Kompletterande regler för uppehållstillstånd vid gymnasiestudier

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Nej till förändringar i det så kallade gymnasieregelverket (SfU27)

Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förändringar i det så kallade gymnasieregelverket.

Ändringarna som föreslagits är att

  • tiden för att etablera sig på arbetsmarknaden efter fullföljd gymnasieutbildning - och därmed kvalificera sig för permanent uppehållstillstånd - ska förlängas från sex till tolv månader
  • kravet på försörjning för att kunna få permanent uppehållstillstånd delvis ska kunna uppfyllas med studiemedel, under förutsättning att det även finns inkomster från anställning eller näringsverksamhet
  • en yrkesintroduktionsanställning ska kunna ligga till grund för permanent uppehållstillstånd.

Regeringen menar att regeländringarna är nödvändiga med anledning av det skärpta arbetsmarknadsläget till följd av coronapandemin och att de skulle underlätta vid kvalificeringen för permanent uppehållstillstånd.

Riksdagen sa nej till förslaget, bland annat med argumentet att problemen på arbetsmarknaden i första hand bör hanteras med en ekonomisk politik som minskar arbetslösheten i samhället i stort, inte genom ytterligare särregleringar för en grupp som inte har skyddsskäl.