Luftfart

Debatt om förslag 22 mars 2018
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 24

Anf. 104 Tony Wiklander (SD)

Luftfart

Fru talman! Jag ska försöka återknyta till debatten tidigare. Det blir lite rumphugget på torsdagarna när vi får en timmes avbrott. Vi får försöka erinra oss om vad vi höll på med sist. Jag ska i alla fall göra ett försök.

Först och främst vill jag yrka bifall till reservation nr 3, och i övrigt yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet.

Jag lyssnade lite på tidigare talare och gjorde några anteckningar. Jag kände inte igen Rikard Larsson från förr. Han har varit en uppmuntran för flygindustrin. För övrigt har jag för mig att vi under de åtta år jag har suttit i riksdagen har varit rätt överens om en sak: Så länge inget bättre kommer behöver vi de trafikslag som vi har.

Jag tycker att de äventyras en del. Jag läste en ganska vetenskapligt lagd artikel i Svenska Dagbladets näringslivsdel. I den stod det: "I stället för lösningsorienterad verklighet lägger många miljöpredikanter kraften på att frammana skuld, skam och symboliska offer från de redan troende. Inkvisition av politikers flygresor och andra vardagssynder får stort utrymme."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Detta slog mig när Rikard Larsson nämnde hur viktig denna debatt är. Och det är den nog, men kanske inte så som den tillämpas. Om vi verkligen intresserade oss för utsläppen i global ordning skulle vi kanske i stället åka till Venezuela, Indien eller USA för att lägga kraft där. I de länderna kanske en predikan hade gjort mer nytta än här. Jag säger "global" eftersom vi talar om global uppvärmning, inte svensk. Här har vi inte märkt så mycket av den.

Rikard Larsson nämnde även konkreta åtgärder. Visst, det är skatter. Det ska vara fler skatter, och den sämsta av alla har man lyckats producera nu med kraftigt bifall från sin regeringspartner. Det handlar om flygskatten.

Låt mig säga något kort om den. Jag har talat om den förut, och det har många andra också gjort. Den ger endast kontraproduktiva effekter.

För en tid sedan hade jag ganska mycket kontakt med ledande kommunalpolitiker uppe i norr. De kontaktade mig då de var ängsliga över hur de skulle kunna bevara sina flygplatser. Om jag får uppehålla mig lite till vid flygskatten avskräcker nog inte de där kronorna som vi bagatelliserar resenären. Vi brukar tala om 60 kronor för en mindre resa inom Sverige.

Däremot kan det ha en avskräckande effekt på de flygbolag som trafikerar dessa mindre flygplatser. Det kan helt enkelt vara den tuva som stjälper lasset. De slutar helt enkelt att flyga dit. Och då har vi förvisso flygplatser kvar men inget flyg.

Jag tror inte att jag behöver förklara för Socialdemokraterna vilken betydelse de regionala flygen och flygplatserna har för näringslivet och andra. Det har Edward Riedl och andra målande beskrivit. Jag håller med honom.

Under punkt 1 tas flygplatsernas betydelse upp. Visst blir det ett slags tillkännagivande i och med den reservation som återfinns där. Men det är inte mycket idé att göra ett tillkännagivande. Vi gjorde ett i december i precis samma fråga. Någon effekt av det har vi inte sett.

Den nonchalans som regeringen visar vid tillkännagivanden är häpnadsväckande. Det gäller inte bara tillkännagivanden från trafikutskottet, utan detta vittnar många andra utskott också om. Men den debatten ska egentligen inte vi föra här. Jag tycker att konstitutionsutskottet får ta detta på allvar och titta närmare på det hela.

Regeringen är en minoritetsregering. Den har höjt exempelvis denna skatt utan att det finns någon majoritet för det här i riksdagen. Historiskt sett kan detta inte vara ett vanligt beteende. Det borde inte vara det nu heller.

Jag vill även säga något kort om stödet till flygplatserna. Jag har länge pläderat för detta för Sverigedemokraternas del om att man måste ta de våldsamma vinster som Swedavia gör på allvar och ställa mot de förluster som de små flygplatserna har. Kommuner och regioner får efter bästa förmåga stötta dem.

Jag har använt Finland som exempel. I det fallet har vi EU som nästa bromskloss. Finland har statliga flygplatser och kan därför hantera stödens fördelning så som man önskar. Därför har de inte samma problem som vi har.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Sverige försöker nu på konstgjorda vägar att ha vissa avgifter som ligger utanför själva trafiken för att med EU:s benägna nåd få göra någonting. Det här är definitivt inte tillfredsställande. Till min glädje finner jag att Alliansen verkar ha ett ökat intresse för att lösa problemet. Jag får kanske avvakta och se hur man i nästkommande riksmöte kan göra något åt det här.

En annan sak man kan säga om flygskatten är att det bara är att gratulera Kastrup. Jag har noterat att till och med SAS avser att flytta en stor del av sin långfärdstrafik från Arlanda till Kastrup. Det har naturligtvis med skatten att göra. Man kan fråga sig varför den södra delen av befolkningen ska gynnas av detta genom att kunna ta sig utomlands och därmed slippa en skatt, som jag tycker är både dum och onödig.

Jag yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag när det gäller det gemensamma europeiska luftrummet och nödvändigheten av gemensamma åtgärder, och då helst globala eftersom flyget givetvis är en global angelägenhet. Därför hälsar vi i Sverigedemokraterna detta välkommet.


Anf. 105 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Jag hade egentligen inte tänkt gå upp i någon replik, men jag kände att Tony Wiklander nog varken hade läst den flygstrategi som vi har lagt fram, de texter som finns i betänkandet eller de resonemang vi har kring åtgärder för miljön.

Tony Wiklander beskriver det som att det enda regeringen gör är att införa en flygskatt. Med tanke på det anförande Tony Wiklander höll måste jag ställa frågor om en del saker som vi nu gör och som Tony Wiklander tydligen tycker är dåliga.

Vi har inrättat Arlandarådet. Tycker Tony Wiklander att Arlandarådet är en dålig idé?

Vi tillsätter en utredning om hur man kan använda biobränsle inom flyget för att ställa om. Nu vet jag att Sverigedemokraterna och miljöpolitik inte är de två tajtaste vännerna. Tycker Tony Wiklander och Sverigedemokraterna att det är dumt att tillsätta en utredning om biobränsle?

Tycker Tony Wiklander och Sverigedemokraterna att det är dåligt att vi nu avsätter mer pengar till de regionala flygplatserna, vilka Tony Wiklander pläderade för? Borde vi ge mindre pengar till de regionala flygplatserna?

Det var ett par frågor.

Tony Wiklander säger att det bara är att gratulera Kastrup. Jag och Tony Wiklander kommer från samma landsända. Vi vet hur det fungerar där. Är man från den landsändan, det vill säga södra Sverige, flyger man redan i dag från Kastrup. Man åker inte upp till Arlanda för att ta ett flyg utrikes, utan man flyger från Kastrup. Om Tony Wiklander hade läst hela flygskatteutredningen hade han sett att de effekter som detta skulle få på Kastrup och Arlanda anses vara mycket begränsade.


Anf. 106 Tony Wiklander (SD)

Fru talman! Jag hör att Rikard Larsson har synpunkter på SD:s miljöpolitik. Jag vet inte vad han vet om den, men jag har inte hittat några större fel på den. Däremot predikar vi inte. Vi försöker tala om hur man kan göra saker och ting bättre. Vi kommer inte farandes med en ny skatt så fort vi upptäcker ett samhällsproblem.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Jag har full tilltro till den tekniska utvecklingen, framför allt till innovationer inom flygbränsle. Jag kan berätta att amerikanska flygvapnet forskade om vätgasstyrda plan redan på 50-talet. Att man lade ned det berodde på att situationen var så annorlunda och att det inte var tal om att ifrågasätta oljeberoendet på något sätt.

Men är det någonting som vi sverigedemokrater ifrågasätter är det naturligtvis oljeberoendet. Att få fossilfritt bränsle finns det alla möjligheter till. Det har gått mycket snabbt fram med vätgasforskningen. Särskilt i Sverige är nya innovationer aktuella.

Jag tror att jag sa inledningsvis att jag inte riktigt känner igen Socialdemokraterna. Ni var inte flygfientliga och heller inte teknikfientliga förra mandatperioden. Jag stödde flera socialdemokratiska förslag, bland annat om flygledning och liknande, som jag tyckte avgjordes på ett förnuftigt sätt. Den tiden tycks vara slut. Nu låter ni ungefär som de kompisar ni regerar med. Man kan ibland fråga sig om svansen styr hunden.


Anf. 107 Rikard Larsson (S)

Fru talman! Inte någon av de frågor där jag beskrev regeringens flygpolitik fick jag någon kommentar till från Tony Wiklander. Tony Wiklander säger att han inte känner igen Socialdemokraterna och att Socialdemokraterna inte har varit flygfientliga innan. Vi är inte flygfientliga nu heller. Men vi tar ansvar för såväl den regionala och internationella tillgängligheten som miljöfrågorna.

Jag får inte svar på någon av frågorna om de initiativ vi har tagit. Men jag har en chans till att få Tony Wiklander att svara. Tycker Tony Wiklander att det är bra att vi har tillsatt en utredning om att ta fram biobränsle? Tycker Tony Wiklander att det är bra att vi har avsatt mer pengar till de regionala flygplatserna för att de ska kunna överleva? Tycker Tony Wiklander att det är bra att vi har tillsatt ett Arlandaråd för att utveckla Arlanda? Det är rätt så enkla frågor. Är det bra eller dåligt?

Det här är denna regerings flygpolitik. Är det en flygfientlig politik? Är det flygfientligt att utveckla biobränsle för flyget? Är det flygfientligt att lägga pengar på regionala flygplatser? Är det flygfientligt att tillsätta ett Arlandaråd?

Tony Wiklander sa att han inte tycker att det är fel på Sverigedemokraternas miljöpolitik. Det förstår jag, eftersom han är företrädare för det partiet. Jag ska dock helt ärligt säga att jag inte riktigt har förstått vad den går ut på. Men Tony Wiklander har två minuter på sig. Han kanske kan lägga ut texten om hur den miljöpolitiken ser ut.

Var det klokt av den här riksdagen att fatta beslut om en klimatlag? Var det klokt att sätta upp målsättningar för hur vi ska reducera beroendet av fossila bränslen, till exempel inom transportsektorn? Tyckte Sverigedemokraterna att det var kloka beslut, eller har man en annan idé om klimatet?


Anf. 108 Tony Wiklander (SD)

Fru talman! Det var en väldig massa frågor som vi inte lär hinna klara ut här.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

När ni kom med en flygstrategi svarade vi med ett tillkännagivande till regeringen. Det är väl svar nog om vad vi tycker om den.

Ni kommer alltid med nya utredningar. Det är jag klar över.

Det vore naturligtvis bra med pengar som kan hålla de små flygplatserna igång. Men det finns bättre vägar att gå. Vi skulle kunna klara det bara med övervinsterna från Swedavia utan att blanda in skattebetalarna ytterligare i det här. Men det tar ni er inte ens tid att titta på.

Jag förstår att ni inte kan behandla flyget på det sätt som det vore förtjänt av, inte med den samarbetspartner som ni har i regeringen. Det kan jag väl förstå. Men det är inte mitt bekymmer, utan ert.


Anf. 109 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Vad härligt det är att vi nu ska debattera en av de viktigaste frågorna när det gäller att lösa en rad samhällsutmaningar, framför allt naturligtvis klimatutmaningen, nämligen flyget och hur vi ska hantera det.

Jag vill börja den här debatten med att rikta ett stort tack till alla runt omkring i Sverige som har bidragit till den flygdebatt som förts de senaste månaderna. Den här debatten har varit viktig, inte bara för att upplysa allmänheten om vilka enorma klimatproblem som finns inom flyget, utan också för att den har tvingat debattörer, ledarskribenter, kulturdebattörer och framför allt politiker att bekänna färg och visa var de står i de här frågorna. Det har visat att vissa politiker har svårt när det gäller prioriteringar. Ofta har vissa politiker, fru talman, valt att lyssna på till exempel flyglobbyn snarare än klimatforskningen. Därför har den här debatten varit väldigt viktig generellt.

Utöver att den här debatten generellt har tvingat politiker att bekänna färg har den också skapat ett tryck på oss politiker. Detta tycker jag att vi ska ha med oss här. Vi kan inte bara lämpa över det här på individerna, utan det är någonting som vi politiker måste agera kring. Det sätter press på oss. Vi måste komma med nya och skarpare krav.

Vi går in på sakfrågan. Låt mig börja med två grundläggande förutsättningar för den här debatten. Den första är utsläppen. Här har det förekommit förvillande synpunkter som spridits av flyglobbyn och andra aktörer. Även politiska partier har spridit felaktigheter. Men om vi tittar på fakta vet vi att utrikes flygresor i dag står för 11 miljoner ton i utsläpp. Det är nästan elva ton per person. Vi vet att det inte duger om man ska hålla sig på en globalt hållbar nivå. Då krävs att vi kommer ned på ett till två ton per person. Vi vet att flyget redan i dag står för otroligt mycket mer än vad som är globalt hållbart.

För att göra en jämförelse motsvarar utrikes flygresor all bilkörning som sker per år i Sverige. Det ger en fingervisning om hur mycket det rör sig om. Det man också ska ha med sig är att bilåkningen består av många bilresor med många personer; när det gäller flygresandet är det betydligt färre personer som så att säga står för hela kakan.

Flygresorna har också fördubblats sedan 90-talet. Det tycker jag är viktigt att ta med sig i den här debatten. Kan vi flyga mer eller mindre i framtiden? När man pratar om det låter det på vissa som att det är klart att vi kan flyga hur mycket som helst. Sedan glömmer man lätt bort det faktum att vi redan har fördubblat flygresandet sedan 90-talet. Detta är också en central del i den första grundläggande förutsättningen för den här diskussionen, det vill säga utsläppen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Låt oss gå in på den andra grundläggande förutsättningen för diskussionen. Tekniken duger tyvärr inte. Det var en väldigt intressant artikel så sent som i går i Svenska Dagbladet där forskaren Stefan Gössling fick uttrycka sig om olika frågor. Det Stefan Gössling har gjort är att han har gått igenom alla tidningsartiklar sedan 1994 som har handlat just om teknikutveckling för flyg. Sedan har han kikat på: Vad har egentligen hänt med teknikutvecklingen?

Det han konstaterar är att inte en enda teknik har slagit igenom på bred front som handlar om att minska flygets klimatutsläpp. Det är viktigt att vi har det med oss här. Han konstaterar också att just därför borde flygbränslet vara åtminstone tre gånger så dyrt för att komma upp i samma nivå som bilbränslet är på i dag. Han konstaterar att det har skett en viss energieffektivisering men att den samtidigt har börjat stanna av de senaste åren. Han är väldigt tydlig med att tekniken hittills inte har dugt, och därför kommer vi att behöva annat.

Vad behöver vi göra åt det? Jo, vi behöver skarpa politiska förslag. Det är därför väldigt glädjande att om tio dagar införs flygskatten i Sverige. Det är någonting som har varit efterlängtat av alla dem som har jobbat för att flyget ska ta sitt klimatansvar och betala lite av sin klimatskuld. Det är miljörörelsen som har kämpat för detta, och vi i Miljöpartiet har kämpat för det väldigt länge. Det blir absolut till att fira att det införs om tio dagar.

Fru talman! Jag har noterat av debatten att det verkar finnas någon form av undantag från att man inte ska försöka hålla sig till altnativa fakta. Jag noterar att till exempel Moderaterna väljer att säga att det inte finns någon klimateffekt av flygskatten medan utredningen tydligt pekar på att utsläppen minskar med 180 000 ton. Det är motsvarande 100 000 bensinbilar per år. Det är viktigt att vi håller oss till fakta i talarstolen.

Flygskatten är helt central. Men jag tror att det inte räcker, utan vi kommer att behöva mer. Här har regeringen redan börjat prestera inom en rad områden. Det första som ska sägas är att vi behöver alternativ. Det gäller framför allt två delar. Järnvägen, som har lyfts fram här innan, behöver bli bättre i alla dess delar. Men inte minst behöver vi bygga höghastighetsbanor mellan de tre största städerna i Sverige.

Man kan fråga sig varför vi ska bygga höghastighetsbanor just där. Några av de absolut vanligaste flygresorna i Sverige sker mellan Stockholm och Göteborg, och Stockholm och Malmö. Det är naturligtvis orimligt. Vi kan inte ha det så att vi flyger mellan städer där man lika gärna kan ta tåget och dessutom inte förlora en massa tid på det. Tåget är ett utmärkt alternativ till flyg i de sammanhangen.

Det andra alternativet som behövs är biobränsle. Det har flera varit inne på. Här vill jag stryka under att det är bra att regeringen nu går vidare med en utredning om att öka andelen biobränsle i flygtanken. Jag vill också varna för den blinda teknikoptimismen där man tror att det kommer att räcka till allt. Det finns vissa partier som påstår att vi kommer att kunna köra allt flyg på biobränsle i framtiden och fortsätta med den ökningstakt som vi har nu. Det är alternativa fakta. Det stämmer inte.

Forskningen är tydlig med att vi inte kommer att ha den kapaciteten när det gäller biobränsle. Vi kommer dessutom inte bli av med de höghöjdseffekter som utöver de andra klimatproblemen gäller även för biobränsle. På hög höjd har biobränslen klimateffekt. Det är viktigt att understryka samtidigt som vi naturligtvis ska välkomna att vi får mer biobränsle i tanken. Självklart står Miljöpartiet och regeringen bakom det. Det är väldigt positivt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Miljöpartiet som parti vill också gå längre. Vi har flera olika idéer om hur vi ska tackla klimatutmaningen inom flygsektorn. Jag tänker framför allt på att vi behöver bli smartare och effektivare i hur vi använder våra flygplatser. Det finns en bild av att vi ska bygga ut de svenska flygplatserna. I själva verket nyttjas de ganska osmart i dag. I stället för att man trycker ihop alla avgångar i rusningstid borde man införa marknadsbaserade trängselavgifter som gör att man kan få en jämnare fördelning av avgångarna. Det i sin tur gör att man inte behöver bygga ut flygplatserna.

Vi behöver naturligtvis pressa på internationellt för att omförhandla Chicagoavtalet som gör att vi inte kan beskatta själva bränslet. Det är en självklarhet. Men det ska dock inte ta fokus från att vi också behöver göra saker här och nu nationellt i Sverige.

Sist behöver vi se över delar av de stöd som går till regionala flygplatser. Det kommer att behövas offentliga medel som går in som stöd till regionala flygplatser. Men när det inte är tydligt motiverat känns det märkligt att skattebetalarna ska gå in och hålla verksamhet under armarna som inte är lönsam eller hållbar. Därför behöver vi se över de delar som har väldigt god kollektivtrafik eller som ligger nära andra flygplatser. Det är i grunden bara sunt förnuft.

Fru talman! Det var egentligen allt jag tänkte säga. Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Jag hoppas att jag inte har glömt att yrka bifall till något eller yrka på någonting.


Anf. 110 Anders Åkesson (C)

Fru talman! I dessa tider diskuteras transporterna i en mycket generell bemärkelse och deras påverkan på miljön väldigt mycket. Vi diskuterar, resonerar och funderar på hur vi på ett mycket mer klimatanpassat sätt än i dag ska kunna fortsätta att flytta varor och människor.

Så gott som alla partier i Sveriges riksdag ställer upp på 2030-målet, det vill säga att vi till år 2030 ska ha reducerat transporternas klimatpåverkan med 70 procent jämfört med vad som gällde 2010. Det är ett väldigt tufft men absolut nödvändigt åtagande att genomföra.

Så gott som alla ställer upp på målen, men medlen för hur vi ska nå dit tvistar vi rätt mycket om. Det kommer till uttryck på ett väldigt tydligt sätt i detta betänkande om flyg.

Centerpartiet tror på en miljödriven tillväxt. Vi tror däremot inte på att skambelägga människor som bor på avstånd och i bygder, på avstånd från huvudstaden Stockholm eller någon annanstans. Man skambelägger dem genom att nästan antyda att de bor på fel ställe.

Vi tror att detta är möjligt att klara med en miljödriven tillväxt. Då är dessa ambitiösa mål möjliga att nå utan att människors och industriers tillgänglighet, mobilitet till marknaden, andra människor eller resmål begränsas. Transportarbetet kan och ska utföras men på ett mycket smartare sätt. Här skiljer sig Centerpartiets och Alliansens synsätt dramatiskt från det synsätt som dominerar i regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet samt deras stödparti Vänsterpartiet.

Ett exempel på detta är regeringens tro på och ambition att genom att införa en skatt på avstånd oaktat transportslag ska man tvinga människor och varor att inte röra på sig. Flygskatten som införs från och med den 1 april i år är ett exempel på detta. Klimatnyttan av flygskatten finns, men den är ringa. Däremot riskerar människors mobilitet och tillgänglighet att ta en mycket stor skada. Är det måhända så, fru talman, att intäkterna till statskassan, beräknade till 1,8 miljarder kronor per år, det fiskala perspektivet, är det verkliga motivet för att införa flygskatten?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Flygskatten riskerar att bli kontraproduktiv som ett miljöstyrmedel. Låt mig ta ett exempel på detta. Det finns flera. Om till exempel SAS eller Flygbolaget BRA sätter in ett nytt, mer klimateffektivt, mer transporteffektivt flygplan med en större transportkapacitet mellan Rikard Larssons hemstad Malmö och hans arbetsplats Stockholm kommer detta nya plan att skattas hårdare än om man fortsätter att köra med äldre, mindre transporteffektiva och därmed mer klimatpåverkande flygplan. Flygskatten är per stol.

Man måste ha haft otur när man tänkte fram denna skatt, fru talman, när man med sådan precision skjuter ned alla incitament och möjligheter att göra rätt och göra bättre.

Mätningar bland folk visar att folk som flyger och folk som inte flyger visst vill bidra till miljöarbetet. Man betalar gärna vad det kostar att flyga miljösmart. Men jag är alldeles övertygad om att när man upptäcker att flygskatten, dessa 1,8 miljarder kronor per år, hamnar i sumpen på statskassan i stället för att bidra till att ställa om klimatet kommer man att känna sig lurad. Legitimiteten för själva skatten försvinner.

Fru talman! Det finns ett annat klimatperspektiv på flyget som är viktigt och där jag måste uttrycka min ärliga förvåning över att regeringspartierna med stöd av Vänsterpartiet reserverar sig mot en utskottsmajoritet och senare en riksdagsmajoritet. Det handlar om riksdagens ambition att driva på för införandet av Single European Sky. Edward Riedl och andra talare före mig har beskrivit vad det gäller. Det handlar alltså om att få det europeiska luftrummet att fungera mycket mer effektivt. Utöver att det innebär rena kostnadsbesparingar på 2-3 miljarder euro årligen innebär det att klimatpåverkan kan minska med 10-12 procent. 10-12 procent i utsläppsminskning är ett oerhört stort klimatsteg, oändligt mycket större än den effekt en flygskatt kan förväntas ha på svenskt inrikesflyg.

Detta är en mycket lågt hängande frukt för att effektivt kunna uppnå transporteffektivitet och klimatnytta. Jag har därför riktigt svårt att förstå varför regeringspartierna Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet motsätter sig att prioritera arbetet med Single European Sky. Nu kommer riksdagen att köra över dessa motsträviga partier och rikta ett tillkännagivande till regeringen. Men varför sätter man sig på bakhasorna när vi i ett klipp skulle kunna åstadkomma så mycket mer?

Fru talman! Centerpartiet både inser och bejakar flygets betydelse för att knyta ihop orter och länder och möjliggöra för människor, företagare och boende, i hela landet att vara verksamma. Centerpartiet tror inte på att skambelägga dem som har valt att leva sitt liv utanför Stockholm. Självklart - om någon tvekar om detta - ska flyget liksom alla andra transportslag i vårt land bära sina miljökostnader. Men det ska inte ske genom en flygskatt, utan genom att det ges rätt incitament till klimatsmarthet och effektivitet. Flygbranschen själv vill detta, och har signalerat det, men man vill självklart göra det på ett vettigt och effektivt sätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Fru talman! Jag ska ta upp några exempel på långt mer effektiva sätt att gå till väga än att införa flygskatten: att främja forskning och utveckling av biodrivmedel för flygindustrin, att stegvis höja användningen av biobränsle och att politiskt ge de långsiktiga spelregler som branschen så starkt efterfrågar för att på så vis både få en stabil efterfrågan och en storskalig produktion av bland annat biojet. Självklart ska Sverige också vara internationellt pådrivande så att Chicagokonventionen revideras och effektiva ekonomiska styrmedel kan införas för internationellt flyg. Slutligen måste självfallet kraven på de EU-interna flygen och hur de fördelas skärpas väsentligt.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag lyfta upp behovet av en god, hållbar och konkurrenskraftig luftfart i hela Sverige. Sverige är ett land med stora avstånd, och det innebär att det behövs ett fungerande flyg och möjligheter för människor att ta sig till andra destinationer inom landet och ut i världen.

