Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag

Några frågor om rehabiliteringsersätt-ning och vårdbidrag

Fru talman! I dag debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande Några frågor om rehabiliteringsersättning och vårdbidrag.

Jag vill inleda med att yrka bifall till ett enigt utskotts förslag till beslut. Detta betänkande och denna debatt handlar alltså om två olika frågor.

Den första frågan berör en förändring i socialförsäkringsbalken som kommer att möjliggöra för personer som genomför en arbetslivsinriktad rehabilitering att behålla rehabiliteringsersättningen under en kortare sjukperiod. Det är en bra förändring som förstärker den enskildes möjlighet till rehabilitering utan att denne förlorar sin ekonomiska trygghet

Den andra frågan handlar om en förlängning av övergångsregler från vårdbidrag till omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning - en fråga som jag tänkte uppehålla mig vid lite längre.

Fru talman! Vi socialdemokrater har i regeringsställning på olika sätt arbetat för att återupprätta det starka samhället. Vi har förstärkt tillskotten till välfärden, och vi sätter satsningar på kvalitet, mer personal och bättre villkor före stora skattesänkningar.

Samtidigt som vi står här i kammaren pågår den kanske största kris vi någonsin har upplevt och kommer att uppleva: coronapandemin. Vår uppfattning är att den här krisen möter vi bäst gemensamt. Vi ska skydda våra äldre, och vi ska skydda människor i riskgrupper. Vi ska klara sjukvården och omsorgen, och vi ska fixa jobben.

Därför har regeringen förstärkt satsningarna på välfärden med över 25 miljarder i år. Vi har gjort förändringar som slopat karensavdrag och sjukintyg, och vi har förstärkt bostadsbidraget. Vi sätter välfärden och tryggheten för vanligt folk i centrum - i vanliga tider och i kristider.

En viktig grundsten i vårt samhällsbygge är starka och väl fungerande socialförsäkringar. Förslaget om att förlänga övergångsreglerna från omvårdnadsbidrag till vårdbidrag och merkostnadsersättning handlar om att vi inte vill se människor som har rätt till stöd och är i behov av samhällets stöd falla mellan stolarna.

Förändringarna, som riksdagen fattade beslut om hösten 2018 och som nu genomförs, kommer att göra systemet mer lättbegripligt och transparent. De gamla regelverken behövde uppdateras. Redan när riksdagen fattade beslut fanns en omställningstid som gav möjlighet att lämna ersättning efter det gamla regelverket. Nu ser regeringen ett behov av att förlänga omställningstiden, då handläggningstiderna vid Försäkringskassan fortfarande är alltför långa.

Viktigt att peka på i den här debatten är att många som omfattas av det gamla systemet också fortsatt har rätt till sin ersättning, då flera beslut sträcker sig långt fram i tid eller gäller tills vidare. De här personerna ska inte beröras av detta.

Med det förslag vi i dag diskuterar, om förlängd övergångstid, ges Försäkringskassan under vissa angivna förutsättningar möjlighet att fatta beslut om förmånen vårdbidrag fram till den l juli 2022. För den som väntar på beslut om omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning i det nya systemet gäller att om man är berättigad till stöd har man rätt till ersättning från den dag man ansöker. Långa handläggningstider ska inte påverka rätten till ekonomisk ersättning.

Självklart måste handläggningstiderna vara rimliga. Vi är överens om att handläggningstiderna måste snabbas upp. Vi accepterar inte att föräldrar och barn ska behöva oroas när beslut löper ut och nya beslut om ersättningar dröjer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om rehabiliteringsersätt-ning och vårdbidrag

Fru talman! Vi socialdemokrater arbetar för att förstärka vårt välfärdssamhälle. Starka och väl fungerande socialförsäkringar är grunden för oss. Syftet med de förändringar vi debatterar i dag och som är gjorda handlar om att skapa ett bättre system. Det blir ett mer likvärdigt beslutsfattande som ökar jämlikheten och jämställdheten, som sätter barnens behov i centrum och som är mer generöst och enklare att begripa. Vi välkomnar regeringens förslag, och vi kommer att följa utvecklingen noga framöver.

Fru talman! Hjälp och stöd, oavsett vilken form det gäller, är viktigt i vårt samhälle för att det ska fungera för alla - även för personer som har funktionsnedsättning. När förändringar sker skapar det förstås oro. Regelverket blir otydligt, och man vet inte riktigt vad som ska hända.

Den förändring som har skett i ersättningen till föräldrar som stöder, hjälper och vårdar sina funktionsnedsatta barn skapade just oro. Det gäller det som vi nu diskuterar: omvårdnadsersättningen och merkostnadsersättningen, som blev vårdbidraget.

Den nya reformen skulle innefatta både omvårdnad och merkostnad. Hur skulle det gå till? Hur skulle ersättningen bli? Skulle den gälla en längre eller en kortare tid? Skulle fokus läggas på merkostnaden eller skulle den läggas på omvårdnaden när besluten skulle omprövas? Vilket skulle vara det viktigaste när det nu blev ett enda system?

Vi i Centerpartiet sa då, när förslaget kom, att det skulle bli krångligt. Vi ville inte att någon skulle hamna i kläm, men vi fick inte gehör för att åtgärder skulle vidtas mot detta.

Föräldrarna skulle, när omprövning skulle ske, göra en helt ny ansökan för att kunna få vårdbidrag. Det skapade naturligtvis en stor oro. Det har visat sig att Försäkringskassan inte har hunnit fatta beslut i tid och få ut ersättningarna till de familjer som behöver dem. Det blev alltså precis så som vi befarade.

Familjer som har barn med Downs syndrom, för att ta ett exempel bland många, och som fick beslutet när barnen var små fick då klart för sig att det skulle gälla länge, i många fall till dess att barnen blev 19 år. Självklart skulle man rapportera när förändringar skedde i barnets behov, både för att kunna höja och för att kunna sänka ersättningen. Det handlade förstås också om förändringar i vårdbehovet. Det nya systemet blev för många familjer ett jättestort frågetecken: Hur skulle det här nu gå till?

Alla dessa grundliga omprövningar har som sagt inneburit en mycket stor arbetsbelastning för Försäkringskassan. Det har gjort att handläggningen har dragit ut på tiden, och handläggningstiderna har blivit allt längre. Av det skälet är det viktigt att de beslut som ska fattas innebär att omprövningarna förlängs automatiskt fram till den 1 juli 2022 i stället för det som gäller just nu, alltså den 31 december 2020. Det här har betytt att vissa familjer faktiskt står utan ersättning därför att det inte har omprövats och därför att ersättningen har avslutats.

Detta är ett mycket bra förslag som Centerpartiet naturligtvis stöder. De tider som vi nu befinner oss i med corona, fru talman, gör ju också att det här blir en börda för familjer som redan har det jobbigt.

Det andra förslaget som vi nu ska fatta beslut om innebär, som vi hörde här tidigare, att personer som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering ska få behålla sin rehabiliteringsersättning vid kortvarig sjukdom, det vill säga när man är sjuk upp till 30 dagar. Det gäller också i flera fall personer med funktionsnedsättning som behöver just arbetslivsinriktad rehabilitering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om rehabiliteringsersätt-ning och vårdbidrag

De som deltar i denna form av stöd och hjälp för att komma tillbaka till sitt arbete har ju någon form av sjukdom, eller också behöver de hjälp och stöd på andra sätt. I dag ska man alltså söka sjukpenning från första dagen man är sjuk när man ingår i en arbetslivsinriktad rehabilitering. Det här skulle naturligtvis ha förändrats för länge sedan! Alla förstår att det inte fungerar. Men bättre sent än aldrig, när man nu kommer med ett förslag.

Man kan tycka att 30 dagar är en ganska lång tid utan någon kontakt. Därför vill vi från Centerpartiet verkligen tydliggöra att man måste få hjälp att komma tillbaka till sitt arbete. Det är otroligt viktigt för alla. Deltar man i en arbetslivsinriktad rehabilitering innebär det att man har någon form av sjukdom, någon form av funktionsnedsättning eller något annat som gör att man måste få hjälp och stöd att komma tillbaka till arbetslivet. Då behövs stödet även när man har en arbetslivsinriktad rehabilitering, precis som för alla andra som är sjuka.

Det är då viktigare än någonsin, vill jag verkligen understryka, att stöden finns för de personer som behöver ha hjälp att komma tillbaka till arbetsplatsen. Man ska bland annat ha kontakt med vården, något man ofta behöver hjälp med. Eller också kan arbetsplatsen behöva anpassas så att sjukfrånvaron och orsaken till den avhjälps så fort som möjligt och helst av allt inte uppkommer igen.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall - förstås - till förslaget i detta betänkande.

Fru talman! När vi är som svagast måste välfärden vara som starkast. Inte minst socialförsäkringssystemet måste vara starkt för att minska ekonomisk utsatthet.

I dag debatterar vi socialförsäkringarna rehabiliteringsersättning och vårdbidrag. Vi kristdemokrater ser positivt på att regeringen föreslår att personer som deltar i en arbetslivsinriktad rehabilitering nu ska kunna behålla sin ersättning vid kortvarig sjukdom. I praktiken innebär det att de inte behöver ansöka om sjukpenning. Eftersom Försäkringskassan då inte behöver byta förmån förenklas administrationen, och risken för försening av utbetalningarna minimeras. Detta är positivt för den hårt belastade myndigheten men framför allt för den enskilde.

Fru talman! När det gäller familjer som har varit beroende av vårdbidraget för att få livet att gå ihop har det på senare tid varit mycket stora problem med försenade utbetalningar.

Tack vare vårdbidraget har en förälder haft möjlighet att gå ned i arbetstid för att ge omvårdnad och tillsyn till ett barn med funktionsnedsättning. Ursprunget till bidraget var att barn med funktionsnedsättning skulle kunna bo och leva hemma tillsammans med sin familj i stället för att vårdas på institution - ett fantastiskt gott ändamål. Den högsta ersättningsnivån låg på knappt 10 000 kronor i månaden, och många föräldrar blev beviljade vårdbidrag när barnen var små. Ofta löpte besluten under flera år - in i tonåren - med en enklare omprövning vartannat år. Vårdbidragets långsiktiga utformning gav familjer ett andrum, en ekonomisk trygghet och en möjlighet att planera för att få vardagen att gå ihop.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Några frågor om rehabiliteringsersätt-ning och vårdbidrag

Förra året togs dock vårdbidraget bort och ersattes med två nya bidragsformer: omvårdnadsbidrag och merkostnadstillägg. Alla föräldrar som hade haft vårdbidraget blev då tvungna att lämna in en ny ansökan till Försäkringskassan för att få de nya bidragen.

Fru talman! Dessvärre har Försäkringskassans långa handläggningstider medfört att det har blivit ett långt glapp i utbetalningarna i övergången till de nya reformerna. Snittiden för handläggningen ligger på drygt åtta månader, men över hela landet finns det familjer som har väntat på dessa stöd i ett år eller längre. Det är lätt att förstå att denna långa väntan på pengar lägger en oerhört stor press på familjer som redan innan hade svårt att få vardagen att gå ihop.

Även om ett beviljat omvårdnadsbidrag kommer att betalas ut retroaktivt är de långa handläggningstiderna mycket problematiska. Siffror som Sveriges Television har tagit fram visar att det är över 10 000 föräldrar som tvingas leva utan de här pengarna under väntetiden. De drabbade familjerna har det ofta redan svårt ekonomiskt och saknar de buffertar som krävs för att klara en längre period utan dessa förmåner.

Vi kristdemokrater uppmärksammade problematiken med de långa handläggningstiderna och hur de påverkade barns och föräldrars trygghet negativt redan under den allmänna motionstiden i höstas. Vi välkomnar därför att regeringen i detta lagförslag föreslår att ett beviljat vårdbidrag ska kunna fortsätta gälla under handläggningstiden vid ansökan om de nya bidragen. Lagen kommer att träda i kraft den 1 juli i år.

För oss kristdemokrater var det en självklarhet att alla de tusentals familjer som har drabbats av glapp i utbetalningarna sedan reformen infördes den 1 januari 2019 skulle omfattas av lagändringen. När jag läste propositionen uppfattade jag också att det var regeringens intention. Vi ansåg att det skulle vara att slå in öppna dörrar att påpeka detta och avstod därför från att följdmotionera på propositionen. Inte heller något annat parti motionerade.

Under beredningen i utskottet framkom det dock, fru talman, att lagförslaget kunde tolkas på så sätt att enbart de familjer som i dag har vårdbidrag och kommer att ansöka om den nya bidragsformen efter den 1 juli, det vill säga efter att lagändringen trätt i kraft, kommer att omfattas. Denna alternativa tolkning skulle lämna de 10 000 familjer som nu befinner sig i glappet i en fortsatt utsatt ekonomisk situation. Det vore ett stort svek mot dessa familjer.

Jag tog därför initiativ till att ansvarigt statsråd inför utskottet fick möjlighet att bekräfta och betona att regeringens intention var precis densamma som Kristdemokraternas önskan, det vill säga att även vårdbidrag som upphört under 2019 och under våren 2020 skulle kunna förlängas under handläggningstiden.

Några frågor om rehabiliteringsersätt-ning och vårdbidrag

Jag är glad och tacksam över att samtliga partier därefter förstod problematiken och ställde sig bakom Kristdemokraternas förslag om att i utskottets ställningstagande markera att vi utgår från att även vårdbidrag som har upphört tidigare ska kunna förlängas enligt de nya reglerna. Jag vill därför rikta ett varmt tack till mina kollegor i utskottet för ett gott samarbete. Vårt gemensamma förtydligande i betänkandet kan göra en avgörande skillnad för många barn och familjer. Jag och Kristdemokraterna ställer oss alltså helhjärtat bakom utskottets förslag till beslut.

Fru talman! Slutligen vill jag också nämna att Inspektionen för socialförsäkringen nyligen har granskat införandet av reformerna omvårdnadsbidrag och merkostnadsersättning. Inspektionen kom med skarp kritik. Man betonade bland annat att regeringen vid framtida reformer behöver säkerställa att det finns tillräckligt med tid och resurser för att Försäkringskassan ska kunna göra nödvändiga förberedelser. Man ansåg också att regeringen borde ha agerat tidigare för att införa den lagändring vi debatterar i dag.

Vi kristdemokrater instämmer i kritiken till fullo. Vi menar att det är orimligt att enskilda personer på grund av en utdragen handläggning inte får någon ersättning alls, trots att de egentligen är berättigade till sådana förmåner. Vi har därför tidigare motionerat om att det bör tas fram generella riktlinjer och rutiner för att säkerställa att en enskild person inte drabbas ekonomiskt av långa handläggningstider, detta oavsett om en ny ansökan måste göras på grund av att ersättningsförmåner byter utformning, som i fallet med vårdbidraget, eller om den enskilde behöver byta förmån på grund av kvalificeringsregler, som exempelvis ålder. Detta är viktigt för allas långsiktiga trygghet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)

Resultatskrivelse om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer