Miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon

Fru talman! Betänkandet behandlar ändringar av miljöbalken och lagen om Sveriges ekonomiska zon bland annat avseende skydds- och bevarandeområden enligt EG-direktiv för Natura 2000-områden. I gällande lag och även i de förslagna lagtexterna hänvisas till Sveriges åtaganden enligt folkrätten - närmast FN:s havsrättskonvention. Denna konvention innehåller bland annat rätten till fri sjöfart inom till exempel den svenska ekonomiska zonen men även rätten att lägga ut undervattenskablar och rörledningar. I förslaget till ändrad lydelse i lagen om Sveriges ekonomiska zon sägs att tillämpningen av denna lag inte får medföra någon inskränkning av folkrätten, till exempel vad gäller att lägga ut undervattenskablar eller rörledningar och att detta även uttryckligen ska gälla bestämmelser enligt miljöbalken. I enlighet med reservation 4 anser jag att den föreslagna lagtexten på ett olyckligt sätt prioriterar sjöfart, undervattenskablar och rörledningar, till exempel den planerade rysk-tyska gasledningen. Jag menar att Sverige måste hävda att miljöskyddet ska få minst samma tyngd som dessa näringsintressen. Därför yrkar jag härmed bifall till reservation 4. Jag ställer mig i övrigt bakom reservation nr 1 om att pröva om inte Naturvårdsverket bör vara prövningsmyndighet för berörda Natura 2000-områden i den ekonomiska zonen för att få en total nationell överblick. Jag ställer mig också bakom reservation nr 3 om att föreskrifter i anslutning till denna lagstiftning bör underställas riksdagen samt reservation nr 5 om gasledningen i Östersjön, bland annat med krav på att en plan över Sveriges utnyttjande av den ekonomiska zonen ska upprättas innan vi går vidare med prövningen. Men jag avstår för tids vinnande att yrka bifall till dessa reservationer.

Fru talman! Det är utskottets betänkande om miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon, MJU3, som vi debatterar här och nu. Jag börjar med att ställa mig bakom samtliga de reservationer som Miljöpartiet har ställt sig bakom, men jag yrkar bifall endast till reservation 1. Sveriges ekonomiska zon är inte en del av Sveriges territorium utan ett område inom vilket Sverige har vissa rättsliga befogenheter att utöva rättskipning och att döma. Det är begränsat till geografiska områden eller sakområden. De nämns här som jurisdiktion. Bestämmelser i lagen om Sveriges ekonomiska zon är grundade i den rätt som havsrättskonventionen ger kuststater. I lagen finns bestämmelser om vad som gäller i den ekonomiska zonen och bestämmelser som gör vissa andra svenska lagar tillämpliga i zonen. I det förslag som vi debatterar i dag klargörs att miljöskyddsregler också ska gälla i Sveriges ekonomiska zon, och det är bra. Reglerna rörande Natura 2000-områden ska gälla också i denna zon. Men liksom Naturvårdsverket, som har tagit upp detta i sitt remissvar, tycker vi i Miljöpartiet att tillämpningen av miljöbalken i den ekonomiska zonen borde utvidgas till att omfatta även andra former av områdesskydd enligt 7 kap. miljöbalken. Speciellt kan man nämna naturreservat. Erfarenheter visar att de marina skyddsområdena är av stor betydelse för miljön, inte minst för fisk. Det är viktigt med vilja och höga ambitioner på miljöområdet och inte bara att ha ett förhållningssätt som lägger sig på den nivå som EU kräver. Gör man så är det nämligen ett minimalistiskt förhållningssätt, där vi i Sverige enbart inför de regler som EU kräver av oss. Miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon handlar indirekt också om detta att man lägger ledningar på havets botten, kanske för gas eller annat. Miljöpartiet anser att skyddet av miljön ska vara oomtvistat. 10 § lagen om Sveriges ekonomiska zon tar upp folkrättsliga grundsatser. Det är förhållandet mellan dessa och Sveriges förpliktelser enligt havsrättskonventionen som är otydligt. Fru talman! Vi anser att det är fel att i lagen om Sveriges ekonomiska zon generellt prioritera sjöfart, gasledningar och andra förpliktelser före förpliktelsen att skydda miljön. Den här prioriteten bör inte utvidgas till att omfatta delar av miljöbalken. I stället bör miljöskydd få minst samma tyngd i lagen om Sveriges ekonomiska zon som enligt havsrättskonventionen. Vidare har vi i Miljöpartiet i vår motion föreslagit att man ska göra en analys av om Naturvårdsverket bör vara prövningsmyndighet när de berörda Natura 2000-områdena finns inom den ekonomiska zonen. Förslaget i betänkandet om att den länsstyrelse som ligger närmast det berörda området ska göra översynen är inte oproblematiskt. Som det ser ut verkar det råda gränsdragningsproblem, och flera remissinstanser har påpekat detta. Naturvårdsverket har på många sätt en naturlig koppling till dessa frågor eftersom man i dag har ett övergripande samordningsansvar för nationellt havsmiljöarbete. Miljöskyddet i Sverige och överallt annars är i dag en ständig förlorare. Vi har ett allt större tryck från alla håll på att nyttja och utnyttja alla de resurser vi har att tillgå. Samtidigt ser vi nu att det inte är möjligt att kompromissa bort för mycket av det som berör mänsklighetens möjligheter att fortsätta. I ekonomidelen i dagens DN påpekas att miljöförstöringen är dyrare än finanskrisen. Varje år förlorar jorden 2 000-5 000 miljarder dollar på förstörda ekosystem.

