Konsumenträttsliga frågor
Debatt om förslag 20 mars 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenTanja Linderborg (V)
- Hoppa till i videospelarenBerit Adolfsson (M)
- Hoppa till i videospelarenKjell Eldensjö (Kd)
- Hoppa till i videospelarenViviann Gerdin (C)
- Hoppa till i videospelarenKarin Jeppsson (S)
- Hoppa till i videospelarenTanja Linderborg (V)
- Hoppa till i videospelarenKarin Jeppsson (S)
- Hoppa till i videospelarenTanja Linderborg (V)
- Hoppa till i videospelarenKarin Jeppsson (S)
- Hoppa till i videospelarenAna Maria Narti (Fp)
- Hoppa till i videospelarenKjell Eldensjö (Kd)
- Hoppa till i videospelarenKarin Jeppsson (S)
- Hoppa till i videospelarenKjell Eldensjö (Kd)
Protokoll från debatten
Anföranden: 13
Anf. 141 Tanja Linderborg (V)
Fru talman! I Sverige har vi en konsumentlagstift-
ning som i många avseenden skapar ett bra rättsligt
skydd för konsumenterna. Dessutom ger lagstiftning-
en tydliga spelregler för näringsidkarna. Men det
finns anledning att stärka konsumenternas möjlighe-
ter att hävda sina rättigheter även i IT-världen. Det
här är inte minst viktigt i en samhällsutveckling där vi
ser marknadsföring i nya former, som via elektronisk
post. Spam, som är det engelska uttrycket för
skräpreklam i form av massutskick av elektronisk
post, är en helt ny form av direktreklam som har
blivit ett växande problem, även internationellt.
America On Line, som är en av de större ameri-
kanska Internetoperatörerna men som också har verk-
samhet i Sverige, uppger att ca 40 % av de 15 miljo-
ner e-postmeddelanden som de dagligen hanterar är
spam, och ungefär hälften av dessa, alltså 3 miljoner,
är reklamerbjudanden om pornografi, om lotter eller
om att man ska bli rik eller vacker.
När regeringen i februari 2000 överlämnade pro-
positionen om obeställd reklam till riksdagen visade
det sig till mångas förvåning - inte minst Vänsterpar-
tiets, eftersom vi hade fått en annan uppfattning initi-
alt - att regeringen hade valt den s.k. opt out-
lösningen, dvs. att konsumenterna måste anmäla om
de inte vill ha viss reklam. Lagen villkorades med att
det skulle upprättas ett spärregister som man skulle
kunna anmäla sig till om man inte ville ha viss re-
klam, och Konsumentverket fick regeringens uppdrag
att utreda frågan. Nu har det visat sig att det inte är
möjligt att införa ett sådant register - det skulle inte
vara effektivt - och lagen har varit i kraft i två år. Det
tycker jag är bristande respekt för alla konsumenter
som inte vill ha oönskad reklam på sina dataskärmar.
Vänsterpartiet var emot det här förslaget, liksom
hela konsumentrörelsen, inklusive Konsumentverket.
Nu kommer snart EU-kommissionen med ett förslag
om att det är opt in-lösningen som ska gälla i hela
unionen. Jag får väl tacka EU för den draghjälpen.
Vad jag kan förstå kommer regeringen att stödja
förslaget. Det är rent märkligt att det är en sådan
undfallenhet gentemot EU. Vi var faktiskt flera parti-
er i Sveriges riksdag som var emot opt out-lösningen.
Även flera socialdemokratiska riksdagsledamöter var
det, men det hjälpte inte den gången. Vi vill inte ha
reklam i våra datorer från Sunes Livs om extrapris på
leverpastej. Låt åtminstone datorn få vara en reklam-
fri zon! Anledningen till att vi nu reserverar oss till
förmån för de motioner där man kräver opt in-
lösningen är att vi inte litar på regeringen fullt ut i
den här frågan. Jag yrkar alltså bifall till reservation
nr 5.
I det här betänkandet har lagutskottet behandlat ett
antal motioner som rör könsdiskriminerande reklam.
Den frågan har varit uppe vid flera tillfällen tidigare,
och det finns egentligen ingen som helst tvekan om
var utskottet står i den frågan. Ett enigt utskott anser
att reklam med inslag av diskriminering, i vilken
form den än må vara, är fullständigt oacceptabelt.
Men ett förbud kräver en grundlagsändring som
skulle innebära inskränkningar i tryckfrihetens och
yttrandefrihetens grundvalar, och det är inte utskottet
berett att göra. Det måste blir en sistahandslösning,
men det kan naturligtvis heller inte uteslutas.
Vänsterpartiet har i en motion begärt att regering-
en ska ta initiativ till en dialog med Näringslivets
etiska råd mot könsdiskriminerande reklam i syfte att
få en breddad sammansättning i rådet. Jag tänker mig
att representanter för konsumentrörelsen och kvinno-
organisationer skulle kunna bidra med sin kompetens
i de här frågorna. Ett annat syfte är att förmå rådet att
offentliggöra alla sina avgöranden, alltså även ären-
den som har friats av rådet. I vår motion, fru talman,
ifrågasatte vi om ERK tar sina uppgifter på allvar.
Det var väldigt slarvigt av oss. Nu vet vi bättre efter
ett seminarium som Vänsterpartiet anordnade här i
riksdagen om könsdiskriminerande reklam. Jag tycker
att det är väldigt viktigt att få detta sagt. Rådet har
också uttalat att man gärna ser konsumentrörelsen
som representant i rådet, men konsumentrörelsen har
avböjt eftersom man inte anser sig ha resurser till det.
Det är också en sak som regeringen kanske bör tänka
på. Faktum kvarstår nämligen: Många kvinnor och
män känner sig kränkta av den könsdiskriminerande
reklamen. Dessutom har reklamen blivit alltmer sex-
ualiserad. Men det gäller kanske också för oss kon-
sumenter att använda oss av vår konsumentmakt.
Själv skulle jag aldrig drömma om att köpa underklä-
der av en viss firma som varje år har stora af-
fischkampanjer. Jag tror att alla vet vilket företag jag
menar.
Vänsterpartiet har också en reservation till förmån
för en v-motion där man är kritisk mot den kredit-
prövning som Telia gör i samband med att telefona-
bonnemang tecknas. Det slår väldigt hårt mot de
invandrare som nyligen har fått uppehållstillstånd här
i landet. Det är i praktiken omöjligt för dem att skaffa
sig en egen telefon. Vi anser att regeringen ska ut-
nyttja sitt ägarinflytande i Telia för att försöka åstad-
komma ändrade rutiner.
Vänsterpartiet vill också att regeringen ser över
nuvarande lagstiftning om borgensåtagande. Jag är
glad över den välvilliga behandling som motionen har
fått av utskottets ledamöter, för det är inte acceptabelt
att borgen krävs mer eller mindre slentrianmässigt.
Från den allmänna motionstiden har utskottet ock-
så behandlat en motion som rör krigsleksaker. Jag
kan inte avhålla mig från att berätta att jag hade för-
månen att få delta under Ungdomsriksdagen i fredags.
Där behandlades också en motion om krigsleksaker.
Det var Västerviks gymnasium som ville att krigslek-
saker skulle varningsmärkas. Det blev en väldigt
engagerad och intressant debatt i utskottet, och när vi
kom fram till votering i utskottet visade det sig att 14
elever var för en märkning. 2 elever var emot, och 5
avstod från att rösta. Jag tycker att det är intressant att
se att framtidens makthavare vill varningsmärka
krigsleksaker, men det framkom också att vi som
föräldrar har ett stort ansvar när vi köper den här
typen av leksaker.
Fru talman! Jag står naturligtvis bakom samtliga
Vänsterpartiets reservationer men väljer, som sagt, att
enbart yrka bifall till reservation nr 5.
Anf. 142 Berit Adolfsson (M)
Fru talman! Ärade åhörare och ledamöter! Nu har
vi ytterligare en debatt i konsumenträttsliga frågor.
LU16 är ett motionsbetänkande. En del motioner är
från förra året och en del från höstens motionsperiod.
Vi moderater har flera motioner som i huvudsak
berör den nya tekniken för köpenskap, såväl i när-
miljö som över hela världen. Jag vill redan nu yrka
bifall till reservation nr 1. Vi står naturligtvis bakom
våra andra reservationer, men för tids vinnande yrkar
jag inte bifall till dem. Det går då förhoppningsvis
fortare vid voteringen.
Vad först gäller distansavtalsdirektivet vill jag
påminna kammarens ledamöter om att vi är mycket
kritiska till detta och att vi motsatte oss distansav-
talslagen. Direktivet och lagen är både gammaldags
och krångliga. Våra farhågor kring den föreslagna
lagstiftningen har nu besannats. Jag är rädd att vi
kommer att bli över hövan sannspådda i framtiden.
Det försprång som Sverige hade och den tillväxtpo-
tential som finns i e-handeln riskar nu att gå förlora-
de.
Varken köpare, som ju konsumenterna är, eller e-
handelsföretag, dvs. säljarna, är nöjda med den nuva-
rande ordningen. Vi vill att regeringen omgående i
EU tar initiativ till en förändring av detta direktiv så
att det blir modernare och mer ändamålsenligt för alla
inblandade.
I väntan på detta måste regeringen vidta sådana
förändringar i distansavtalslagen som kan göras inom
ramen för direktivet för att åstadkomma förenklingar
i stället för krångel och hinder för handel. Regelver-
ket måste vara förutsägbart och rättssäkert.
