olika omfattning. Efter ett val kan det vara svårt att tillsätta alla politiska poster partierna har fått till sitt förfogande, för att inte tala om hur det ser ut några år in i mandatperioden. Partierna behöver alltså bli bättre på att rekrytera medlemmar så att det finns ett större utbud av personer att välja till förtroendeuppdrag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Bland unga är avhopp vanligare än i andra åldersgrupper. Detta beror främst på, enligt en rapport som SCB har tagit fram, att unga flyttar i högre utsträckning än äldre. I rapporten framgår det dock att avhoppen inte enbart kan härledas till mobiliteten hos unga. Även förhållanden i arbetslivet spelar stor roll.

I dag finns en ökande andel otrygga anställningar, och framför allt yngre är anställda i olika former av visstidsanställningar. Att då begära ledigt för politiska förtroendeuppdrag kan innebära att du inte får förlängt kontrakt. Det är ingenting som är rimligt eller ens tillåtet enligt kommunallagen, men tyvärr förekommer det och det är svårt att komma åt. Otrygga anställningar medför ofta en stress som inte underlättas av att du som förtroendevald dessutom är föremål för ständig granskning. Har du dessutom familj, eller är på väg att bilda familj, är möjligheterna till att vara fritidspolitiker näst intill obefintliga.

Detta är, i mina ögon, ett stort demokratiproblem. Risken finns att det bara är människor som har kommit en bit i sin karriär, som är klara med familjebildandet och som har en stabil ekonomisk plattform som väljer att engagera sig politiskt.

Det är ofta ett tufft uppdrag att vara ledamot i fullmäktige, och du har ett stort ansvar som inte alltid uppskattas att du tar i alla sammanhang. Du är aldrig ledig från uppdraget att vara politiker.

Samtidigt bör det tilläggas att politikeruppdraget är ett hedersuppdrag som gör att du utvecklas otroligt mycket under en mandatperiod på ett sätt som du troligen inte hade gjort i andra sammanhang.

Herr ålderspresident! Med detta anförande vill jag yrka bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande. Jag vill tacka herr ålderspresidenten för de år han hittills gett i rikets tjänst och önska honom stort lycka till framöver!

(Applåder)

Herr ålderspresident! Precis som de två föregående talarna har sagt kan jag konstatera att det finns 31 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden i detta betänkande. De är på temat kommunala och regionala frågor.

Jag ska börja med att yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande. Därefter tänker jag kort beröra tre av de områden som tas upp i betänkandet.

Det första området avser frågor rörande kommunal demokrati. Det är intressanta och viktiga frågor som tas upp i motionerna. Det är också frågor som engagerar medborgarna eftersom det är frågor som ligger nära och som man snabbt kan se effekterna av.

De flesta av motionerna handlar om aspekter som gäller en mer oberoende revision, en direktvald kommunstyrelse, regler för kommunala bolagsstyrelser, folkinitiativ och folkomröstningar, representation i nämnder och styrelser. Nästan alla dessa områden har varit eller är föremål för utredning och har berörts på ett eller annat sätt. En del har blivit avhandlade och har blivit utredningsförslag, och andra är föremål för kommande förslag i utredningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Ett exempel på detta är utredningsbetänkandet En kommunallag för framtiden, som presenterades för ungefär en månad sedan. I det betänkandet konstateras det att sedan kommunallagen trädde i kraft 1991 har det skett en rad reformer, inte minst på revisionens område. Revisionen har i allt större utsträckning fått en mer oberoende ställning. Det handlar om jävsregler, sättet att avge motiverade ställningstaganden från kommunfullmäktige och rätten att anlita sakkunniga. Man konstaterar också i betänkandet att man gärna vill gå vidare. Man föreslår exempelvis att ordföranden i revisionen ska utses av oppositionen, för att stärka det objektiva oberoendet för revisionen.

I tilläggsdirektiv har utredningen även fått i uppdrag att se över exempelvis representationen i nämnder och styrelser. Det kan gälla att titta på försök till majoritetsstyre i kommunerna.

En annan utredning är 2014 års demokratiutredning. Den siktar mer in sig på att utvärdera alla de försök med medborgarförslag och medborgarinitiativ som finns i kommunerna. Vad har hänt? Hur har det gått? Hur har man gjort? Hur har man agerat i olika kommuner?

Utredningen vill också underlätta systemet för namninsamlingar till folkinitiativ. Utredningen ska också se över om det går att föreslå lagändringar för just detta. Hur kan medborgarförslag komma till stånd på ett bättre sätt? Hur ska förtroendeuppdraget utvecklas? Hur ska vi få fler ungdomar att engagera sig politiskt och vara delaktiga i det politiska arbetet?

Mot bakgrund av detta har flertalet av förslagen i motionerna redan behandlats i utredningar. Därför har utskottet känt att det inte finns anledning att föregripa utredningsarbetet. Utskottet föreslår därför att motionerna avslås.

Herr ålderspresident! Det andra området jag vill beröra är det lokala brottsförebyggande arbetet. Det är också frågor som engagerar. De har varit mycket på tapeten den senaste tiden med tanke på händelserna i Göteborg och Malmö. Här finns några motioner som siktar in sig på behovet av att få till stånd mer centrala direktiv när det gäller hur det lokala brottsförebyggande arbetet ska utvecklas.

I det läget kan man säga att mycket är gjort. Redan 2008 kom en handlingsplan för samverkan mellan polis och kommun.

Det skulle ligga till grund för att polisen och kommunen skulle samarbeta och samråda för att få till stånd möjliga förbättringar och även lämpliga åtgärder för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet. Det kunde handla om narkotikafrågor och andra drogrelaterade problem men också om mer handfasta saker som att röja bort buskage som gör det mörkt på gångstråk och i parker, att skapa bättre belysning längs gång- och cykelvägar och att skapa trygghet på allmän plats samt inte minst den viktiga frågan om kameraövervakning. Det här är viktiga frågor, tycker vi i utskottet.

Vi ser gärna att fler kommuner går in och har samverkan med polisen. Vi kan konstatera att det redan i dag är väldigt många som har det - 253 av 290 kommuner har samverkan med polisen. Vi ser gärna att fler kommuner går med eftersom detta är en viktig del i att få ned brottsligheten. Vi uttrycker därför i vårt betänkande ett positivt ställningstagande till att kommuner samarbetar. Vi vill också att kommunerna på ett bättre sätt än i dag använder sig av möjligheten att uppmärksamma brottsoffren genom socialnämnderna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Med detta sagt känner vi lite grann att det inte finns anledning att ha ytterligare nationella handlingsplaner eller nationella strategier. Det kanske är bättre att först se till att man tillämpar det som redan finns.

Det tredje området jag skulle vilja beröra är fristadssystemet. Som sas här tidigare är fristadssystemet ett nätverk som består av ett fyrtiotal städer i Europa plus Miami och Mexico City. I Sverige är ett drygt tiotal kommuner och landsting anslutna till detta. Syftet är att ge skydd till författare som i tryckt skrift eller i bild publicerar saker som av vissa stater uppfattas som kontroversiella men som omfattas av det vi i den fria världen kallar yttrandefrihet.

Det här ärendet har blivit aktualiserat eftersom det har överklagats huruvida detta är tillåtet att göra eller inte. Domen som finns när det gäller Gävle kommun har ännu inte vunnit laga kraft. Därför vill jag gärna avvakta och se vad som händer. När domen har vunnit laga kraft får man helt enkelt analysera den och se om det eventuellt krävs någon ytterligare översyn av gällande lagstiftning.

Herr ålderspresident! Det finns också en fråga som jag som skåning skulle vilja säga någonting om. Det är regionaliseringsfrågan, som har tagits upp här. Det finns en motion som behandlar just regionaliseringen, och i utskottsbetänkandet skriver vi att det just nu pågår ett arbete med att se över regionaliseringen.

För inte så länge sedan lade Ansvarskommittén fram sitt förslag. Det innebar att flera kommuner då, 2007 och 2008, tog fram kompass, penna och karta och började stycka upp Sverige för att se var gränserna skulle kunna gå i de blivande storregionerna. Det var inget lyckat försök, kan vi konstatera. Det ledde till lite ovänskap här och var, och det var svårt att se var de naturliga gränserna skulle finnas.

När man diskuterar regionalisering tror jag att det är viktigt att man ser det som att det måste komma underifrån. Det är viktigt att inte vi från politiskt håll toppstyr det. En eventuell regionalisering måste komma från ett underifrånperspektiv. Det måste vara kommunerna och landstingen själva som säger att de vill gå in i en storregion.

Med detta sagt vill jag uttrycka en generell skepsis mot möjligheten att skapa sådana här storregioner. Jag tror att det blir svårt. Jag tror också att det blir svårt att hitta de gränsdragningar som krävs för att skapa de naturliga identiteter som en storregion faktiskt kräver.

Herr ålderspresident! Trots förmaningarna skulle jag vilja fördröja förhandlingarna något och rikta ett varmt tack till dig, Göran Hägglund, för alla de insatser som du har gjort och framför allt för det engagemang och den humor som du har visat i debatter i tv och här i kammaren. Du kommer att lämna ett stort tomrum efter dig. Tack!

(Applåder)

Herr ålderspresident! Vi debatterar nu KU18, som handlar om kommunala och regionala frågor och har 31 motionsyrkanden och ett tillkännagivande om kommuners deltagande i fristadssystemet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Det här är ett tillkännagivande som jag gläds över alldeles särskilt. Flera här har talat om det. Vi inväntar som sagt den slutliga rättsliga processen. Men jag är oerhört glad över att vi i KU ställer oss bakom fristadssystemet, som har gett fristad åt författare i många kommuner i landet.

Jag yrkar förstås bifall till förslaget i betänkandet i dess helhet, men jag vill också göra några kommentarer till betänkandet och några av motionerna.

Många av de här motionerna hanteras ju i Demokratiutredningen, som är en enmansutredning men har en parlamentarisk referensgrupp. Den tittar på flera frågor såsom medborgarförslag, en fråga som är förhållandevis ny i Sverige men som jag tror kommer att få betydligt större inflytande över politiken framöver.

Utredningen tittar också på frågor om förtroendevaldas villkor, och det är mycket bra. Att göra fler delaktiga och se till att färre unga förtroendevalda lämnar politiken är viktiga och centrala frågor. Det är viktigt att hitta former som gör att fler grupper engagerar sig i politiken.

En sak som jag också vill lyfta fram är det brottsförebyggande arbetet. Vi hörde tidigare Patrick Reslow tala om en del av det.

Det finns en motion från Centerpartiets Kerstin Lundgren om lokalt brottsförebyggande arbete. Den lyfter fram behovet av ett nytt nationellt brottsförebyggande program. Regeringen har nyligen aviserat att den ska ta fram en nationell handlingsplan för brottsförebyggande arbete och att Brå kommer att få i uppdrag att ytterligare kartlägga hur man ska kunna få fram fler förslag för att lyfta det nationella strategiska arbetet med det lokala brottsförebyggandet arbetet.

Det här är ett arbete som har byggts upp under mycket lång tid. Polisen har haft i uppdrag att i den handlingsplan som heter Samverkan mellan polis och kommun träffa överenskommelser med lokala brottsförebyggande råd. Detta finns numera i de allra flesta kommuner i Sverige, och på de allra flesta ställen gör man ett fantastiskt arbete. Men det har inte visat sig vara ett helt strukturerat arbete. Man har inte tydliga gemensamma mål och så vidare. Därför är jag oerhört glad att vi nu kommer att få en mer nationell handlingsplan som tar ytterligare ett steg för att lyfta fram det lokala brottsförebyggande arbetet.

Så till de här frågorna som vi politiker kan prata om i evigheter men som det inte alltid är lika lätt att väcka intresse för hos allmänheten. Det handlar om kommunernas och regionernas utveckling och eventuella nya organisationsformer.

Frågorna om hur regionerna ska styras, vilka frågor de ska hantera och om det egentligen är kommuner i samverkan, direktvalda fullmäktige eller statens representanter som ska hantera just de här regionala frågorna har debatterats under mycket lång tid.

Själv tillhör jag den grupp som verkligen längtar efter att det ska vara direktvalda politiker som beslutar om de allt viktigare regionala frågorna. Då blir ansvaret mycket tydligare.

Jag kommer själv från en gränsort där det dröjde länge innan vi ens hade telefonnumret till vår egen länsstyrelse i telefonkatalogen. Detta är bara ett sådant galet problem med alla de olika regionala indelningar och samarbeten som finns. Jag tror att vi behöver få ett tydligare regionalt ansvar, och därför är jag mycket glad över att civilminister Ardalan Shekarabi nu så tydligt har sagt att en förhandlingsperson ska få i uppdrag att samordna och gå vidare med regionfrågan i hela landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Patrick Reslow har tidigare här visat på en tveksamhet och sagt att det är viktigt att detta växer fram underifrån. Det tror jag också, men det får ju inte bli några rester över i slutändan som ingen vill vara med. Då håller vi inte ihop Sverige över huvud taget. Därför tror jag att man bör ha ett samarbete mellan staten och regionerna, så att det blir både ett ovanifrån- och ett underifrånperspektiv.

Frågan om kommunernas organisering är betydligt knepigare. Å ena sidan har vi i dag en urbanisering som är väldigt stor. Stockholm är en av de kraftigast växande storstäderna i Europa. Det finns beräkningar som visar att år 2022, om bara sju år, kommer man att vara 2 ½ miljon i Stockholms län. Å andra sidan har man en väldigt åldrande befolkning i de allra minsta kommunerna och allt fler riktigt små kommuner.

Sedan kommunreformen är det som om det politiska systemet enats om att man kanske inte riktigt orkar med detta igen. Men med allt större storstadskommuner och allt fler småkommuner med åldrande befolkning tror jag att vi kommer att behöva diskutera de här frågorna betydligt mer framöver.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Vårt betänkande från konstitutionsutskottet om kommunala och regionala frågor vill jag kommentera med utgångspunkt i tre enskilda motioner från centerriksdagsledamöter.

Själv har jag tillsammans med Anders Ahlgren motionerat om en förstärkt regional demokrati med en slagkraftig regional organisation med demokratisk förankring i hela Sverige. Några steg har tagits i denna utveckling, bland annat genom bildandet av Region Skåne, som jag varit med om, och Region Västra Götaland och genom att landstingen i flera län fått ta över det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelserna. Vi i Centerpartiet vill se en fortsättning och förstärkning av denna utveckling.

Den för Sverige viktigaste frågan på det regionalpolitiska området är att regionerna på ett kraftfullt sätt ska kunna bidra till den regionala utvecklingen. Därmed kan staten decentralisera det regionala ansvaret inom en rad områden. Sverige behöver många nya jobb även utanför Stockholm.

Herr ålderspresident! Centerpartiet vill se att fler statliga beslut som nu tas på länsstyrelserna i landet och i myndigheter i Stockholm blir regionala beslut och tas inom regionerna av folkvalda politiker. Vi vill från Centerpartiet tydligt avvisa de förslag till förstatligande av sjukhusvården som framförts.

De senaste åren har allt oftare uppmärksammats uppgifter om att sjukvården inte är likvärdig i hela landet. Detta gör att en del vill se ett statligt övertagande av ansvaret för sjukhusvården. Vi i Centerpartiet ser inte ett statligt ansvar för driften av sjukhusen i Sverige som en bra lösning. Vi ser i stället att vi i Sverige, genom våra landsting och regioner, skapat en i internationell jämförelse effektiv sjukvårdsorganisation med jämförelsevis hög och jämn kvalitetsstandard och jämförelsevis rättvis tillgång till vården för invånarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Kommunala och regionala frågor

Det finns alltid exempel på brister i organisation och vård som behöver rättas till. Genom en regionreform med större och starkare regioner i Sverige ser vi möjligheter att inom hälso- och sjukvården skapa bra utvecklingsmöjligheter och rättvis tillgång inom landet till vård och hjälpmedel av hög kvalitet.

Bra och effektiva kommunikationer är en viktig framgångsfaktor för landsting och regioner. Det vidgar arbetsmarknadsregionerna och bidrar till den regionala utveckling vi vill se.

I betänkandet hänvisas under rubriken Aviserad regionreform, som svar på vår motion, till att civilminister Ardalan Shekarabi gett besked om att regeringen inom kort kommer att utse förhandlingspersoner som ska få i uppgift att tillsammans med berörda parter skapa nya regioner i Sverige. Vi ser fram emot detta, men låt mig komma med några ord på vägen inför denna svåra uppgift.

Vår utgångspunkt för en fortsättning av den regionreformering som inletts i Sverige är att skapa en effektiv regional administration och verksamhet både för regionerna och för staten. För att nå framgång i detta är det för oss viktigt att inom regionerna geografiskt dela på de administrativa funktionerna, vilket man har gjort i till exempel Skåne och Västra Götaland. En regionreform och den regionala utvecklingen i hela landet kan avsevärt underlättas och påskyndas av att statliga myndigheter samtidigt utlokaliserar delar av sina verksamheter från huvudstaden till landet i övrigt.

När det gäller en motion från min partikollega Kerstin Lundgren om kommunalt ansvar för brottsförebyggande arbete har vi i utskottets ställningstagande betonat vikten av att kommunerna aktivt bidrar i det lokala brottsförebyggande arbetet.

Min partikollega Rickard Nordin har i en motion lyft fram behovet av att förbättra förutsättningarna för fritidspolitiker att ta på sig förtroendeuppdrag. I betänkandet lyfter vi fram olika utredningar som lagt fram förslag som ska kunna underlätta medverkan i det demokratiska arbetet. Vi i Centerpartiet välkomnar detta.

Herr ålderspresident! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr ålderspresident! Pennan är mäktigare än svärdet. Det är denna insikt som bland annat ligger bakom det system med fristäder som finns spritt över delar av vår värld, bland annat i ett antal städer och kommuner i Sverige. De författare, journalister och poeter som det handlar om använder just pennan för att belysa det förtryck som de och andra i befolkningen i de länder de kommer från utsätts för av diktatorer och andra auktoritära ledare. Salman Rushdie är ett exempel på en sådan person, som retade gallfeber på de mäktiga ledarna i Iran.

Salman Rushdie är också en av initiativtagarna till det som nu har blivit detta internationella system för fristäder. Där erbjuder kommuner eller städer fristad åt en förföljd författare under ett par års tid, både för att författaren ska kunna fortsätta sitt arbete gentemot hemlandet och beskriva det som pågår där men också för att berika det lokala kulturlivet.

Kommunala och regionala frågor

I Norrköping, som jag kommer från, lämnade Folkpartiet in en sådan motion till kommunfullmäktige. Den blev bifallen. Därför är Norrköping i dag en av dessa fristäder.

Runt om i kommunerna är det ofta Folkpartiet som har tagit initiativ till detta, men det har också funnits andra partier och framför allt ett väldigt brett politiskt stöd. I dag diskuterar vi en motion från Socialdemokraterna och Miljöpartiet om detta, som jag gärna ställer mig bakom.

Här handlar det om hur vi väljer att analysera läget efter att domen har vunnit laga kraft. Riksdagen ska ju inte på något sätt lägga sig i domstolens arbete, utan det handlar om att analysera det efter att domen har vunnit laga kraft och se om det då behöver göras något.

Med detta ställer jag mig bakom utskottets förslag i samtliga punkter.

Jag vill till sist, med anledning av Sverigedemokraternas inlägg, göra ett förtydligande kring asyl. Det handlar inte om asyl här. Fristadsförfattare lever under exakt samma asylregler som alla andra människor som vill komma hit till Sverige och söka asyl. Det finns ingen speciallagstiftning, man följer inte någon annan praxis eller något sådant. Är det asyl de söker gör de det på samma villkor som alla andra, så att det är klarlagt.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)