Näringspolitik

Debatt om förslag 5 maj 2021
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  2. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  3. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  4. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  5. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  6. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  7. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  8. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  9. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  10. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  11. Hoppa till i videospelarenRickard Nordin (C)
  12. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  13. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  14. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  15. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  16. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  17. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  18. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  19. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  20. Hoppa till i videospelarenLorena Delgado Varas (V)
  21. Hoppa till i videospelarenCamilla Brodin (KD)
  22. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  23. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  24. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  25. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  26. Hoppa till i videospelarenLars Hjälmered (M)
  27. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  28. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  29. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  30. Hoppa till i videospelarenTobias Andersson (SD)
  31. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  32. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  33. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  34. Hoppa till i videospelarenJoar Forssell (L)
  35. Hoppa till i videospelarenAnna-Caren Sätherberg (S)
  36. Hoppa till i videospelarenKarolina Skog (MP)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 36

Anf. 43 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Coronakrisen har slagit stenhårt mot Sverige och världen det senaste året. Det som började som ett virus i en region i Kina som få hade hört talas om har ju kommit att spridas över världen, där många människor har blivit sjuka och dött. Många har också blivit av med jobbet eller sett sina företag bokstavligen gå under.

Fru talman! För tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 8, men självklart står Moderaterna bakom alla kloka förslag i betänkandet.

Fru talman! För ganska precis ett år sedan hade vi en liknande näringspolitisk debatt. Jag pratade då om ett antal företagare som jag hade träffat tidigt i coronakrisen och som hade drabbats jättehårt. Det var representanten för hotellet som hade tappat 90 procent av sina gäster och frisören som hade tappat 95 procent av sina kunder. Denna frisör fick för övrigt se sitt företag försättas i konkurs ett tag senare.

En poäng jag gjorde i debatten för ett år sedan var att många av de saker regeringen gjort i krisen var otillräckliga och att mycket mer måste till för att säkra svensk ekonomi, jobb och företag. Jag presenterade då en lista från Moderaterna med tydliga reformer för att säkra jobb och företag.

Vad har då hänt det senaste året? Riksdagen har fattat återkommande beslut, bland annat om olika former av stöd till företag. En del har fungerat rätt bra medan annat har skötts riktigt illa.

Ett av de största problemen det senaste året har varit regeringens senfärdighet. Samtidigt som handlare, krögare och andra företagare har kämpat för sina företags överlevnad har näringsministern väntat i veckor och ofta månader på att bestämma sig för om han över huvud taget ska hjälpa drabbade företag. Det har ofta tagit veckor och månader innan ett förslag lagts på riksdagens bord. Efter riksdagsbeslut har handläggningstiden varit lång, inte minst hos Tillväxtverket, innan drabbade företag slutligen har fått pengarna.

Tiotusentals företagare har drabbats av regeringens oförmåga och klantighet. Jag beklagar verkligen att regeringen under detta år inte har lyssnat mer på företagare, företagarorganisationer och partier som Moderaterna. Då hade man kunnat göra mer riktade och kraftfulla satsningar för att rädda företag och jobb.

Bortom coronakrisen har Sverige kvar ett antal av de problem och utmaningar vi hade före coronakrisen: utbredd otrygghet, omfattande segregation, bristande skolresultat och skillnader mellan elever.

Coronakrisen har också forcerat den utveckling vi kunde se tidigare. Det gäller inte minst digitaliseringen, där både företag och enskilda personer påverkats. Digitaliseringen kommer att öka i betydelse längre fram, och vi måste som land göra mycket mer, inte minst inom AI, artificiell intelligens.

Fru talman! En sak som oroar mig för de kommande åren är den kraftigt ökande arbetslösheten i Sverige. Statsminister Löfven lovade EU:s lägsta arbetslöshet, men under hans ledning har vi kommit att få en av Europas högsta. Under denna kris har vi sett att viktiga jobb inom restaurang och handel har förlorats, vilket har gjort att inte minst unga och utrikes födda har fått svårare att få jobb. Att knäcka utanförskapet kommer att bli en stor och viktig fråga för en kommande, ny regering i Sverige.

Det brukar påpekas att Sverige är ett handelsberoende land eftersom ungefär hälften av vår ekonomi utgörs av export och import. Att sälja produkter och tjänster i andra delar av världen har under många decennier verkligen varit ledstången för att säkra jobb och välstånd i Sverige.

Att fina industribolag i Sverige säljer till kunder i andra delar av världen är alltså inte nytt. Det nya är att konkurrensen ökar kraftigt och hårdnar fort, och vi kan inte på något sätt ta något för givet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det viktiga nu i krisens, som vi hoppas, slutfas är att vi får en diskussion om hur vi stärker det svenska näringslivet och konkurrenskraften.

En andra stor och viktig uppgift för en kommande, ny regering på näringspolitikens område är att växla upp detta arbete och växla bort från regeringens passiva näringspolitik.

Fru talman! Låt mig vara lite konkret. Ett av de största hindren för utvecklingen i alla kategorier inom både ekonomi och grön omställning är de sanslöst långa tillståndstiderna.

Just nu finns åtskilliga företag som vill storsatsa på gruvor, elnät, elproduktion och andra viktiga delar av vår ekonomi och vårt samhälle. Ofta finns både planer och pengar, men en sak som många av dessa företag återkommer till och vädjar till politiken om gäller just regler och tillstånd. Det kostar för mycket pengar och tar för lång tid. Som sökande vet man heller inte alltid vad som krävs av en för att man ska få ett miljötillstånd och kunna bygga elledningen eller starta fabriken.

Det har varit känt i flera år att det kan ta tio år eller mer att bygga en ny stamnätselledning. Ändå tog det tre år för regeringen innan man häromdagen kom med ett lagförslag som på marginalen kan ändra denna del av elnätsregleringen. Det duger givetvis inte.

Ett annat exempel är att företag som ska etablera sig i landet inte bara tittar på transporter, arbetskraft och hamnar utan även på hur regler och byråkrati funkar. Länsstyrelserna får alltså avgöra var en ny fabrik kan etableras eftersom det kan upplevas som enklare eller svårare. I praktiken kan alltså orter som är bra och välfungerande väljas bort för att regeringen inte styr upp reglerna i tillräcklig grad.

Fru talman! Sverige är ett på många sätt välfungerande land. Det är till exempel väldigt enkelt att via Bolagsverket starta ett företag. Vi upplevs på goda grunder som ett bra land för innovation och utveckling.

Men låt oss tala klartext. Vi har också ett antal problem och utmaningar. Det kommer att krävas att riksdagen fattar beslut om att fortsätta utöka stöden till krisdrabbade företagare så att vi står beredda om coronakrisen fortsätter och att vi sätter en tydlig tidsgräns för kompletta ansökningar.

En regering behöver ta tag i fler kommande frågor. Företagsklimatet måste bli bättre, integrationen lösas, arbetslösheten tryckas tillbaka och industrin lyftas. Allt detta kommer att kräva att Sverige får en ny regering med en ny politisk inriktning.


Anf. 44 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Näringspolitiken och dess förutsättningar har sannerligen stresstestats ordentligt det gångna året. I takt med att pandemins konsekvenser drabbat näringslivet har kravet på näringspolitiken tilltagit.

Jag tillhör vanligtvis dem som är av uppfattningen att näringspolitiken ska syfta till att skapa förutsättningar för ett gott näringslivsklimat utan att i onödan lägga sig i. Det ska vara ett näringslivsklimat i vilket både nya och gamla företag kan verka och växa och där Sveriges anor som en innovationsdriven nation ska kunna fortleva. Det är ju entreprenörer som skapar nya affärsmöjligheter och lägger grunden för nya innovativa företag. Det är företagen som skapar Sveriges tillväxt och välstånd, inte politiken.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Därför förespråkar Sverigedemokraterna tydliga och långsiktiga spelregler för hela näringslivet, för såväl stora som små företag. Det är angeläget att företag ges möjligheter att verka på en marknad med tydliga ramverk och utan onödigt regelkrångel. Vi menar att det är så Sveriges framtida välstånd bör byggas.

För att bygga framtida välstånd är det inte minst viktigt att politiken skapar gynnsamma förutsättningar för små företag. De flesta nya arbetstillfällen skapas i växande små företag, och det är dessa företag som har stått för en stor del av sysselsättningstillväxten under tidigare högkonjunkturer. Småföretag har alltså en nyckelroll för ökad sysselsättning och minskad arbetslöshet.

Det är vår uppfattning att näringspolitiken därför bör inriktas på att ta bort de hinder som finns för att få fler små företag att starta och växa.

Vidare förordar vi generella satsningar på små och medelstora företag, vilket kommer att gynna samtliga branscher och företagare. Denna generella ingång i frågan - denna ideologiska övertygelse om behovet av marknadsekonomi och frihandel - har format vår näringspolitik.

Pandemins hejdlösa omkullkastande av de gängse spelreglerna för såväl det svenska näringslivet som den globala ekonomin har dock skapat ett behov av andra åtgärder. Politiken har varit tvungen att kliva in med stödåtgärd på stödåtgärd för att försöka erbjuda konstgjord andning till annars livskraftiga svenska bolag. Det har tagit emot hos oss vänner av marknadsekonomi, men det har varit direkt nödvändigt. När politiken genom restriktioner och rekommendationer begränsar förutsättningarna för företag att bedriva sin näringsverksamhet är det inte annat än rimligt att ersätta dem för detta.

Tyvärr har det fungerat långt ifrån optimalt. Trots att många företag har fått stöd till omställning, permittering, hyra med mera har regeringen lämnat mycket att önska i det arbetet. För det första kan det konstateras att de svenska krisstöden har varit ytterst snåla i relation till de stöd som erbjudits näringslivet i jämförbara stater. För det andra kan det konstateras att de svenska krisstöden återkommande har dröjt alldeles för länge, för att till slut komma på plats först efter långt och gediget arbete från oppositionen i riksdagen. För det tredje kan det konstateras att de svenska krisstöden regelbundet har fastnat i byråkratin och inte betalats ut så snabbt som man kan önska eller förutsätta.

Näringsidkare har legat ute med pengar till regeringen i uppemot ett halvår. Näringsidkare har behållit personal i tron att regeringens löften ska uppfyllas för att i slutänden bara öka den egna skuldsättningen. Regeringens arbete med att ta fram, implementera och betala ut krisstöd har varit under all kritik. Tyvärr är det näringslivet som har fått betala för det.

Fru talman! Utan att släppa pandemins effekter för det svenska näringslivet, som jag nu berör i mitt anförande, kan jag konstatera att om vår generella näringspolitik hade varit på plats redan före pandemin hade förutsättningarna för näringslivet sett annorlunda ut när pandemin slog till. Varför? Jo, för att när pandemin slog till och besökarna, ordrarna eller vad det nu rör sig om för den enskilda näringsidkaren uteblev var andra hämmande orsaker det sista som de som företagare ville behöva bekymra sig över.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det handlar om regelkrångel, omotiverad administrativ börda, potentiell kapacitets- och elbrist, kompetensförsörjningsbekymmer, förlegade tillståndsprocesser, brottslighet och annat som redan före pandemin tyngde näringslivet och hämmade det från att utvecklas och nå sin fulla tillväxtpotential. Det var illa nog som det var. Alla de problemen finns fortfarande, men nu drabbas många företag dessutom av pandemins konsekvenser. Om vi politiker före pandemin hade undanröjt såväl de nyss berörda problemen som andra problem hade näringslivet inte behövt bekymra sig om dem, utan näringslivet hade kunnat fokusera helt på att hejda pandemins effekter för dem. Det säger sig självt att det hade underlättat för dem att bara behöva ta sig an en tillväxthämmande faktor. Det är synd att så inte är fallet.

Det är synd att Sverigedemokraterna inte har fått igenom tillräckligt av vår politik här i kammaren samt att regeringen har valt att inte agera i alla de fall vi faktiskt har fått igenom vår politik och riksdagen har riktat tillkännagivanden till regeringen. Det är tillkännagivanden om främjandeuppdrag till myndigheter, om förenklad digital samverkan mellan myndigheterna, om att inte överimplementera EU-direktiv, om solnedgångsklausuler för nya regler för att säkerställa att de fyller sitt syfte och så vidare.

Att regeringen satt på händerna före pandemin är dock för sent att påverka nu. Det som däremot är ännu mer allvarligt är att regeringen har valt att vara passiv under pandemin. I stället för att inse att näringspolitiska insatser kan utgöra en del av återstartspaketet för ekonomin har man valt att inte agera, inte ens på liggande tillkännagivanden på området. Det är synd; det är genuint synd för det svenska näringslivet att regeringen inte har vidtagit fler näringspolitiska åtgärder för att möjliggöra en så snabb och smärtfri återstart som möjligt.

