Nyanlända invandrares arbetsmarknadsetablering – egenansvar med professionellt stöd

Just nu talar: {{ VideoModel.activelivespeaker.text }}
{{ videometadata.debatetypename }} {{ videometadata.debatedate }}

Nyanlända invandrare ska snabbare komma i arbete (AU7)

Riksdagen sa ja till nya regler som ska göra det lättare för nyanlända invandrare att snabbare komma in i samhället och komma i arbete. I dag har kommunerna hand om introduktionen av nyanlända, och den skiljer sig i olika delar av landet. Det tar lång tid för nyanlända att komma i arbete. Från den 1 december 2010 tar Arbetsförmedlingen över kommunernas ansvar för att samordna introduktionen. Kommunerna ska även i fortsättningen ha hand om sådant som bostadsförsörjning, svenskundervisning för invandrare (sfi) och insatser för barn och ungdomar. Direkt efter att den nyanlände har fått uppehållstillstånd ska Arbetsförmedlingen genomföra ett etableringssamtal med honom eller henne. Syftet är att matcha den nyanländes kompetens med en lämplig bosättningskommun. Arbetsförmedlingen ska därefter upprätta en individuell plan med insatser för att underlätta och påskynda den nyanländes etablering. Det kallas en etableringsplan, och den ska minst innehålla sfi, samhällsorientering och arbetsförberedande insatser. En så kallad etableringslots ska hjälpa den nyanlände att hitta ett arbete. Etableringslotsen, som kan vara exempelvis ett företag, en ideell förening eller en branschorganisation, arbetar på uppdrag av Arbetsförmedlingen. Den nyanlände ska själv kunna välja lots genom ett valfrihetssystem. Nyanlända som deltar i aktiviteter enligt en etableringsplan ska ha rätt till etableringsersättning. Arbetsförmedlingen kommer att besluta om ersättningen. Kommunerna kommer inte längre att betala ut introduktionsersättning.