Väldigt mycket av produktionen av flygtransporter upprätthålls av regionalt och lokalt ägda flygplatser. Man skulle kunna uttrycka det så att dessa regionalt och lokalt ägda flygplatser matar den statliga flygplatshållaren Swedavia med trafik. Det finns ett ömsesidigt beroende. Men de ekonomiska förutsättningarna för dessa två typer av flygplatshållare är väsensskilda. Man skulle kunna tala om att de regionalt och lokalt ägda flygplatserna är de fattiga kusinerna från landet.

Det finns därför, som Centerpartiet ser det, starka skäl för att ägaren staten och Swedavia ser över den vinstdelningsmodell som finns, eller som borde finnas, inom Swedavia i syfte att stärka också de regionala flygplatsernas funktionalitet. Då blir det inte fråga om att flytta skattemedel, utan det blir fråga om att flytta och fördela intäkter av flygtrafiken på ett vettigt vis.

Jag står självklart bakom de av Centerpartiet och Alliansen lämnade reservationerna i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation 13.

(Applåder)


Anf. 111 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Jag vill börja med att dra tillbaka mitt tidigare yrkande, för det var helt enkelt fel. Jag yrkar inte på någonting alls.

Jag skulle vilja fråga dig, Anders Åkesson, varifrån du har tänkt att man ska få all denna biomassa. Jag är också teknikoptimist i grunden, och jag tror att teknik kommer att kunna bidra mycket i klimatomställningen. Jag vill att vi ska använda bioråvaran smart, effektivt och i mesta möjliga mån.

När det gäller flyget funkar det dock inte så; det är inte så lätt. Låt oss tänka oss att vi har till 100 procent biobaserat flyg fram till år 2030 och fortsätter med den ökning som har skett på flygområdet - en ökning som Centerpartiet har välkomnat och inte ifrågasatt. Om vi ser denna fortsatta ökning parallellt med att vi går över till 100 procent förnybart kommer klimateffekten att vara exakt densamma som nu. Vi får alltså fortsatt en situation där vi har enorma utsläpp och en enorm klimateffekt från flyget. Min första fråga till Anders Åkesson är: Hur kan man acceptera en sådan klimateffekt?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Den andra frågan är: Om vi nu ska sikta på 100 procent förnybart - varifrån ska denna biomassa tas? Vi ser redan nu den brist som har uppstått när vi ska fylla upp transportsektorn i övrigt. Vi har bland annat sett att det har kommit in palmolja på marknaden. Än så länge har inte Centerpartiet ifrågasatt palmolja på drivmedelsmarknaden. Vi har gjort det, för vi tycker att det är jätteproblematiskt. Är det palmolja som man ser framför sig? Är det den som ska vara med i omställningen av flyget? Varifrån ska allt detta tas? Det är min fråga till Anders Åkesson.


Anf. 112 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Låt oss avfärda palmoljan. Det finns ingen som någonstans i Europa eller i Sverige driver att vi ska hålla på och elda palmolja. Det där är bara dumheter. Vi har kommit överens på Europanivå om att vi inte ska elda palmolja, så försök inte klistra den etiketten på Centerpartiet eller på någon annan!

Varifrån kommer bioenergin? Till skillnad från Miljöpartiet tror Centerpartiet på marknaden och på politiskt stabila besked, som marknadens aktörer efterfrågar för att omedelbart påbörja produktion av biodrivmedel för all form av transportarbete. Vi tror på att ge tydliga politiska besked till transportindustrin, i detta fall flyget, om en stegvis kvotering och inblandning av biobränsle. Bränslet kommer att bli dyrare, men man vet varför man betalar mer.

Det handlar om att upphöra med planerna på att införa en skatt på kilometer på landbacken, Tovatt. Era idéer och ert vurmande för kilometerskatt, skatt på landbacken, i Sverige kommer utöver att skicka ut oss ytterligare i Europas periferi att kraftigt förhindra möjligheten att ta till vara den bioenergimassa som finns och som är möjlig att omsätta i bioekonomi i vårt land.

Avslutningsvis, fru talman, handlar det om att sluta att hota äganderätten. Vi ser ständigt detta hot av ägande- och förfoganderätt i svenskt skogsbruk som Miljöpartiet och regeringen återkommande hemfaller till.

Detta tror jag vore de tydligaste och bästa beskeden, fru talman, att ge för att få fram de mängder bioenergi som fordras för att ställa om flyg och andra transportmedel i vårt land. Därutöver handlar det om effektivisering, och det har jag redan nämnt.


Anf. 113 Lorentz Tovatt (MP)

Fru talman! Detta med att man ska använda bioråvara i olika sektorer ekar bekant. Det beror på att Centerpartiet har detta som sitt mantra när man stöter på ett samhällsproblem. Om vi har problem med utsläpp från bilar ska vi använda biobränsle. Om vi har problem med utsläpp från lastbilar, vilket är ett reellt problem - vi ser att lastbilar tar marknadsandelar från järnvägen - ska vi sätta in biomassa där. Samma sak gäller för bussar.

Kemin ska ställas om med hjälp av biomassa. Plasten ska vi producera biobaserat i framtiden. Textilier - kläder - ska produceras med biomassa. När det gäller sjöfarten ska färjor köra på biomassa.

Någonstans här gör man självmål på ett sätt. Vi vet att den svenska skogen har en stor potential, och vi är överens om att vi ska använda mycket av denna potential och se till att vi kan använda bioråvaran i Sverige till att ställa om samhället. Vi vet också att Sverige globalt sett är ett land som har väldigt god tillgång till detta, men det har inte andra länder. När vi snackar om att ställa om hela flygsektorn pratar vi om enorma behov.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Dessa saker orkar inte Centerpartiet ta in. De är lite för jobbiga att acceptera. De innebär nämligen att man samtidigt som man ska ställa om transporterna till att bli förnybara också måste erkänna att det finns ett problem med att vi flyger för mycket. Det orkar inte Centerpartiet göra. Det är i stället påverkan på den biologiska mångfalden och brist på bioråvara som kommer att bli konsekvensen av Centerpartiets politik.

Utöver detta klingar det också bekant eftersom man generellt oftast motsätter sig skatter på detta område. Man säger att man vill att utsläpparna ska betala, men så fort Miljöpartiet föreslår en åtgärd som gör att utsläpparna ska betala är man emot. Det gäller vägslitageskatten, drivmedelsskatten under hela den förra mandatperioden, flygskatten och så vidare.


Anf. 114 Anders Åkesson (C)

Fru talman! Skälet till att Tovatt känner igen det centerpartistiska mantrat är kanske att vi har hållit oss till samma politik såväl i regeringsställning som i opposition. Så är ju inte fallet med Tovatts parti, och det är ett bekymmer för Miljöpartiet. Detta är säkert skälet till att du känner igen det som jag har sagt.

Centerpartiets mantra bioekonomi, eller omställning, bland annat genom att använda biodrivmedel, elektrifiering, transporteffektivitet och så vidare, är ett mycket bättre och roligare mantra att jobba med än Miljöpartiets återkommande mantra om skatt på avstånd, kan jag upplysa Tovatt om.

Jag ställde i mitt anförande en fråga: Av vilken orsak ställer Miljöpartiet inte upp på att mycket hårdare än i dag driva på för Single European Sky, som om det genomförs i ett klipp skulle kunna reducera det europeiska flygets klimatpåverkan med 10-12 procent? Om det så, fru talman, bara handlade om 1 procents reduktion av det europeiska flygets utsläpp - och nu handlar det om 10-12 procent - skulle detta innebära en oändligt mycket större klimatvinst än den flygskatt som Tovatt, Miljöpartiet och regeringen så krampaktigt håller sig fast vid.

Jag tycker att Tovatt skulle ha använt replikomgången till att förklara varför han och Miljöpartiet inte tycker att man ska prioritera internationella regler och samarbete i syfte att uppnå klimatverkan på flyget. Jag är ledsen över att Tovatt inte tog denna chans, men jag fick ju möjlighet att påpeka det.


Anf. 115 Nina Lundström (L)

Fru talman! Jag står bakom alla förslag där Liberalerna finns med, men för tids vinnande yrkar jag bifall bara till reservation nr 10.

Fru talman! Behövs flyget? Fyller flyget någon funktion i transportsektorn? Skapar flyget mobilitet? Ska flyget ta ett miljö- och klimatansvar? Dessa är några frågor som även jag tänker ta upp - de har ju debatterats här före mig.

Fru talman! Teknikutvecklingen går väldigt fort inom transportsektorn. Politikens roll borde vara att skapa långsiktiga spelregler. Politiken borde inte ta ställning till framtidens teknik men skapa förutsättningar. Spelregler handlar ju om att ta bort hinder för utvecklingen och om att möjliggöra kunskap, innovationer, forskning och utveckling. Det gäller också att utveckla ekonomiska styrmedel som premierar dem som vill bidra till bättre miljö och klimat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Mobilitet är i sig viktigt. Mobilitet är bra. Att resa eller transportera något från A till B ska ske så klimatsmart som möjligt. Mobilitet för personer och gods är viktigt. Sverige är ett glest befolkat land - vi har ca 23 invånare per kvadratkilometer. Flyget behövs därför.

Liberalerna anser att politiken ska vara teknikneutral, att vi ska utforma styrmedel som premierar miljön samt att avgifter kan användas om de kommer till nytta. Skatter och avgifter kan användas för att sätta ett pris på effekter som till exempel inte är bra för miljön. Men poängen med ett sådant system är att premiera den som vidtar bra miljöåtgärder och att låta den som inte vidtar några åtgärder betala mer.

Detta är bristen i regeringens politik. Regeringens åtgärder i fråga om flygskatten är blinda för dem som försöker att vidta klimatsmarta åtgärder. Den som har gamla, bränsleslukande flygplan betalar inte mer än den som har satsat på de nya, moderna, mer energieffektiva, lättare och miljösmartare planen. På vilket sätt är det klimatsmart?

Fru talman! Chicagokonventionen har nämnts i debatten. Den är orsaken till att flygbränsle inte kan beskattas, som det ser ut i dag. Det borde kunna göras. Utgångspunkten i Chicagokonventionen är att staterna ska samarbeta internationellt, och därför skapades också ICAO. Det är viktigt med internationella styrmedel, och vi tror att Sverige måste göra mer för att vara pådrivande på detta område.

Det gemensamma europeiska luftrummet har också nämnts. Det är nämligen där de stora miljöeffekterna skulle kunna komma. Att flyga rakaste vägen från A till B borde vara självklart, och Sverige borde göra mer för att vara pådrivande i detta arbete.

Varje dag hanterar den europeiska flygtrafikledningen ungefär 26 000 flygningar. Därför måste vi se till att luftrummet används på det smartaste sättet. Single European Sky är viktigt. Jag noterar att Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har reserverat sig. Varför gör ni det?

Det är intressant med det arbete som har bedrivits i frågan, och nu öppnas dessutom nya möjligheter. Jag kan konstatera att frågan har blockerats av länder inom EU på grund av en liten flygplats på Gibraltar. Ta nu chansen att försöka vara pådrivande och se till att vi får en förändring! Det är här som de stora miljövinsterna finns.

Hur ska då flyget bli mer miljö- och klimatsmart? Vilka styrmedel ska man använda? Vad är politikens ansvar? Vad är resenärernas - eller flygbranschens - ansvar?

Det ska naturligtvis vidtas en rad olika åtgärder. Det handlar om nya drivmedel som också ekonomiskt sett är rimliga. Det handlar om differentierade landningsavgifter utifrån hur mycket biobränsle som används vid flygningar. Det handlar även om ett reduktionspliktsystem, om klimatdeklarationer, om att flyga rakaste vägen och om nya, bränslesnåla, effektiva flygplan. Det finns mycket som man kan göra, och det måste göras mer.

Vad gäller framtidens flyg hade trafikutskottet besök av det norska trafikutskottet. Då kunde vi konstatera att Norge sannolikt kommer att få sitt första eldrivna flygplan, kanske redan i sommar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Vi ser också en utveckling internationellt sett på detta område. Det enda vi vet med säkerhet är att vi inte vet hur framtidens farkoster kommer att se ut. Därför måste vi ha långsiktiga spelregler.

Från Liberalernas sida ser vi även en helt annan sektor som också bidrar till utsläppen. Det handlar om hur människor tar sig till och från flygplatserna. Vi menar att vi måste kunna göra mer här. Det är också detta som vår reservation handlar om - att se till att det går lätt att klimatsmart ta sig till flygplatserna. Det gäller alla, och vi menar att man bör satsa ännu mer på detta.

De regionala flygplatserna är otroligt viktiga. Sverige är ett glesbefolkat land med 23 invånare per kvadratkilometer, och det måste man förhålla sig till om hela landet ska leva. Den utveckling som den rödgröna regeringen driver är oroande.

Vad gäller Arlanda flygplats tillsatte regeringen ett Arlandaråd. Vi menar att det finns anledning till oro för vad som kommer att hända även med Arlanda. Hur kommer det att bli med preclearance? Kommer flygskatten att påverka den negativt? Där är regeringspartierna svaret skyldiga.

Vad gäller flygtrafikledningstjänsten, som har nämnts i debatten här, är det väldigt bra att utskottet har agerat. Liberalerna ser fram emot att få fram mer information om hur detta ska se ut i framtiden och vara säkert.

Fru talman! Jag inledde med följande frågor: Behövs flyget? Fyller flyget en funktion i transportsektorn? Skapar flyget mobilitet?

Ja, flyget behövs. Det fyller en funktion i transportsektorn, och det skapar mobilitet. Men precis som alla andra sektorer ska flyget också ta miljö och klimatansvar, och det är fullt möjligt.

(Applåder)

(forts. § 12)


Anf. 116 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Lika glad som man blir när man hör liberaler tala om att utsläpparen ska betala, lika ledsen blir man när de alltid failar när det gäller att genomföra det. Det är återkommande i Liberalernas politik att de säger detta, men tyvärr genomför de det inte. Det är verkligen beklagligt.

Apropå detta med att utsläpparen ska betala talade Nina Lundström fint om att skapa incitament. Hon sa att miljöavgifter och skatter ska användas i den mån de skapar incitament att vara mer miljövänlig och leder till tekniksprång och liknande. Jag har ett tips här. Det finns ju ett sätt att vara mycket mer miljövänlig, och det är att välja tåget.

Luftfart

När man talar om att skapa miljöincitament glömmer man ofta bort att det finns alternativ som inte är samma transportmedel. Den vanligaste flygresan inom Sverige är mellan Stockholm och Göteborg. Det är inte rimligt. Det är verkligen inte rimligt att man tar flyget mellan Stockholm och Göteborg. Man tjänar på sin höjd 15-20 minuter på det, och man släpper ut ofantliga mängder koldioxid.

Utöver detta kan man ifrågasätta detta med skattebefrielse generellt, som liberal princip. Vi vet att järnvägen i dag betalar banavgifter. Vi vet att flyget redan är kraftigt subventionerat och så vidare. Då blir min fråga till Nina Lundström: Vari ligger det liberala med att låta flyget vara ett frälse som är skattesubventionerat? Jag har aldrig förstått på vilket sätt det skulle vara liberalt.


Anf. 117 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag räknade upp ett antal åtgärder som vi i Liberalerna anser vara helt självklara för att flyget ska bli mer miljö- och klimatsmart. Men det jag inte kan förstå är hur Lorentz Tovatt resonerar kring en skatt som inte premierar dem som försöker göra rätt saker. Den är så trubbig att den som skitar ned och kör med gamla flygplan som slukar mängder av energi får betala lika mycket som den som har nya, smartare och lättare plan som är energieffektiva.

Vi kan göra en liten tankeövning om detta med skatter. Låt oss anta att försöket med elplan lyckas. Låt oss anta att forskarna i Luleå har hittat ett sätt att tillverka biobränsle som Sverige skulle kunna vara självförsörjande på. Om flyget då blir miljö- och klimatsmart, på vilket sätt kommer då flygskatten att premiera dem som försöker göra de rätta sakerna?

Lorentz Tovatt har inte svarat på varför han och regeringspartierna reserverar sig i frågan om att kunna flyga den smartaste vägen från A till B inom Europa. Då kan man spara in massor av bränsle, någonstans mellan 10 och 15 procent, vilket är mycket mer än den marginella effekt det får på svenskt område.

Vi liberaler tror på styrmedel, men ska man argumentera ur ett miljöperspektiv ska man verkligen se till att de som gör rätt saker och tar miljösmarta initiativ premieras - inte att alla ska betala lika mycket oavsett vilka åtgärder de har vidtagit. Där är Miljöpartiet svaret skyldigt.

Sedan förstår jag att Miljöpartiet tycker att alla ska åka tåg och vill använda styrmedel för att uppnå det, men säg det då! Då ska man tala om att det handlar om att prisa ut flyget.


Anf. 118 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Jag sa precis det. Jag sa att det ofta är mycket rimligare att ta tåget i stället för flyget. Det betyder inte att jag tror att man i framtiden inte kommer att flyga över huvud taget. Det är det ingen som påstår.

Det är svårt att greppa det här. Det som få vet om är att om man jämför globalt är Sverige ett av de billigaste länderna i världen när det gäller att flyga. Flyget är momsbefriat, skattebefriat. Vi har ju skatt på det mesta annat - vi har banavgifter, och när det gäller bilar beskattar vi både bränslet och fordonet. Vi beskattar den tunga trafiken. Vi beskattar det mesta annat, men flyget ska alltså vara skattebefriat. Det är som sagt momsbefriat och billigast i världen. Det är kraftigt subventionerat, nationellt, regionalt och från kommuner och liknande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Någonstans där återkommer jag till min grundfråga: Vari ligger det liberala? Vi vet att vi har det mest effektiva sättet att steka planeten. Man kan i princip inte göra någonting annat som är mer effektivt när det gäller att förstöra planeten. Ska detta då fortsätta att vara frälset, som vi liksom har på en piedestal? Man säger: Detta ska vi absolut inte beskatta.

Sedan gäller det de saker som Nina Lundström nämner om att faktiskt bidra till en omställning inom flyget. Vi är för det. Det är positivt - absolut. Självklart ska vi ha mer åtgärder för att få in mer biobränsle, till exempel. Vi ska ha teknikutveckling på elsidan. Men det är inte det som denna debatt handlar om. Denna debatt handlar om att det är alternativa fakta att tro att vi kommer att kunna flyga mer i framtiden.

I forskningen är man överens. Därför ställer jag återigen frågan: Varför, om vi vet allt detta, ska flyget fortsätta att vara ett frälse som är skattebefriat och kraftigt subventionerat?


Anf. 119 Nina Lundström (L)

Herr talman! Huvudfrågan är: Tror vi att det går att ställa om flyget? Vi menar att allting tyder på att det som sker just nu gör att flyget kommer att ta ett större miljöansvar. Det sker redan i dag. Flyget betalar i dag start- och landningsavgifter. Flyget betalar i dag för all den infrastruktur som finns kopplad till flygandet. Det finns alltså redan möjligheter att utveckla ett system utifrån det.

Men det som Tovatt inte svarar på är: Varför ska den som kör med gamla flygplan, som slukar mängder av energi, betala lika mycket som den som kör med de mest klimatsmarta flygplanen, de nya flygplanen, som är oerhört mycket mer bränslesnåla? Var är den miljöstyrande effekten i flygskatten för att premiera dem som gör rätt? Det svarar inte Tovatt på.

Herr talman! Det finns också mycket kring detta med statistik. Jag skulle vilja upplysa Tovatt om att det finns en uppföljningsgrupp inom trafikutskottet som har tittat på flygets påverkan och vilka möjligheter som fanns. Där lyfte man fram möjligheten att utveckla alternativa bränslen och att det finns en teknikutveckling. Man kan konstatera: Skulle man ställa allt flyg i hela världen skulle man uppnå kanske 2 procent av alla CO2-utsläpp, och höghöjdseffekterna är 4-5 procent. Denna utredning heter 2013/14:RFR16. Jag rekommenderar Tovatt att ta del av den, för där finns det mycket bra statistik.

Vi från Liberalerna tror på att vi ska ställa om flyget, och vi ska se till att premiera det med politiska beslut. Men ska vi prata miljöstyrande avgifter ska de verkligen ha den effekten och ingenting annat. Vi ser med stor spänning på vad som händer i Norge, och vi ser med stor spänning på vad forskning har kommit fram till. Vi är helt övertygade om att teknikutvecklingen kommer att medge stora möjligheter. Men Tovatt är svaret skyldig. Varför ska den som smutsar ned komma undan, och varför ska den som gör rätt saker betala mer?


Anf. 120 Robert Halef (KD)

Herr talman! Luftfarten är ett viktigt transportmedel som knyter ihop Sverige med stora delar av världen och underlättar för företag och invånare att verka och bo i olika delar av landet. Flyget har även en stor betydelse för konkurrenskraften, tillväxten och inte minst turistnäringen i vårt land.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Herr talman! Det är viktigt att även flyget går mot mer fossiloberoende drivmedel och bidrar till mindre utsläpp och negativ påverkan på miljön och klimatet. Flyget betalar i dag via utsläppsrätter för en del av sina utsläpp och står i dag globalt för ca 5 procent av globala koldioxidutsläpp.

Med ny teknik och moderna och mindre bränslekrävande flygplan och tillräcklig tillgång till biobränsle kan man minska utsläppen från flyget. Med Single European Sky, som innebär en rakare och kortare flygväg inom EU, kommer utsläppen från flyget att minska med ca 10-12 procent.

Kristdemokraterna vill även framhålla att det behöver genomföras mer ändamålsenliga åtgärder mot flygets klimatutsläpp genom EU och den internationella luftfartsorganisationen ICAO och att Sverige ska verka aktivt via FN, ICAO och EU för att genom utsläppsrätter ytterligare minska flygets klimatpåverkan.

Herr talman! För flygbranschens del är det av stor vikt att det möjliggörs en tillräcklig tillgång till biobränslen. Därför är det viktigt att fortsätta arbetet med att utveckla och öka tillgången till förnybara bränslen för att minska flygets klimatpåverkan. Kristdemokraterna anser att det behövs en nationell plan för utveckling av biobaserade flygbränslen för att säkra tillgången till biobränsle till flyget, så att vi får en omställning till biodrivmedel på riktigt.

Herr talman! På initiativ av allianspartierna riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen i december 2017 om behovet av en nationell flygstrategi som värnar de regionala flygplatserna och deras fortlevnad. Vi förväntar oss att regeringen skyndsamt hanterar tillkännagivandet.

Herr talman! De regionala flygplatserna i Sverige har en stor betydelse för att kommunikationen med Stockholm och andra orter runt om i Sverige och ute i världen ska fungera. De mindre icke-statliga flygplatserna finns runt om i landet och ägs främst av kommuner med stöd av landsting och regioner. Dessa flygplatser är mycket viktiga för kommuner och regioner och är jobbskapande, men de har inte tillräckligt med resenärer för att möjliggöra en hög omsättning. Därför har de svårt att klara sig på egen hand.

Kristdemokraterna anser därför att en möjlig organisation skulle kunna vara att staten finansierar och säkerställer driften när det gäller alla de områden som är avgörande för att bedriva flygverksamhet - det handlar bland annat om brand och räddningstjänst, tull, polis, säkerhetskontroll och snöröjning. Övrig drift skulle kunna skötas av en lokal eller regional aktör. En sådan konstruktion skulle accepteras av Europeiska kommissionen, då liknande arrangemang redan finns i flera andra europeiska länder.

Kristdemokraterna anser att det behövs insatser på statlig nivå för att jämställa villkoren för de regionala flygplatserna och för de statliga flygplatserna. Och en finansieringsform för de icke-statliga regionala flygplatserna behöver ses över för att skapa långsiktigt hållbara lösningar och säkra deras existens.

Herr talman! En nationell flygskatt, som regeringen föreslår att man ska införa från och med nästa månad, är skadlig för svensk ekonomi. Nästan samtliga remissinstanser dömer ut denna nationella flygskatt. En sådan skatt blir i praktiken en straffskatt för dem som är mest beroende av flyg. En nationell flygskatt äventyrar arbetstillfällen, fördyrar resande och transporter samt slår hårt mot regionala flygplatser. Dessutom kommer den att slå hårt mot invånare och näringsliv på landsbygden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

En majoritet i riksdagen är emot en nationell flygskatt. Lagrådskommentarerna är kritiska, och 90 procent av remissinstanserna är negativa och anser att en nationell flygskatt är samhällsekonomiskt skadlig. Detta till trots kommer regeringen att införa en flygskatt.

Herr talman! Med en nationell flygskatt minskar Sveriges totala utsläpp med ca 0,2 procent - det är en marginell effekt på miljön. Det kan jämföras med vägtrafiken, som släpper ut ca 0,2 procent på 48 timmar.

Nederländerna, Irland, Danmark och Portugal har avskaffat en nationell flygskatt för att den är tillväxthämmande. Regeringen har insett detta och kompenserar de regionala flygplatserna med 120 miljoner, öronmärkta pengar, med anledning av införandet av en nationell flygskatt. Klimathotet, som flygskatten är tänkt att avhjälpa, är globalt och behöver globala överenskommelser. Därför säger Kristdemokraterna nej till en nationell flygskatt.

Herr talman! Tillväxten i Stockholm är hög. Befolkningen växer med rekordfart. Därför behöver Stockholm en citynära flygplats, som Bromma flygplats, som utgör ett nav när det gäller inrikesflyg och även en del utrikesflyg. Som ekonomisk drivmotor i Sverige behöver Stockholm snabba transporter både inrikes och utrikes. Bromma flygplats har dessutom stor betydelse för de regionala flygplatserna och för landsbygdens tillgänglighet.

Hotet om en nedläggning av Bromma flygplats, som är ett nationellt intresse, kvarstår, då regeringens utredare har föreslagit att flygverksamheten ska flyttas till Arlanda medan Bromma flygplats mark i stället ska användas för att bygga bostäder på. Arlanda flygplats gör nu stora investeringar via Swedavia för att klara av framtida utmaningar och ökad trafikering. Dessutom saknar man kapacitet att ta hand om Brommas flygtrafik.

Bromma och Arlanda kompletterar varandra och bidrar till ökad tillgänglighet, tillväxt och jobbskapande. Därför säger Kristdemokraterna nej till nedläggning av Bromma flygplats.

Herr talman! Det är mycket oroande att det vid flera tillfällen har uppdagats att piloter och flyganställda har varit berusade i tjänsten. Många passagerares liv riskeras eftersom risken för flygplansolyckor ökar med detta.

För att säkerställa passagerarnas trygghet och säkerhet anser Kristdemokraterna att det bör införas ett krav på att alkotesta piloter och besättningspersonal vid på- och avstigning på flyget.

För att öka trafiksäkerheten på väg har riksdagen drivit på frågan om alkobommar vid hamnar. Inom en snar tid kommer alkobommar att införas vid hamnar för att förhindra att alkoholpåverkade förare kommer ut på våra vägar. Kristdemokraterna anser att det är minst lika viktigt att införa alkotest även för piloter och flygpersonal för att öka säkerheten för flygpassagerare.

Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till Kristdemokraternas reservation 16.


Anf. 121 Lorentz Tovatt (MP)

Herr talman! Jag kan inte hålla mig borta - tack för ordet!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Jag vill bemöta en siffra som nämns och som även Nina Lundström nämnde innan, och det är det här med att 5 procent av utsläppen världen över kommer från flygresandet. Det kan man tycka låter lite. Det är det naturligtvis inte; det är enormt, även om det kan låta lite.

Det man ska komma ihåg är att svenskar tillhör den grupp som flyger absolut mest i världen. Om alla skulle flyga lika mycket som svenskar skulle vi därför ha riktiga problem. Då hade vi inte ens kunnat prata i de här termerna längre, utan då hade det varit riktig fara å färde. Det vill jag att man ska ha med sig när man slänger sig med just den siffran så att man inte förvillar någon i det sammanhanget.

Som näringspolitisk talesperson får man åka omkring och träffa en massa aktörer och företag. Oftast blir jag väldigt glad när olika sektorer och företag säger att de vill bidra och ställa om till biobaserade bränslen och bioråvara i sin produktion. Det handlar om kemikalieindustrierna och om dem som tillverkar bussar och lastbilar. Det handlar om plast, kläder, sjöfart och så vidare. Jag ska inte upprepa allt det jag sa innan.

Jag blir alltid väldigt glad när jag hör detta. Men när jag tänker efter blir jag samtidigt lite orolig, för det innebär ju att vi måste få biomassa någonstans ifrån. Vi har mycket biomassa i Sverige men det är inte oändligt, och globalt har vi det verkligen inte. Sverige är väldigt rikt på biomassa om man gör en global jämförelse.

Min fråga till Robert Halef blir därför: Givet de begränsningar som finns, kommer vi att kunna öka flygresandet från Sverige? Kommer hela världen att kunna flyga lika mycket som svenskar gör?


Anf. 122 Robert Halef (KD)

Herr talman! Tack, Lorentz, för frågan! Jag har nämnt en hel del förslag från Kristdemokraterna om hur vi vill komma till rätta med flygets utsläpp. Det är väldigt viktigt att det finns tillräckligt med biodrivmedel även för flyget. I dag finns det inte det, och därför ligger det ett mycket stort ansvar på oss och på branschen att se till att det finns tillräckligt med biodrivmedel så att de kan ställa om på riktigt och så att flyget kan ta sitt ansvar när det gäller utsläpp. De betalar för sin del av utsläppen via utsläppsrätter, start- och landningsavgifter och så vidare.

I mitt anförande nämnde jag siffran 0,2 procent i samband med den nationella flygskatt som ska införas från den 1 april, om ungefär tio dagar, och som kommer att göra resorna dyra för alla dem som är beroende av att flyga i Sverige.

Sverige är ett avlångt land med stora avstånd mellan olika kommuner och regioner. Vi är väldigt beroende av flera trafikslag. Flyget fyller en stor och viktig bit av tillgängligheten och gör att människor kan bo och verka i olika delar av landet, liksom att företag kan finnas kvar i landsorten och skapa jobb och tillväxt.

Den här flygskatten, som är ungefär 1,8 miljarder i en budget på 1 000 miljarder, kommer inte att hjälpa de människor som bor ute på landet och de företag som är beroende av resandet. Men i och med att regeringen själv har insett att detta är en skadlig skatt har man avsatt 120 miljoner kronor i öronmärkta pengar till vissa regionala flygplatser för att de ska kunna överleva er nationella flygskatt. Vi vet att de nationella flygplatserna redan får 133 miljoner i budgetstöd från staten för att kunna överleva. Nu kommer ytterligare kostnader på dem.


Anf. 124 Robert Halef (KD)

Herr talman! Jag tror inte att jag kan vinna just Lorentz Tovatt i den här debatten. Han hör och säger det han vill i talarstolen. Jag håller mig till de faktauppgifter som finns i det betänkande som vi har arbetat fram i utskottet.

Jag nämnde i talarstolen att om man följer alliansregeringens rekommendation om att införa en så kallad Single European Sky kommer utsläppen att minskas med 10-12 procent. Detta har regeringspartierna och Vänsterpartiet sagt nej till i utskottet, och därför har vi ett tillkännagivande till regeringen på denna punkt.

Samtidigt säger ni ja till en nationell flygskatt som gör att utsläppen skulle minska med 0,2 procent. Egentligen kan Lorentz Tovatt ställa frågan till sig själv: Är 0,2 procent bättre än att satsa på ett annat system som skulle ge en minskning på 10-12 procent?

Jag tror att det är väldigt viktigt att hålla sig till det man pratar om i sina inlägg. Nu är Lorentz Tovatt inne på globala frågor när det gäller miljön, och det är exakt vad vi säger: Miljöfrågan är global. Därför ska den hanteras globalt via ICAO, EU och FN, via utsläppsrätter och så vidare.

Samtidigt ska vi också motivera till att tekniken går fram så att även farkosterna blir mer miljövänliga genom motorer, batteridrift och så vidare. Vi är inte emot all utveckling på den här sidan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Men samtidigt måste du inse att Sverige är ett framgångsrikt land med bra tillväxt och bra ekonomi. Sverige är ett exporterande land. Vi är beroende av olika trafikslag, och även flyget behövs. Ibland behöver vi resa med kortare restid. Därför är det viktigt att flyget är bra, att det är billigt att resa och att vi samtidigt tar ansvar för miljön.


Anf. 125 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till motivreservation nr 9.

Vi vill se att utvecklingen av Arlanda inte endast går ut på att det ska bli en stor och central flygplats utan att den faktiskt håller sig inom miljöramarna inom det tillsatta klimat- och miljöramverket.

Vi behöver helt enkelt minska flyget i takt med att alternativen byggs ut. Det är där vi står i dag, och det behöver ske fort. Nya rapporter visar att Parismålen inte kommer att nås. Det är fruktansvärt. Faktum är att vi kan nå klimatmålen om vi jobbar effektivt med att ställa om och samtidigt jobbar med kolinbindning.

På Island utvecklas ny teknik för att göra basalt av koldioxid från atmosfären. Det kommer nya tekniker, och man ska inte vara tekniktroende på det sättet att man tror att man ska fortsätta med utsläppen.

Snarare måste vi dra i nödbromsen fort - verkligen fort! Vi måste titta på vår konsumtion, vi måste resurseffektivisera och vi måste jobba med cirkulär ekonomi för att få ut så mycket som möjligt av så lite resurser som möjligt - och transportera mindre med flyg. I dag transporteras många produkter även inom flygsektorn.

Det är en nödbroms som gäller nu - inget annat. Det är nödbromsen om vi vill ha en civilisation, om vi inte vill ha stormar och översvämningar som förstör vår infrastruktur, som blåser bort järnvägen och vägnätet, så att vi över huvud taget inte kan transportera mat hem till våra egna bord. Det är där vi är. Vi måste förstå det!

Det är vi som har chansen att vända utvecklingen - ingen annan. Det kommer inte att vara någon annan. Det är nödbromsen. Då är en flygskatt om 60-80 kronor inrikes och några hundralappar utrikes ganska lite.

Det som däremot måste göras är att bygga ut alternativen för att få med väljarskarorna. Vi har satsat på nattåg till Jämtland i budgetförhandlingarna tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Då kan man sova upp till Östersund och sedan ta sig med andra transportmedel upp till hela Norrland. När vi är i Norrland och pratar med folk som bor längst norrut säger de att det är nattågen till Östersund som är avgörande för om de ska kunna pendla. Det är så de har pendlat i alla tider när de inte har haft någon järnväg i Norrland eftersom alla bara har satsat på storstäderna och södra Sverige. Men nattågen till Jämtland har varit deras räddning. De nattågen drog vi in därför att vi inte hade ett markperspektiv.

Vi lyssnar inte tillräckligt mycket på befolkningen, utan vi sitter här i Stockholm, i riksdagen, och bygger vår lilla bubbla som skapar lite ekonomisk tillväxt och tror att vi gör det jättebra. Men vi behöver lyssna. Vi behöver vara ute i landet och prata med folk om vad de behöver för att ställa om. Det de behövde var nattågen till Jämtland, och nu har de rödgröna räddat dem - tack och lov!

Det är så vi ska fortsätta att jobba. Vi ska bygga ut alternativen samtidigt som vi gör det svårare att göra fel. Vi kommer att behöva flyga mindre. Vi släpper ut lika mycket på en tur-och-retur-resa till Thailand som vi släpper ut på bilresor under ett helt år. Det är enorma mängder som släpps ut för varje flygresa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Vi kommer inte att kunna ersätta mer med biobränsle. Biobränslet ska delas mellan många transportslag. Den största kolsänkan är skogsmarkerna. De binder in mycket mer kol än vad vi släpper ut fossilt varje år. Men om vi skapar en massa hyggen, särskilt på torrmarker, kommer det kolet att släppas upp ur marken. Därför måste vi vara försiktiga med biobränslehanteringen. Vi kommer inte att kunna ha biobränslet enbart till flyg.


Anf. 126 Nina Lundström (L)

Herr talman! Jag vill ställa samma fråga till Emma Wallrup som jag också har debatterat med andra i kammaren. Det handlar om synsättet på styrmedel.

Hur ser Vänsterpartiet på detta? Vi från Liberalernas sida tycker att om det ska finnas styrmedel som syftar till bättre miljöalternativ, måste det finnas en konstruktion som premierar dem som gör insatser för färre och mindre utsläpp jämfört med dem som faktiskt inte gör något alls.

Konstruktionen av flygskatten ger konsekvensen att de som har gjort insatser, köpt nya energieffektiva plan, till och med försökt blanda in biobränsle, har betalat lika mycket som de som inte har gjort någonting alls, flugit med halvtomma plan eller kört med en gammal flotta.

Hur ser Emma Wallrup och Vänsterpartiet på detta? Ni står ändå bakom regeringens förslag.

Utifrån de internationella möjligheter som finns, varför agerar inte Vänsterpartiet mer envetet för att verkligen vidta åtgärder så att flygsträckor som går från A till B på europeisk nivå planeras på smartaste sätt? Där har ni reserverat er, precis som Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Det handlar om att flygplanen kan flyga rakaste vägen. Varför har ni reserverat er? Varför vill ni inte ställa upp på detta? Där skulle man kunna spara bränsle på motsvarande 10-15 procent. Det vore också en viktig åtgärd - förutom att arbeta internationellt. Flygplan flyger över hela världen. De stannar inte i Sverige, utan de flyger över hela världen. Då måste det finnas internationella skatter. Vad är Emma Wallrups svar?


Anf. 128 Nina Lundström (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Luftfart

Herr talman! Jag noterar ändå att Emma Wallrup och Vänsterpartiet inte vill svara på den principiella frågan om styrmedel. Man argumenterar för att ett styrmedel ska styra miljöeffekter, men nu hör jag Emma Wallrup argumentera för att nattåget till Jämtland kräver finansiering, och därför behövs flygskatten. Det är väl bra att det framgår här vad detta handlar om.

Jag noterar också de procentsatser som har varit uppe i debatten. Jag noterar återigen att trafikutskottet gjorde en uppföljning om flyget. Där kunde jag i dag läsa innantill att flyget står för 2 procent av CO2-utsläppen globalt, och i Sverige står vägtransporterna för 30 procent av utsläppen.

Vi från Liberalernas sida menar att oavsett transportsektor ska åtgärder vidtas, men de ska fungera lokalt, och det ska finnas miljöargument i botten. Därför har vi lagt fram ett helt paket av åtgärder som vi tror skulle vara effektivt.

Jag noterar också att Emma Wallrup tycker att Single European Sky i sig är bra. Men Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet reserverat sig i betänkandet. Jag antar att vi också kommer att rösta om frågan. Det är synd. Det är 26 000 flygrörelser varje dag över kontinenten. Tänk om de planen kunde flyga rakaste vägen.

Vi liberaler tror på biobränsle, vi tror på att satsa på forskning och innovation, vi tror på att ställa om flyget och vi tror också på ekonomiska styrmedel. Men de ska premiera dem som gör rätt och se till att de som fortsätter att smutsa ned betalar mer.

Vi ser sedan fram emot innovationerna som trafikutskottet har fått information om, inte minst från Norge. Där ser vi en mycket snabb teknikutveckling.

Emma Wallrup! Det vore bra att få svar på de frågor jag har ställt.


Anf. 129 Emma Wallrup (V)

Herr talman! Jag tyckte att jag svarade på frågorna, men jag kan svara ännu noggrannare.

Vi är som enda parti reservanter för att flyget ska minskas i samma takt som alternativen byggs ut. Här behöver man ta ett helhetsgrepp och inte sätta upp mål med Swedavia där man strävar efter att öka flyget.

Vi vill ha ett skarpt styrmedel och ett skarpt mål om att flyget ska minska i samma takt som alternativen byggs ut. I dagens läge är vi tyvärr det enda parti som vill det, men jag hoppas få med mig fler på detta. Vi är alltså mycket för styrmedel som ger den effekt vi väldigt fort behöver se.

Single European Sky har vi jobbat jättelänge med i trafikutskottet, och det finns många skrivningar som visar att vi stöder det. Att vi inte stöder den skrivning som finns i betänkandet beror på helheten i betänkandet. Det är dock en fråga som vi länge har stött och som vi har röstat igenom och argumenterat för i olika led, så det är något vi står bakom gemensamt.

Det är viktigt att vi bygger ut morötterna, gärna innan vi sätter till styrmedlen. Befolkningen måste känna att det är lätt att göra rätt. I detta allvarliga läge är det viktigt att rulla ut alla morötter och alla lösningar innan vi sätter in skatter och avgifter. Jag hoppas att alla partier tittar på detta.

Överläggningen var härmed avslutad.

Luftfart

(Beslut skulle fattas den 28 mars.)

Beslut

Regeringen bör driva på arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum (TU10)

Regeringen bör prioritera arbetet med ett gemensamt europeiskt luftrum eftersom det bidrar till minskade utsläpp och kostnader. Det tycker riksdagen som därför riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Sedan 2001 pågår ett arbete i EU om det gemensamma europeiska luftrummet, kallat Single European Sky. Syftet är bland annat att bidra till effektivare och mindre miljöfarlig flygtrafik genom att ta bort nationella gränsdragningar i luften. Flygen skulle då kunna gå den rakaste sträckan med minskade utsläpp som följd. Riksdagen tycker dock att arbetet går för långsamt och vill att regeringen prioriterar Single European Sky för att skynda på processen.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om luftfartsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Tillkännagivande om att regeringen bör prioritera arbetet med Single European Sky för ett effektivare och miljömässigt bättre nyttjande av det europeiska luftrummet. Bifall till motionerna 2017/18:1587 yrkande 2 och 2017/18:3894 yrkande 10. Avslag på övriga motioner.