I det motionsbetänkande som vi nu debatterar återfinns ett flertal förslag från Sverigedemokraterna som hade gjort skillnad på riktigt för det svenska näringslivet. Det är förslag om:

stärkt svensk konkurrenskraft och ett konkurrenskraftsindex

en industrikommission för att garantera goda förutsättningar för svenska tillverkningsindustrier

ett systematiserat arbete för att förenkla regler mellan stat och näringsliv

att underlätta för företagsforskning

att underlätta för nyetablering av företag genom bland annat ett starta eget-bidrag för yrkesverksamma

regelförenklingar för besöksnäringen

marknadsföring av Sverige för att garantera turism efter pandemin och så vidare.

Jag vill därför avsluta med att konstatera att näringslivets förutsättningar hade stärkts av vår politik.

Jag yrkar bifall till vår reservation nummer 9 under punkt 6, Övrigt om företagsfrämjande.


Anf. 45 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Pandemin har nu pågått i över ett år. Vi är många som är ganska trötta. Men det är lätt att vara lite trött. Många, kanske tusentals, ofta små företagare kämpar inte bara med tröttheten. De kämpar runt om i hela landet för att få sina livsverk att överleva pandemin. Det handlar om den egna försörjningen. Men det handlar också om att kunna behålla anställda. Det är jobb som är otroligt viktiga för den lokala ekonomin och helt centrala i den enskilda individens liv.

Vi vet alla att pandemin och restriktionerna har gjort kampen tuff. Det blir glesare mellan kunderna och svårare att få plus och minus att gå ihop. För många i grunden sunda, omtyckta och välskötta företag har det varit röda siffror i över ett år. Det hade kanske varit lätt att hantera i ett normalläge. Men nu är det något annat som påverkar.

Det är därför som vi i januaripartierna har förhandlat fram stödåtgärder, som på många sätt har underlättat och hjälpt företagen att härda ut i väntan på bättre tider. Det är åtgärder som har haft stort stöd. I princip hela riksdagen har på ett ganska pragmatiskt sätt medverkat och bidragit till de förbättringarna. Det är bra. Det finns pengar till företagsstöd.

Däremot finns det en hel del fall där det verkligen inte fungerar. Företagsstöden har fastnat hos myndigheterna, där långa handläggningstider och omfattande byråkrati gör att företagare lever i oro och ovisshet. Det finns exempel på företagare som har ringt för att få svar på när utbetalningarna kan komma och som har mötts av att myndigheten har lagt på luren. Även om det såklart inte händer varje dag och säkert är en konsekvens av att handläggaren också är stressad, pressad och nedtyngd av arbete är det helt oacceptabelt.

Via medier, mejl och företagarorganisationer kommer det ständigt vittnesmål om att det inte fungerar som det ska. Hanteringen måste bli mycket bättre. När företagare vänder på vartenda korvöre och kämpar för att verksamheten ska gå ihop måste politikens stödpengar komma fram. Det får inte fallera på myndigheternas handläggning. Vi kan inte ha företag som går i konkurs och människor som blir arbetslösa för att det offentliga inte levererar. Det får helt enkelt inte fungera så här dåligt.

Därför yrkar jag bifall till reservation 24 från Centerpartiet om myndigheternas service.

Fru talman! De utlovade krisstöden fortsätter tyvärr att släpa efter, och effekten för mindre företag är brutal. Jag träffade Lalle Morberg, en restaurangägare i Göteborg, för någon månad sedan. Han berättade för mig att staten var skyldig honom över 1 miljon kronor. Han hade varit tvungen att sälja sin sommarstuga för att kunna fortsätta att betala ut löner till sin personal. Det är absurt att företagare som i åratal har betalat in enorma summor i skatter och avgifter till staten inte får den hjälp de borde kunnat förvänta sig.

För inte så länge sedan var vi i Centerpartiet också i kontakt med småföretagarna Erica och Erik Sjöström som driver ett hotell i Nordmaling i Västerbotten. Nu måste de betala tillbaka en stor del av det stöd som de fått från ansvarig myndighet - en kvarts miljon - på grund av felaktiga uppgifter från Tillväxtverket.

Låt mig ta det från början. I somras var Erik i kontakt med myndigheten för att få hjälp med den avstämning som krävs och som också är rimlig. Han fick dessvärre fel datum för inlämning av uppgifterna. När han två veckor senare skickade in avstämningen visste han inte att det var för sent, eftersom han hade fått fel uppgifter från myndigheten. Flera månader efteråt fick han veta att han var tvungen att betala tillbaka hela den utbetalda summan.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Nu har Erik och Erica överklagat det hela till förvaltningsrätten, och tyvärr är de inte ensamma. Det finns många liknande fall där bara ett par dagars försening eller mindre administrativa fel har gjort att företagare har blivit av med sitt stöd och inte kan söka det igen. De riskerar helt enkelt att gå i konkurs, och många gånger beror det på myndigheters felaktiga hantering.

Det kan inte vara rätt att Tillväxtverket låter företagare vänta på beslut på detta sätt, och det kan inte vara så att man blir av med hela stödbeloppet. Det måste finnas lite rim och reson. Centerpartiet har därför agerat genom att se till att det kommer mer resurser till myndigheterna. Men det här handlar också om regeringens myndighetsstyrning.

Min kollega Helena Lindahl har ställt en skriftlig fråga till näringsminister Ibrahim Baylan om han inte kan se till att styra sina myndigheter lite bättre och lite mer. Precis så gjordes i början av krisen då man fokuserade på att få ut pengarna och ha översyn med mindre, administrativa fel. Men hon fick inget annat svar än det som nuvarande regelverk anger.

Detta ansvar ligger på regeringen, och det måste tas av regeringen.

Fru talman! Betänkandet handlar om mer än bara dessa stöd, även om de såklart är det som är mest akut. Men när krisen planar ut och förhoppningsvis inte kommer tillbaka är det statliga riskkapitalet otroligt viktigt.

Enligt Tillväxtanalys finns majoriteten av allt riskkapital i Sveriges tre största städer. Det är tämligen naturligt att 50 procent finns i Stockholm. Men på andra ställen i landet är tillgången mer bristfällig, och företagen har ibland svårt att ens få lån från den lokala banken. Därför är det logiskt att det statliga riskkapitalet koncentreras till de platser där marknaden sviker och där riskkapitalet i det närmaste är obefintligt.

Det är därför bra att statliga Almi har fokus på hela Sverige och inte bara på Stockholm, Göteborg och Malmö, men detta borde gälla allt riskkapital. Att den statliga banken SBAB har övergett norra Sverige är inget annat än ett hån. Om vi ska ha statliga institutioner ska de vara tillgängliga överallt.

Tidigare fanns det statliga riskkapitalbolaget Inlandsinnovation som fokuserade på lån och delägande för företagare i norra Sverige, Värmland och Dalarna, det vill säga där det är brist på riskkapital. Tyvärr ställde sig alla partier utom Centerpartiet bakom en flytt av de 2 miljarder som fanns till ett företag - Saminvest - med säte i Stockholm. Jag hoppas nu att bolaget också fokuserar på företag utanför Stockholm, i hela Sverige, men det är svårt att utifrån årsredovisningarna få reda på vilka företag man över huvud taget investerar i. Jag är därför glad över att Saminvest kommer till utskottet i morgon så att vi kan se till att deras arbete sker över hela landet.

Fru talman! Alla, oavsett kön, ska ha möjlighet att starta och driva företag. Så är det inte i dag. Kanske är det så i teorin men inte i praktiken. Markant fler män än kvinnor driver företag, och kvinnor har svårare att få finansiering till sitt företagande. I ett internationellt perspektiv finns stora utmaningar. Trots att Sverige är en förebild för jämställdhet mellan män och kvinnor generellt - vi ligger på tredje plats efter Island och Norge i World Economic Forums rankningar - är vi bland EU-länder bland de lägst rankade när det gäller kvinnors företagande. Vi finns i samma klass som Irland och Malta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

En färsk undersökning som Almi låtit beställa förstärker denna bild. Andelen kvinnliga företagare i Sverige ökar inte ens, utan den avtar. Vi har under de senaste åren tappat från cirka 29 procent till 27 procent. Detta är självklart helt oacceptabelt. Sverige avviker från EU:s positiva trend. Rapporten visar också att färre riktade nationella satsningar på fokusgrupper har gjorts de senaste åren. Detta behöver förändras. Vi behöver få ett företagsklimat som gynnar alla.


Anf. 46 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! När man lyssnar till Rickard Nordins anförande kan man inte låta bli att instämma i stora delar av det han berör när det gäller behovet av krisstöd, bättre funktion av stöden, snabbare utbetalningar, ett mer rättvist system för eventuell återbetalning och så vidare. Det är ganska lätt att invagga sig i tron att Rickard Nordin är del av ett oppositionsunderlag som är kritiskt gentemot regeringen, som vill något annat än det regeringen vill, som ställer regeringen mot väggen och som tar ansvar för att skapa goda förutsättningar för det svenska näringslivet.

Det är dock förhållandevis länge sedan som Centerpartiet utgjorde en opposition mot Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Tvärtom utgör man nu ett i viss utsträckning gemensamt regeringsunderlag där man samarbetar. Under pandemin har det varit tydligt för oss övriga - riksdagens riktiga opposition - att Centerpartiet har sprungit Socialdemokraternas ärenden. Gång på annan har Sverigedemokraterna, Moderaterna, Kristdemokraterna och andra gjort utskottsinitiativ i riksdagen då Centerpartiet har sagt: Nej, vi kan inte ta ställning till detta nu. Vi kan inte driva på regeringen. Vi kan inte säkerställa ett tillkännagivande på detta viktiga område.

Ett exempel på det här är omställningsstödet. Där backade Centerpartiet undan, trots att man i medierna sagt att man stod bakom ett omställningsstöd tog man inte ställning i utskottet. I stället valde man, som man sa, att föra dialog med regeringen. Därför dröjde det innan det väl kom på plats.

Fru talman! Om den retorik som Rickard Nordin använder här i kammaren hade varit gängse under pandemin hade riksdagen som plattform haft ett mycket tydligare mandat att ligga på regeringen och få välbehövliga stödåtgärder på plats. Men så har inte varit fallet, och jag frågar Rickard Nordin: Varför?


Anf. 47 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det enkla svaret är att det är regeringens ansvar att styra myndigheterna. Det trodde jag att Tobias Andersson och Sverigedemokraterna förstod eftersom det ju är grundlagsstadgat.

Ingen som har befunnit sig i de förhandlingsrum där jag själv har suttit och förhandlat de finansiella frågorna kan tro att Centerpartiet har sprungit Socialdemokraternas ärenden. Om det är någon som har pushat för ökade och omfattande företagsstöd, upp till de nivåer som EU godkänner, är det Centerpartiet. Vi har gång på gång legat på och pushat regeringen framför oss och sett till att det blir bättre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Till skillnad från Sverigedemokraterna tar vi ansvar och agerar. Det är lätt att sitta i ett finansutskott eller näringsutskott och klaga. Centerpartiet gör dock reell skillnad här och nu för företagen i samarbetet med regeringen.

Något som däremot också skulle göra reell skillnad för de utsatta branscherna är Sverigedemokraternas egen budget som lades fram i höstas. De föreslog en skattehöjning på 14 miljarder för restaurangbranschen. Det är inte att ta ansvar för de företag som befinner sig i en kris just nu. Därför blir min fråga till Sverigedemokraterna och Tobias Andersson: Hur sjutton går det ihop med att stötta krisande företag?


Anf. 48 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Jag noterar att Rickard Nordin gärna byter fokus i frågan. Jag förstår honom. Jag hade heller inte varit jättestolt över Centerpartiets insats under pandemin om jag varit centerpartist. Framför allt hade jag inte varit det om jag varit en småföretagande, före detta centerpartistisk väljare. Då hade jag varit genuint kritisk till det förhållningssätt som Centerpartiet haft i den roll man har i det regeringsunderlag som styr landet.

Regeringen har naturligtvis det yttersta ansvaret för att ligga på sina egna myndigheter och säkerställa att de agerar på ett önskvärt sätt. Men Centerpartiet är samtidigt del av ett regeringsunderlag. Man har en överenskommelse med de båda regeringspartierna.

Man har därigenom också en möjlighet att utöva påtryckningar mot den formella regeringen. Man kan säga som så: Centerpartiet accepterar inte att krisande företag står utan stöd. Man kan säga som så: Centerpartiet accepterar inte att stöd ska betalas tillbaka på det sätt som gäller nu. Man kan säga som så: Centerpartiet tar avstånd från regeringens saktfärdighet och snålhet när det kommer till krisstöd.

Detta har Centerpartiet kanske gjort, men i så fall bakom lyckta dörrar. Man har inte vågat yppa den kritiken inför vare sig väljarna eller övriga riksdagspartier, och man har definitivt inte vågat göra slag i saken av den kritiken genom riksdagens möjlighet att rikta ett tillkännagivande gentemot regeringen. Man har i stället gång på annan svikit de krisdrabbade företag som hade varit i behov av en stark politisk kraft och en stark politisk påtryckning gentemot den regering som varit saktfärdig och snål och ibland helt förbisett de behov som finns ute i näringslivet.

Den fråga som inställer sig hos mig är: Hur långt är Centerpartiet berett att gå? När tar det stopp? När säger Centerpartiet ifrån till regeringen? Här drar vi en gräns; om regeringen inte agerar nu lämnar vi samarbetet - när kommer Centerpartiet att säga så?


Anf. 49 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Jag noterar att Tobias Andersson inte med ett ord nämner de 14 miljarder i skattehöjningar som Sverigedemokraterna föreslår för restaurangbranschen. De skulle slå stenhårt mot den bransch som nu är allra mest utsatt. Jag förstår att han inte vill göra det, för detta är väldigt problematiskt.

Det finns också ganska mycket selektiv hörsel, tror jag, hos Tobias Andersson. Han kanske befinner sig i sin filterbubbla. Centerpartiet har drivit på för ökade stödnivåer. Det har vi sagt många gånger i den här kammaren. Vi har ökat resurserna till myndigheterna, så att man ska kunna anställa fler personer. Vi har pushat regeringen framför oss, både här i kammaren och i medier, när det kommer till att se till att man styr sina myndigheter bättre. Vi, inklusive jag själv, har också många gånger här i kammaren - Tobias Andersson kan lyssna på de inspelningar som finns av riksdagsdebatterna - varit tydliga med att pengarna måste komma ut nu och att stöden måste maximeras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Centerpartiet är och kommer att vara en nagel i ögat på regeringen när det kommer till företagsstöden. Skillnaden mellan Sverigedemokraterna och Centerpartiet är för det första att vi sänker skatten på jobb och företagande i de utsatta branscherna medan Sverigedemokraterna gärna höjer dem, för det andra att vi tar ansvar och är med och ser till att styra det här landet i en bättre riktning än vad som hade varit fallet annars.


Anf. 50 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Rickard Nordin målade i sitt anförande upp en beskrivning av många av de problem som funnits. Han refererade till vår gemensamma hemstad och Lalle. Jag delar verkligen detta, ska jag säga. Det år som gått har slagit så himla hårt mot många företagare. Många i riksdagen har kontakt med folk som drabbats och som bokstavligen kämpat för sitt företags överlevnad.

Då kan man bara försynt påpeka, fru talman, att Centerpartiet är en delmängd i äktenskapet med Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Jag förstår att Rickard Nordin vill friskriva sig lite grann och säga att styrning av myndigheterna är Ibrahim Baylans och andras ansvar. Men det är ändå så att Centerpartiet, Liberalerna, S och MP ytterst är ansvariga gemensamt för en del av hanteringen av detta.

Men jag vill delvis växla spår, fru talman. Baserat på den kritik som finns och för att hantera krisstöden till drabbade företagare bättre finns det just nu två konkreta förslag i riksdagen.

Det ena hanteras av finansutskottet och handlar om att ta fram ett nytt eller utvecklat omställningsstöd. Det har framförts kritik som gått ut på att permitteringsstödet gällande personal är lite krångligt. Då finns det ett förslag om att lyfta in personalkostnader som en del i omställningsstödet för dem som har tappat särskilt mycket.

Det andra förslaget hanteras av oss i näringsutskottet och innebär att man ska garantera dem som har en komplett ansökan - inget annat - att de ska få pengar inom fyra veckor, i det fallet i form av permitteringsstöd.

Båda de här förslagen är viktiga för drabbade företagare här och nu, men också - gud förbjude - om vi får fortsatta problem med pandemin nu i sommar eller därefter. Jag vill, fru talman, fråga Rickard Nordin: Kan Moderaterna räkna med att vi har ert stöd för de här viktiga företagarreformerna, eller kommer ni att välja att stötta Stefan Löfven och Socialdemokraterna?


Anf. 51 Rickard Nordin (C)

Fru talman! Det här är två förslag som just nu bereds i respektive utskott, finansutskottet och näringsutskottet. Vad gäller finansutskottet tror jag att talespersonen där får svara för sig, då det är en egen beredning som varken Lars Hjälmered eller undertecknad sitter i. I näringsutskottet har Centerpartiet varit kreativa och lösningsfokuserade. Vi har själva kommit med förbättringsförslag till de förslag som Moderaterna har lagt fram. Vi kommer att behandla dessa förslag i utskottet i morgon.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

För Centerpartiets del är det otroligt viktigt att pengarna kommer ut till de företag som behöver dem. Man kan lita på att Centerpartiet kommer att ta fajten och se till att det blir så bra som det tekniskt är möjligt. Många gånger kan det vara så att förändringar i stöd innebär förseningar och i vissa fall också försämringar. Det är alltså viktigt att få en helhetsbild, så att man inte gör någonting som på papperet kan verka bra men som i praktiken sedan leder till stora problem. Det är därför det har varit viktigt för oss att få med branschorganisationer och annat i diskussionen. Lars Hjälmered kan lita på att Centerpartiet kommer att jobba för de saker som förbättrar för företagen.

Lars Hjälmered lyfte också fram det som han kallar det äktenskap som Centerpartiet ingår i. Jag kanske snarare skulle kalla det samarbete. Lars Hjälmered finns ju också med i ett samarbete, som hans parti självt har skissat upp tillsammans med kristdemokrater, sverigedemokrater och i viss mån kanske även liberaler för tiden efter valet. Vi hörde i det föregående replikskiftet att ett parti som Lars Hjälmered vill ingå äktenskap med - enligt hans egen definition - vill höja skatten för utsatta branscher. Vad tycker Lars Hjälmered om det?


Anf. 52 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Jag tycker att Centern gjorde ett dåligt vägval när man valde att gå med S-MP-regeringen och stötta dem under den här mandatperioden. Jag har respekt för att Centerpartiet har gjort det, men jag tycker att det är genuint dåligt. Jag tror att det hade varit bättre för Sverige och framför allt för svenskt näringsliv om borgerliga krafter, som i grunden ofta har en annan syn när det gäller viktiga frågor kring marknadsekonomi, äganderätt och annat, hade gjort gemensam sak.

Jag tycker att krishanteringen ofta visar en fundamental skillnad. Jag tycker att Centern är delansvariga, men jag tycker att regeringen är de som ytterst är ansvariga för detta. Det är mycket som regeringen har gjort dåligt. När man ska kompensera för brister visar sig en gradskillnad mellan januaripartierna i den grundläggande synen på företagsamhet. Jag måste ha det sagt. Jag tror att det hade varit bättre för borgerligheten om vi hade gjort gemensam sak i detta.

Nu kommer vi till ett antal skarpa frågor. Det är alldeles riktigt som Rickard Nordin säger: Förslagen är under beredning i finansutskottet och näringsutskottet. De är principiellt viktiga, fru talman. Det är konkreta förslag.

Det ena är ett förslag om ett utvecklat och förbättrat omställningsstöd, som jag skulle säga efterfrågas av många av de företag som fortfarande har problem, det vill säga taxichaufförer, restaurangägare och andra. Man ser ett stort tapp i omsättning samt problem när det gäller permitteringsstödet. Här finns en unik och bra möjlighet som skulle kunna hjälpa här och nu men också ge beredskap för det fall pandemin fortsätter.

Det andra förslaget, det i näringsutskottet, innebär att det vid komplett ansökan ska finnas en tydlig servicegaranti kombinerad med skärpta straffbestämmelser.

Vi får återkomma, men jag hoppas att Centerpartiet väljer att stötta företagarna och Moderaterna och inte Stefan Löfven och Socialdemokraterna i utskotten den kommande tiden.


Anf. 53 Rickard Nordin (C)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Jag tror att detta är tämligen ömsesidigt. Lars Hjälmered säger att Centerpartiet har gjort ett dåligt vägval den här mandatperioden. Jag tror att det vägval som Moderaterna har gjort för tiden efter nästa val är minst lika dåligt ur Centerpartiets synvinkel. Vi går ju till val på att skapa en regering i den politiska mitten med bred samstämmighet och hålla ytterkantspartierna utanför.

Det hade varit fantastiskt om vi kunnat hitta tillbaka till en alliansgemenskap tillsammans med andra partier, skapa en majoritet för den och hålla ytterkantspartierna utanför. Jag tror att det hade varit bra för svensk ekonomi. Tyvärr var det inte så det föll ut när det kom till mandaten efter förra valet. Det är beklagligt. Men det berodde ju framför allt på att Moderaterna tappade tämligen många mandat i valrörelsen, så det ska nog inte Centerpartiet lastas för.

När det kommer till företagsstöden kan jag bara upprepa det jag sa tidigare. Centerpartiet kommer att jobba för att så många företag som möjligt ska få så mycket stöd som möjligt utifrån de kriterier som är möjliga enligt en helhetsbedömning som funkar, så att vi inte gör någonting som förbättrar för några men försämrar för många andra. Vi kommer att jobba med det seriöst, både i finansutskottet och i näringsutskottet. Så tidigt som i morgon kommer vi att ha detta uppe i näringsutskottet. Centerpartiet har varit med och försökt förbättra de förslag som Moderaterna lagt fram. Jag hoppas att Moderaterna ställer sig bakom Centerpartiets förändringsförslag.


Anf. 54 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Vi lever i omvälvande tider då mycket har förändrats på grund av pandemin, något jag även lyfte upp förra året. Vem kunde tro att vi i dag fortfarande skulle leva under den? Coronaviruset har verkligen utmanat och utmanar oss som samhälle.

Pandemin har blottat den ekonomiska ojämlikheten och svagheterna i våra strukturer, och den har tydliggjort konsekvenserna av utarmningen i vården. Och våldet mot kvinnor visar att vi har mycket kvar att göra med feminismen som verktyg.

Ungdomar har tvingats plugga hemifrån, och detta har blottat skillnaderna bland barn och unga i Sverige. Ekonomin påverkar möjligheterna för vissa familjer att köpa ordentligt med mat. Många har förlorat sina jobb. Även näringslivet har drabbats. De svenska småföretagen drabbas hårt inom de flesta områden. Besöksnäringen, lokalhandeln och småskalig produktion har det extra kämpigt.

Vi har blivit högst medvetna om hur sårbara vi är i den globala världen, där en stor del av våra råvaror och produkter importeras från andra kontinenter, men också om hur mycket våra lokala restauranger, handlare, frisörer och butiker är beroende av att vi har ekonomi och möjligheter att köpa deras produkter.

Fru talman! Vi menar att vi behöver tänka om i frågan om hur företag ska drivas, hur produktionen ska se ut och hur vi egentligen ska stötta våra småföretag. Företagen behöver bli mer långsiktiga, men vi behöver också säkerställa att fler kan ta del av till exempel a-kassa när situationen blir så tuff som den är i dag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

I det här läget, fru talman, gäller det att stötta det som behöver prioriteras här och nu. Det gäller att säkra folks ekonomi och välfärden. Vi i Vänsterpartiet kommer att stötta regeringen i det arbetet, såklart genom att lyfta småföretagens behov och småföretagares sociala rättigheter. När krisen har lagt sig kommer vi att presentera fler förslag så att vi kan trygga småföretagarna i sådana här lägen.

Vi behöver känna hopp, och för mig är en del av detta hopp möjligheten att utveckla kapaciteten att ställa om till nya förutsättningar. I dagarna har vi diskuterat mycket kring de statliga stöden. Vi hade en särskild debatt i förra veckan. Som parti står vi bakom en stor del av de krisåtgärder och andra förändringar som införts för att hålla samhället flytande och rädda jobb och företag. Vänsterpartiet har varit högst engagerat i frågan om att stötta rätt åtgärder och föreslå åtgärder.

Vänsterpartiet har till exempel varit med om att driva fram evenemangsstödet för kultur och idrott, tillsammans med bland andra Moderaterna, något som Folkets Hus och Parker beskriver så här: "Dagens besked om ett utökat krisstöd är helt nödvändigt då vi inom kultursektorn fortsatt belagts med näringsförbud genom de nyligen förlängda restriktionerna. De här pengarna är avgörande för att det ska finnas ett kulturliv kvar efter pandemin."

En annan förändring som Vänsterpartiet föreslog som utskottsinitiativ var förändringarna av a-kassereglerna för enskilda företagare. Tidigare fick företagare inte på något sätt underhålla något när företagaren fick akassa. Det är orimligt. Enskilda företagare måste kunna hålla informationen uppdaterad på hemsidan och underhålla informationen till sina kunder. Annars kommer det inte att finnas några företag att driva när arbetet kan återupptas igen.

Jag tror att vi kan konstatera att oppositionen har gjort skillnad för företagens möjligheter. Samtidigt måste statsstödsreglerna stramas upp. Vi kan inte ge miljoner och miljarder i stöd som blir en grund för företagens bonusutdelningar nästa år. Det är provocerande att Volvo som har permitterat tusentals anställda och fått över 1 miljard i krisstöd från staten samtidigt betalar ut bonusar - hela 118 miljoner! Och Attendo har fått 120 miljoner i statliga stöd som går till att höja ledningens löner och till bonusutdelningar på flera miljoner. Här har Vänsterpartiet lagt fram förslag men inte fått gehör. Alla företag måste göra rätt för sig, speciellt när vi ställer upp med allas våra skattepengar.

I fallet med välfärdsföretagen, vars girighet inte verkar ha någon gräns, skulle det hela kunna lösas med att ta bort vinsterna ur välfärden. Vår gemensamma välfärd är inget som man ska göra vinst på, utan pengarna ska gå till den verksamhet de är ämnade för. Under pandemin har även detta blivit tydligare - hur vissa företag nyttjar coronastöden, har osäkra anställningar och sparar in på personalen. Det är helt enkelt så att marknadsekonomin i vissa delar ska hållas borta.

Vi har mycket att lära av krisen. Vi behöver förstärka, och här har företagen ett ansvar. Folk behöver trygga anställningar och bra arbetsmiljö. Vi behöver inte att arbeten som borde vara anställningar ersätts av egenanställningar därför att man vill slippa arbetsgivaravgifter. Det är ohållbart i en kris.

Men vi kan, om vi vill, skapa möjligheter. Vi står i en klimatkris som vi behöver hantera, och nu när stater är villiga att öppna upp statskassor och låna för att hålla samhället flytande kanske investeringar ska vara framtidssyftande. Flyget lyfter inte - då är det kanske dags att ställa om trafiken till tåg och båt? Vi behöver ju inte flyga överallt. Det går snabbare att ta tåget till Växjö än att åka ut till flygplatsen, köa, ta flyget och sedan göra samma process igen i Växjö. Så varför inte satsa enbart på tåg på dessa sträckor, till att börja med?

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Investera i den lokala turistnäringen så att folk semestrar inom Sverige! Gör Sverige tillgängligt för alla, även för familjer med lägre inkomst! Satsa mer på forskningen, så att vi tar ledartröjan i industrins klimatomställningar! Allt detta skapar jobb, tryggare jobb, inför framtiden.

Stötta de små och medelstora företagen i större utsträckning! Uppmuntra till andra företagsformer än de spekulativa! Det är de mindre företagen som säkrar möjligheten till full sysselsättning och står för nyskapande lösningar. De behöver mer stöd för att lyckas driva utvecklingen framåt och skapa de nya jobben.

I jämförelse med andra länder har Sverige en något lägre andel småföretag. Mindre och medelstora företag har även en mycket liten del av den forskning och utveckling som sker. Det betyder att alla de produkter, system, processer och andra tjänster som företag inom hållbar utveckling tillhandahåller också hamnar på efterkälken när forskningen väl går över till ett större företag. Ofta köps dessa företag upp av utländska investerare, och arbetstillfällen hamnar utanför Sverige.

Jag vill se en större mångfald av drifts- och ägandeformer inom företagandet, där kooperativ och arbetarägda företag utgör en viktig del. Kooperativt företagande innebär att medlemmarna i många fall är delaktiga i verksamheten och på så sätt får inflytande och ökat ansvar. Det kan handla om privatpersoner som vill driva företag tillsammans eller om olika former av strukturer där företag samarbetar i vissa branscher.

Det kooperativa företagandet har också visat sig vara mindre sårbart i kristider då dessa företag är livskraftigare och har en högre överlevnadsgrad. Kooperativt företagande är långsiktigt, demokratiskt och hållbart och bidrar till en positiv samhällsutveckling.

I dag bidrar de kooperativa företagen med ungefär 10 procent av bnp. Det innebär att dessa förtag är betydelsefulla inom svenskt företagande, samtidigt som det kooperativa företagandet i dag i vissa avseenden har en lägre status än flera andra företagsformer. Det blir ett problem för de mindre företagarna, till exempel när de ska låna på banken. Här behöver vi bli bättre.

Genom stöd till organisationen Coompanion, som arbetar med företagsrådgivning till kooperativa företag, kan arbetet för de kooperativa företagen underlättas. Vi behöver också mer forskning, utveckling och informationsspridning kring de kooperativa företagen.

För mig är frågan om makten över den egna arbetsplatsen central. Jag vill att människor ska ha inflytande över och delaktighet i sitt arbete och över produktionen, det vill säga demokratisera företagen. Arbetstagarägda företag är en modell för gemensamt ägande som dessutom skapar större handlingsutrymme för den anställde. Samma sak gäller för företag som genomgår ett generationsskifte. Där behöver vi också jobba lite mer, och där kan personalägda företag vara en lösning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Vi behöver definitivt utveckla företagandet till ett mer hållbart företagande som jobbar långsiktigt och inte efter spekuleringar. Det ger oss ett mer resilient samhälle för att kunna hantera framtida kriser.

Slutligen vill jag lyfta fram vår politik angående kvinnliga företagare, där vi presenterat förslag om exempelvis kvinnors innovation. Vi vill att 50 procent av de statliga medlen slutligen ska gå till kvinnor.

Jag yrkar bifall till reservation 11.


Anf. 55 Lars Hjälmered (M)

Fru talman! Lorena Delgado Varas påpekade i sitt anförande att i ett av ärendena hade bland andra Vänsterpartiet och Moderaterna gjort gemensam sak. Det handlade om evenemangsstöd, något som varit eftertraktat av många när det gäller både konserter och idrottsarrangemang. Jag tycker att det var verkligt välkommet att vi kunde agera gemensamt i riksdagen och svara upp mot en del av problemen i samhället. Vi kan se att det finns idrottsevenemang som kanske inte ens kommer att kunna överleva efter att ha behövt ställa in kanske inte bara en gång utan till och med två gånger innan vi kommit igenom detta. Likadant är det i kultursektorn, naturligtvis.

Om jag lyssnade rätt sa sedan Lorena Delgado Varas någonting i stil med att Vänsterpartiet kommer att lyssna på vad företagarna vill framåt i krisen. Då kan jag konstatera, fru talman, att fack som Sveriges Ingenjörer men också arbetsgivar- och branschorganisationer som Visita, Svensk Handel, Transportföretagen, Almega och Svenskt Näringsliv alla har sagt: Inför en tidsgaranti i korttidspermitteringsstödet! Det ska inte vara för fusk och per automatik, men har man en komplett ansökan så ställ en servicegaranti och komplettera med annan straffpåföljd!

Då vill jag fråga, fru talman: Kan vi utifrån Lorena Delgado Varas resonemang om att lyssna på vad företagarna vill och önskar i detta räkna med att Vänsterpartiet stöder det förslag Moderaterna har lagt fram om att införa en tidsgaranti för kompletta ansökningar om permitteringsstöd samt skärpta påföljder för dem som fuskar?


Anf. 56 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Angående påföljderna för dem som fuskar har vi ingenting emot det. Vi har dock diskuterat om det verkligen finns underlag för att konstatera att detta kommer att ge den effekt som man förväntar sig. Tyvärr presenteras ju de här två delarna tillsammans i utskottsinitiativet.

Angående tidsgarantin ser vi ett problem med en sådan typ av styrning. Vi har sett i många olika fall, inte bara i detta fall utan oftast när man sätter en tidsgaranti, att man pressar tjänstemännen, oavsett arbetsbörda, att hantera ärendena inom en viss tid, vilket ofta slutar med att de kanske missar att kontrollera rätt underlag och så vidare. Dessutom ser vi och har fått höra i utskottet att myndigheterna har jobbat väldigt hårt med att få ned dessa tider. Jag tror att de nu ligger på fem veckor när man har alla papper på plats, så att säga.

Om vi ger myndigheterna möjlighet att jobba lite hårdare med detta tror jag att vi kommer att nå fyraveckorsstrecket. Men att sätta en garanti kommer att leda till att man kanske ignorerar vissa delar av underlagen för att hinna i tid på grund av arbetsbördan.


Anf. 57 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! När det gäller stöden är det rätt att hjälpa företagare som har drabbats. Ett problem har dock varit inte bara att regeringen har varit senfärdig i att bestämma om man ska hjälpa till och i att komma med lagförslag till riksdagen utan också att det sedan ofta har kunnat ta väldigt lång tid för myndigheterna att hantera detta, även vid kompletta ansökningar.

Min förväntan på myndigheter som Tillväxtverket är att man gör en tuff, tidig och tydlig kontroll, till exempel vid korttidspermittering. Hävdar ett företag att det haft fem eller tio anställda, kolla då omedelbart den inbetalade skatten som har kommit till Skatteverket och se om uppgifterna stämmer!

Här tycker jag att det finns två problem vi kan se just nu. Det ena är att det för alla hederliga företagare, vilket verkligen är 99,9 procent, tar på tok för lång tid när man kommer in med sin kompletta ansökan. Där behöver vi en tydlig servicegaranti. Även om det går på ett par veckor kan det i en krissituation för en restaurangägare vara ofantligt lång tid.

Det andra är straffen, brottsligheten och påföljderna. Där kan vi konstatera att det finns en särskild bestämmelse för brott mot omställningsstödet men inte för brott mot permitteringsstöd. Även regeringens egen utredare Stefan Strömberg har ju efterfrågat detta, men regeringen har inte agerat för att klämma åt dem som fuskar med den här typen av stöd. Det är den andra änden där jag tycker att vi borde ställa krav i riksdagen.

Vi får väl senare ta en dialog och diskussion och se om vi har med oss Vänsterpartiet, hela eller i delar, i detta. Jag tycker dock att detta är viktiga frågor där riksdagen borde agera kraftfullt i närtid.


Anf. 58 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Det här kommer att diskuteras i morgon i utskottet. Som jag sa tidigare har vi ingenting emot förändringarna angående straffen för de företag som fuskar. Jag tror att man behöver göra en markering. Vi har ju sett att det kommit flera fall där man har utnyttjat detta.

Tidsgarantin ser jag dock som ett problem. Den som har hållit på med kommunpolitik vet att så fort man sätter en tidsgaranti sätter man också press på tjänstemännen att ta beslut inom fastlagd tid för att hålla statistiken så ren som möjligt, och då händer det att de missar saker. Jag tror inte att det är en bra grej. Det här är ändå våra skattepengar, och de ska gå till rätt saker. Går de till fel företag kommer vi antagligen inte att få tillbaka dem, för det är väldigt svårt att få hela beloppet tillbaka.


Anf. 59 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Vi debatterar nu det stora näringspolitiska motionsbetänkandet. Bland de 37 reservationerna finns det en från Vänsterpartiet. Tar man del av den blir man nog något frågande kring vad som faktiskt utgör Vänsterpartiets näringspolitik, detta breda politiska område som sträcker sig från det ena till det andra och som rymmer många potentiella åtgärder för det svenska näringslivet som hade underlättat förutsättningarna att starta, driva och utveckla företag.

Vänsterpartiets reservation handlar om förslag om olika ägandeformer. Man vill se mer kooperativa ägandeformer, och man vill se mer arbetstagarägda företag.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Där någonstans infinner sig frågan hur man från Vänsterpartiets sida ska göra detta möjligt. Är man missnöjd med hur det ser ut nu? Det står samtliga fritt som vill starta företag att själva välja associationsform, huruvida de vill driva företag själva eller i kollektiv med andra. I sitt anförande problematiserade Lorena Delgado Varas frågan och menade att vi behöver demokratisera företagande. Även där infinner sig frågan om inte ett publikt aktiebolag, om något, är ett demokratiserat företag där jag och Lorena Delgado Varas och samtliga som lyssnar enkelt kan öppna ett konto och köpa aktier, vara en del av bolaget, gå på årsstämmor, ta del av de beslut som fattas, driva på för förändring och så vidare. Det, om något, måste vara ett demokratiserat företagande.

Vad menar Lorena Delgado Varas att ett demokratiserat företagande är? Varför skulle inte publika aktiebolag kunna utgöra just den typen av företag?


Anf. 60 Lorena Delgado Varas (V)

Fru talman! Jag tänkte börja med ett exempel angående demokratiserande av företag. Ett exempel är det företag som jag själv jobbade i innan jag kom in i riksdagen, nämligen Astra Zeneca. Företaget insåg att man behövde forska och ta fram nya läkemedel eftersom de läkemedel man hade jobbat med under en längre tid hade slutdatum på patenten. Det gjorde att man drog in vissa läkemedel, och det avspeglade sig i marknaden. Aktierna sjönk i värde, helt enkelt.

Vad hände då? Jo, vi riskerade att Astra Zeneca, ett av de stora företag som finns i Sverige, skulle bli uppköpt av ett amerikanskt läkemedelsföretag eftersom aktierna hade sjunkit i värde. Då fanns möjligheten att köpa. Jag kallar inte det för ett demokratiserande av ett företag. Däremot när jag tar upp demokratiserande av företag pratar jag om vilken inverkan och vilka möjligheter arbetare har att påverka sin arbetsplats och inriktningen för företaget. Kan företaget göras mer hållbart? Går det att göra mer för arbetsmiljön för arbetarna? Det kallar jag för demokratiserande av företag, inte att vem som helst kan köpa aktier och bestämma.


Anf. 61 Tobias Andersson (SD)

Fru talman! Med risk för att jag inte blev klokare av svaret får jag ändå tillstå att om Lorena Delgado Varas menar att vem som helst inte ska ta över företag bör det först och främst poängteras att de arbetstagare som Lorena Delgado Varas refererar till mycket väl själva för den lön de tjänar på bolaget, som de tar emot som ett tack för deras tjänster, kan välja att köpa aktier i bolaget. De kan välja att ta del av den resa som bolaget gör. Om bolaget går med vinst och ökar i aktievärde eller får ökade utdelningar kommer de också att berika sig själva. Det står fritt för samtliga.

Lorena Delgado Varas berör ett exempel som jag själv inte känner till, nämligen att Astra Zeneca var rädd för att bli uppköpt av ett annat bolag. Den enda utvägen jag ser för att begränsa en sådan möjlighet är att de facto begränsa fritt företagande och äganderätten, att sätta stopp för vem som får köpa vad.

Det är en radikal uppfattning om man från Lorena Delgado Varas och Vänsterpartiets sida menar på att man ska in och styra och ställa över att ett bolag inte får köpa upp ett annat bolag. Alternativet kan vara att bolaget som blir uppköpt får lägga ned, att alla arbetstagare blir av med sina jobb. Den potentiella tillväxten och utvecklingen i fallet med läkemedel hade avstannat och uteblivit. Då finns möjligheter för ett bolag som sitter på kapitalet, som har innovativa idéer, att köpa upp ett bolag och driva det vidare samt skapa mer tillväxt och välstånd som vi alla kan ta del av. Är det en möjlighet som Vänsterpartiet vill begränsa? Utifrån den förra repliken från Lorena Delgado Varas uppfattade jag det så. Det vore bekymmersamt.


Anf. 62 Lorena Delgado Varas (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Jag håller med om att arbetare kan köpa aktier i det företag de jobbar i och på så sätt påverka inriktningen. Men vad jag menar är att det ibland är enkelt att ändra inriktning på företag eller att lägga ned dem. Vi har sett flera exempel på att företag köps upp och sedan läggs ned.


Anf. 63 Camilla Brodin (KD)

Fru talman! För Kristdemokraternas räkning vill jag yrka bifall till reservation 12 i betänkandet, men principiellt står jag naturligtvis bakom alla våra ställningstaganden.

För svenska företagare har det senaste året varit ett stålbad som ingen av oss här i kammaren eller någon annan hade kunnat förutse. Vi ska självklart vara ödmjuka för att det är lätt att göra misstag när nya och oväntade problem uppstår, men desto viktigare är att de som har makten att göra förändringar verkligen lyssnar och sätter sig in i hur en företagares vardag ser ut just nu.

Många vittnar om att det är mycket administration och tid som läggs på att försöka göra allt rätt och riktigt enligt de regler och riktlinjer som finns för de olika krisstöd som regeringen och riksdagen har beslutat om. Men det finns också en oerhörd frustration över att ansökningarna inte har förenklats eller att informationen har förbättrats. Det har varit mycket att ta hand om det senaste året. Flera av branschorganisationerna, till exempel Visita, Svensk Handel och Transportföretagen, säger att det har gått åt fel håll. Det har inte blivit enklare.

Fru talman! I fredags ägde en särskild debatt rum i kammaren som skulle handla om de långa handläggningstiderna för utbetalning av krisstöd till företag. Den debatten förvandlades olyckligtvis till att fokus riktades mot de företag som tar tillfället i akt att begå brottsliga handlingar i och med att stödsystemen finns. Tyvärr finns oseriösa företag som agerar med ont uppsåt, men lyckligtvis är de inte i majoritet eller ens i närheten av detta. Självklart är det oerhört viktigt att oseriösa företag inte ska få del av de stöd som de inte har rätt till, men jag måste ändå få säga att staten måste behandla företagen med respekt och åtminstone på ett korrekt sätt bekräfta att ansökan är mottagen.

Regeringens egna utredare Stefan Strömberg, som har haft till uppgift att föreslå åtgärder mot coronarelaterad brottslighet, besökte näringsutskottet i förra veckan. Ett medskick som jag tar med mig från honom är att Tillväxtverket kanske inte borde ha fått uppgiften att hantera korttidsstödet från början samt att verket borde tillskjutas mer resurser och samtidigt få en bättre ledning.

Jag undrar fortfarande om regeringspartierna inte ser att det finns saker som borde ha hanterats annorlunda och att det fortfarande finns en chans att förbättra, men det måste göras skyndsamt. Det är därför många av oss i oppositionen ändå har initierat ett utskottsinitiativ, som Moderaterna har pratat om tidigare. Det handlar om att tidsgarantier ändå måste införas. Det har gått ett år, och handläggningstiderna har inte förbättrats och hanteringen har inte blivit enklare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Regelförbättringar och regelförenklingar för företag är ytterligare ett område som har kommit på efterkälken det senaste året. Nu om någonsin är det oerhört viktigt att parallellt med krisarbeten och stödåtgärder aktivt se på hur näringslivet kan ta sig ur stålbadet. Det är en viktig välfärdsfråga eftersom ett väl fungerande näringsliv är absolut nödvändigt för att det ska finnas några resurser till välfärden.

Vi har under lång tid fått tydliga signaler från näringslivet att det finns mycket i det nuvarande regelverket som borde få en översyn utifrån en ambition att det ska vara enkelt att starta men också driva företag i Sverige.

För vårt näringsliv har pandemin inneburit konkurser, och fler ser de ut att bli. Utöver att ge stöd och i viss mån konstgjord andning är det därför desto viktigare att anlägga moteld för att skapa så bra förutsättningar som möjligt för företagandet i vårt land.

Fru talman! År 2018 riktade OECD rekommendationer till Sverige. En av dessa var att Sverige skulle skapa en gemensam webbportal som kan användas när det gäller konsultationer om regler, att ta del av regler och förslag med mera.

För några veckor sedan hade jag en interpellationsdebatt med näringsminister Ibrahim Baylan om just regelförenklingsarbetet och vad som händer framöver eftersom vi i mars förra året fick ett besked från näringsministern att detta med en webbportal var något som skulle vara på plats inom några månader. Svaret på frågan om den gemensamma webbportalen blev beskedet att den redan finns. Näringsministern hänvisade nämligen till regeringens egen hemsida. Där finns allt, och därmed är rekommendationen om en gemensam webbportal omhändertagen.

Jag är inte helt säker på att näringslivet tycker att det svaret motsvarar uppdraget. Det gör i alla fall inte jag, och tiden går.

När det gäller förenklingspolitiken i övrigt blir svaret följande: "Regeringen avser att återkomma i närtid med beslut om de nya målen för förenklingspolitiken, som främjar svensk konkurrenskraft samt omställnings- och innovationsförmåga." Den som väntar får se.

Fru talman! Som vi alla vet finns det delar av näringslivet som har kommit relativt lindrigt undan. Vissa branscher har närmast gynnats av social distansering och hemarbete.

Vi har lärt oss en del värdefulla saker på grund av pandemin. Vi kommer att fortsätta ha digitala möten, och vi kommer troligen att se en för alltid förändrad kontorskultur där det kommer att vara självklart att lägga delar av sin arbetstid på hemmaplan.

Men vi har också lärt oss att hur stora skärmar vi än har och hur bra uppkoppling vi än har kan det personliga mötet ansikte mot ansikte inte ersättas. Den app finns inte som tar bort vår glädje över att få resa, göra upplevelser på riktigt och byta horisont om så bara för en liten stund.

Jag vill därför att vi riktar lite mer uppmärksamhet mot den svenska besöksnäringen. Den genomgår nu den kanske tuffaste perioden i modern tid, men redan innan corona slog till såg vi utmaningar inom denna bransch. Dessa kommer inte att försvinna bara för att smittan upphör. Det kommer att krävas många kloka beslut över tid från många parter för att den ska kunna återta förlorad mark och sedan växa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Ungdomar får ofta sitt första jobb inom besöksnäringen, som är en viktig möjliggörare av arbetslivserfarenhet och en bransch som över tid stadigt har vunnit mark. Utbildningen av branschspecifika kompetenser för besöksnäringen har dock inte hållit jämna steg med personalförsörjningsbehoven. På senare år har trenden varit att efterfrågan på personal har ökat medan tillgången på personal med rätt utbildning har minskat.

Kompetensfrågan är central för branschens möjligheter att växa och för Sverige som konkurrent till andra besöksmål. Regeringen bör därför stärka kompetensförsörjningen inom besöksnäringen. Utbildningssystemet bör utvecklas i nära samarbete med näringslivet, då det är företagen som besitter kunskapen om vad framtiden kräver.

Fru talman! Vi får aldrig glömma att varje skattekrona skapas av företag som betalar skatt och vars anställda betalar skatt till vårt gemensamma bästa. Utan företag har vi ingen välfärd!


Anf. 64 Joar Forssell (L)

Fru talman! Jag tackar för en god debatt.

Det här är kanske de viktigaste frågor vi har att diskutera i denna kammare. Det är förutsättningen för allt annat som vi gör i Sveriges riksdag att vi har företagsamma människor, entreprenörer, som skapar värde, tillväxt och välstånd. Det är det som gör att vi kan ha en rättspolitik, att vi kan ha en hälso- och sjukvårdspolitik och att vi kan göra någon av alla de andra saker som vi här i Sveriges riksdag är överens om är viktiga delar av välfärden.

Det är det här som är grunden för allting - det är helt enkelt att det finns ett välstånd. Och välstånd skapas av företagsamma människor som har ett eget driv, som vågar investera egna resurser och egen tid och kunskap. Det skapas av entreprenörer som utmanar och kanske stjälper något gammalt som inte längre funkar med en ny affärsmodell eller en ny produkt. Det är så vi får ett ökat välstånd. Det är så vi skapar tillväxt.

Fru talman! Det kan ibland låta här i talarstolen som om det är politiker som genom olika investeringar, i sina budgetar eller kanske genom att ta bort någon regel eller i värsta fall införa en regel - det finns ju sådana politiker också, som tror att det funkar - skapar goda förutsättningar för företagande och liknande. Så är det ju inte.

Fru talman! Den bästa och mest effektiva näringspolitiken vore såklart om vi klappade igen, jag och du, om du lämnade in klubban på kontoret och låste dörren och vi gick hem och slutade ägna oss åt att sätta upp en massa hinder för företagande. Det är ju precis det politiken alldeles för ofta gör. Vore det inte för att vi politiker hade satt upp en massa regler och en massa byråkratiskt krångel skulle självklart företagandet - de företagsamma människorna, entreprenörerna, de som vågar utmana, ta risker och skapa något nytt - få ekonomin att blomstra. Vi skulle få se oerhört mycket mer tillväxt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Nu är ju inte jag en sådan person som tycker att vi ska lägga ned hela riksdagens arbete för detta, fru talman. Det behövs såklart regler ibland, och det kan behövas byråkrati därför att det finns andra mål och andra saker som vi vill uppnå. Vi kanske till exempel vill ha en livsmedelslagstiftning för att vi vill att det ska vara tryggt att äta på restaurang. Men då behövs det politiker som ser att det i grunden måste vara fritt att företaga. Om vi ibland, i undantagsfall, tvingas till regler ska de reglerna vara så enkla att följa som möjligt och byråkratin så effektiv och lätt som möjligt. Det ska kosta så lite och finnas så få hinder för företagsamma människor som det bara går.

Jag tycker att vi ska påminna oss om detta, fru talman: Det är inte politiker som skapar välstånd i det här landet, det är företagsamma människor. Det är inte politikers förtjänst när företagsklimatet blir bättre. Där vi tyvärr befinner oss i dag är politikernas uppdrag snarare att rulla tillbaka de många försvårande reglerna, den försvårande byråkratin och de försvårande höga skatterna som politiker från början har infört.

Fru talman! Vi behöver också företagen och näringen för att lösa många av de stora samhällsutmaningar vi står inför. Det handlar inte bara om att få finansiering till rättsväsendet eller hälso- och sjukvården utan också om att det är företagsamma människor, entreprenörer, och innovation som ser till att vi kan lösa till exempel klimatutmaningarna. Och ta inte miste där heller - de flesta och bästa innovationerna skapas av fria människor i fritt företagande och inte av statliga subventioner.

Fru talman! Coronakrisen har gjort det uppenbart, ännu mer uppenbart än det redan var, att företagare ofta är i en oerhört socialt utsatt situation. Den sociala trygghet som andra människor i samhället kan ta för given saknar ofta företagare.

Jag skulle säga att den politik vi haft eller har i Sverige i princip delar upp människor i A- och B-lag, då företagare ofta har mycket sämre social trygghet. Det är svårare att vara sjuk, för att nämna ett exempel. Det är en sådan sak som vi politiker måste ta ansvar för. Har vi sociala trygghetssystem måste de skapa trygghet för alla människor, oavsett om man är företagare eller anställd.

Jag är glad över att vi tack vare att Liberalerna har varit motor i januarisamarbetet har sett till att det finns stöd och åtgärder för att skydda och rädda så mycket företagande som det bara går. Det har inte nått ända fram, och Liberalerna har varit väldigt kritiska till mycket av den byråkrati som har omgärdat coronastöden. Vi har varit kritiska till saktfärdigheten, och vi har varit kritiska till att stöden ibland har legat på en för låg nivå. Vi är dock stolta över att ha drivit fram dem till den nivå de ändå har hamnat på.

Fru talman! Nu har vi börjat komma till en situation där det är uppenbart att vi för att skapa trygghet även bland företagande människor måste ha en diskussion om och en plan för hur vi ska öppna upp Sverige. Man kan självklart inte stänga ned Sveriges ekonomiska aktivitet hur länge som helst, fru talman. Man kan inte ge konstgjord andning hur länge som helst. I takt med vaccinationerna har Liberalerna ställt krav på att regeringen ska presentera en plan för hur vi ska öppna upp landet så att företagsamheten återigen kan få blomstra.

Fru talman! Vi behöver också se till att det inte bara är våra storstäder och storstadsregioner vi diskuterar när vi diskuterar företagande. För den som har varit utanför Stockholm, Göteborg och Malmö är det uppenbart att företagandet är en kanske ännu viktigare del av den lokala ekonomin där. Det ger människor frihet att forma sina egna liv och gör att man har tillväxt snarare än motsatsen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Jag och Liberalerna menar att våra myndigheter runt om i landet behöver få ett främjandeuppdrag för att se till att få ett ökat företagande, göra det enklare och så vidare. Vi behöver någon form av servicegaranti, det vill säga att byråkratins kvarnar ska mala snabbare och att man ska vara garanterad att tillstånd kommer på plats fortare, till exempel. Det behöver bli enklare att driva företag i hela landet.

Fru talman! I den här debatten har det förts en diskussion om kooperativa företag, det vill säga den kooperativa modellen för företagande. Som liberal blir jag ganska glad för det, för det är en företagsform som har liberala rötter. Till en början motarbetade ju arbetarrörelsen i Sverige och världen den kooperativa bolagsformen. Vi i Liberalerna har en reservation som jag yrkar bifall till, nämligen reservation 13. Den handlar just om att förenkla för det kooperativa företagandet.

Det är inte så att vi har bestämt oss för en viss bolagsform och tycker att alla företag ska drivas i den formen; tvärtom tycker vi att det ska vara enkelt att driva företag oavsett vilken bolagsform man väljer. Men den kooperativa företagsformen och socialt företagande är ju en form av företagande som kan fylla en funktion på en fri marknad som andra företagsformer inte fyller. Det är klart att varje bolagsform har sina för- och nackdelar, fru talman, och att vi måste göra det enklare för alla typer av företag - inte bara för vissa.

På den punkten har vi alltså reservation 13, där vi föreslår olika åtgärder för att det ska bli enklare. Nu kan Vänsterpartiet - som har talat sig varmt för kooperativt företagande - välja, fru talman: Vill man rösta på Liberalernas reservation, som vill förenkla för kooperativt företagande? Eller vill man visa sina kort och avslöja att det egentligen inte handlar om att förenkla för företagande utan om att styra ekonomin till en viss bolagsform? Man kan välja mellan Lenin och liberaler, så att säga.

Det finns många skäl att tro att Vänsterpartiet inte kommer att rösta på Liberalernas reservation. Till exempel har man inte varit pådrivande för att det ska bli enklare med personaloptioner, som också är ett sätt för medarbetare att vara delägare i företag. Man har inte heller drivit på för att det ska bli lägre beskattning av aktier och fonder i ISK och på så sätt öka ägandet i de breda folklagren. Men man har i alla fall en chans!

Med de orden ber jag om ursäkt för att jag överskred min anmälda talartid. Jag vill också säga att jag självklart står bakom alla våra reservationer.


Anf. 65 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag har begärt tio minuters talartid och ska försöka hålla mig till det.

I dag debatterar vi alltså näringsutskottets betänkande NU20 Näringspolitik, som bygger på de motioner på området som ledamöterna har skrivit under allmänna motionstiden.

Jag vill inleda med att yrka bifall till näringsutskottets förslag och avslag på motionerna.

Fru talman! Jag skulle vilja börja i det utmanande läge Sverige och världen befinner sig i. Vid förra årets näringspolitiska debatt kunde nog ingen av oss ana var vi skulle vara nu. Vad vi däremot alla kunde se var att besöksnäringen och restaurangbranschen hade det tufft. Ändå valde Sverigedemokraterna att i sin budgetmotion lägga en straff på besöksnäringen genom att höja restaurangmomsen med 14 miljarder. Det är jag glad att ingen annan i den här kammaren gjorde.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Det har varit en tuff och svår tid under pandemin - för många enskilda, för många företag, för elever och äldre, liksom för dem som jobbar med samhällets viktigaste tjänster. Även det vi har tagit för givet att vi alltid ska kunna göra - gå på fotboll, se en skidtävling, klippa oss hos en frisör, äta med kompisar på krogen, träna inomhus eller till och med helt enkelt gå och handla - har sett annorlunda ut. Men krisen har också visat hur Sverige tillsammans har ställt upp: enskilda människor, det offentliga, organisationer, företag och inte minst alla som jobbar i vården.

Vi i den här kammaren har fattat beslut efter beslut om extraändringsbudget efter extraändringsbudget, och det hade vi aldrig klarat av om inte finansminister Magdalena Andersson hade sparat i ladorna tidigare. Vi är nu uppe i 400 miljarder kronor som går till att klara välfärden, klara jobben och klara företagen. Det, fru talman, har aldrig hänt förut.

Trots att det inte är över än måste jag säga att jag känner en liten framtidstro. Vårsolen tittar fram, även om man inte kan se den i Stockholm just i dag, och vi har alla nära och kära som har fått sin första eller andra vaccindos. Jag har fått krama min mamma.

Fru talman! Det är glädjande att se så många motioner i det här betänkandet, men jag vill också tala om att vi i näringsutskottet haft förmånen att behandla flertalet av dem under tidigare riksmöten. Jag tänkte dock lyfta några av de områden som ledamöterna har motionerat på.

Det handlar till exempel om att främja testbäddar, vilket är ett av regeringens fokusområden i nyindustrialiseringsstrategin tillsammans med Kunskapslyft industri, hållbar produktion och Industri 4.0. Som exempel fick Vinnova i uppdrag 2017 att anordna en samordningsfunktion för testbäddar, och i den nya forsknings- och innovationspropositionen fortsätter en satsning på testbäddar fram till 2024.

Det handlar också om startup-företag och innovationssystem. Sverige är rankat som ett av världens mest innovativa länder, och det måste vi fortsätta att vara. Vinnova lägger nu till exempel 50 miljoner till innovativa startup-företag för att bolagen ska vidareutveckla skalbara lösningar som bidrar till en hållbar tillväxt på en global marknad. Ett av dessa bolag är Hydroc Energy Storage AB, som arbetar med en ny teknologi för att spara värme från sommar till vinter i berggrunden. Ett annat är Lyllos Entertainment AB, vilket är en streamningstjänst som med maskininlärning anpassar filmer för hörsel- och synskadade. Ytterligare ett är Womni AB, en digital plattform där kvinnor på väg in i eller i klimakteriet gör ett självskattningstest som ger en individanpassad behandlingsplan och kontakt med specialister oavsett var i Sverige de bor.

Som ledamöter före mig har pratat om handlar det även om kooperationens förutsättningar, om kvinnors företagande och om tillgång till det marknadskompletterande kapitalet. Det handlar om delningsekonomin - och om besöksnäringen. I Åre åktes de sista åken i söndags, när liftarna stängdes. Jag måste säga att jag lyfter på hatten åt Sveriges magiska skidorter, som har visat att det gick att hålla öppet på ett smittsäkert sätt. Det gjorde man genom att utveckla nya, digitala tjänster och genom att ha många värdar som hjälpte besökarna att göra rätt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Att hemestra och svemestra ökade i popularitet redan förra sommaren. Många är de svenska pärlor som sett en ökad inhemsk turism. Regeringen satsade tillsammans med Centerpartiet och Liberalerna mer resurser på Visit Sweden med uppdraget att även marknadsföra Sverige för svenskarna. Tillväxtverket har även fått resurser att satsa på den återhämtning som besöksnäringen behöver. Regeringen bereder en besöksnäringsstrategi.

Betänkandet handlar också om viktiga företagsfrämjande åtgärder. Målet för näringspolitiken är ju att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler jobb i fler och växande företag. Och här, fru talman, har regeringen till exempel gett uppdrag till Tillväxtverket, Rise, alltså Research Institutes of Sweden, Digg, alltså Myndigheten för digital förvaltning, och Vinnova, alltså Verket för innovationssystem. Det är många förkortningar, och ibland vet jag inte om det hela blir förståeligare om man läser ut hela namnet. Uppdraget är dock att genomföra insatser som skapar förutsättningar för näringslivet att bli mer innovativt.

Här vill jag nämna Vinnovas, Energimyndighetens och Formas satsning på de strategiska innovationsprogrammen, som nu gör att vi till exempel ser innovationstävlingen Infra Awards om hur Sveriges framtida transportinfrastruktur ska utvecklas både snabbare och mer hållbart. Samverkansprogrammen fortsätter även denna mandatperiod: Hälsa och life science, Näringslivets klimatomställning, Näringslivets digitala strukturomvandling och Kompetensförsörjning och livslångt lärande.

Det är viktigt att säga att den nya klimatsmarta industrieran är här, och för mig som socialdemokrat är det ingen tillfällighet. Vi gick till val 2014 på att nyindustrialisera Sverige med en smart industristrategi, med en överenskommelse om energin så att industrin fick långsiktiga besked, med satsningar på infrastruktur som Norrbotniabanan, med satsningar på att muddra hamnar och med en godsstrategi för att flytta över gods från gummihjul till järnväg och sjöfart, liksom med ett kunskapslyft som nu innehåller hela ytterligare 153 900 utbildningsplatser.

Detta är viktigt för företagens kompetensförsörjning. Det handlar om bostadspolitiska satsningar som har gjort att det byggts mer bostäder runt om i Sverige än under de senaste 30 åren, Industriklivet med Klimatklivet, statsministerns innovationsråd, samverkansprogram och strategiska innovationsprogram, två forsknings- och innovationspropositioner och branschernas färdplaner.

Och nu händer det: batteriproduktion hos Northvolt i Skellefteå, fossilfri järnsvampsproduktion hos LKAB, Södras satsning på världens första biometanolanläggning, Volvo Cars tillverkning av elmotorer i Skövde, Synsam flyttar hem glasögonsproduktionen från Asien till Östersund och sköna gröna satsningar som görs av Hybrit, H2 Green Steel, Scania och Bombardier. Vi vill bli världens första fossilfria välfärdsland, och när vi tillsammans med näringen och forskningen kavlar upp ärmarna ska vi nå det målet.

Med detta, fru talman, vill jag trots mängden av reservationer ändå säga att det är mycket som vi i den här kammaren är överens om när det gäller svensk företagsamhet. Det vore dock ännu bättre om vi klarade av att också stå för överenskommelser och att inte lämna de parlamentariska samtalen. Då tror jag att företagens vilja att investera skulle öka.


Anf. 66 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Vi har haft ett år med en coronapandemi som har slagit jättehårt mot Sverige och resten av världen. Människor har blivit sjuka och dött, människor har blivit av med jobbet och företagare i Sverige har sett sina livsverk gå under.

Det har beslutats om en hel del stöd från riksdagens sida i olika budgetbeslut. En del av dem har fungerat ganska väl. Jag har själv bakgrund i industrin och vet att permitteringsstödet överlag har fungerat rätt hyggligt. Exempelvis har AB Volvo haft all sin personal, nästan 20 000 personer, permitterad, för att sedan låta dem återgå i tjänst. Vi ser andra branscher som har drabbats väsentligt hårdare, där det har gjorts för lite, för dåligt och för sent från regeringens och stödpartiernas sida, inte minst om vi tittar på den viktiga besöksnäringen, handeln, kulturen och idrotten.

Jag tror att vi framöver måste se till att staga upp detta ordentligt. Då finns konkreta förslag här i riksdagen både om att utveckla det så kallade omställningsstödet, alltså riktat mot de företagare som har tappat mest pengar, så att de kan få en hjälp framåt i krisen och att man inkluderar personalkostnader i ett utvecklat system, och om att sätta en tidsgaranti. Om en företagare har en komplett ansökan ska man garantera utbetalning inom fyra veckor. Man ska kombinera tidsgarantin med skärpta straffbestämmelser för att komma åt de problem som har uppkommit i bakvattnet av stöden.

Nu är det snart skarpt läge. Då är frågan: Kan Socialdemokraterna tänka sig att stötta dessa förslag från Moderaterna om ett nytt och utvecklat omställningsstöd respektive en tidsgaranti och skärpta straffbestämmelser?


Anf. 67 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, ledamoten, för frågorna! Lars Hjälmered har helt rätt på många punkter. Detta är ju en situation som vi inte har haft innan, även om man kanske kan jämföra lite grann med finanskrisen, som vi har kunnat lära oss en del av.

Under finanskrisen hade vi inte vare sig omställnings- eller omsättningsstöd. Vi hade inte hyresstöd. Vi hade inte korttidspermitteringsstöd. Vi hade inga stöd. Därför har man i den här krisen verkligen jobbat hårt för att rädda företag och jobb. 580 000 jobb inom korttidspermitteringsstödet är helt enormt. 400 miljarder i stöd har vi skattebetalare och den här kammaren beslutat om.

Det är helt rätt: Man måste lära sig från gång till gång. Annars skulle dessa stöd naturligtvis ha funnits under finanskrisen, eller hur, Lars Hjälmered?

Moderaterna har mycket riktigt lagt fram ett utskottsinitiativ som vi håller på att behandla. Det ska upp om fyra veckor. Problemet med Moderaternas förslag var att det inte stod någonting alls om kompletta handlingar. Det kom först lite senare. Jag tror att det var vid förra mötet, efter att vi hade diskuterat detta väldigt länge. Vi hade haft besök av fuskministern eller fuskpolisen, vad man nu vill kalla honom, Stefan Strömberg som talade om för oss att han inte tyckte att vi skulle införa ett sådant här stöd, för det kunde öka kriminaliteten.

Men sedan ändrade sig Moderaterna och talar nu om kompletta ansökningar. Det är klart att man vill att det ska gå fort när ansökan är komplett. Jag ringde faktiskt till Tillväxtverket i går. Enligt dem tar det just nu fyra till sex veckor innan man får utbetalningen när ansökan är komplett. Vi börjar oss alltså närma oss den tid som Moderaterna efterfrågar.


Anf. 68 Lars Hjälmered (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Det har varit klart för alla hela tiden att vad vi vill - och där har vi också stöd av andra partier och viktiga näringslivsorganisationer - är att man ska ge en tidsgaranti. Det är inte bara Moderaterna som för fram detta utan också viktiga branschorganisationer som Visita, Svensk Handel, Almega och Transportföretagen. Även fackliga organisationer, som Sveriges Ingenjörer, delar Moderaternas uppfattning.

Inför en tidsgaranti för de kompletta ansökningarna, men se också till att komma åt den brottslighet som finns. Det är ett problem att regeringen inte har infört en särskild straffbestämmelse för brott som gäller korttidspermitteringsstöden. Jag hoppas att vi kan enas i detta framöver.

Det har tagit för lång tid för drabbade företagare. Återigen är det alltså inte bara Moderaterna som säger detta. Fråga den viktiga besöksnäringen eller handeln och deras medarbetare! Det är omvittnat att det har kunnat ta månader från det att man har tappat mycket av sin omsättning och har fått säga upp personal till dess att man ens har kunnat ansöka hos Tillväxtverket eller Skatteverket.

Detta har till och med gått så långt att näringsministern har blivit KU-anmäld och kommer att granskas konstitutionellt, inte för vad han har gjort utan för att han inte har gjort tillräckligt och på det sättet kanske inte ens har levt upp till budgetlagens bestämmelser om effektivitet och produktivitet.

Det viktiga nu, tycker jag, är att vi ser till att staga upp stöden i det som jag hoppas är slutet av en coronapandemi för Sverige, så att det blir en livlina för viktiga företagare framåt och så att vi kan rädda restauranger, handlare och andra viktiga företagarverksamheter. Då behövs tidsgarantin när det gäller de kompletta ansökningarna, straffbestämmelserna och det utvecklade omställningsstödet, som inkluderar personalkostnader.


Anf. 69 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag förtydligar: I utskottsinitiativet står det att det ska betalas ut pengar efter fyra veckor oavsett om handläggningen är klar eller inte och att det sedan ska kontrolleras. Det har alltså förändrats under tiden, och vi håller fortfarande på och diskuterar det. Vi har till och med bjudit in Ekobrottsmyndigheten i morgon för att höra deras åsikt i frågan. Sedan kan vi ta upp den diskussionen. Men jag delar ledamotens åsikt att handläggningen och utbetalningarna ska ske skyndsamt. Precis som förvaltningslagen säger ska det ske skyndsamt. Vi måste rädda jobb och företag. Där delar jag verkligen ledamotens åsikt.

Men sedan har jag en fråga. Det står ingenting om detta i det betänkande som vi egentligen ska diskutera i dag. Men vad som är företagsfrämjande eller vad som är det jag tror får företag att investera är långsiktighet - när de vet de långsiktiga spelreglerna. Därför kan jag bli lite orolig när Moderaterna lämnar sin egeninitierade Sverigeförhandling eller när de lämnar gängsamtalen, migrationssamtalen eller energiöverenskommelsen. Det skapar ingen långsiktighet, och det gynnar inte företagens investeringsvilja när de inte vet vad politiken vill och när man inte klarar av att stå upp för en överenskommelse.


Anf. 70 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Besöksnäringen är av allt att döma den del av näringslivet som drabbats allra hårdast under pandemin, vilket även Anna-Caren Sätherberg berörde i sitt anförande. Utländsk turism har nästan helt försvunnit, och det tappet har inte kunnat vägas upp av den ökade inrikesturismen, oavsett hur mycket vi slänger oss med termer som svemester eller hemester.

Politiken har försökt att bistå näringen under denna prövande tid, men när man pratar med företrädare för branschen blir det tydligt att de är allt annat än nöjda med regeringens arbete på området. Stödåtgärder har dröjt. Stöd har inte betalats ut. Stödåtgärders utformning har varit krånglig, lätt att missförstå och så vidare.

Kollar man vidare ser man att det i detta betänkande faktiskt finns en rad andra förslag som inte är direkt kopplade till krisstöden men som ändå skulle innebära betydande förenklingar för den berörda delen av näringslivet, alltså besöksnäringen.

Det finns bland annat från Sverigedemokraterna förslag om avskaffat hotelltillstånd - hotelltillstånd innebär en onödig administrativ börda för småföretagen på området. Det finns förslag från oss om att de facto avskaffa danstillståndet, precis som riksdagen för länge sedan tillkännagav för regeringen att man skulle göra. Det finns från vår sida åsikter kring kraven på utformning av meny för att få servera alkohol - det är alltså ytterligare en administrativ börda för den berörda delen av näringslivet. Vi har förslag kring personalliggare och kassaregister i hotell- och restaurangbranschen och ett flertal andra konkreta åtgärder som inte bör ses som krisstöd men som ändå skulle kunna underlätta den framtida återhämtningen för en väldigt hårt pressad del av näringen.

Varför följer inte Socialdemokraterna upp något av dessa förslag?


Anf. 71 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack, Tobias Andersson, för frågorna! Tobias Andersson har helt rätt. Restaurang- och besöksnäringen är faktiskt en av de mest regeltunga branscher som finns. De ska förhålla sig till de kommunala, regionala och nationella bestämmelserna. Och det kan se olika ut när det gäller alkoholtillstånd i olika kommuner. Det är en tuff bransch - jag har jobbat i den i hela mitt liv. Och det finns väldigt mycket regler.

Därför startade Sveriges Kommuner och Regioner tillsammans med Visita ett branschförenklingsprogram som heter Serverat. Vad jag har hört har det inte gått så bra som man hade hoppats. Många kommuner har inte deltagit. Då kanske man inte kan få den effekt man vill ha. Men jag delar verkligen uppfattningen att det finns mycket att göra.

Nu står vi här i kammaren. Jag är inte regeringen. Jag är riksdagsledamot, precis som Tobias Andersson. Men regeringen har lovat att komma tillbaka med regelförenklingsmålen och annat, och näringsministern har gjort en regelförenklingsresa som borde innebära att man kommer tillbaka med förslag där.

Jag delar alltså uppfattningen att det finns mycket att göra för att hjälpa besöksnäringen. Men det finns en fråga som ingen ännu har fått svar på. Jag tror att man verkligen stjälper restaurangnäringen om man höjer restaurangmomsen med 14 miljarder, som Sverigedemokraterna vill göra. Det tror jag sänker hela branschen.


Anf. 72 Tobias Andersson (SD)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Jag tackar för svaret. När det kommer till restaurangmomsen har det naturligtvis funnits olika åsikter kring hur effektiv sänkningen av densamma var. Om jag inte missminner mig fanns det kritik mot åtgärden också från socialdemokratiskt håll en gång i tiden, även om det kanske låter annorlunda i den här diskussionen. Men jag tycker att det är en fråga som vi internt i mitt parti bör se över inför höstens budgetprocess. Det kan jag tillstå. Den diskussionen kommer att äga rum.

Men med det sagt finns det väldigt mycket inom det motionsbetänkande som vi nu debatterar som jag finner problematiskt för förutsättningarna för den svenska besöksnäringen. Och regeringen kanske någonstans är svaret skyldig när det gäller att det är så. Även om Anna-Caren Sätherberg själv tycks dela min problembild och erkänner den onödiga administrativa regelbörda som åligger besöksnäringen är det ju inte minst socialdemokratiska beslut som har lett fram till att vi nu har den situation vi har.

Just målen för förenklingspolitiken, som Anna-Caren Sätherberg refererar till som någon form av förhoppning om en förändring på området, är ju faktiskt fördröjda och kommer förmodligen att implementeras först med ett års fördröjning. De skulle nämligen ha återfunnits i höstbudgetpropositionen från regeringens sida. Men de utelämnades. Man skyllde på pandemin trots att det är just nu under pandemin som vi behöver regelförenkling för att underlätta den framtida återstarten. Jag tycker faktiskt att det är en ganska dålig ursäkt från regeringens sida, utan att beskylla Anna-Caren Sätherberg personligen för densamma.

Vi hade kunnat ha en avsevärt mer effektiv regelförenklingspolitik ifall regeringen hade tagit tag i dessa frågor. I stället låter man det rinna ut i sanden. Hittills har vi inte sett någonting från Förenklingsresan, och de förenklingspolitiska målen lyser med sin frånvaro. Det är regeringens fel. Hur svarar Socialdemokraterna på detta?


Anf. 73 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Jag försökte svara på frågorna i det tidigare anförandet, men jag kan ta det igen.

Vad regeringen gjorde redan förra mandatperioden var att starta Serverat, som jag sa. Det gjorde myndigheterna tillsammans med Sveriges Kommuner och Regioner och tillsammans med Visita. Det handlade helt enkelt om: Hur ska vi få ned regelbördan? Det är en regelbörda i den här branschen. Den är väldigt regeltung.

Jag sitter inte i regeringen, men man får väl tillstå att regeringen har haft ganska mycket att göra under pandemin, kanske speciellt på näringssidan. Det är många olika nya förslag och många olika nya stöd. Det är sådana stöd som Sverige aldrig har haft, sådana stöd som inte fanns under finanskrisen och sådana stöd som man helt enkelt nu har arbetat fram tillsammans med näringen. Vad behövs? Det är tur att man gjort detta. Annars vet jag, helt ärligt, inte hur det skulle ha sett ut.

Detta har kanske tagit bort lite av den arbetskapacitet som annars hade funnits till annat. Men jag, som inte är regeringen, tror att vi kommer att få se regelförenklingsmålen inom en snar framtid. Det hoppas jag, helt enkelt.


Anf. 74 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! I dag, den 5 maj, är det en historisk förgrundsgestalt för Socialdemokraterna som har födelsedag: Karl Marx.

Vi har haft en diskussion tidigare här om kooperativt ägande. Marx var kritisk till det kooperativa ägandet; han tyckte egentligen att det var lite för "sossigt". Därför undrar man, fru talman, vad Socialdemokraterna tycker. John Stuart Mill, liberalen, var en stark förespråkare för det kooperativa ägandet.

Fru talman! Runt om i det här landet, utanför de största städerna och utanför de mest ekonomiskt växande regionerna, finns ganska många livskraftiga företag. Det är små och medelstora företag som går bra men som kanske inte går tillräckligt bra för att det ska komma någon riskkapitalist eller någon annan person och gå in som ägare och få en mycket hög avkastning. Men de går bra, så bra att de kan dela ut löner, göra nya investeringar och hålla de platser där de finns vid liv genom att helt enkelt skapa välstånd.

Ett sätt som de här företagen skulle kunna fortsätta att leva på som livskraftiga bolag hade varit om det vore enklare för dem som jobbar där, arbetarna själva, att ta över ägandet när det inte finns någon annan ägare som vill gå in.

Därför undrar jag så här på Marx födelsedag om Socialdemokraterna fortfarande lutar sig mot sina förgrundsgestalter och är kritiska till det kooperativa ägandet. Eller har man närmat sig Liberalerna och John Stuart Mill och har egna förslag - och i så fall vilka - för att förenkla just för arbetarkooperativ att ta över livskraftiga företag som inte hittar andra alternativa ägare?


Anf. 75 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman och Joar Forssell! Jag kan inte svara på om det finns några exakta förslag framtagna om detta nu.

Däremot skulle jag vilja prata lite grann om kooperationen. Även om Liberalerna känner en stark grund i den måste jag också säga att det finns väldigt mycket i arbetarrörelsen som har med kooperationen att göra.

Om man lyssnar på kooperationen nu för tiden får man reda på att på de ekonomiska programmen i Sverige, vare sig man läser på Handels, på ekonomiprogrammet på Stockholms universitet eller någon annanstans, kan man inte någonstans läsa om kooperationen. Det finns alltså en brist.

Jag tycker att det finns en brist även när vi utformar våra förslag och våra reformer. Vi tänker inte på kooperationen som en företagsform, och vi anpassar inte heller riktigt förslagen efter den.

Jag är därför glad att Joar Forssell lyfter kooperationen. Jag tror att den har en väldigt stor möjlighet som företagsform nu efter pandemin att locka fler att starta kooperativa företag och göra saker tillsammans. Och kooperationen är stor redan som den är i dag. Den är enorm, fast man inte tror att det är så. Andelen medlemsägda företag och kooperation är enorm. Jag tackar helt enkelt för frågan.


Anf. 76 Joar Forssell (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Fru talman! Då vågar jag kanske inte hoppas på att bli bjuden på tårta här utanför av Socialdemokraterna för att fira Marx födelsedag.

Om man tycker att det är intressant att göra det enklare för kooperationen kan man rösta på Liberalernas reservation 13, som handlar just om detta. Den handlar inte om att styra ekonomin till vissa bolagsformer, utan den handlar om att göra företagandet enklare. Det här handlar delvis just om de livskraftiga bolag runt om i landet som skulle kunna ägas kooperativt.

Fru talman! Jag har en annan fråga till Socialdemokraterna. I anförandet pratade Socialdemokraterna mycket om olika statliga program, olika stödformer och olika sätt som politiken ska gå in och understödja enskilda företagare eller enskilda branscher på.

Vi vet från forskningen om hur företagsstöd funkar att det finns exempel på att det funkar. Men generellt, på en aggregerad nivå, blir företag som får stöd mindre effektiva men tar ut högre löner. Det verkar inte vara så att stöd generellt är ett bra sätt att skapa ett livskraftigt företagande. Tvärtom riskerar man att få den typ av företagande som man brukar kalla för bidragsentreprenörer.

En sak som vi ofta lyfter är att det behövs regelförenklingar, alltså att politiken kanske ibland ska göra lite mindre och sluta stå i vägen så mycket för företagandet. Ett exempel på det, som vi har haft som förslag, är någon form av servicegaranti. Det innebär att man kan garantera att företagen får service och myndighetsbeslut inom en viss tid; annars ska de kunna få en ekonomisk kompensation.

Fru talman! Min fråga är om Socialdemokraterna har haft egna förslag på till exempel en servicegaranti eller kan ge exempel på egna regelförenklingar man vill se.


Anf. 77 Anna-Caren Sätherberg (S)

Fru talman! Tack för frågan! Jag vill bara inte riktigt släppa kooperationen än, utan jag vill också tala om att det förra mandatperioden gjordes en typ av strategi i Näringsdepartementet. Jag vet inte riktigt hur den har landat eftersom jag lämnade näringsutskottet, men det ska jag ta reda på, Joar Forssell!

Socialdemokraterna är inte partiet som äter tårta, utan vi äter kanske . ja, jag vet inte vad vi äter. Men andra saker, helt enkelt.

När det gäller Joar Forssells fråga om att man inte ska bry sig om företagen utan släppa dem fria måste jag säga att jag ibland står upp för byråkratin. Det kan handla om att vi vill se en klimatomställning, och det kan handla om att vi vill ha sjysta villkor för arbetstagare. Det kan handla om många saker som jag tycker är byråkratiskt viktiga.

Så uppstår oftast regler - genom att man helt enkelt vill någonting och vill få fram någonting. Men sedan kan det också finnas väldigt många onödiga regler, och dem måste man ta bort. Man kan inte bara addera, utan man måste också se att vissa regler har tjänat ut. Det är klart att man hela tiden från myndigheternas sida jobbar med det.

Jag tror också att kommunerna jobbar mycket med det här och är väldigt duktiga. De har också mer av servicegarantier - precis det som Joar Forssell efterfrågar - för byggnadslov och för andra tillstånd som företagare söker. I kommunerna är man naturligtvis också mycket närmare företagaren, och det är väldigt många regler som är på kommunal basis. Jag tror att kommunerna gör ett jättebra jobb med servicegarantier.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Näringspolitik

Jag vill också bara säga att det verkar bo en liten socialist i alla just under den här tiden med pandemin. Vi hör uttalanden från partier om Telia och vad de ska göra, och vi ser alla möjliga saker. Det verkar som att i en pandemi är det socialdemokratin vi litar på.


Anf. 78 Karolina Skog (MP)

Fru talman! Det senaste året har för hela världen, inte minst i näringspolitiken, varit som inget annat. Det har präglats av en osäkerhet. Alla som har varit i närheten av näringspolitik vet att vad företagare efterfrågar från oss politiker är förutsägbarhet, och det har vi inte kunnat bjuda på det senaste året. Många företagare har haft sömnlösa nätter på grund av läget och på grund av denna osäkerhet.

Men, fru talman, det senaste året har också präglats av en beslutsamhet - en beslutsamhet hos företagare som har hållit fast vid sitt företag, gjort anpassningar efter anpassningar och kämpat. Det är också en beslutsamhet i det politiska systemet där vi över blockgränserna och gemensamt i riksdagen har arbetat hårt för att få fram stöd som tidigare inte har funnits. I raketfart har nya stöd tagits fram. Myndigheter har arbetat oerhört hårt för att ställa om sin verksamhet och växla upp för att kunna leverera på det som vi har tagit fram i politiska reformer.

Detta har inte i alla delar och varje dag varit till fyllest. Det, fru talman, beror mycket på att vi har skapat och sprungit samtidigt.

En typ av stöd, korttidspermitteringen, fanns i stora drag klar före pandemin. Det ska vi vara glada för i dag. Detta stöd var anpassat för industrins förutsättningar. Industrin var mycket drabbad i början av krisen. Men ju längre krisen gick har andra företag, inte minst inom besöksnäringen och de kontaktnära företagen, drabbats hårt. För dem fanns det inget färdigt stöd att ta från hyllan, utan det fick skapas. Där har det också varit större praktiska svårigheter att få det helt rätt och att få ut det.

Fru talman! Jag tycker att den som försöker måla upp en ensidig bild av detta år måste kunna se flera saker. Det finns företagare som har väntat oacceptabelt länge på sina stöd. Samtidigt är det så att den insats som har gjorts från regeringen och från våra myndigheter är imponerande.

Om man jämför med den aktivitet som var under finanskrisen är skillnaderna oerhört stora i fråga om mängden stöd och kapaciteten när det gäller att få ut stöd. Olikheterna är slående. Vi ska - det är en viktig poäng - lära oss av finanskrisen och inte göra som den borgerliga regeringen gjorde, som avvecklade dessa stöd alldeles för snabbt. Vi måste hålla i och hålla ut även i den delen och se till att ekonomin verkligen kommer på plats.

Fru talman! När vi siktar framåt längtar vi på många sätt tillbaka till det som vi hade. Men jag och Miljöpartiet tycker också att vi i denna kris ska kunna längta till någonting som är bättre. Vi ska inte gå tillbaka till det normala i alla delar, utan vi ska göra en grön omstart av svensk ekonomi.

Vi har två andra kriser som också pågår. Klimatkrisen och krisen för naturen behöver också stora krisinsatser. Och vi gör klokt i att kombinera dem.

Det syns också väldigt tydligt i de satsningar som görs att vi har identifierat investeringar och satsningar där vi kan kombinera stärkande av svenska företag - stärka deras möjligheter att skapa nya jobbtillfällen - med krafttag inte minst vad gäller klimatkrisen. En del är det breddade Industriklivet.

Fru talman! Man kan mäta framgång i fråga om olika typer av politiska initiativ på lite olika sätt. Men en indikator är när politiker av alla färger springer med selfiepinnen och jagar en del av framgången. Industriklivet är ett sådant. Har inte alla varit i Gällivare och sugit åt sig av den framgång som sker där nu när svensk stålindustri siktar på att göra stål utan kol? Helt oberoende av om man har varit för eller emot de stöd som gör denna satsning möjlig är man där nu, för nu är det en framgångssaga.

Denna satsning på stål utan kol och den gröna industrirevolution som sker i Norrland hade inte skett utan det av Miljöpartiet initierade stödet Industriklivet, som vi nu breddar eftersom det är framgångsrikt - det funkar. Vi får både klimateffekt och jobbeffekt, och det är fantastiskt roligt att se. Och visst inbjuder jag alla att vara med och dela på glädjen. Men det är bra för väljarna att komma ihåg vem det var som kom på idén, och det var Miljöpartiet.

Näringspolitik

När vi siktar framåt ska vi också stärka den cirkulära ekonomin och delningsekonomin. Här behöver vi bli bättre. Jag är nämligen övertygad om att framtiden i många svenska företag ligger i att de fortsätter att vara aktiva och innovativa i de delar där Sverige är bra på miljöteknik. Men vi får inte gå omkring och vara så stolta att vi låter andra länder springa om oss. Vi måste fortsätta att ha en hög innovationstakt.

När vi arbetar med företagsstöd finns det en del där jag menar att det finns skäl att vara självkritiska. Utredningen om livsinkomster, som har tittat på mäns och kvinnors ekonomi genom hela livet, har kunnat konstatera att de stöd som staten och det offentliga ger till företagande är långt ifrån jämställda. Män får mer stöd, och inte minst får män mer stöd för sådant som gör att de själva kan bli rika. Detta är allvarligt. Fördelningen av och tillgången till kapital bland män och kvinnor i Sverige är oroande. Det är mycket stora skillnader mellan män och kvinnor i Sverige när det gäller hur mycket kapital de har tillgång till. Det innebär också att alldeles för få kvinnor har ett fuck off-kapital som gör att de kan känna sig trygga med att i varje stund kunna lämna en livssituation som inte är bra. Det måste vara ett politiskt mål att alla kvinnor faktiskt kan ha det, så att de kan lämna en situation som är dålig för dem.

Vi har en möjlighet i de offentliga system som stöttar företag att se till att de gynnar män och kvinnor på samma sätt, så att både män och kvinnor får möjlighet att starta företag och får möjlighet att bygga upp ett kapital och bli rika. Där är vi inte i dag. Det behöver vi ändra på.

När jag tittar framåt ser jag att det är viktigt att vi förmedlar framtidshopp och framtidstro. Jag är övertygad om att vi gör det bäst genom att kroka arm med svenska företag. Det är det som är den svenska framgångsfaktorn - samarbete mellan politik och näringsliv och att ta sig an svåra framtidsfrågor som klimatfrågan och krisen för naturen och den biologiska mångfalden. Då kan vi göra det och främja svenska företag, skapa svenska jobb och skapa framtidstro samtidigt. Det är fullt möjligt.

Med detta vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet.

Näringspolitik

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 18.)

Energipolitik

Beslut

Nej till motioner om näringspolitik (NU20)

Riksdagen sa nej till sammanlagt cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om olika näringspolitiska frågor. Detta med hänvisning till att arbete och utredningar redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om företagsfrämjande, riktade insatser, företagens kapitalförsörjning samt särskilda näringsgrenar och branscher.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner