Offentlig förvaltning

Fru talman! I dag debatteras konstitutionsutskottets betänkande KU8 Offentlig förvaltning. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.

Den svenska myndighetstraditionen är mycket gammal och har sedan begynnelsen påbjudit saklighet och opartiskhet. Andra självklara värden som har vuxit fram i symbios med nationalstaten och demokratin är de svenska förvaltningsrättsliga principerna med samhällsnyttiga och ändamålsenliga myndigheter. Vi ser dock en tydlig tendens att myndigheter tillkommer vars nytta det finns anledning att ifrågasätta.

Offentlig förvaltning

Jag vill börja med att uppehålla mig vid tjänstemannaansvaret. En grundtanke är att det föreligger brister inom tjänstemannautövningen som inte tillgodoses med nuvarande reglering. Ringa tjänstefel leder inte till någon reprimand. I praktiken måste felet betraktas som grovt för att tjänstemannen ska kunna hållas ansvarig. Bristen innebär framför allt att misstron mot offentlig förvaltning ökar.

Inom offentlig förvaltning utgör korruption ett hot mot vårt demokratiska system och förtroendet för stat, kommuner och regioner. Transparency International Sverige, som framställer ett korruptionsindex, noterar att Sverige sjunker och har nått en ny lägstanivå på tio år, med den näst sämsta placeringen i Norden.

Med den utveckling vi nu ser i Sverige, där organiserad brottslighet ökar och infiltrering av viktiga samhällsfunktioner har ägt rum vid flera tillfällen, framgår det tydligt att nya lösningar krävs.

Tjänstemannaansvaret är en vital komponent för att komma åt vanskötsel och korruption inom svenska myndigheter. Det främjar en högre lägstanivå som går hand i hand med kraven på transparens och ansvarsutkrävande.

Sverigedemokraterna har nått en överenskommelse med regeringen i form av Tidöavtalet. Där ingår att det ska läggas fram ett förslag om hur ett återinfört tjänstemannaansvar skulle kunna se ut, med syftet att stärka åtgärderna mot tjänstefel och vidga ansvaret för annan myndighetsverksamhet.

Jag noterar att regeringen till följd av denna överenskommelse den 5 februari 2024 tillsatte en särskild utredare som ska se över den straffrättsliga lagstiftningen mot korruption och tjänstefel.

För det första ska utredaren utvärdera tillämpningen av 2012 års reform och ta ställning till om den straffrättsliga lagstiftningen är effektiv och modern eller om det finns behov av förändringar samt lämna nödvändiga författningsförslag.

För det andra ska utredaren bedöma vilka författningsförändringar eller andra åtgärder som behövs för att anpassa svensk rätt till det nya EU-direktivet om bekämpning av korruption.

För det tredje ska utredaren ta ställning till om det straffrättsliga ansvaret för tjänstefel bör utvidgas och, oavsett ställningstagande i sak, lämna författningsförslag som innebär att tjänstefelsansvaret utvidgas till att omfatta även annat än åtgärder som vidtagits vid myndighetsutövning.

Uppdraget ska redovisas senast den 25 juli 2025, och vi väntar med spänning på utredningens slutsatser och förslag.

Slutligen några ord om rätten till tolk enligt förvaltningslagen. Statens kostnader för tolkar har ökat stadigt under många år, och enligt en tolkutredning har kostnaderna för kommuner och regioner bara under tidsperioden 2014-2017 ökat från 685 miljoner kronor till över 1 miljard kronor. Med dessa skenande kostnader, och framför allt avsaknaden av ett kostnadstak, är det uppenbart att situationen på sikt blir ohållbar om den inte redan är det. Det är anmärkningsvärt att det saknas ett regelverk om hur länge en person i behov av tolk ska kunna erbjudas sådan hjälp kostnadsfritt.

Ett för generöst tolkningsstöd fördröjer den integrationsfrämjande målsättningen att man ska lära sig svenska, och det blir således kontraproduktivt. Personer som har erhållit svenskt medborgarskap bör rimligen inte vara behöriga att erhålla fortsatt tolkstöd, eftersom det kan förväntas av dem att de har fullgoda kunskaper i svenska för att kunna uttrycka sig i både tal och skrift. Personer med exempelvis svåra funktionsnedsättningar, med begränsningar i förmåga att se, höra och tala, som berörs av denna reglering bör naturligtvis få fortsatt tolkstöd.

Ett argument som ofta förbises i diskussionen är att vårdpersonal liksom personal vid myndigheter kan uppfatta tolkningen som ett störningsmoment i sin yrkesutövning. Tolkade samtal blir oftast onödigt krångliga eller tar betydligt längre tid än som har avsatts för ändamålet. Det finns därför tydliga incitament att säkerställa en viss miniminivå för att få utöva tolkning i offentlig förvaltning, framför allt med kvalificerat arbete som förordnad i domstol, för att ge ett exempel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Utöver dessa krav bör det samtidigt även kunna ställas krav på kunskaper inom kommunikation över språk- och kulturgränser, det vill säga att tolken kan utföra sitt arbete på ett sätt som inte innebär ett hinder för den som har anlitat tolken.

(Applåder)

I detta anförande instämde Matheus Enholm, Mattias Eriksson Falk och Runar Filper (alla SD).

Fru talman! Det var intressant att lyssna på Lars Anderssons anförande om vikten av att vi har oberoende tjänstemän som är professionella i sitt värv.

Jag är särskilt nyfiken på passusen angående det utökade tjänstemannaansvaret. Lars Andersson sa att det ska återinföras. Vi har ett straffrättsligt tjänstemannaansvar i dag, och vi har även en hel reglering som omger hur tjänstemän ska agera. Tjänstemän kan bli av med sin anställning, och det kan även få andra konsekvenser om de inte agerar i enlighet med professionalitet och det ansvar som de har.

Jag vet att Sverigedemokraterna tillsammans med nuvarande regering har gett direktiv till en utredning om att detta tjänstemannaansvar ska utvidgas.

Detta är jag ganska fundersam över. Det gjordes en utredning för något år sedan där man kom fram till att de negativa sidorna med att stärka det straffrättsliga ansvaret skulle vara större än de eventuellt positiva som man kunde se. Det var vad den utredningen landade i.

Jag skulle gärna vilja höra lite mer om hur Lars Andersson anser att ett större straffrättsligt ansvar skulle kunna göra att våra tjänstemän agerar mer professionellt och i linje med det uppdrag som de har.

Fru talman! Jag tackar ledamoten Björk för frågan.

Jag tycker att det finns brister i dag. Vi vill mest se om det går att utvidga ansvaret på ett eller annat sätt. Som exempel kan jag nämna att det mellan 2009 och 2017 gjordes närmare 62 000 anmälningar om tjänstefel. Endast 126 personer lagfördes. Påföljden blev endast böter, och ingen har dömts till fängelse under denna period. Tanken är egentligen att det ska utredas om vi kan utvidga ansvaret lite mer. Utan att för den skull hacka för mycket på det system som vi har i dag vill vi helt enkelt bara utvidga det och göra det lite mer omfattande.

Fru talman! Jag tackar ledamoten för svaret.

Jag delar inte ledamotens syn på detta. Jag är medveten om att det sker många anmälningar om tjänstefel. Jag har själv jobbat som åklagare. Jag har sett kollegor som har blivit anmälda för tjänstefel, och jag har varit med och vittnat för att se till att domare och även poliser ska kunna dömas för tjänstefel. Det är de grupper som vanligtvis blir åtalade, eftersom det är yrkesgrupper där det finns ett väldigt tydligt regelverk.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Det är där det straffrättsliga ansvaret kommer in. För att kunna åtala eller döma någon krävs det att det finns ett väldigt tydligt regelverk som ska följas. Detta innebär att många andra grupper inte blir aktuella för det straffrättsliga ansvaret eftersom det då måste kunna bevisas att någon har gjort någonting som är helt i strid med en viss regel.

Med detta förslag finns det stor risk för att man behöver detaljreglera många verksamheter på ett sätt som inte skulle leda till en effektiv förvaltning, snarare tvärtom. Detta kom också utredningen fram till.

Dessutom finns det risk för att personer som i dag är utsatta för hot faktiskt inte vågar ta beslut, eller snarare avstår från att ta beslut. När det gäller det straffrättsliga ansvaret är det väldigt svårt att döma någon för underlåtenhet. Det är snarare när man har gjort någonting som det blir aktuellt att åtala eller döma någon.

Jag undrar hur Lars Andersson ser på risken att vi får en ineffektiv förvaltning med detaljreglering på ett sätt som inte skulle gynna förvaltningen i stort. Och hur ser han på att personer som kanske hotas att inte omhänderta ett barn då faktiskt kanske låter bli att ta ett beslut för att inte riskera att anmälas för tjänstefel av den som hotar?

Fru talman! Det är naturligtvis en mycket god poäng. Hot och hat är aldrig acceptabelt, vilket naturligtvis måste fastslås. Hur man kommer till rätta med det med ett nytt regelverk låter jag vara osagt. Det får en utredning i så fall undersöka.

Det finns många uppgifter om att man, inte minst på Migrationsverket, delar ut eller säljer arbetstillstånd och annat. Jag tror därför att vi kan utvidga detta tjänstemannaansvar till att omfatta fler personer. Jag tycker att vi har ett undermåligt regelverk i dag, och jag tycker att vi ska lägga oss mer i linje med exempelvis våra nordiska grannländer, som har ett lite mer stramt regelverk. Vi har olika ingångsvärden här, men jag tackar för frågan.

Fru talman! En väl fungerande offentlig förvaltning, fri från korruption och med högt förtroende hos allmänheten, är viktig för förtroendet för vårt styrelseskick. Sverige har en lång tradition av effektiv och oförvitlig förvaltning. Det går tillbaka till ordningsmän som Axel Oxenstierna och Karl XI och en riksdag som ville ha koll på förvaltningen och redan 1809 inrättade JO. Som vi vet är JO-ämbetet också en framgångsrik svensk exportprodukt.

Vi socialdemokrater har en reservation tillsammans med Miljöpartiet om att en utredning bör tillsättas för att se vilka åtgärder som kan vidtas för att bekämpa otillåten påverkan och korruption. Behovet av detta understryks av att Statskontoret gör bedömningen att myndigheternas arbete mot korruption går framåt men att det går alldeles för långsamt. Statskontoret gör bedömningen att myndigheterna behöver tydligare styrning från regeringen i denna fråga. Detta är inte minst viktigt när det gäller att bekämpa den organiserade kriminaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Även om ett arbete pågår menar vi att ytterligare åtgärder behövs. Om allmänhetens förtroende för den offentliga förvaltningen undergrävs leder det till att även tilltron till vårt demokratiska styrelseskick undergrävs. Vi yrkar därför bifall till reservation 2.

Per-Arne Håkansson från Socialdemokraterna har i en motion föreslagit en översyn av reglerna för myndigheters och företags tillgänglighet och service på telefon. Digitaliseringen har lett till att många verksamheter i första hand hänvisar till digital service, vilket i huvudsak har lett till bättre service från myndigheter och företag. Men jag tror inte att jag är ensam om att ha hamnat i en telefonkö, fått höra "Du har plats 542 i kön" och efter någon timme gett upp ambitionen att komma fram. Eftersom det finns ett digitalt utanförskap där en del människor inte har förmågan att vända sig till myndigheter och företag digitalt undergrävs förtroendet för dessa verksamheter kraftigt. Det måste tas på allvar.

En viktig del av statens förmåga att styra över landet, till exempel i en kris, är länsstyrelserna. Det är viktigt att de har tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sitt viktiga uppdrag. Det vore också bra om övriga statliga myndigheter i sina regleringsbrev fick ett uppdrag som svarar mot länsstyrelsernas uppdrag att samordna staten i länet. Det är liksom bra om de som ska samarbeta har samma uppdrag - nämligen att samarbeta.

(Applåder)

Fru talman! Oväld, nit, skicklighet och drift - detta skulle känneteckna regeringen, stod det i 1809 års regeringsform. Jag tror också att det är något som kännetecknar en väldigt svensk hjälte. Jag tänker då på ämbetsmannen. Ni kommer ihåg honom - han som med just kompetens, förmåga, opartiskhet och en obrottslig lojalitet mot sitt uppdrag drev verksamheten i staten framåt. Statens kaka är liten men säker, sa man. Det var en pålitlig och trygg bit.

Jag tror att dessa förväntningar och de värden som ämbetsmännen personifierade gäller även i dag. I dag pratar vi visserligen kanske om förvaltningen i stället, och i stället för "ämbetsmän" kanske vi pratar om "tjänstepersoner". Men de förväntningar vi som medborgare har på de institutioner vi möter är precis desamma.

I detta kommer allting in, från frågan om vilket ansvar vi utkräver till att vi ibland måste vara lite självkritiska. Det finns många exempel där folk fört fram att de inte har fått en korrekt behandling, men ibland är det kanske så att vi på politisk nivå inte har varit tydliga nog med vad det är som ska genomföras. Vi har inte varit tydliga nog med prioriteringarna utan skjutit över en svår fråga på ämbetsmannen, eller tjänstepersonen, eller myndigheten - ja, ni kan fortsätta själva.

Jag ville säga detta som inledning, för här har vi ett paket av motioner från allmänna motionstiden som ska behandlas och hanteras. Det finns en bredd i motionerna, fru talman; de handlar om alltifrån främjande av demokrati till hur man ska stava en huvudstads namn. Det är högt och lågt, men låt mig ta upp några motioner som jag ändå tycker beskriver den princip som bör vägleda hanteringen av detta.

Vi har till exempel ett förslag om att medborgarskap ska vara ett krav för att kunna inneha en statlig anställning. Nja, är det inte så att det viktigaste fortfarande är just detta med förmåga och kompetens? Är det inte så att Axel Oxenstiernas idé om en meritbaserad förvaltning fortfarande gäller? Man kanske också kan fundera på lojalitetsfrågan, men man kan inte kategoriskt säga A eller B.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Det finns förslag om åtgärder mot korruption. Jag tror inte att någon tänker stå här och försvara korruption, men det pågår redan i dag ett arbete - inte för att motionerna har väckts utan för att man har insett, på alla nivåer, att arbetet mot korruption måste bedrivas och att det måste bedrivas systematiskt. Det är bra att frågan uppmärksammas, men bifall till en sådan motion kanske inte omedelbart skulle ge det resultat som förväntas.

När det gäller skydd av beslutsfattare har vi redan en utredning på gång. Det finns också många förslag som handlar om hur myndigheterna ska organiseras, om myndigheters inre liv eller vad man kan göra för att förbättra informationen. Alla dessa frågor tror jag hanteras bättre av dem som är aktiva i verksamheten - av myndigheterna, tjänstepersonerna eller ämbetsmännen.

Därmed är jag lite grann tillbaka hos den hjälte jag började med, det vill säga ämbetsmannen och de värden ämbetsmannen stod för. När vår offentliga förvaltning är förutsägbar och vi medborgare vet vad vi har att förvänta oss - om det så är att komma fram i telefon eller få svar inom en viss tid, vilket det också finns förslag om i betänkandet - är det möjligt för alla medborgare att börja våga göra saker, vara kreativa och ta initiativ.

Fru talman! Hjälten, alltså ämbetsmannen eller förvaltningen, ovälden - det vill säga opartiskheten - och den sakliga hanteringen är faktiskt en mycket stor del av grunden för det välstånd vi har i Sverige. Med förutsägbarhet och pålitlighet vågar man nämligen ta initiativ. Därför är det denna princip som bör vägleda även hanteringen av motionerna. Läs dem, ta till er dem och notera vad som föreslås - men låt också utvecklingen vara förutsägbar genom att se detta i ett större sammanhang!

Fru talman! Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag i betänkande nummer 8 Offentlig förvaltning.

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare (M).

Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 4, även om jag skulle kunna instämma i mycket av vad tidigare talare har sagt om den offentliga förvaltningen och vikten av utomordentligt duktiga ämbetsmän som värnar om den statliga värdegrunden och som vi vet är opartiska, objektiva beslutsfattare som inte är korrupta. Det gavs också andra exempel av tidigare talare som jag inte behöver gå in på.

Det är detta som skiljer den offentliga förvaltningen från det som inte är offentligt. Det offentliga behöver inte styras som ett företag. Det finns skillnader i vad vi som medborgare och invånare i detta land kan förvänta oss av den offentliga förvaltningen. Vi ska kunna lita på och veta att de förväntningar vi kan ha har vi också rätt att få infriade. Vi ska veta att om vi drabbas av brott kommer polisen, om vi drabbas av arbetslöshet får vi hjälp av Arbetsförmedlingen att hitta ett nytt arbete och om vi blir sjuka kan vi enkelt anmäla detta till Försäkringskassan och få ersättning inom kort så att vi slipper skuldsätta oss.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Om det skulle gå fel, om vi inte skulle bli korrekt bemötta, har vi också den möjlighet som Hans Ekström, tror jag, var inne på, nämligen att anmäla ett klagomål till Justitieombudsmannen och få vår sak prövad.

Staten har vidtagit vissa åtgärder för att vi i Sverige ska få detta korrekta bemötande. Bland annat har Statskontoret tagit fram en introduktionsutbildning som riktar sig till nyanställda i staten för att stärka deras förmåga att hantera rollen som ämbetsman eller statsanställd. Utbildningen utgår från den statliga värdegrunden, som sammanfattas i de sex principerna demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Det är dessa principer som sätter ramarna för arbetet i staten och som man ska förhålla sig till - alltså att agera sakligt och opartiskt, främja en fri och öppen debatt och behandla alla människor med respekt, samtidigt som man hushållar med statens resurser och är effektiv och tillgänglig.

Tyvärr, fru talman, finns det även i Sverige ett klassamhälle som har färg och kön och som får konsekvenser inom livets alla aspekter - var du kan hitta en bostad, vilka arbeten du kan få och till vilken lön, hur ditt hälsotillstånd är och hur trygg du kan känna dig i det offentliga rummet. Med nuvarande politik förstärks tyvärr också dessa skillnader. Klyftorna vidgas, vilket är tydligt från livets startskede till dess slutskede.

Fru talman! Rasism är ett gift i vårt samhälle som man måste ta ett stort helhetsgrepp om för att bekämpa. Sverige har aldrig varit ett homogent och konfliktfritt samhälle. Tvärtom har den svenska välfärdsmodellen nötts fram genom kamp och motsättningar i arbetar, kvinno, funkis och minoritetsrörelsernas strävan efter att frihet och rättvisa ska omfatta oss alla.

Det borde finnas en gemensam insikt hos alla riksdagens partier om att vi måste ta ett politiskt ansvar för hur vi beskriver gemenskapen i Sverige och hur vi skapar möjligheter för alla människor som lever här att vara en del av den. Sverige liksom Europa präglas av en strukturell och institutionell rasism som kräver tydliga, konkreta och riktade åtgärder. Vi bor i samma land, men vi lever under olika villkor. Det spelar roll vilket namn man har, vilken hudfärg man har och var man är född. Det är totalt oacceptabelt när det gäller den offentliga förvaltningen - givetvis när det gäller allt annat också, men det är offentlig förvaltning vi debatterar här.

Fru talman! Återkommande vittnar många i vårt land om hur de utsätts för rasism och hatbrott i det offentliga. I mitt tidigare uppdrag i Västra Götalandsregionen hade jag möjlighet att träffa företrädare för en romsk förening. De vittnade om - jag tycker att det är ett talande exempel - att kunskaper i flera språk, som i vanliga fall brukar vara en merit, för dem i stället var någonting som man fick till sig att man inte skulle ta med i sitt cv, exempelvis att man kunde romani chib. Det skulle skapa mindre förutsättningar att få jobb. Det är ett problem när det offentliga uppmanar invånare att dölja en del av sin identitet.

I vårt samhälle vittnar samer om hatbrott och judar om antisemitism. Vi vet att välutbildade personer utsätts för afrofobi och inte får de jobb som majoritetssvenskar med liknande utbildning får. Vi har en utbredd antiziganism. Alla dessa faktorer måste bemötas med en antirasistisk politik som ser och hör detta och som vill göra någonting åt det. I stället har vi i dag en regering som underblåser den rasism som finns i samhället och lägger fram förslag som på olika sätt syftar till att splittra samhället än mer, gärna genom godtycklighet och utpekande av vissa grupper.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Den förra regeringen tog initiativ för att motverka rasismen i samhället. Bland annat beslutade man 2016 om Sveriges första plan mot rasism och hatbrott. År 2020 aviserade regeringen ytterligare satsningar, bland annat i arbetet mot rasism på arbetsmarknaden med ett särskilt fokus på afrofobi och kunskap om hur romska barn och unga utsätts för antiziganism. Vi har också en samisk sanningskommission, vars arbete pågår just nu, för att öka kunskapen i hela landet om de övergrepp som samer har utsatts för genom historien.

Fru talman! Statskontoret har bedömt att den nationella planen mot rasism i sin nuvarande utformning är en svag strategi. Den har inga konkreta mål för vad arbetet mot rasism ska leda fram till. Myndigheternas arbete sker i stället i avgränsade uppdrag som inte är integrerade i de ordinarie verksamheterna. Det finns inte heller någon förteckning över vilka myndigheter som planen egentligen berör.

Sammantaget har Statskontoret bedömt att regeringen behöver förstärka och förtydliga arbetet med den nationella planen för att den ska bli mer ändamålsenlig och långsiktig. Trots detta har regeringen hittills inte vidtagit några ordentliga åtgärder.

Det går att göra annorlunda. Det är därför Vänsterpartiet har motionerat om att regeringen måste ta till många fler åtgärder i arbetet mot rasismen i offentlig verksamhet och också utreda den på det strukturella planet och ta ett helhetsgrepp. Det är också därför jag yrkar bifall till reservation 4.

Fru talman! I detta betänkande berörs en rad viktiga frågor som har samlats ihop under rubriken Offentlig förvaltning. Jag kommer inte att kommentera dem alla men ska ändå nämna några av dem.

Vi går ju mot ett val till Europaparlamentet om tre månader och två dagar. Ett av avsnitten i betänkandet berör just valdeltagande. Tyvärr har valdeltagandet sjunkit något vid de senaste valen. Dessutom finns det fortfarande skillnader i deltagande mellan olika grupper i befolkningen och framför allt mellan olika valdistrikt. Vi hörde på radion i morse att väldigt få av partiernas förstakandidater är kända av väljarna tre månader före valet. Det är illavarslande, men det handlar egentligen framför allt om partiernas förmåga att föra fram sina kandidater till allmänhetens kännedom.

Ett ansvar för det offentliga är att valsystemet i sig är tillgängligt för alla medborgare som är röstberättigade. Det är viktigt för att bibehålla tilltron till vårt demokratiska samhälle att alla grupper känner att deras röst spelar någon roll, att de kan vara med och påverka tillvaron genom det parti som de väljer att lägga sin röst på.

Därför behöver valdeltagandet öka bland unga, utrikes födda och personer med funktionsnedsättning - grupper som har lägre valdeltagande än genomsnittet. Särskilt lågt är valdeltagandet i områden med socioekonomiska utmaningar. Regeringen har tillfört medel för att främja valdeltagandet i Europaparlamentsvalet 2024.

En överenskommelse inom demokratiområdet med Sveriges Kommuner och Regioner, SKR, har också bidragit till att stärka kommuners och regioners arbete med att främja medborgerligt deltagande i demokratiska processer och till att öka förtroendevaldas kunskap om det demokratiska uppdraget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Funktionshinderspolitiken är ett annat viktigt område i det här häradet. Funktionshindrade hör till de grupper som har lägre valdeltagande än övriga. Men det gäller också i andra delar av samhällslivet.

I enlighet med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning finns ett nationellt mål om jämlika levnadsvillkor och full delaktighet för personer med funktionsnedsättning. Så är dessvärre inte fallet när det gäller valsedelssystemet.

Regeringen har så sent som i februari i år beslutat att låta en parlamentariskt sammansatt kommitté utvärdera och överväga förändringar av valsedelssystemet. Kommittén ska bland annat analysera och bedöma hur gemensamma eller neutrala valsedlar skulle påverka förutsättningarna för bland annat personer med funktionsnedsättning, till exempel synnedsättning, att delta i valen på lika villkor. Det är viktigt för att den demokratiska delaktigheten ska bli så stor som möjligt. Tyvärr hinner det inte läggas några förslag som kan genomföras redan till sommarens EU-val, men vi har förhoppningar för framtiden.

Herr talman! Målet för den statliga förvaltningspolitiken är en innovativ och samverkande statsförvaltning som är rättssäker och effektiv, har väl utvecklad kvalitet, service och tillgänglighet och därigenom bidrar till Sveriges utveckling och ett effektivt EU-arbete.

Mänskliga rättigheter och principen om icke-diskriminering är viktiga utgångspunkter för statsförvaltningen, som tidigare talare har varit inne på. De statligt anställda ska ha kunskaper om dessa grundläggande värden för att medborgarna ska ha förtroende för och känna tillit till dem som arbetar inom svensk förvaltning. Myndigheterna är ålagda att fullgöra sina uppgifter i enlighet med de beslut som har fattats av riksdagen och regeringen, och de ska fatta riktiga beslut på grundval av våra lagar och andra författningar.

Det är viktigt av flera skäl att upprätthålla och stärka förvaltningens arbete med ett offentligt etos. Det handlar bland annat om att bemötandet av allmänheten i alla lägen ska kännetecknas av värdighet och respekt och att det vid varje myndighet ska finnas en beredskap för att kunna hantera etiska problemställningar. I detta ingår bland annat att utveckla de anställdas etiska förhållningssätt. Det kan till exempel innebära att staten som arbetsgivare behöver värna om sådana arbetsförhållanden så att den statsanställdas integritet och självständighet tas till vara och uppmuntras.

En del tidigare talare har varit inne på de sex principer som ska känneteckna arbetet inom statlig förvaltning: demokrati, legalitet, objektivitet, fri åsiktsbildning, respekt samt effektivitet och service. Det är ramar för arbetet inom staten som statsanställda ska hålla sig till. Det är intressant att Statskontoret har tagit fram en utbildning för statsanställda i den värdegrund som råder.

Arbetet mot korruption har också nämnts här tidigare. Det är otroligt viktigt, eftersom korruptionen sätter de grundläggande demokratiska värdena som likabehandling och så vidare ur spel. Det är illavarslande att den organiserade brottsligheten har letat sig in i och infiltrerat offentlig förvaltning. Därför välkomnar vi de åtgärder som regeringen vidtar för att komma till rätta med detta genom att i närtid tillsätta en utredning som skyndsamt ska se över utökade möjligheter till registerkontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Eftersom tiden rinner i väg ska jag inte upprepa alltför mycket av vad jag själv eller andra har sagt här tidigare. Jag vill bara tillägga att i arbetet mot korruption ingår naturligtvis även arbetet mot korruptionsbrott på EUområdet.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Herr talman! I går högtidlighölls 50-årsdagen av 1974 års regeringsform här i riksdagen. Det var ett värdigt och välbesökt firande. Framför allt fick vi ta del av ett väldigt fint och matnyttigt program med givande föredrag och samtal kring innehållet i regeringsformen och hur det har utvecklats och tolkats över tid.

I dag debatterar vi betänkandet Offentlig förvaltning. Det är ett angeläget område att genomlysa för att se till att principen om rättssäkerhet och likhet inför lagen upprätthålls och genomsyrar det offentliga maktutövandet, liksom att myndigheter arbetar effektivt med medborgarnas bästa för ögonen.

Ett av de ämnen som presenterades och diskuterades vid gårdagens 50årsfirande var just statsförvaltningen. Det är ett område som är reglerat i vår regeringsform, om än rätt knapphändigt, vilket konstaterades. Totalt nio paragrafer i vår grundlag ska tydligen reglera statsförvaltningen.

Gårdagens seminarium väckte tankar, i alla fall hos mig, om att det kanske kan finnas anledning att se över om vi behöver reglera vår förvaltning ytterligare för att dess självständighet och professionalitet ska värnas.

Ett kännetecken för våra förvaltningsmyndigheter är att de är fristående och att de är självständiga i sitt beslutsfattande. Samtidigt har tjänstemän att iaktta saklighet och opartiskhet, det vill säga att vara professionella. Det är viktigt för allas vår rättssäkerhet. Tjänstemannen är en demokratins väktare, som det sades i går.

Herr talman! I dag arbetar närmare en och halv miljon svenskar inom offentlig förvaltning. Det är alltifrån poliser i yttre tjänst, socialsekreterare i våra kommuner och lektorer som undervisar på universitet till tjänstemän inom Regeringskansliet. De är många som tjänar våra medborgare i en offentlig anställning. Och det är vi i denna kammare, liksom i kommunala och regionala församlingar, som faktiskt ger förutsättningarna för deras jobb. Det är också vi som ska utkrävas ansvar om de förutsättningar som ges inte är de rätta.

En annan sida av myntet är vilket ansvar som ska kunna utkrävas av den som inom ramen för sin offentliga anställning begår felaktigheter, med andra ord hur vi bäst ser till att de som verkar inom offentlig sektor verkligen följer de lagar och förordningar som gäller. Det finns sedan länge flera typer av sanktioner mot den tjänsteperson som gör fel. Den som åsidosätter det som gäller för anställningen kan till exempel varnas av arbetsgivaren, få löneavdrag, stängas av eller till och med bli av med jobbet. Det finns också ett straffrättsligt ansvar, som Lars Andersson och jag tidigare debatterade, där det går att åtala och döma en tjänsteperson för tjänstefel.

Herr talman! Man talar ibland om att återinföra tjänstemannaansvar. Jag vill reagera mot detta, för vi har redan i dag ett tjänstemannaansvar. Att utöka det straffrättsliga tjänstemannaansvaret utreddes för ett par år sedan, och det är på tapeten igen. Med min bakgrund som åklagare måste jag vända mig lite grann mot att man tror att allting som kan gå snett ska regleras genom straffrättsliga bestämmelser. Det finns en övertro på att vi ska ge möjligheter att åtala och döma personer för det vi ska åtgärda. Det kan bli lite galet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

För att någon ska kunna åtalas och dömas för ett brott krävs det ju, som jag var inne på i min ordväxling med Lars Andersson, ett väldigt tydligt regelverk - annars har vi ingen rättssäker lagstiftning. Detta är viktigt att komma ihåg när vi diskuterar ett eventuellt utökat tjänstemannaansvar.

Det blir allt vanligare med hot och trakasserier mot myndighetspersoner i försök att påverka dem i deras beslutsfattande. Detta gäller inte bara poliser i yttre tjänst som möter gängen på gatan utan även många andra myndighetspersoner, inte minst socialsekreterare. Det har i flera undersökningar framkommit att just denna grupp tjänstepersoner alltför ofta på ett oacceptabelt sätt utsätts för hat, hot och försök till påverkan.

Jag vill framhålla att rådande samhällsklimat gör det tufft nog för offentliga tjänstepersoner att ta offensiva men nödvändiga beslut. Det kan till exempel gälla ett beslut om att omhänderta barn. Om rädslan att göra fel blir större än viljan att göra rätt riskerar det att förlama beslutsfattandet. Att då utvidga det straffrättsliga ansvaret för en mycket stor grupp - ofta hårt arbetande - offentliganställda är inte rätt väg att gå, menar jag.

Herr talman! En livskraftig och stark demokrati förutsätter att alla medborgare kan vara delaktiga utifrån sina förutsättningar. Var och en måste ha faktiska möjligheter att ta del av och själv delta i de demokratiska processerna. För människor med olika typer av funktionsnedsättningar finns det utmaningar här, och därför behöver vi vara uppmärksamma och se till att det finns anpassade lösningar som faktiskt fungerar.

Centerpartiet anser att vi måste se till att våra myndigheter arbetar aktivt för att öka möjligheterna till demokratisk delaktighet för personer med funktionsnedsättning. En del av detta arbete är att se till att de ges möjlighet att delta i allmänna val på samma villkor som alla andra och på ett sådant sätt att valhemligheten kan garanteras. Vi behöver göra mer för att säkerställa att alla vallokaler är anpassade för personer med funktionsnedsättning.

Detta är angeläget att påpeka, särskilt nu när vi snart går till val igen - valet till Europaparlamentet hålls ju den 9 juni. Centerpartiet anser att regeringen bör se till att Sveriges myndigheter utvecklar arbetet med att inför val erbjuda information på lättläst svenska och även erbjuder lättillgänglig information för personer med nedsatt syn och hörsel.

För oss är det även viktigt att alla lokaler där demokratin utövas, till exempel möteslokaler för sammanträden i nämnder, är fullt tillgängliga. Därför vill jag avslutningsvis yrka bifall till reservation 1.

Herr talman! Vad vore Sverige utan en väl fungerande offentlig förvaltning? Utan en väl fungerande offentlig förvaltning skulle samhället troligen vara mycket annorlunda mot hur det är i dag och vara såväl mindre organiserat som mindre effektivt.

Det är den offentliga förvaltningen som står för organisationen som ser till att vård, skola, rättsväsen och andra viktiga delar i vår vardag fungerar. Det är också den offentliga förvaltningen som säkerställer att de beslut som fattas här inne faktiskt får verkan. Offentlig förvaltning spelar en central roll i att skapa och upprätthålla en stabil och väl fungerande demokrati.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Men det finns också exempel på att den offentliga förvaltningen uppfattas som byråkratisk och krånglig av våra invånare och på att de lagar vi i detta hus fattar beslut om i praktiken blir administrativt tunga och ibland onödigt krångliga när de ska tillämpas. Låt mig ge ett exempel, herr talman.

En man jag mötte för ett tag sedan - vi kan kalla honom Hasse - använder rullstol för att ta sig fram. Han kör bil till jobbet, och för att han ska kunna göra det behöver hans bil anpassas till att han sitter i rullstol.

Nu har Hasse köpt en ny bil, och då behöver även den anpassas för att det ska fungera. Han behöver på nytt ansöka om bilstöd. För att han ska få bilstöd krävs Hasse på ett läkarintyg på att han får köra bil, trots att han har kört bil i väldigt många år och har körkort.

Det måste vara lätt för individer att göra rätt, och vi måste bli bättre på att motverka onödig administration och byråkrati.

I går högtidlighöll vi här i riksdagen att regeringsformen från 1974 nu fyller 50 år. Vid högtidlighållandet talade flera forskare om den utveckling de har sett de senaste 50 åren bland annat när det gäller offentlig förvaltning. Något som efterlystes var ett starkare etos för svensk förvaltning och att man som statlig eller kommunal tjänsteman tydligare kan flagga när lagar och regler skapar situationer som den jag tidigare beskrev, som kan leda till minskat förtroende för den offentliga förvaltningen. Jag tror att vi behöver fundera vidare i denna riktning.

Herr talman! Jag välkomnar det fokus på tillgänglighet och funktionsrättsfrågor som finns i årets betänkande. En särskilt viktig fråga är tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning när det gäller att utöva sin rösträtt. Exempelvis måste personer med synnedsättningar kunna garanteras att rösta med valhemlighet även vid personval.

Det finns något som heter universell utformning. Det innebär helt enkelt att man gör rätt från början. Regeringen har nyligen tillsatt en utredning för att se över valsedelssystemet, och i direktiven till utredningen ingår frågan om tillgängliga valsedlar. Det är mycket bra, för om vi gör rätt från början behöver vi inte anpassa i efterhand.

Förra året firade vi 100 år av demokrati. Med detta menas att Sverige fick allmän och lika rösträtt, framför allt för kvinnor, för ungefär 100 år sedan. Faktum är dock att det var först 1989 som även personer med intellektuella funktionsnedsättningar fullt ut fick rösträtt. Det var nämligen då man inte längre kunde omyndigförklaras.

För att personer med intellektuella funktionsnedsättningar ska få rimliga förutsättningar att ta del av valinformation behövs insatser. Det finns flera goda exempel på hur detta kan lösas, inte minst med hjälp av civilsamhället. Ett sådant exempel är utbildningen Mitt val, som riktar sig till personer med intellektuella funktionsnedsättningar och syftar till att ge lättförståelig information om valet. Erfarenheten från 2018 års val är att över 80 procent av dem som deltog i Mitt val inför valet gick och röstade. Det är en otroligt stor framgång, för valdeltagandet är särskilt lågt i denna grupp.

Exempel på inslag i utbildningen är att företrädare för partierna bjuds in till en politisk diskussion där de får svara på frågor från deltagarna. Inför samtalet har politikerna fått en utbildning i "lättpratat", så att de ska kunna göra sig förståeliga. På så sätt sänks språktrösklarna.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Det är av yttersta vikt att kommuner och andra fortsätter att genomföra denna typ av insatser och utbildningar för att vi på allvar ska kunna prata om att vi har en allmän och lika rösträtt.

Herr talman! I en sådan här debatt blir det lätt så att vi fokuserar på det som vi skulle vilja förändra och på det som inte fungerar så bra som vi skulle önska. Det är inte så konstigt - en väl fungerande offentlig förvaltning är viktig för en väl fungerande demokrati. Vi behöver dock påminna oss själva om att Sveriges offentliga förvaltning i stort fungerar väldigt bra.

Häromdagen kom Medieakademins mätning, där vi ser att institutioner som polisen, Skatteverket och sjukvården åtnjuter högt förtroende bland svenska folket. Detta visar att den svenska förvaltningen fungerar väl, även om det finns utvecklingspotential också där.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Inledningsvis vill jag nämna att jag bara avser att göra ett par nedslag i det storslagna landskap som ryms inom begreppet offentlig förvaltning. Jag sällar mig naturligtvis till kören av olika former av hyllningar till vår förvaltning och till alla fantastiska tjänstepersoner som finns där. Det jag tänkte säga något om handlar dels om tillgänglighet i allmänhet och Statens servicecenter i synnerhet, dels om korruption.

I förvaltningslagen anges att myndigheter ska vara tillgängliga för kontakter med enskilda och att myndigheter också ska säkerställa att sådana kontakter kan ske på ett enkelt och smidigt sätt. Det kan se ut som att jag försöker - om uttrycket tillåts - slå in öppna dörrar, men jag tänker att det ändå finns skäl att uppmärksamma några aspekter av de i grunden självklara kraven på tillgänglighet alldeles oavsett var man bor.

För den invånare som inte är trygg med eller har möjlighet att nyttja digitala tjänster är samhällsservicen inte likvärdig utan beror i hög grad på var i landet man bor. I glesbygden kan man behöva färdas flera timmar i bil för ett enkelt ärende. Här fyller de statliga servicecentren en viktig roll och behöver etableras på fler platser i landet.

En möjlighet är förstås att underlätta samarbetet mellan olika statliga aktörer för att på så vis kunna ha en närvaro på fler, eller till och med många fler, platser än tidigare. Detta arbete för att stärka samverkan lokalt mellan myndigheter intensifierades under den tidigare regeringen med Miljöpartiet och Socialdemokraterna. Fler så kallade servicekontor inrättades och samordnades under Statens servicecenter.

Även under 2023 inrättades nya servicekontor både på landsbygd, på mindre orter och i utsatta områden. Och för knappt två veckor sedan öppnades servicekontor nummer 142, denna gång i Askersund. Det finns alltså bortåt 150 sådana kontor runt om i landet, där man kan få service av enklare karaktär från myndigheter som Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Detta arbete bör fortsätta, och regeringen bör ta initiativ för att så ska ske.

Riksrevisionen har granskat de statliga servicekontoren i Statens servicecenters regi och lämnade en rapport för snart ett år sedan, i april 2023, med rekommendationer för det fortsatta arbetet med att utveckla verksamheten.

Herr talman! Likvärdighet och rättvisa måste säkras. Vid behandlingen av regeringens skrivelse med anledning av Riksrevisionens granskning av de statliga servicekontoren uttalade KU i enighet att det är viktigt att inte bara titta på kostnad och effektivitet vid dessa beslut; utskottet menade att det även handlar om andra avvägningar som glesbygdsperspektiv, tillgänglighet och rättvisa.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Offentlig förvaltning

Likaså behöver de statliga servicecenter som inrättats fungera väl och motsvara de förväntningar som medborgarna har på den service som erbjuds. Tillgängligheten måste öka, och den personliga integriteten i de lokala kontoren måste kunna garanteras.

Herr talman! Ett av den gröna rörelsens viktigaste uppdrag är att försvara demokrati och mänskliga rättigheter. Miljöpartiet de gröna värnar om rättsstatens principer, vilka som bekant bland annat innefattar allas likhet inför lagen, ett oberoende rättsväsen, frihet från korruption och otillbörlig påverkan liksom individuella och grundlagsskyddade fri- och rättigheter som yttrande- och tryckfrihet, föreningsfrihet och skydd mot diskriminering.

En av den förra regeringen tillsatt utredning om otillbörlig påverkan lades ned av den nuvarande regeringen med hänvisning dels till pågående arbete med ett direktiv inom EU, dels till önskemål om att inkludera frågorna rörande tjänstemannaansvar och en eventuell skärpning av möjligheterna till ansvarsutkrävande.

EU-kommissionen lade våren 2023 fram ett förslag för att stärka arbetet mot korruption inom unionen. Bland annat är strängare regler som kriminaliserar korruption, en bredare syn på vad som är korruptionsbrott och en harmonisering av påföljderna inom unionen föreslagna.

Kommissionen ska också aktivt hjälpa medlemsländerna att införa kraftfulla strategier och lagstiftning mot korruption. I ett meddelande från kommissionen framgår att ett EU-nätverk mot korruption ska föra samman brottsbekämpande myndigheter och andra myndigheter med aktörer inom korruptionsbekämpning, såsom företrädare för civilsamhället.

I början av februari i år publicerades direktiv för regeringens nya utredning om korruption och - som annonserats och diskuterats här - det utökade tjänstemannaansvaret, helt enligt intentionerna i Tidöavtalet.

Även om vi välkomnar utredningsdirektiven i den del de avser korruptionsbrott vill jag markera en oro för att fokus kommer att hamna mer på anställda tjänstepersoner än på förtroendevalda. Detta är förvisso helt säkert en värld med betydande gråzoner, men att korruption eller otillbörlig påverkan också riktas mot förtroendevalda tycks det inte råda några tvivel om liksom att den organiserade brottsligheten därmed försöker skaffa sig inflytande över vår välfärdssektor.

Det är min förhoppning att det breda grepp som kännetecknade 2022 års direktiv, det vill säga till den nedlagda utredningen, också kommer att bidra till att forma 2024 års utredning.

Med det sagt vill jag yrka bifall till reservation 2.

Offentlig förvaltning

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)