Fru talman! I dag ska vi tala om förtydliganden, alltså om hur vi gör lagstiftningen tydligare för att skapa skyddsområden för djur och natur utanför vårt territorium. Förslaget handlar om hur miljöbalken ska tillämpas i Sveriges ekonomiska zon. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Sveriges ekonomiska zon ligger utanför vårt territorium, men vi har viss möjlighet att fatta beslut som rör den. Vi har en viss jurisdiktion. Det bestäms i det som förkortas Unclos, alltså FN:s havsrättskonvention. Andra stater har också vissa rättigheter i vårt territorialvatten, till exempel fri sjöfart. Det betyder att svensk lag i den ekonomiska zonen inte gäller per automatik, till skillnad från svenskt territorium. Huvudregeln i svensk rätt har varit att för att svensk lag ska gälla måste det vara särskilt föreskrivet - det ska alltså finnas en lag om det - och att det inte får strida mot havsrättskonventionen. Så har vi gjort förut. Vi har lagt till en lag. Redan nu gäller delar av miljöbalken, som 4 kap., i den ekonomiska zonen. Det förslag vi ska ta ställning till i dag handlar om att införa en paragraf i miljöbalken för att bestämmelser som gäller våra Natura 2000-områden ska kunna tillämpas i den ekonomiska zonen. Det gör att skyddsbestämmelserna blir tillämpliga där också. Både art- och habitatdirektivet, som utgör grunden för Natura 2000, kan användas i den ekonomiska zonen. Det har EG-domstolen hjälpt oss med att klargöra. Men i dag saknar både lagen om Sveriges ekonomiska zon och själva miljöbalken regler som tydligt gör att miljöbalkens regler om att skapa Natura 2000-områden blir tillämpliga där. Vår lagstiftning har helt enkelt inte hängt med. Vi vill kunna skydda områden som ligger utanför vårt territorium men som vi ändå bestämmer över. I dag har vi bara en indirekt anvisning för att 7 kap. miljöbalken, och då främst 28 § och 29b §, ska gälla, och därför klargör vi nu detta. Förslaget handlar också om vad som ska gälla när någon upprättar miljökonsekvensbeskrivning tillsammans med ansökning för verksamhet i den ekonomiska zonen. Det handlar om avgränsningar för vilka verksamheter som omfattas av tillståndsplikt. Också här är det tydligt. En ansökan i vår ekonomiska zon ska behandlas på samma sätt som om det skedde inom Sveriges gränser. Dessutom behövs det regler för vem som ska göra prövningen. Där landar vi i alliansen annorlunda än till exempel Miljöpartiet. Vi tycker som regeringen att det är länsstyrelsen i det län som helt enkelt ligger närmast som ska fatta de besluten. Fru talman! Nu har jag fantastiskt mycket talartid kvar, två minuter. Därför tänkte jag passa på att bemöta Socialdemokraterna. Det var ganska intressant att höra deras verklighetsbeskrivning. Socialdemokraterna har ju sagt ja till den här gasledningen som projekt. Alliansen har sagt att vi ska pröva det efter gällande lagstiftning. Vi står för rättssäkerheten här. Mona Sahlin sade ja när Mona Sahlin var minister, men det kan ju ha ändrat sig, och Socialdemokraterna kan ha bytt linje. Men det finns andra socialdemokrater som säger ja nu, till exempel Ilmar Reepalu. Det gör han i en ganska rolig debattartikel med rubriken "Det är dags att trycka på gasen". Där säger han att han vill ge gasen en mer framträdande roll i energipolitiken, till exempel. Det är väldigt intressant. Det här är från tidningen Sydsvenskan, dessutom. Avslutningsvis, fru talman, vill jag bara lyfta fram att det som vi ska ta ställning till i dag handlar om justeringar i lagtexten. Vi borde ha gjort det här tidigare, men det är tydligt att det inte har gjorts. Jag kan bli förvånad över reservation 4, som faktiskt är helt obegriplig. Om det är så att Socialdemokraterna med sina polare i de andra partierna faktiskt vill att vi ska bryta våra internationella åtaganden och helt enkelt strunta i de avtal som vi är bundna av ska man göra så. Men jag tycker att det är helt fel väg att gå. I stället tycker jag att vi ska stärka miljöskyddet, för jag tror att det är väldigt viktigt med ett miljöskydd i Sveriges ekonomiska zon.

Fru talman! Jag kunde inte låta bli att replikera när det hänvisades till socialdemokrater. Vi är många socialdemokrater. Enligt Sifoundersökningar och opinionsundersökningar är vi 45 procent av svenska befolkningen. En och annan av dem har säkert en annan uppfattning än jag. Det är jag helt övertygad om. Ilmar Reepalu sitter inte i riksdagen, vad jag vet. Men en annan kollega i alliansen sitter i riksdagen. Det är Carl B Hamilton som det står om i Världen idag, som jag har här. Han har också en liknande uppfattning som vi har. När det gäller vad den socialdemokratiska regeringen tyckte om det här läste jag förut upp vad vi hade svarat. Så det var helt klart. Men jag har en annan fråga. Jag och några av dina allianskamrater var i Göteborg och tog del av ett stort rederis politik inom sjöfartsnäringen. Det gällde bland annat trafiken i Östersjön. Vi fick då reda på att det varje år dör 10 000 sjöfåglar på grund av mer eller mindre illegala oljeutsläpp. Det rör det område som vi nu pratar om. Det rör egentligen också våra krav på att vi ska stärka miljöskyddet i det här området, som vi också har med i våra reservationer, som ni går emot. 10 000 sjöfåglar dör varje år på grund av detta. Hade man flyttat trafiklederna utanför de här bankarna hade större delen av de här fåglarna, beroende på väderleksförhållanden och annat, klarat sig. Jag har inte sett någon tendens till att ni vill göra någonting åt det här. Ni pratade mycket för tre år sedan, när vi hade en socialdemokratisk regering och när vi drev det här med PSSA, om att det skulle vara så mycket krav när vi nu införde detta. Men jag har inte sett någon tendens till att man vill åtgärda det här. Det kan därför vara intressant att höra vad den moderatledda regeringen nu tänker vidta för åtgärder för att rädda några tusen av de här sjöfåglarna.

Fru talman! Jag är hemskt ledsen, men jag uppfattade inte riktigt den första frågan från Jan-Olof Larsson. Men jag uppfattade att han inte tyckte att Ilmar Reepalu var representativ för Socialdemokraterna i den här debattartikeln. Sedan är jag väldigt fascinerad, och jag tycker faktiskt, fru talman, att Jan-Olof Larsson är modig som vågar luta sig på en artikel ur den fantastiska tidningen Världen idag som bland annat har haft sådana skop som att hårdrock leder till satanism och att homosexualitet kan botas. Oljeutsläppen är ett stort problem. Det är egentligen inte det som vi ska debattera i dag, utan det kommer antagligen att komma när den stora havspropositionen kommer. Poängen är just att vi stärker miljöskyddet. Ni lät bli. Hur många tusen fåglar, Jan-Olof Larsson, dog under era tolv år i regeringsställning?

Fru talman! Den fråga som Sofia inte lyckades uppfatta var ingen fråga. Det var ett påstående. Jag sade att Socialdemokraterna i dag är lika stora opinionsmässigt som alliansen tillsammans. Det innebär naturligtvis att en och annan kan ha olika uppfattningar. Jag vet inte vilken artikel Sofia Arkelsten refererade till när det gällde Ilmar Reepalu och vilken tidning det har stått i. Men när det gäller Världen idag, kanske husorganet för ett av regeringspartierna, gäller det ju er riksdagsledamot som sitter här och som har den här uppfattningen och som är med i Klimatkommissionen, som diskuterar. Då borde han rimligtvis stå för det han säger. När det sedan gäller om de här kan bota sexuella läggningar tror jag att du kan lösa det på närmare håll i regeringssamverkan och komma med tydliga besked om det. Förstod du inte vad jag sade? (SOFIA ARKELSTEN (m): Nej, förlåt!) Jo, det har inte med sakfrågan att göra, men du pratade lite grann om att man kan bota sexuella läggningar. Det hör ju inte till den här frågan, men jag tycker att du kan diskutera det i alliansen. Där finns det väl olika uppfattningar om det. Sedan gäller det vad vi har gjort tidigare. Det var nämligen så att den socialdemokratiska regeringen drev igenom och såg till att det blev ett särskilt skyddat havsområde i Östersjön. Sedan skulle man komma med kompletterande krav på vilka skydd man skulle ha. Nu blev det så att vi bytte regering. Då skulle naturligtvis kraven komma från den här regeringen. Det var det jag frågade efter. Vad är det för särskilda krav ni har ställt utifrån det här? Hjälper det nu med den här propositionen, eller hade det varit bättre, som vi har föreslagit, att stärka skyddet ytterligare, så att vi kanske hade kunnat rädda några av de här sjöfåglarna?

Fru talman! Jag kan då konstatera att Jan-Olof Larsson kallar Ilmar Reepalu för en och annan socialdemokrat. Debattartikeln som jag refererade till är från Sydsvenska Dagbladet - det sade jag också i talarstolen. Den har rubriken "Det är dags att trycka på gasen". Den handlar ganska mycket om att Ilmar Reepalu som socialdemokrat tycker att gas är en väldigt viktig del i den svenska energimixen och vill att den ska få en framträdande roll i energipolitiken. Det är det ena. Sedan vill jag också att vi för något till protokollet. När Jan-Olof Larsson pratade om riksdagskollegan Carl B Hamilton pekade han lite uppåt. Men där står moderaten Björn Hamilton som absolut inte är samma person. Jag vill bara vara tydlig med det, så att det finns med i protokollet. Sedan vill jag svara att vi faktiskt ställer krav nu. Poängen är att vi utökar miljöskyddet. Det är hela poängen med de här lagförändringarna, som faktiskt inte skedde under de tolv år som ni rattade Sverige. Det vi gör nu är att vi faktiskt stärker, och de krav vi ställer är ganska höga. Framför allt är de förenliga med den internationella rätten.

Fru talman! Havsmiljöfrågorna är bland de allra högst prioriterade frågorna för alliansregeringen och Allians för Sverige. Vi har lagt fram ett antal förslag. Vi har gjort ett särskilt anslag i budgeten där det nu finns medel för att man ska kunna arbeta för en bättre havsmiljö. Som framfördes tidigare i debatten kommer regeringen att återkomma under våren med en havspolitisk proposition, en proposition som kommer att innehålla en mängd olika åtgärder och verktyg just för att vi ska kunna uppnå en bättre miljö i Östersjön och i våra andra havsområden. Den proposition som vi i dag diskuterar, Miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon , ger i själva verket ökade möjligheter för Sverige att agera utanför territoriet. Det ger oss ökade möjligheter att skydda värdefulla naturområden. Sofia Arkelsten har före mig väldigt tydligt redogjort för de olika delarna i lagstiftningen och vad det här innehåller. Jag tänker inte gå in på det ytterligare. Men när vi diskuterar frågor som ligger utanför vårt territorium finns det, som också har framförts i debatten, internationella överenskommelser. Det finns en internationell lagstiftning. Det finns internationella konventioner. Då måste vi givetvis förhålla oss till det. Jag blir förvånad när jag läser en del av oppositionens reservationer och när jag hör debatten. Jag får känslan av att oppositionen vill att vi ska bortse från att vi har internationella överenskommelser, bortse från att vi har en folkrätt. Det är mig helt främmande. Vi lever i en internationell värld och en internationell kontext. Vi har gått med på ett antal olika överenskommelser. Då måste vi följa dem. Det går inte att bortse från dem. Det är en skyldighet, oavsett om man sitter i riksdagen som opposition eller om man tillhör en majoritet, att man följer den lagstiftningen. Det är också en trovärdighetsfråga vad gäller den politik som man bedriver. När vi såg reservationerna visste vi att debatten skulle tendera att handla ganska mycket om gasledningen. Det är en fråga som har debatterats i den här kammaren tidigare och som säkert kommer att debatteras igen. Det är klart att vi ska debattera gasledningsfrågan. Men vid varje tillfälle som vi debatterar kommer anklagelserna från oppositionen, framför allt från socialdemokratin, fru talman, att Sverige har ändrat den tidigare politiska linjen. Det vore någon gång på sin plats att oppositionen och socialdemokratin pekade ut hur Sverige har ändrat den tidigare politiska linjen, på vilket sätt. Och hur skulle Sverige agera? Vi från alliansens sida och regeringen agerar utifrån den skyldighet man har att genomföra en väldigt tuff miljöprövning av den ansökan som nu har kommit in från bolaget Nord Stream. Regeringen har begärt in ett antal olika kompletteringar av ansökningsunderlaget. Det har kommit in nu senast den 1 oktober. Det kommer in ytterligare kompletteringar. Min fråga kvarstår: På vilket sätt har Sverige övergett den tidigare politiska linjen? Och ska vi inte följa de överenskommelser som vi har varit med om att fatta? Jag vill yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Fru talman! Jag tackar Claes Västerteg för ett engagerande anförande. Det blir många frågor i ett när man pratar om miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon. Mycket handlar om gasledningen. Vi ser att vi behöver ha ett starkt skydd. Det är precis det som det handlar om här, att vi ska få ett utökat skydd. Det är vi nog alla överens om. Men i den här frågan står olika konventioner mot varandra. Vi har den folkrättsliga grundsatsen gentemot havsrättskonventionen. Havsrättskonventionen är också väldigt skarp i att man ska ta hänsyn utifrån den. Då finns det ett utrymme för regeringen att vara ganska tuff och kanske lite tuffare än vad EU säger. Jag upplever inte att man vill vara det. Man vill inte ta den striden. Jag vet att man inte ska ta alla strider. Man ska helst ta de strider man vet att man vinner. Men det är stora, globala och viktiga frågor. Havet är alltmer av intresse för många nationer. Den viljan är inte uttalad. Jag ställer frågan till Claes: Ser inte ni att den möjligheten finns?

Fru talman! Jag ska kanske inte tolka vad Tina Ehn säger, men jag antar att den frågan handlar om den reservation 2 som ni har i betänkandet om andra områdesskydd än Natura 2000 i den ekonomiska zonen. Miljöpartiet hävdar där att vi inte vill gå längre. Precis som jag sade i mitt anförande ska vi ha ett starkt skydd, och vi ska givetvis följa de lagstiftningar som finns. Samtidigt kan vi konstatera att den delen - om det nu är den delen som Tina Ehn syftar på - inte har varit en del av det här lagstiftningsärendet över huvud taget. Den har kommit in från Naturvårdsverket. Det hade varit konstigt om utskottet hade skickat in den delen i en lagstiftningsprocess när den inte har varit en del i den tidigare och man inte har haft en möjlighet att ha en bred diskussion och en bred remiss. Det finns givetvis hela tiden skäl för Sverige att titta på om vi kan gå längre, om vi kan vara tuffare och en förebild och en föregångare. Det ska aldrig uteslutas att man kan vara det. Men just i det här fallet var det inte en del av lagstiftningsärendet.

Fru talman! Men det finns trots allt ett utrymme för att ta med det, om jag har förstått det hela rätt. Det är remissinstanser som har påpekat det också. Regeringen säger att havet är en av de mest prioriterade frågorna. Då tycker jag att man ska ha ett väldigt starkt fokus på vad man kan göra utöver de minimikrav som ändå ställs på nationen. Jag tycker fortfarande att det skulle vara intressant att höra om den diskussionen över huvud taget har funnits, om man skulle kunna tänka sig att vara lite tuffare i de här kraven. Det gäller reservationen som Claes nämner här, reservation 2, men även reservation 4 har en sådan innebörd.

Fru talman! För det första är den här propositionen en liten del av havspolitiken totalt sett. Som jag sade i mitt anförande kommer regeringen att lägga fram en proposition på riksdagens bord under våren om havspolitiken som helhet. Den kommer att vara väldigt omfattande, förutsätter jag och hoppas. Då kommer vi att få skäl att debattera en mängd frågor på det här området. Men just den fråga som Tina Ehn lyfter upp var inte en del av det här lagstiftningsärendet. Det handlar om att bereda en lagstiftning på ett gediget sätt, på ett sätt så att många får möjlighet att komma till tals. Jag utesluter inte att vi i framtiden på ett antal områden går längre än vad EU ser. Jag ser framför mig att vi kanske kommer att behöva göra det på ett antal områden på miljöområdet om EU inte tar tillräckligt långa steg. Men att just i dag peka ut exakt vilka områden det är i en havspolitisk kontext som är så mycket större än det här lagstiftningsärendet är inte jag beredd att göra.

Fru talman! Vi har i dag, som vi alla har hört, på vårt bord ett betänkande som tydliggör och förstärker miljöskyddet i Sveriges ekonomiska zon. Det tydliggörs på så sätt att verksamheter som omfattas av tillståndsplikten och tillämpningen av miljöbalken i den ekonomiska zonen blir klarare och tydligare. Det handlar också om vad som gäller när man upprättar en miljökonsekvensbeskrivning för och vid ett verksamhetstillstånd. Förstärkningen handlar om att Sverige nu ges möjlighet att skydda Natura 2000-områden också i den ekonomiska zonen. Det är glädjande, fru talman, att Miljöpartiets talesperson Tina Ehn har uttryckt sin tillfredsställelse med denna förstärkning. Vi vet också att rent juridiskt gäller inte svensk lag inom den ekonomiska zonen. Vi har en del av en jurisdiktion enligt havsrättskonventionen. Delar av miljöbalken känner vi också till. Den är tillämplig vid vissa frågor. Men nu får vi en tydlig och ny paragraf, en ökad tydlighet vad avser Natura 2000-områden. De ska också gälla inom ekonomisk zon. Det innebär de facto att för särskilda skydds- och bevarandeområden enligt EG-direktivet vad det gäller fåglar, bevarande av livsmiljöer, vilda djur och växter ökar vi nu skyddet. Det är mycket bra. Det ökar våra möjligheter att skydda hotade arter. I nuläget saknas de reglerna, men nu blir det alltså en förstärkning. Trots att detta både är ett förtydligande och en förstärkning har oppositionen invändningar. Jag tänkte att jag skulle kommentera några av oppositionens invändningar. Den första invändningen handlar om att föreskrifter i anslutning till lagen ska underställas riksdagen för prövning. Går man tillbaka en del och läser texter ser man att i de fall man underställer riksdagen beslut för prövning används det när riksdagens beslut inte kan avvaktas på grund av krig eller krigsfara eller på grund av risk för spridning av samhällsfarliga sjukdomar. Man kan väl i ärlighetens namn ändå inte tycka att detta skulle vara ett sådant läge. Den andra delen som oppositionen har kritiserat är att man anser att Naturvårdsverket och inte länsstyrelsen ska vara prövnings- eller tillståndsmyndighet. Båda är statliga myndigheter. Vi följer en konsekvent linje. Det är konsekvent att fortsätta att låta länsstyrelsen ha uppdraget. Hade prövningen skett när Natura 2000-områden hade funnits inom svenskt territorium hade det varit naturligt att länsstyrelsen är denna instans. Då är det väl rimligt att man får förtroendet och uppdraget att också göra det inom den ekonomiska zonen. Fru talman! Gasprojektet har tagits upp alldeles speciellt. Där skriver bland annat Socialdemokraterna att det bör hanteras med stor öppenhet och i enlighet med internationella överenskommelser. Till det kan jag bara svara Jan-Olof Larsson och Socialdemokraterna att det är precis vad som sker. Detta sker i stor öppenhet och i enlighet med internationella överenskommelser. Det sker också med miljön i fokus där krav på miljökonsekvensbeskrivningar är tydliga. Vi känner väl till - och jag utgår från att Socialdemokraterna gör det - att Miljödepartementet och Näringsdepartementet har begärt in ytterligare uppgifter och kompletteringar. Claes Västerteg rapporterade att de nu har kommit in. Vi är ytterst noga med att följa de internationella överenskommelserna, och där är miljön och miljökonsekvensbeskrivningar otroligt viktiga i sammanhanget. Vi fattar inte beslut förrän vi har alla handlingar på bordet. Oavsett var ansökan kommer ifrån ska alla behandlas på lika sätt. Det är respektfullt och korrekt och sker också med stor öppenhet. Jag kan ändå inte låta bli att kommentera Jan-Olof Larssons säkerhet vad gäller PSSA, skydd för särskilt känsligt område. Min minnesbild är, Jan-Olof Larsson, att vi var flera partier som drev på den tidigare miljöministern med kraft. Vi jagade på för att vi inom EU skulle kunna klassa Östersjön som särskilt känsligt område. Jag tycker att det vore på sin plats med en ganska ödmjuk hållning från Socialdemokraternas sida och att faktiskt medge att vi var aktiva när vi var i opposition. Vi fortsätter att vara lika aktiva i den här frågan tillsammans i alliansen. Jag vill också påpeka att vi är en alliansregering. Vi är inte en moderatledd regering. Jag är trött på att få höra det från Jan-Olof Larssons håll. I alliansregeringen är vi fyra parter som samarbetar. Det är en stor skillnad från oppositionen. Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Jag kan förstå att oppositionen med Socialdemokraterna i spetsen i det här fallet vill debattera allt möjligt annat än vad vi faktiskt föreslår. Både propositionen och betänkandet pekar väldigt tydligt på de underlåtenhetssynder från förra regeringen som vi har tagit över och gör någonting åt. Man kan i betänkandet läsa: "I nuläget saknas såväl i miljöbalken som i lagen om Sveriges ekonomiska zon regler som tydligt gör miljöbalkens bestämmelser att förklara områden som Natura 2000-områden tillämpliga i den ekonomiska zonen. Sverige bör ha möjlighet att skydda ett område enligt Natura 2000-regelverket oavsett om området finns i den ekonomiska zonen eller om skyddsreglerna behöver tillämpas på en verksamhet som bedrivs i den ekonomiska zonen." Det blir nu möjligt. När det gäller miljökonsekvensbeskrivningar och de krav som kan ställas på verksamheter kan vi i propositionen på s.17 läsa: Eftersom miljöbalken i princip inte gäller i den ekonomiska zonen gäller heller inte krav på tillstånd eller tillåtlighet enligt balken eller föreskrifter som meddelas med stöd av balken i den ekonomiska zonen. Någon samrådsskyldighet gäller inte för en miljökonsekvensbeskrivning eller ett tillståndsärende enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon. Länsstyrelserna har inte heller möjlighet att besluta att en verksamhet eller åtgärd ska antas medföra en betydande miljöpåverkan. Det är heller inte möjligt för regeringen att med stöd av 6 kap. 4 a § i miljöbalken meddela föreskrifter om att en verksamhet utanför Sveriges territorium ska anses medföra en betydande miljöpåverkan. Det är svagheter som den här regeringen åtgärdar. Nu vill Socialdemokraterna att man med hjälp av en bestämmelse i lagstiftningen i regeringsformen ska tillämpas - eller vad det nu var, det var en av grundlagarna - som brukar användas när det är krigshot eller risk för pandemiutbrott eller svåra smittsamma sjukdomar. Så allvarligt är det nu att vi kan fatta beslut i riksdagen. Jag kan förstå om ni är lite ur gängorna. Ni kan inte ha sovit om nätterna de sista tio åren om det nu helt plötsligt är så allvarligt att grundlagsbestämmelser som används vid krigsfara och pandemier ska användas. Betänkandet bemöter kritiken och ger svar på de frågor och frågetecken som oppositionen har i sina reservationer på ett bra sätt. Jag vill därför yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.

Fru talman! Vi ska nu behandla näringsutskottets betänkande nr 5, Regelförenklingsarbetet . Betänkandet har beslutats efter regeringens skrivelse om regelförenklingsarbetet samt två följdmotioner och sammanlagt elva motioner från den allmänna motionstiden både 2006 och 2007. Utskottet yrkar att skrivelsen läggs till handlingarna och samtliga motioner avslås. Tre reservationer från respektive oppositionsparti har lämnats. Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservation nr 1. Fru talman! Jag är väldigt glad att den moderatledda borgerliga regeringen antagit vår utmaning att minska kostnaderna och den administrativa bördan för landets företagare med 25 procent. Låt mig vara tydlig på den punkten. Det var inte denna regering som kom på just detta. Det var den förra socialdemokratiska regeringen som tillsammans med v och mp lade fram förslaget om att minska regelbördan. Låt mig i det sammanhanget också säga att vi socialdemokrater tycker att det är bra med denna ambition och att det finns en gemensam grundsyn på hur företagens villkor ska utformas. Fru talman! Under valrörelsen 2006 åkte inte minst den nuvarande näringsministern runt i landet och berättade vilken bra politik den dåvarande oppositionen skulle ge landets företagare. Inte minst landets småföretagare skulle få bättre villkor. Kritiken mot den socialdemokratiska regeringens misslyckande vad avser företagspolitiken fanns det ingen ände på. Med särskild glöd eldades massorna med argumenten om hur vi socialdemokrater hade ökat krånglet för företagen. Jag tror att alla i denna kammare känner igen den bilden. Låt mig göra en bekännelse, fru talman. Jag trodde att borgarna åtminstone på denna punkt talade sanning och hade tydliga ambitioner för att ta nya tag i företagspolitiken, särskilt med regelförenklingarna. Ack vad jag bedrog mig! Nu står vi här i halvtid. Den andra perioden har just börjat, och resultatet så här långt är tämligen magert. Det är till och med negativt, fru talman. Regelbördan i företagen har inte minskat, den har ökat sedan denna regering tillträdde. Ändå var det exakt vad regeringen kritiserade oss socialdemokrater för under praktiskt taget hela valrörelsen. Fru talman! Visst har regeringen ambitioner. Visst vill man mycket. Visst målar man upp sina visioner och idéer, men sedan verkar det vara stopp. När man ska gå från att prata på mötet inför landets småföretagare till att konkretisera politiken verkar regeringen helt ha tappat fotfästet. Nu har man i denna skrivelse lyckats berätta på vilka områden man vill minska regelbördan. Men huvuddelen av dessa förslag, fru talman, är ju förslag som också är socialdemokratiska och som den förra regeringen tog fram. Regeringen har breddat antalet myndigheter och departement som varit med och tagit fram förslagen, men grunden är fortfarande densamma. Låt mig ge ett par exempel. Jag har i den här debatten inte för avsikt att debattera hushållsnära tjänster. Jag är övertygad om att många företag också upplever den reformen som positiv. Men för att tillfredsställa flera olika smaker samtidigt var regeringen tvungen att skapa ett ganska krångligt regelverk. I många situationer blev det svårt att avgöra vad som gällde. Genast hade regeringen ökat regelbördan med ganska många regler. Någon motsvarande minskning av regler har ännu inte kommit. Ett annat exempel är förskolornas skyldighet att skriva ut intyg för föräldrar som är lediga för vård av sjukt barn. Regeringen hade nog tänkt sig att det här skulle drabba den offentliga sektorn. Men man glömde bort förskolor som i en eller annan form är företag. I ett huj lade man ytterligare en administrativ börda på företagen. Skulle man då ha avstått från att genomföra för regeringen och majoriteten viktiga reformer? Nej, men i all denna lagstiftningsverksamhet måste man tänka sig för innan man uppdrar åt departementen att skriva fram nya regelverk. Så enkelt är det. Fru talman! I några sammanhang har man också avstått från att genomföra lagstiftning eller tagit bort lagstiftning som haft till uppgift att se till att företag hanterar sina ekonomiska förehavanden på ett acceptabelt sätt. Bland annat gäller det revisionsplikten, lättnader i att få F-skattsedel och några förändringar i bolagslagstiftningen. Vi socialdemokrater har sagt nej till dessa och ett antal andra förslag. Då kan man fråga sig varför. Jo, vi tror att det behövs en effektiv, tydlig och enkel kontroll vad gäller ekonomisk hantering i företag, inte minst av näringspolitiska skäl. Om företag inte betalar skatt eller avgifter innebär det att företagen konkurrerar på osjysta villkor med andra företag. Det är inte för att lätta på regelbördorna man har gjort detta. Då snedvrider man konkurrensen, fru talman. Regeringen har i sin skrivelse redovisat metoder som man har för avsikt att bringa ned regelbördan med. För det första vill man mäta regelbördan. Det var ju ingen nyhet i sig. Det var någonting som genomfördes redan 2004. För det andra vill man ha en förordning om konsekvensutredning vid regelgivning som regeringen beslutade om i december 2007. Det är i det här sammanhanget helt ofattbart att det ska ta ett och ett halvt år att få en sådan förordning på plats. Det borde ha kunnat ske mycket tidigare. Hela debatten har ju handlat om att minska regelbördan, men också om att inte tillföra nya onödiga regler för företagen. Vi har flera regelverk som har till uppgift att mäta konsekvensen av ny lagstiftning, bland annat miljökonsekvensutredningar. Varför man då inte har kunnat få fram ett sådant här regelverk är för mig helt ofattbart. För det tredje vill man ha ett regelråd som skulle ha till uppgift att bistå regelgivarna med regelförenklingsarbetet. Vi socialdemokrater har i sak ingenting att invända mot detta regelråd. Men vi kanske inte hade valt den här metoden om vi hade fått möjlighet att utforma regelförenklingsarbetet. För det fjärde ska samråd ske med näringslivet. Det är bra att regeringen gör detta, men det är också viktigt att det inte bara är med näringslivet regeringen samråder om de här frågorna. Det är viktigt att också intresseorganisationer är med så att vi inte så att säga får en annan debatt som handlar om att man ändrar regelsystemet så att det berör andra viktiga områden i samhället. För det femte är det regeringens handlingsplan. Den har klara brister, som jag ser det. Man har ambitiösa mål, men vi är mycket tveksamma till hur man ska kunna genomföra dem på den korta tid som man har kvar. Fru talman! I vissa frågor har regeringen en förmåga att prata och prata, men det händer nästan ingenting. I flera debatter har regeringen framhållit att det är viktigt att man metodiskt tar fram de här sätten att nå målet att minska regelbördan med 25 procent. Men, fru talman, det har tagit två år att få den här organisationen på plats. Samtidigt har regelbördan inte ökat så mycket på flera år som den gör nu. Å ena sidan har vi näringsministern som har hög svansföring och vill minska regelbördan, å andra sidan har vi alla andra ministrar som har gjort sitt bästa för att ändra på de flesta politikområden men knappast särskilt ofta haft regelbördan i åtanke. Inte ens på näringsministerns eget område har man kunnat hålla rent utan en av det fåtal propositioner som har presenterats har ökat regelbördan. Fru talman! Vi socialdemokrater kräver i vår motion ett tillkännagivande, att regeringen ska göra en regelrevision, det vill säga titta på vad det är som har hänt efter valet vad gäller utvecklingen av regelbördan. Det förslaget yrkar majoriteten avslag på. Jag kan förstå det. Med tanke på hur regelbördan har ökat för företagen och den totalt misslyckade politik man har bedrivit på det här området är det inte konstigt att man inte vill se en sådan jämförelse. Lugn! Företagens egna organisationer kommer att göra sådana här jämförelser. Det har de också gjort flera gånger under denna moderatstyrda regering. Det har knappast varit smickrande resultat från dessa. Avslutningsvis, fru talman, måste jag fråga majoriteten: När kan landets företagare vänta sig att regelbördan på företagen faktiskt kommer att börja minska?