Vi kan inte ha strängare eller krångligare lagstift-
ning än den som finns i omgivande länder. Nationella
särlösningar inverkar menligt på konkurrensen och är
också till men för svenska köpare. Handeln på Inter-
net går framåt, trots det massiva motarbetandet och
de hinder på vägen som regeringen har staplat upp.
Uttrycket "det kunde gå bättre" är en underdrift.
De höga kraven på information från näringsidka-
rens sida, lagens tillämplighet på auktioner och kon-
sumentens ångerrätt kan se bra ut på papperet, men de
är hinder för såväl svenska företag som svensk handel
utomlands och begränsar svenska köpares möjligheter
att handla billigt på en stor marknad.
Konsumentverket har nu fått regeringens uppdrag
att göra en utvärdering av distansavtalsdirektivet.
Risken är stor att man koncentrerar sig på konsu-
menternas ovana att handla på nätet och överdriver
riskerna för endast en part.
Detta område är också viktigt för svenskt närings-
liv, svensk export och svenska varor och för Sverige
som nation. Uppdraget att göra en utvärdering borde
gå till flera, t.ex. Konkurrensverket.
Vi måste ha ett system som skyddar yttrandefri-
heten samtidigt som det skapar rättssäkerhet för till-
handahållare av Internettjänster och för användare.
S.k. notice-and-take-down-procedurer är ett använd-
bart medel för att skydda yttrandefriheten och skapa
rättssäkerhet. Detta sker genom tydliga definitioner
av vem som har rätt att begära att ett visst material tas
ned samt möjligheter för den som publicerat materi-
alet att hävda sin rätt. Mellanhanden har därmed
fullgjort sina skyldigheter avseende materialet, medan
frågan om materialets laglighet får avgöras i domstol
- ett effektivt medel för att ta bort otillåtet material
från Internet.
Även i våra nordiska grannländer diskuteras in-
förseln av sådana regler. I Norge har man föreslagit
detta system i ett utkast till lag om elektronisk handel.
Sverige bör allvarligt överväga fördelarna med detta
system.
Det är, tycker vi, angeläget att operatörerna slip-
per straffansvar för det material som de hanterar. Det
leder till en ohållbar situation för svenska operatörer,
som missgynnas i förhållande till utländska.
Regeringen måste anstränga sig för att människor
ska kunna få tilltro till e-handel och kunna lita på att
transaktionerna kommer till stånd på ett säkert sätt.
Både köpare och säljare ska kunna lita på den digitala
tekniken och uppleva den lika säker som de traditio-
nella sätten att ingå avtal.
Handel är handel, oavsett vilka metoder parterna
väljer för att mötas och kommunicera, betala och
leverera produkter. Därför får inte elektronisk handel
särskiljas från annan handel i lagstiftningshänseende.
I telefonens barndom kunde det nog hända att
människor inte litade på den nya tekniken. På den
tiden var det tryggaste sättet att säkra ett avtal att
skaka hand. Så är det inte i dag. Om vi i dag endast
skulle handla med dem som vi når att skaka hand med
skulle köpenskapen vara i utdöende och vi skulle få
gå tillbaka till gamla tiders försörjningsmöjligheter
med självhushåll.
Nu är avstånden långa och sätten många att köpa
och sälja. Det har lett till en fantastisk välfärd i
många delar av världen. Hur länge ska vi i Sverige,
som ju är ett föregångsland, vänta på att få en e-
handel som fungerar? Omvärlden springer i kapp oss.
Fru talman! Sverige har den högsta andelen Inter-
netuppkopplade hushåll i världen. Vi har stora möj-
ligheter att behålla vår tätposition och leda resten av
världen in i informationssamhället. Det vore olyckligt
om vi bromsade detta genom att hela tiden tala om
den stackars olyckliga konsumenten, vilket inte är
sant. De flesta konsumenter är vakna, intresserade,
prismedvetna och självständiga. Vi kan inte definiera
ett helt folk som svaga och naiva människor som ska
vägledas och styras av duktiga politiker eller politiskt
styrda organisationer och myndigheter.
Det finns förvisso människor som är ovana, oeko-
nomiska och naiva. Vi skulle kunna ge dem var sin
stjärnadvokat för de summor som man lägger ned för
att sätta alla svenskar under offentlig förmyndare.
Snälla - släpp det krampaktiga taget om svenskarna!
Det måste finnas bättre sätt att hjälpa dem som av
olika anledningar har svårigheter att ta till sig infor-
mation eller att hushålla med sina medel.
All försening jämfört med vår omvärld bromsar
svenskt näringslivs möjligheter att sälja utomlands
och förmenar svenska konsumenter möjligheten att
välja på en större marknad. Man skulle kunna tala om
handelshinder i detta sammanhang, när man gör spe-
cialregler för bara svenska affärskontrahenter. Att
handla mer med andra länder, t.ex. u-länder som har
produkter att sälja, skulle också medverka till ett
blomstrande näringsliv och en positiv utveckling för
invånarna i dessa länder. Det vore bättre än bidrag.
Släpp fångarna loss, skulle man vilja utbrista en
sådan här vacker dag. Nu handlar det inte om fångar
utan om köpare och säljare. Släpp köpenskapen fri
med lagar som gör handeln förutsägbar och med ett
rättssystem som beivrar brott och oetiskt beteende!
Det går och måste gå om Sverige ska hävda sig i
världen med sina produkter och om svenska köpare
ska hitta en stor marknad att handla i, för prisets,
kvalitetens och mångfaldens skull.
Fru talman! Jag hade förmånen att få delta i
landsbygdsriksdagen i Piteå i helgen. Där fanns en
mässa som visade och sålde produkter från bygden.
Tänk om de människor som saluförde sina produkter
där också skulle ha kunnat visa dem för resten av
världen! Tänk tanken! Alltifrån åkerbärssylt - mycket
speciell, mycket god, som jag själv köpte - och hand-
vävda och handsnidade konst- och bruksföremål till
timrade hus, monterbara gärdsgårdar och mycket
annat skulle dessa människor ha kunnat sälja samti-
digt till hela världen. Tänk tanken! Det gjorde jag.
Jag yrkar, som jag sade inledningsvis, alltså bifall
till reservation nr 1 under punkt 1.
Anf. 143 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Det betänkande som nu debatteras in-
nehåller en rad yrkanden på olika områden som rör
konsumenträttsliga frågor. Jag vill helt kort ta upp ett
par av dessa. Jag börjar dock med att yrka bifall till
reservation 8 under punkt 11 i avsnittet om nätverks-
försäljning.
Med nätverksförsäljning avses ett sätt att organi-
sera direktförsäljning av varor och tjänster som inne-
bär att distributionen sker genom ett nätverk av obe-
roende direktsäljare.
Direktförsäljning sker vanligtvis genom demonst-
ration och beskrivning av varan eller tjänsten. För-
tjänsten kommer dels från den egna försäljningen,
dels från försäljning av nätverket som säljaren har
bidragit till att rekrytera och utbilda.
Av betänkandets text framgår att det i Sverige för
närvarande inte finns någon särskild lagstiftning som
gäller förhållandet mellan direktsäljare och företag
men att lagen om distansavtal och hemförsäljning är
tillämplig på vissa former av nätverksförsäljning när
det gäller förhållandet mellan säljare och konsument.
Nätverksförsäljningen har utvecklats starkt de se-
naste åren, men spännvidden är stor. Det rör sig både
om relativt små aktörer och om världsomspännande
internationella konglomerat.
Direkthandelsföreningarna i Norden och i övriga
Europa har utarbetat etiska regler som varje med-
lemsföretag måste följa för att uppfylla de krav som
medlemskapet innebär. Dessa regler har sedan ett
antal år tillbaka utgjort ett slags norm som är accepte-
rad. En svårighet är dock att kunna fånga upp de
företag som inte är anslutna till branschföreningarna
och som därmed inte anser sig bundna av de utarbe-
tade regler som finns.
Det är därför angeläget att nu utarbeta nya regler
och eventuellt lagar på området - ett regelverk och en
lagstiftning som inte bygger in hinder i den fria han-
deln utan som i stället kan leda till ökad konkurrens
och effektivisering i systemen för distribution av
varor och tjänster i en alltmer globaliserad värld.
En annan anledning att utarbeta och i än högre
grad formalisera ett regelverk gällande alla aktörer
och siktande på framtiden är att en undersökning visat
att direktförsäljningen, av flera orsaker som jag nu
inte ska ta tid att i detalj gå in på, kommer att växa
under nästa årtionde. Generellt kan man dock säga att
globaliseringsutvecklingen och ökad användning av
elektroniska medier leder till att både arbetsmarkna-
den och människors sätt att leva snabbt förändras.
I denna utveckling är det viktigt att vi i Sverige
inte blir efter när det gäller att ta vara på nya och
snabbt inträdande köprutiner i samhället. Nya af-
färsmetodiker kommer annars att drivas ut ur landet
och hamna i svårkontrollerade regioner som visserli-
gen är tillgängliga via elektroniska medier men inte
utsatta för någon kontroll vad beträffar konsumentens
rätt.
Jag ska inte ta tid i anspråk med att räkna upp alla
de kriterier som bör uppfyllas och beaktas i ett fram-
tida regelverk eftersom de är nämnda i motionen och
delvis också i reservationen.
Kristdemokraterna har i lagutskottets betänkande,
på grund av utskottets avslagsyrkande, genom en
reservation markerat vikten av att ett nytt regelverk
för nätverksförsäljning tas fram och fastställs.
Fru talman! En annan fråga som jag vill ta upp i
mitt anförande gäller obeställd reklam via elektronisk
post.
År 1999 tog riksdagen efter förslag i en proposi-
tion från regeringen beslut om att obeställd e-
postreklam ska vara tillåten genom en s.k. opt out-
lösning. Denna innebär att reklamen får sändas under
förutsättning att e-postadressinnehavaren inte motsatt
sig detta genom att anmäla sig till ett register. Något
sådant register fanns inte då beslutet togs men skulle
enligt regeringen tas fram.
Bl.a. vi kristdemokrater ansåg vid detta tillfälle att
ett sådant förfarande inte skulle fungera och reserve-
rade oss därför tillsammans med andra till förmån för
en s.k. opt in-lösning. Denna lösning innebär att re-
klamavsändaren först måste förvissa sig om att inne-
havaren av e-postadressen vill ha reklamen. Först
därefter får denna sändas. Denna lösning fanns redan
då och tillämpades i flera europeiska länder.
På regeringens uppdrag utredde Konsumentverket
registerfrågan och kom fram till att denna lösning i
princip var oframkomlig. Frågor till regeringen och
motioner har sedan vid flera tillfällen väckts om att
upphäva beslutet om opt out-lösningen och i stället
införa opt in.
Nu tycks läget i det arbete som pågår i EU med ett
direktiv som har samband med e-postreklamfrågan
vara att regeringen har förordat olika varianter av opt
in-lösningar och fått stöd för dessa i riksdagens EU-
nämnd. Regeringen har således ändrat inställning till
förmån för en inriktning som ligger i linje med bl.a.
den kristdemokratiska motion som behandlas i detta
betänkande och Kristdemokraternas tidigare ställ-
ningstagande i lagutskottet.
Vi ser naturligtvis med tillfredsställelse på rege-
ringens ändrade hållning, och vi förutsätter att rege-
ringen vidhåller och fullföljer detta nya ställningsta-
gande genom att aktivt verka för en opt in-lösning
både i Sverige och i EU.
Med anledning av det pågående arbetet i frågan
och regeringens ändrade hållning har vi kristdemo-
krater valt att i det betänkande som nu debatteras
endast göra ett särskilt yttrande.
Anf. 144 Viviann Gerdin (C)
Fru talman, åhörare! Jag börjar med att instämma
i Centerpartiets reservationer nr 4 och 5.
I reservation nr 4 berörs elektronisk handel. Det
pågår en ständig utveckling av den elektroniska han-
deln, vilket innebär att det löpande måste ske en upp-
följning av de rättsliga frågorna.
En mängd olika tjänster och varor erbjuds över
nätet till alltfler. Därutöver ökar också möjligheterna
att ta del av det ökade utbudet från offentlig service
via den digitala tekniken. Detta ställer stora krav på
säkerhet.
För att medborgarna ska vilja använda den nya
tekniken måste de känna tillit till systemet både vid
handel via nätet och vid kontakter med myndigheter-
na.
Ett sätt att öka medborgarnas tillit är att införa ett
system med elektroniska identitetskort, s.k. smarta
kort. Det systemet skulle underlätta medborgarnas
kontakter med myndigheter och andra offentliga
servicegivare. På ett tillförlitligt sätt kan de då sköta
sina ärenden smidigare än i dag. Användning av ett
sådant kort kan också möjliggöra underteckning och
vid behov kryptering av handlingar och meddelanden.
Utöver offentlig service bör de medborgare som
så önskar även kunna nyttja sitt elektroniska identi-
tetskort för andra tjänster. Tanken bakom smarta kort
är att den som utnyttjar tjänsterna kan identifieras på
ett tillförlitligt och säkert sätt och att handlingar och
andra dokument ska få samma rättsverkan som ett
egenhändigt undertecknande. Detta är viktigt för
utvecklande av servicen till medborgarna.
Jag vill också ta upp reservation nr 5 om obeställd
e-postreklam. Jag vill framföra Centerpartiets syn-
punkt att regeringen i det fortsatta arbetet inom EU
måste verka för en opt in-lösning. Vi anser det vara
skäligt att kräva ett förbud mot att sända e-postreklam
till konsumenter som inte i förväg samtyckt härtill,
detta med hänvisning till den olägenhet och de mer-
kostnader som uppstår vid mottagande av obeställd e-
postreklam.
Vi anser att vårt ställningstagande eliminerar be-
hovet av ett nationellt spärregister.
Med den ändring i marknadsföringslagen som
börjar gälla den 1 maj blir det lagligt att skicka ut e-
postreklam till - att spamma - alla som inte aktivt
motsätter sig detta. Spammande har medfört att
många människor har drabbats av mycket stora
mängder oönskad reklam. Detta skapar problem ge-
nom att viktig e-post dränks i allehanda skräputskick
som många får.
När det gäller reklam via telefax och automatisk
uppringning föreslog regeringen en opt in-lösning,
men för spam föreslog den en opt out-lösning. Vi
tycker att det finns anledning att ompröva riksdagens
tidigare fattade beslut och att riksdagen bör medverka
till att Internet och e-post inte drunknar i digitalt
skräp och reklam.
Anf. 145 Karin Jeppsson (S)
Fru talman! Konsumenträtten är ett område som
är både viktigt och vittomspännande. Det ser vi på
motionsfloran och de yrkanden som finns i motioner-
na som ligger till grund för vårt betänkande LU16.
Inledningsvis kan vi konstatera att konsumentfrå-
gorna har fått en starkare framtoning vilket kan bero
på EU-ordförandeskapet och på den debatt som för-
des och förs. Många frågar sig varför vi i Sverige ska
betala mycket mer för livsmedel och för byggnadsva-
ror, bara för att ta två exempel.
Galna ko-sjukan och dioxiner i fisk har också bi-
dragit till att debatten om konsumentfrågor har inten-
sifierats. Det tycker jag är bra, dvs. att debatten är
livlig.
Svensk konsumenträtt är stark. Under våren 2001
fastställde vi en handlingsplan för konsumentpoliti-
ken 2001-2005.
I den har vi fem framåtsyftande mål för konsu-
mentpolitiken. Jag upprepar målen även om de är väl
kända av dem som sitter i kammaren.
· Konsumenternas ställning och inflytande på
marknaden ska stärkas genom det s.k. inflytan-
demålet.
· Hushållen ska ha goda möjligheter att utnyttja
sina ekonomiska och andra resurser effektivt, det
s.k. hushållningsmålet.
· Konsumenternas hälsa och säkerhet ska skyddas -
säkerhetsmålet.
· Sådana konsumtions- och produktionsmönster ska
utvecklas som minskar påfrestningen på miljön
och bidrar till en långsiktigt hållbar utveckling -
miljömålet.
· Konsumenterna ska ha tillgång till god vägled-
ning, information och utbildning - det som kallas
kunskapsmålet.
Dessutom har vi ett väl fungerande konsument-
verk som åtnjuter stor respekt inom landet men även
utanför landets gränser. Jag tänker då främst på EU.
Ett kort citat från Konsumentverkets årsredovis-
ning: "Konsumentområdet har nu fått vind i seglen
och jag ser med tillförsikt fram emot de närmaste
åren. Konsumentverket är redo att fortsätta och utöka
sitt gedigna arbete för konsumenternas bästa."
Detta har sagts av Karin Lindell, som många av
oss känner.
Fru talman! Jag kräver ett besked av Berit Adolfs-
son om Konsumentverket. Det gäller även oss politi-
ker som anser att konsumentpolitiken är viktig. Tyck-
er Berit Adolfsson att vi är förmyndare eller rentav
fångvaktare? Det är ett rättmätigt krav att ställa. Jag
vill ha ett klart svar. Detta kommer upp i varje debatt
som jag har fört med Berit Adolfsson under denna
mandatperiod. Det känns tråkigt, eftersom jag vet att
Konsumentverket har en god verksamhet. Det är den
och oss politiker som Berit Adolfsson ofta inriktar sig
på.
Har Berit Adolfsson läst Konsumentverkets årsre-
dovisning? Annars har jag den här. Jag skulle gärna
kunna tänka mig att låna ut den. Den är väl värd att
studera.
Handlingsplanen för konsumentpolitiken före-
gicks av en utredning som i och för sig gick längre än
vad handlingsplanen gör. Däremot är det väldigt
många av utredningsförslagen som bereds eller utreds
i Regeringskansliet. Utredningen hade väldigt kort tid
till förfogande, så därför är det både bra och rimligt
att regeringen arbetar vidare med de förslag som är
komplicerade.
Exempel på det är hur konsumenter ska få tillgång
till IT-baserad konsumentinformation om dagligvaror
och hur konsumentskyddet vid finansiell rådgivning
ska utformas så att kvaliteten blir hög.
Konsumentverket har också fått flera uppdrag att
arbeta med som ligger i linje med vad utredningen
kom fram till. Det visar på Konsumentverkets bety-
delse.
Det råder väldigt stora skillnader mellan social-
demokratisk och moderat syn på god konsumentpoli-
tik. För moderaterna gäller ledstjärnan "sköt dig själv
och ." - ni vet vad jag menar. Det är inte alltid så
lätt.
För oss socialdemokrater är det viktigt att ge be-
folkningen möjlighet att bli starka som konsumenter.
Samtidigt vet vi att även starka konsumenter behöver
stöd av samhällets lagar och regler.
Dessutom vet vi att både Konsumentverket och
Konkurrensverket står på konsumenternas sida.
Fru talman! Jag vill gärna kort kommentera de
olika reservationerna.
I reservation 1 skriver Moderaterna att distansav-
talsdirektivet och distansavtalslagen är förlegade och
innebär ett hinder mot e-handel. Det finns delar i
detta som jag kan hålla med om, men har inte reser-
vanterna uppmärksammat att Konsumentverket fått i
uppdrag att göra en utvärdering av det svenska ge-
nomförandet av distansavtalsdirektivet?
Jag som socialdemokrat tror till skillnad från Mo-
deraterna att e-handeln utvecklas i positiv riktning
den dag konsumenterna känner att konsumentskyddet
är gott. Om inte vi som konsumenter känner trygghet
och förtroende för den elektroniska handeln kommer
vi inte att använda oss av den. Det går, enligt mitt sätt
att se, stick i stäv med det Moderaterna avser med sin
reservation.
Vad gäller reservation 2 kan jag bara hänvisa till
att det precis kommit en proposition som handlar om
elektronisk handel. När vi behandlar den kommer vi
att avgöra frågan.
Reservationerna 3 och 4 kan egentligen besvaras
med att det som begärs är på gång.
När det gäller Vänsterpartiets och Centerpartiets
reservation 5 om obeställd reklam pågår det arbete
både inom EU och i Regeringskansliet. Det arbetet
ligger helt i linje med reservationerna. Det kan vara
så att EU hjälper regeringen på traven eller tvärtom,
det vet jag inte. Men det arbete som pågår är bra. Jag
hälsar det med tillfredsställelse.
Reservationerna 6 och 7 avslås på grund av de
regler som redan finns och de arbeten som pågår.
Som goda konsumenter måste vi både ställa krav
och känna ansvar. Med bra och tydliga lagar och
regler och kloka och ansvarskännande konsumenter
kan vi komma betydligt längre än i dag.
Konsumentpolitik handlar om vår verklighet varje
dag. Den förtjänar att stå högt upp på den politiska
dagordningen.
Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskot-
tets förslag i betänkandet och avslag på samtliga
reservationer.
Anf. 146 Tanja Linderborg (V)
Fru talman! Karin Jeppsson och jag är eniga i
nästan alla delar när det gäller konsumentpolitiken.
Vi har också suttit i den konsumentpolitiska utred-
ningen, så vi känner varandras ståndpunkter mycket
väl. Jag är glad att vi många gånger har jobbat till-
sammans i utskottet på ett bra sätt med de frågorna.
Men jag måste ändå replikera när det gäller frågan
om obeställd reklam. Här hade ni socialdemokrater
ett gyllene tillfälle att sätta ned foten och välja den
lösning som andra partier hade valt. Ni gjorde inte
det. Nu är ni jätteglada åt att EU kommer med försla-
get.
Jag är väldigt besviken på att ni inte vågade. Jag
kan inte se det på annat sätt än att det var fegt. Ni
duckade. Jag kan kanske få en kommentar till det från
Karin Jeppsson.
Anf. 147 Karin Jeppsson (S)
Fru talman! Konsumentverket fick ett uppdrag att
utreda om det gick att införa ett spärregister som
skulle ha kunnat vara en bra hjälp för att vi skulle
slippa den formen av obeställd reklam, såsom opt in-
lösningen innebär.
Nu visade det sig att det inte gick. Jag vill inte på-
stå att vi duckade. Men om vi hade vetat det som
Konsumentverket kom fram till i sin utredning hade
vi kanske redan då kunnat förespråka en opt in-
lösning rakt av.
Som det ser ut i dag känner jag tillfredsställelse
över att vi har kommit så långt som vi har gjort i
frågan.
Anf. 148 Tanja Linderborg (V)
Fru talman! Historiskrivningen är följande: När
samverkanspartierna skulle arbeta fram propositionen
och tog upp frågan om vi skulle välja opt in eller opt
out var regeringen mycket tydlig på den punkten att
opt in skulle gälla.
När sedan propositionen kom på riksdagens bord
har man gjort en kovändning. Anledningen till det
känner vi också till. Det var att svenskt näringsliv inte
ville ha den lösningen. Då valde man att gå på den
linjen, mot Konsumentverkets vilja, mot den enade
konsumentrörelsen, mot partier i riksdagen och även
mot ganska många socialdemokrater i riksdagen.
Jag tycker att det var synd att ni duckade och att
ni hade en sådan tilltro till registret. När propositio-
nen lades fram hade ni direkt kunnat välja att stödja
motionen som gick i en annan riktning. Det gjorde ni
inte. Det är jag besviken på.
Anf. 149 Karin Jeppsson (S)
Fru talman! Vi hade inte kommit ett dugg längre i
frågan än vad vi är i dag, Tanja Linderborg. Jag tyck-
er egentligen att det känns lite trist att vi ska diskutera
vad som hände förra gången vi diskuterade den här
frågan.
EU har nu tagit itu med frågan. Det hade man
gjort oavsett hur vi hade svarat förra gången. Det
utredningsarbete som Konsumentverket har gjort är
en bra grund. Vi vet att det inte fungerar. Då kan vi
med fog säga att vi vill ha opt in-lösningen.
Jag hoppas verkligen att EU kan enas så att det
blir en opt in-lösning för hela EU. Sedan hoppas jag
att det kan genomföras i större områden än bara inom
EU. Ska opt in-lösningen ha något verkligt genom-
slag är det bra om vi får en global överenskommelse.
Det hoppas jag att vi ska kunna få tack vare EU.
Anf. 150 Ana Maria Narti (Fp)
Fru talman! Vi diskuterar någonting mycket spän-
nande, nämligen konsumentens situation i IT-världen.
Det är inte alls en enkel fråga. Det är t.o.m. svårt att
tala om det därför att det finns så många speciella
namn och begrepp att använda - opt in och opt out.
Det är därför ofta svårt att ta ställning.
Jag minns när jag kom in i riksdagen hösten 1999
att vi diskuterade den nya bokföringslagen. Den lag-
texten skulle också anpassas till IT-världens verklig-
het. Jag minns mycket väl att vad vi bestämde då inte
kunde passa in i IT-världens verklighet.
Jag är säker på att vi här i riksdagen kommer att ta
upp frågan på nytt, på samma sätt som vi nu tar upp
frågan om opt in och opt out.
Det är väldigt svårt att i ett enda land spika fast
bestämmelser och lagar innan de internationella över-
enskommelserna är någorlunda tydliga. Samtidigt har
vi en skyldighet att stärka positionen för konsumen-
ten i det egna landet. Den skyldigheten är lika stark
som alltid.
Detta är en mycket svår balansgång. Därför vill
jag framför allt tala om en motion som Folkpartiet har
lämnat in och som jag inte hade möjlighet att ta upp
under utskottets arbete. Det gäller motionen T409
yrkande 1, som jag yrkar bifall till. Jag är mycket
medveten om att vi inte kommer att få igenom det i
voteringen i dag. Men jag vill göra en markering inför
den kommande verksamheten.
I den motionen talar Folkpartiet om en IT-
myndighet som ska arbeta för att stärka konsumen-
tens ställning i IT-världen. Myndigheten ska ge stöd
och information till konsumenten men också hjälpa
näringsidkare som verkar inom IT-världen. Myndig-
heten ska föra en ständig diskussion om etik inom IT-
handeln och skulle kanske också kunna arbeta med
certifiering för näthandelsföretag.
Jag tycker att det är värt att vi satsar ordentligt på
den idén i fortsättningen. Det är klart att en sådan
tanke kommer att behöva lite mer tid och ansträng-
ning för att föras i hamn. Men vi är säkra på att det
kommer att hända så småningom.
Jag ska inte tala så mycket i dag. Jag ska inte fylla
hela min talartid, eftersom jag inte tycker att det be-
hövs. Har man ingenting att säga är det mycket bättre
att hålla tyst. Jag vill bara markera att det är glädjan-
de att frågor om diskriminering, mäklare som diskri-
minerar och diskriminering vid kreditgivning har lyfts
fram i olika motioner.
Det fanns ingen anledning att jobba vidare med
dessa frågor i detta betänkande eftersom Diskrimine-
ringsombudsmannen och Justitiedepartementet har ett
mycket långtgående arbete på gång inom dessa områ-
den. Jag till tacka mina riksdagsvänner som tog upp
dessa frågor. Med detta avslutar jag mitt anförande.
Anf. 151 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Jag missade möjligheten till replik-
skifte tidigare. Jag vill kort ta upp frågan om nät-
verksförsäljning.
Den motion som finns i betänkandet och som av-
styrks är en signal och egentligen en vädjan från dem
som seriöst håller på med just nätverksförsäljning att
regeringen ska engagera sig i dessa saker med regel-
verk osv. så att det blir seriöst över hela marknaden.
Jag hörde ingen kommentar om det i anförandet
tidigare. Jag vill därför vända mig till Karin Jeppsson
i den frågan och eventuellt få ett svar på det.
Anf. 152 Karin Jeppsson (S)
Fru talman! Jag vill be om ursäkt för att jag glöm-
de bort att kommentera det. Det pågår ett arbete på
EU-nivå. Vi känner att vi inte vill förgripa det, utan vi
väntar på vad resultatet blir. Det får vi behandla sena-
re när vi får besked om vad det blir. Det var synd att
jag glömde bort att kommentera det.
Anf. 153 Kjell Eldensjö (Kd)
Fru talman! Jag tackar för det svaret. Det är bra att
frågan har kommit upp. Man väntar på att arbetet ska
skyndas på. Vi har nu markerat det genom att ta upp
frågan och reservera oss. Jag hoppas att man skyndar
på arbetet också inom EU och i Sverige.
Dokument
Beslut
Motioner om konsumenträttsliga frågor (LU16)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2000 och 2001 om konsumenträttsliga frågor.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag