Offentlighet, integritetsfrågor, m.m.
Debatt om förslag 10 april 2003
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenBertil Kjellberg (M)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMats Einarsson (V)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMats Einarsson (V)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenMats Einarsson (V)
- Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Hietala Nordlund (S)
- Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Hietala Nordlund (S)
- Hoppa till i videospelarenKerstin Lundgren (C)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Hietala Nordlund (S)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Hietala Nordlund (S)
- Hoppa till i videospelarenHelena Bargholtz (Fp)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Hietala Nordlund (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Johansson (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 22
Anf. 142 Bertil Kjellberg (M)
Herr talman! Vi lämnar nu expropriationer och
fäbodar och går över till mer hårdkokta saker.
I det betänkande som vi nu ska debattera behand-
las 27 motionsyrkanden från den allmänna motionsti-
den. Det rör data- och integritetsfrågor, offentlighet
och sekretess. Till betänkandet finns 14 reservationer
fogade, och vi moderater står bakom sju.
Frågorna, som vi nu ska behandla, är mycket vik-
tiga och centrala för demokratins funktionssätt. Men
de är också centrala för enskilda individers liv. Det är
inga lätta frågor, och lagstiftningen är ofta omfattande
och snårig. Teknikutvecklingen har också gjort att
frågor om personlig integritet och offentlighetsprinci-
pen har kommit i ett helt nytt läge. Med relativt enkla
och billiga tekniska lösningar kan man kartlägga och
få insyn i enskilda människors liv på ett helt annat
sätt än vad som var tekniskt möjligt för bara tio år
sedan - i vart fall tog det veckor av omfattande arbete
för att få fram samma uppgifter.
Vi moderater har under en följd av år föreslagit att
man ska tillsätta en utredning för att undersöka hur
den personliga integriteten kan stärkas. Utredningen
skulle ha till syfte att ta fram en generell och tekniko-
beroende integritetslagstiftning. Vad jag har förstått
är vi överens om att en sådan utredning behövs. Men
när kommer den?
Redan våren 2000 utlovade regeringen en utred-
ning, och direktiven skulle vara klara samma vår. I
fjol, vid behandlingen av ett likalydande yrkande,
avslogs yrkandet med motiveringen att regeringen
avsåg att inom kort tillsätta en parlamentarisk utred-
ning. Man frågar sig hur regeringen ser på ordens
valör när "inom kort" tydligen kan betyda mer än ett
år.
Enligt uppgift från justitieministern här i kamma-
ren, så sent som i januari 2003, är kommittédirektiven
klara. Den fråga som inställer sig är naturligtvis: Hur
prioriterar regeringen dessa frågor? Ska det ta mer än
tre år från det att man anser att behov av en utredning
föreligger tills att kommittén blir tillsatt? Under årens
lopp har betydligt mindre frågor blivit föremål för
utredning.
Herr talman! Vi har en omfattande lagstiftning
som reglerar behandlingen av personuppgifter trots
att vi har personuppgiftslagen, PUL. Förutom PUL
finns ett 60-tal författningar som reglerar personupp-
gifter. Lagstiftningen är ofta svåröverskådlig och svår
att tillämpa. Att få ordning på personuppgifter och
hur vi sköter dem är särskilt viktigt i Sverige, efter-
som vi är ett av de länder i Europa som har våra med-
borgare registrerade i centrala statliga system. Det är
en följd av hur vårt socialförsäkringssystem är upp-
byggt, med heltäckande centrala system.
Det finns ute bland medborgarna en stark oro för
hur de olika registren används, särskilt som de tek-
niska möjligheterna till samkörning blir allt större.
Det är viktigt att dessa farhågor tas på största allvar.
Även denna fråga behöver bli föremål för en närmare
granskning i en utredning.
Att i Orwells anda registrera alla medborgare i ett
register, det så kallade SPAR, väcker starka känslor,
oavsett om syftet kan var gott. Det mest anmärk-
ningsvärda är att staten som samlat in uppgifter om
namn, adress och födelsenummer sedan bearbetar
dessa och säljer dem till hugade spekulanter. Enligt
vårt förmenande har registret inget på förhand be-
stämt ändamål. Därför kan det inte anses vara fören-
ligt med dataskyddsdirektivet. Vi anser därför att
SPAR ska avskaffas.
Den svenska offentlighetsprincipen ska vi med all
rätt vara stolta över. Att som enskild medborgare
kunna kontrollera makten är ett viktigt inslag i den
svenska demokratin. Jag hoppas också att denna prin-
cip kan bli en exportvara till övriga världen, och inte
minst till EU. Den nya tekniken har öppnat nya möj-
ligheter att snabbt och effektivt kunna utnyttja denna
rättighet, och det är av godo. Det som tidigare tog
dagar eller veckor att utföra kan nu ske på några se-
kunder genom klickningar på en dator.
Den snabba teknikutvecklingen, som är bra, stäl-
ler andra krav på lagstiftningen. Det finns risk för att
det som har varit huvudsaken för offentlighetsprinci-
pen, det vill säga medborgarnas förvaltningskontroll,
även öppnar möjligheter för myndigheter att skicka
uppgifter, att samköra register och dessutom bearbeta
och sälja dessa uppgifter. Den nya tekniken öppnar
också för enskilda medborgare att kontrollera varand-
ra. Genom att sammanställa uppgifter ur olika register
kan vi som enskilda personer få en mycket god upp-
fattning om hur våra grannar arbetar och fungerar.
Dessa möjligheter kan användas inte bara i integ-
ritetskränkande syften utan även i rent kriminella
syften. Vi menar därför att offentlighetsprincipen
måste ses över.
Herr talman! Förtroendefull information i skolan,
exempelvis studieplaner, är inte sekretesskyddade i
dag i den offentliga skolan. Sådan information som
rör överenskommelser mellan elever, föräldrar och
lärare kan ofta vara av privat natur. Vi menar att det
är rimligt att sådana handlingar inte ska vara offentli-
ga. Därför bör man se över sekretesslagen på det
området.
Det finns dock ett område där vi anser att sekre-
tesslagen ska förändras genom att man lättar på sek-
retessen. Det är på ett specifikt område inom social-
tjänsten och sjukvården. Inom socialtjänsten och
sjukvården behandlas många uppgifter som är känsli-
ga för den enskilde. Det är också av yttersta vikt att
den enskilde har förtroende för socialtjänsten och
sjukvården så att han eller hon vågar lämna känsliga
uppgifter.
Samtidigt får sekretessen inte försvåra för polisen
att bekämpa allvarlig brottslighet. Det kan därför
finnas typer av brott där skälen att lätta på sekretessen
föreligger. Vi har exemplet med brott som riktas mot
barn. Vi anser att det även vid andra brott, och då
särskilt grova våldsbrott, finns skäl att lätta på sekre-
tessen och göra det möjligt för personalen inom sjuk-
vården och socialtjänsten att lämna uppgifter till
polisen eller åklagarmyndigheten utan samtycke när
så krävs. Det ska gälla när minimistraffet är ett år i
stället för, som i dag, två år. Med det uppnår vi bland
annat att misstankar om grov misshandel omfattas av
den här regleringen.
Herr talman! Vi moderater står naturligtvis bakom
samtliga våra reservationer, men för att spara tid
yrkar jag bifall endast till reservation nr 2 under
punkt 2.
Anf. 143 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Offentligheten är en omistlig del av
den svenska tryck- och yttrandefriheten. Rätten att ta
del av allmänna handlingar underlättar inte bara med-
borgarnas inblick i den offentliga verksamheten, utan
det är också en förutsättning för ett journalistiskt
arbete, fri opinionsbildning och politisk debatt. Det
sista är inte minst viktigt för oss.
Den tekniska utvecklingen innebär att möjlighe-
terna att ta del av innehållet enligt offentlighetsprin-
cipen ges helt nya förutsättningar. Men den kan, fel
använd, skapa stora risker för människor. Som be-
skrivs i reservation nr 8, som är gemensam för folk-
partister och moderater, kan den nya tekniken innebä-
ra att offentlighetsprincipen utvecklas till ett effektivt
instrument för kontroll av människor. Offentlighets-
principen kan öppna möjligheter för enskilda perso-
ner att granska och kontrollera andra människor och
sprida tvivelaktig information om dessa.
Vi som är politiker har väl de flesta av oss någon
gång råkat ut för hamna på någon otrevlig hemsida
som ges ut av personer i syfte att misskreditera oss.
Vi kanske finns på hemsidor även om vi inte vet om
det. Själv har jag gjort det, och det är inte en särskilt
lustig läsning även om den inte är direkt skadlig. Vi
ska självfallet tåla hård granskning och kritik, men
den ska vara sakligt underbyggd. Godtyckliga, och
ibland illvilliga, sammanställningar och informationer
som rör oss kan sprida väldigt bisarra föreställningar
om oss som politiker.
Men det gäller inte bara oss politiker. Alla med-
borgare kan råka ut för detta på grund av den stora
mängd lättillgänglig information som finns. Den
tekniska utvecklingen ökar hela tiden möjligheterna
att blicka in i medborgarnas privatliv. Det gäller
myndigheters möjligheter att kontrollera människor,
men också, och det är faktiskt väldigt viktigt och
besvärligt, enskildas människors möjligheter att kon-
trollera varandra. Den enskilda människans integritet
hotas genom detta. Jag vet att alltfler människor kän-
ner sig oroade av den här utvecklingen.
Jag anser att det är viktigt att värna den svenska
offentlighetsprincipen, samtidigt som vi inser pro-
blemen och är beredda att göra någonting åt dem.
Herr talman! Jag kan konstatera att den snabba
tekniska utvecklingen ständigt väcker frågor rörande
hur den personliga integriteten ska skyddas. Enligt
min mening är det angeläget att lagstiftningen, genom
att vara generell och teknikoberoende, kan erbjuda
skydd för den personliga integriteten utan att det
krävs en ny utredning och en ny lagändring varje
gång en teknisk nyhet ser dagens ljus.
Sedan tillkomsten av personuppgiftslagen, PUL,
har vi i KU och här i kammaren under de senaste åren
haft många, långa och ganska heta debatter om de här
frågorna. Men vi har ändå tillsammans förmått rege-
ringen att i EU ta upp de problem som PUL förorsa-
kar den svenska offentlighetsprincipen. Det senaste
på PUL-fronten är att den särskilde utredaren Svante
Öberg har begärt att den översyn av PUL som skulle
redovisas den sista mars i år ska få förlängd tid till
oktober. Efter det får vi ta ställning till hur vi ska gå
vidare med PUL. Vi är ju många som inte är nöjda
med hur PUL tillämpas.
I två reservationer till det här betänkandet som är
gemensamma för Folkpartiet och Moderaterna tas
problem kring offentlighet och integritet upp.
I den ena, nr 2, framhålls att det föreligger ett stort
behov av en omfattande analys av grunderna för in-
tegritetsskyddets framtida utformning.
I den andra, nr 8, framhålls att offentlighetsprinci-
pens syfte måste ses över.
Integriteten och offentligheten är ju faktiskt var
sin sida av samma mynt. Därför behövs det verkligen
en grundlig översyn av frågorna rörande offentlighet
och integritet.
Herr talman! Precis som Bertil Kjellberg framhöll
får vi vänta och vänta på att det händer någonting. Jag
undrar också hur länge vi ska behöva vänta på att den
sedan länge utlovade parlamentariska kommittén som
ska behandla lagstiftning som rör den enskildes integ-
ritet ska komma i gång. När det gäller regeringens
avsikter att tillsätta utredningar får vi ständigt höra i
KU i olika sammanhang att man återkommer med en
utredning så småningom och så snart det är möjligt.
Vår erfarenhet är att vi brukar få vänta väldigt länge.
Jag hoppas att den här kommittén kommer att till-
sättas med det snaraste. Jag vill inte att det här viktiga
arbetet skjuts upp år efter år. Den här kommittén
borde få sätta i gång sitt arbete omgående. KU:s re-
servanter har mycket tydligt pekat på de problem som
finns. Detta borde riksdagen verkligen kunna tillkän-
nage för regeringen.
Herr talman! Eftersom Bertil Kjellberg har yrkat
bifall till reservation nr 2 yrkar jag bifall till reserva-
tion nr 8.
Anf. 144 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Det är som sagt ett omfattande be-
tänkande med ganska olikartade frågor inom området
offentlighet och integritetsfrågor. Jag kan självfallet
inte behandla alla i mitt anförande. Jag ska koncentre-
ra mig på två saker. SPAR, som redan är omnämnt
och den reservation som Vänsterpartiet och Miljöpar-
tiet har lagt.
Först vill jag göra några korta anmärkningar.
Jag tror inte att Helena Bargholtz sade det - om
hon gjorde det beklagar jag att jag upprepar henne -
men skälet till att den så kallade PUL-utredningen nu
förlängs är ju att man vill invänta det så kallade
Bodilmålet i EG-domstolen i Luxemburg. Utslaget i
det målet kan få ganska betydande konsekvenser för
utformningen av PUL i framtiden, så jag tror att det
finns skäl att vänta de dagarna.
När man diskuterar offentlighet och yttrandefrihet
finns det en tendens till att alla argumenterar för ut-
vidgning. När man diskuterar integritetsfrågorna
argumenterar man för stärkt integritetsskydd. Ofta är
det samma personer som uttrycker båda dessa stånd-
punkter. Jag tror att det bästa vi kan göra är att inse
att det finns en konflikt mellan dessa båda strävan-
den. Stärker vi offentligheten kommer vi förmodligen
att inskränka på integritetsskyddet och tvärtom. Den
konflikten måste vi lära oss att leva med.
Så till de två frågor jag tänkte beröra.
Jag börjar med SPAR, statens personadressregis-
ter. Om jag förstod Moderaterna rätt vill man avskaf-
fa SPAR av integritetsskäl. Jag menar att vi ska be-
hålla SPAR av integritetsskäl.
Uppgifterna i SPAR får behandlas för att aktuali-
sera, komplettera och kontrollera personuppgifter. De
får behandlas för att ta ut uppgifter om namn och
adress genom urvalsdragning för direktreklamända-
mål, opinionsbildning eller samhällsinformation eller
annan därmed jämförlig verksamhet. Det finns alltså
ett lagstadgat ändamål för SPAR.
Att SPAR byggdes upp berodde på att man såg att
den nya datatekniken gjorde det möjligt att upprätta
väldigt stora dataregister. Man ansåg det olämpligt att
detta skulle ske i olika former av privat regi. Det var
bättre att vi har ett statligt ägt och, genom SPAR-
nämnden, demokratiskt kontrollerat register som kan
tillhandahålla korrekta uppgifter om adresser.
Detta leder till en mängd fördelar. Dels blir det
hög kvalitet på registren dels får vi färre privata re-
gister dels får vi möjlighet till reklamspärrar dels får
vi möjlighet att undvika exempelvis direktreklam till
barn.
Det finns en del andra problem med SPAR, men
de har att göra med att den praktiska hanteringen av
SPAR sköts av ett privat företag. Det är ett ameri-
kanskt oljeutvinningsföretag som har ett tyskt namn
som uttalas på franska. Det företaget har en väldigt
speciell ställning. Man bör nog så småningom se över
hur man ska hantera det. Men det är en annan sak än
vad vi tar upp i det här betänkandet.
Slutligen vill jag säga något om vår reservation
Ändring i sekretesslagstiftningen.
När det gäller förundersökningar har vi tidigare
ändrat på sekretessregeln så att det nu är ett omvänt
skaderekvisit. Förenklat uttryckt: Det har blivit litet
svårare att få insyn i förundersökningar. Det har
gjorts av integritetsskäl.
Vi menar att avvägningen i det här fallet nog blev
fel och att vi skulle ha behållit det raka skaderekvisi-
tet som ger allmänheten litet större möjlighet till
insyn i förundersökningarna.
Det har att göra med förtroendet för polisen. Det
finns ett antal uppmärksammade fall där det har fun-
nits misstankar mot poliser och förundersökningarna
ganska snabbt har lagts ned. Det har då uppkommit
misstankar om att detta inte har skett på ett korrekt
sätt. Det har varit svårt för allmänheten och för
brottsoffren att se om detta har skett på ett korrekt
sätt. Förtroendet för de rättsvårdande myndigheterna
talar, menar vi, för att vi ska återgå till ett rakt skade-
rekvisit i det här fallet.
Därför, herr talman, yrkar jag bifall till reservation
nummer 10.
Anf. 145 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Mats Einarsson talade om avväg-
ningen mellan offentlighet och integritet. Vi kan enas
om att det är besvärligt. Det är det grunddiskussionen
handlar om väldigt mycket.
Mats Einarsson sade något om att man får leva
med den här konflikten. Då undrar jag hur man ska
tolka Mats Einarssons inställning till en utredning
som försöker hitta ett mer harmoniskt förhållande
mellan offentligheten och integriteten än vi har i dag.
I dag fungerar det ju inte bra.
Tycker inte Mats Einarsson, precis som vi från
Folkpartiet och Moderaterna, att utredningen borde
komma till stånd med det snaraste?
Anf. 146 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Jag anser att det hela tiden finns an-
ledning att se över den här lagstiftningen för att se hur
den kan följa och anpassas till de förändrade förhål-
landena i samhället.
Jag tror också att det finns anledning för regering-
en att tillsätta den här utredningen.
Jag tror att regeringen kommer att göra det, och
därför anser jag att utskottet har gjort en mycket rim-
lig bedömning i det här fallet.
Anf. 147 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Den utredningen har utlovats sedan
2000. När tror Mats Einarsson att den kommer att
tillsättas?
Anf. 148 Mats Einarsson (V)
Herr talman! Mina klärvoajanta gåvor är mycket
begränsade. Jag har ingen som helst möjlighet att
uttala mig om regeringens avsikter. Men den tid som
hittills har förflutit torde tala för att det inte dröjer
alltför länge innan den kommer.
Anf. 149 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Detta är ett betänkande med många
frågor. Jag ska försöka beröra några av dem.
Över hela spektrat är vi överens om vikten av att
hävda och värna offentlighetsprincipen. Det är ju
medborgarnas rätt att få ta del av den verksamhet som
bedrivs i offentlig regi som finansieras med våra
gemensamma medel. Det ger också medborgarna
möjlighet att inte bara ta del av utan också utkräva
ansvar för den verksamheten.
Internet, en ny teknik som numera är gammal, har
ju ökat möjligheterna. Det är viktigt att vi tar vara på
de möjligheterna och söker undvika inskränkningar
på olika sätt.
Vi har pekat på den del som handlar om sekre-
tessbestämmelser som kan införas, som vi tycker,
något för enkelt. Vi har pekat på att man bör göra en
uppstramning i den delen för att undvika sekretessin-
skränkningar i offentligheten. Det skulle kunna ske
till exempel i grundlagsform.
Vi har också pekat på vikten av att vi på olika sätt
själva hävdar offentlighetsprincipen i vår verksamhet.
Det gäller när vi tar vara på direktiv och ramlagar
från EU och att vi då inte jobbar på det sätt som görs i
den så omtalade PUL där ett kapitel för sig är kap. 7
§ 16 som ju har kommit att användas som en allmän
inskränkning av offentligheten.
Herr talman! Detta är som sagt ett betänkande
med många frågor. Jag ska försöka beröra några av
dem.
Jag är väl medveten om att den frågan gås igenom i
den allmänna översynen, men vi har alla skäl att i den
här delen vara tydliga och själva våga gå före.
Vi pekar också på vikten av att i olika samman-
hang själva gentemot EU visa att vi använder offent-
lighetsprincipen så långt som det bara går och inte
fastnar i utrikessekretess eller annat sådant när det i
största utsträckning handlar om inrikespolitiska frå-
gor.
Vi är självklart glada för det uttalande som görs
om dataskyddsdirektivet, men vi tycker nog att kam-
maren har alla skäl att göra som vi föreslår och ge
regeringen till känna att det inte får utvidgas till att
omfatta juridiska personer, detta med tanke på att
utskottet nu uttalar att det torde innebära det.
En annan omistlig del i vår demokratiska grund är
yttrande- och tryckfriheten. Också här har teknikens
möjligheter givit verklig innebörd åt den individuella
friheten att få sitt ord med i laget. Även här är det
angeläget att vi inte försvårar genom att arbeta med
lagar som PUL och BBS-lagen på ett sätt som försvå-
rar och inskränker det fria ordets möjligheter. Av det
skälet har vi föreslagit avskaffande av den typen av
lagstiftning, som har haft ett integritetsperspektiv
men som i mångt och mycket kommit att fungera som
en inskränkning av ny tekniks möjligheter att stärka
det fria ordet.
Jag instämmer i mycket av det som sagts om in-
tegritetsfrågorna. Det finns där en konflikt och en
balansgång som det är viktigt att beakta. Det är an-
geläget att arbeta för att stärka integritetsskyddet,
men vi tycker att det är fel att göra det så som hittills
har skett, nämligen mer eller mindre genom att regle-
ra det tillåtna.
Det är riktigare att göra så som man är inne på i
samband med översynen av PUL, nämligen snarare
att försöka förbjuda missbruk. Vi vill se mer av den
inriktningen i integritetslagstiftningen, vilket innebär
att förbjuda missbruk och otillbörliga intrång. Med en
sådan "missbrukslinje" anser vi att det finns skäl för
att utarbeta en ny och samlad integrationslagstiftning.
Man bör då inte bara, som vi har pratat om tidigare
under den här debatten i kammaren, analysera, kart-
lägga och utvärdera nuvarande lagstiftning utan verk-
ligen ha en tydlig inriktning på att skapa en samlad
och tydlig integritetslag.
Också vi beklagar naturligtvis att man redan sedan
våren 2000 har hänvisat till direktiven på detta områ-
de. Det sades då, herr talman, att det skulle bli fråga
om en komplicerad utredning, som säkert skulle ta tid
på sig för att arbeta sig igenom materian, men man
kunde ju inte tro att det skulle ta sådan tid att arbeta
sig fram till direktiven och att ta fram en parlamenta-
risk kommitté.
Man hänvisade som sagt redan våren 2000 till di-
rektiven, och kommittén och gjorde detsamma även
våren 2002. Nu är vi inne på våren 2003, och ännu är
inget direktiv klart och ingen kommitté tillsatt. Vi
anser liksom andra att det finns skäl för att göra något
åt detta. Vi tycker att det skulle vara klokt om kam-
maren biföll vår reservation nr 1 under punkten 1.
Även om jag också står bakom samtliga övriga reser-
vationer nöjer jag mig med att yrka bifall till den
reservationen.
Anf. 150 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Jag begärde replik när jag hörde
Kerstin Lundgren tala om PUL. Kerstin Lundgren
sade att hon tycker att det skulle vara bra med en
översyn av PUL. Centern har drivit den här frågan
väldigt länge, och jag vet att man även vill att PuL
ska avskaffas. Också jag har tidigare varit inne på att
PUL ska avskaffas, men jag är nu beredd att avvakta
översynen. Kerstin Lundgren står i det här betänkan-
det för en reservation som direkt går ut på att PUL
ska avskaffas.
Jag vill veta hur Kerstin Lundgren får detta att gå
ihop. Man är positiv till en översyn av PUL och
säger samtidigt att PUL utan vidare ska avskaffas.
Anf. 151 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Tack för att jag får möjlighet att
tydliggöra detta, Helena Bargholz. Jag och Center-
partiet skriver att PUL bör avskaffas eftersom den har
en felaktig ingång. Den arbetar genom att reglera det
tillåtna i stället för att beivra missbruk, vilket är vår
ingång till integritetslagstiftningsfrågorna. Vi är med-
vetna om att översynen faktiskt har kommit i gång,
men vi anser att den bör landa i ett resultat som inne-
bär ett avskaffande. Det är det som vi vill framföra i
detta betänkande och i kammaren.
Anf. 152 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Då är det inte så dramatiskt. Att man
vill ha en "missbruksmodell" i stället för den nuva-
rande modellen är alla partier överens om. Vi kan i så
fall enas på den punkten.
Men om vi får en ändring av PUL, vilket vi alla
hoppas, kvarstår ändå kravet på att PUL ska avskaf-
fas. I och med att vi är med i EU, där man har den här
typen av lagstiftning, är vi bundna vid den. Frågan är:
Hur gör vi för att ta bort PUL helt och hållet samti-
digt som vi är bundna av den lagstiftning som EU har
lagt på oss?
Anf. 153 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Man kan hoppas att regeringen har
varit framgångsrik under de år som den har jobbat för
att förändra direktivet i den här delen. Men om man
nu inte får en förändring av datadirektivet från EU:s
sida, tycker vi från vårt håll att det rimliga är att man
tar ett nytt samlat grepp. Vi avskaffar PUL och får i
stället en samlad integritetslagstiftning. Det är den
väg som man ska gå.
PUL-översynen kommer inte att omfatta helheten
eller att leda fram till något alternativ. Man tittar på
delar och söker hitta en bättre balans, men det är
enligt vår mening bara en bekräftelse på att man bör
förändra helheten. Det blir inte en samlad integritets-
lagstiftning.
Anf. 154 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Det är riktigt, som tidigare har sagts
från denna talarstol, att de flesta av frågeställningarna
i det här motionsbetänkandet är aktualiserade i pågå-
ende utredningar och är under beredning. Ändå har vi
hela 14 reservationer. Jag börjar med att yrka avslag
på dem och bifall till utskottets förslag.
Frågan om EG:s dataskyddsdirektiv och vår per-
sonuppgiftslag PUL dyker upp här minst en gång
området sedan många år tillbaka. Den frågan föranle-
der alltid reservationer från Centerpartiet och krav på
att PUL ska upphävas. Jag blev lite överraskad när
Kerstin Lundgren beskrev bevekelsegrunderna för
detta. De stämmer inte riktigt med vad jag har läst i
Centerpartiets reservationer de senaste åren.
I dessa reservationer har väldigt tydligt krävts att
man ska upphäva lagen i och med kommande års-
skifte. Ni har bara flyttat kravet till nästa årsskifte.
Förra gången gällde det årsskiftet 2002-2003, och nu
gäller det årsskiftet 2003-2004.
Centerpartiet kräver också att 7 kap. 16 § sekre-
tesslagen ska upphävas i anslutning att PUL avskaf-
fas. Centerpartiet har intagit ett väldigt trotsigt för att
inte säga märkligt förenklat förhållningssätt i frågan
om dataskyddsdirektivet och PUL.
Vad är det som gör, skulle jag vilja fråga, att
Centerpartiet så där lättsinnigt förespråkar att upphä-
va lagarna: PUL, sekretesslagen och BBS-lagen? Det
skulle ju betyda att vi skulle stå i laglöst land på da-
taskyddsområdet, trots att det strider mot regerings-
formens bestämmelser om att varje medborgare i lag
ska skyddas mot integritetskränkningar vid behand-
ling av personuppgifter vid automatisk databehand-
ling och trots att det dessutom helt klart skulle stå i
strid med EG-rättens krav.
Riksdag och regering är helt överens om behovet
av ändringar i EG-direktivet om personuppgifter. Det
har vi talat om många gånger här. Det arbete som
bedrivs från den svenska regeringens sida sker också i
enlighet med det tillkännagivande som ett enigt KU
har framställt inför riksdagen och fått riksdagens stöd
för. Det handlar om allt ifrån att ta bort och justera
överflödiga och byråkratiska regler till att utveckla
intresse och stöd för en missbruksreglerad modell
som nu utarbetats från svenskt håll. Från svensk sida
bedrivs också verkligen ett målmedvetet arbete. Viss
framgång kan klart noteras också för den svenska
hållningen. Framför allt gäller det öppenhets- och
offentlighetsfrågorna.
Men det är inte helt lätt, och hela EU går inte rik-
tigt i takt i de här frågorna. Ländernas utveckling på
det här området är lite olika. Exempelvis stöds de
svenska ansträngningarna när det gäller att utarbeta
en missbruksmodell från länder som Österrike, Stor-
britannien och Finland.
Enligt KU:s tillkännagivande tillsatte regeringen
under förra året en särskild utredare - det har vi talat
om tidigare i dag från talarstolen - som ser över PUL
i syfte att säkerställa att Sverige också på kort sikt
utnyttjar det spelrum som EG-direktivet kan ge. Till
Personuppgiftsutredningen, som den heter, har en
expertgrupp som har arbetat aktivt varit knuten, och
dessutom har de politiska partierna varit represente-
rade i en samrådsgrupp där flera av ledamöterna här i
salen har deltagit. Precis som vi hörde tidigare fick vi
häromdagen besked om att utredningen, som nu
skulle ha varit klar och lagt fram sina förslag, har bett
att få förlängd tid fram till i höst, just i avvaktan på
EG-domstolens utslag i Bodil-målet. Det är orsaken,
och jag tror att vi kan vara eniga om att det är rimligt
och också önskvärt att utredningen får väga in det
resultatet i sitt betänkande.
Vi har fått information från utredaren och Justitie-
departementet i utskottet. Alltså vet vi att det kommer
ett förtydligande av tillämpningen av 7 kap. 16 §
sekretesslagen, som Centerpartiet så ofta har påtalat.
Och det är bra. Jag ger Centern rätt i att det har rått en
viss osäkerhet i tillämpningen i den här delen. Det
behöver med all sannolikhet redas ut, och det arbetet
har alltså pågått nu en tid.
I betänkandet behandlas i år också flera motioner
som rör integritetslagstiftningsfrågor. Den personliga
integriteten och integritetsskyddets framtida utform-
ning behöver genomlysas och analyseras, och vi be-
höver också få en teknikoberoende lagstiftning på det
här området, så långt det nu låter sig göras. Nu är det
så att integritetsfrågorna i det här sammanhanget rör
sig i skärningspunkten där yttrandefrihet, öppenhet,
sekretess och teknikutveckling möts. Det är grannlaga
och svåra avvägningar det här, naturligtvis, och vi är
helt överens om att det är angeläget att den av rege-
ringen redan aviserade utredningen kommer till stånd.
Då säger alla här med en mun: Ja, men hur länge
ska vi vänta, och när kommer den, och varför kom-
mer den inte? Mats Einarsson var elegant när han tog
sig ur det svaret. Mitt svar är inte lika elegant, kan-
ske, men det är ändå rakt, på sitt sätt. Jag vet att rege-
ringen kommer med ett förslag. Jag har under efter-
middagen i dag försökt få klart för att mera kunna
precisera, för jag känner er, mina vänner i kammaren,
vid det här laget, så jag förstod ju att jag skulle pres-
sas på den punkten. Jag kan inte ge något besked om
dag för den här utredningens start. Jag vet att det svar
som Thomas Bodström har gett till Inger René, som
har ställt den här frågan, lyder så att det kommer
snarast möjligt och att man arbetar med direktiven. Så
långt är svaret i dag. Regeringen känner vår press i
den här saken.
Herr talman! Offentlighets- och sekretesskom-
mittén har under flera år arbetat med stora frågor som
berörs i det här betänkandet. Kommitténs övervägan-
den, både i delbetänkanden och slutbetänkandet som
kommer snart, kommer att påverka de här motioner-
nas framtida behandling. Utskottets bedömning är för
dagen att kommitténs resultat ska avvaktas. Utskottet
hänvisar till tidigare ställningstaganden i frågor som
är gamla bekanta vid det här laget. Det handlar om
SPAR, där jag tycker att Mats Einarsson hade ett bra
inlägg, så det behöver jag inte fördjupa mig i, utan jag
väljer att avsluta mitt anförande här.
Anf. 155 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Jag förstår att Socialdemokraterna
och Barbro Hietala Nordlund är förvånade, men de
kanske ska fundera lite över den egna historien. Det
är självklart så att EG-ramlagar ger oss en anledning
att anpassa och bestämma hur de ska formas här i vårt
land, men det är ju inte första gången i så fall som det
skulle finnas en ramlag som inte hade en fullständig
lagstiftning bakom sig, om det nu skulle glappa nå-
gon månad.
Vi utgår från att regeringen med våra förslag
snabbt skulle kunna komma fram med ny lagstiftning
som skulle kunna klara det uppdrag som vi har enligt
EU-besluten.
Bekymret är naturligtvis att regeringen har varit
väldigt senfärdig. Man hänvisar, inte varje årsskifte,
men varje vår till att direktiv ska komma och att ut-
redningar ska tillsättas. Men vårarna kommer och går,
och regeringens löften består. Man kan bara konstate-
ra att om regeringen i den här delen visade en större
aktivitet så skulle det inte föreligga några som helst
bekymmer med att avskaffa både PUL och BBS-
lagen från årsskiftet, så som vi tycker, och ersätta
dem med en mer adekvat och bra lagstiftning.
Anf. 156 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! För mig förefaller Centerpartiets
agerande i den här frågan som oerhört förenklat och
centrerat till svenska frågeställningar. Vid den tid då
EG-direktivet skulle implementeras i Sverige fanns
det en utredning där också Centerpartiet deltog, väl-
digt aktivt kan jag säga, genom Birgitta Hambraeus. I
det arbetet fanns jag också med, så jag har den histo-
riska bilden alldeles klar för mig. Där fanns Center-
partiet sida vid sida med oss socialdemokrater i ut-
redningen och i de slutsatser vi drog. Dessutom har
Sverige också varit förbunden att avvakta EG-
kommissionens utvärdering, som ju ännu inte är klar
ens en gång, därför att den är försenad.
Jag tycker inte att det ska ligga något senfärdig-
hetens skimmer över den svenska regeringens age-
rande i det här. Jag tycker snarare att man har varit
föredömligt kraftfull för att försöka göra både juste-
ringar och påverka. Jag avvisar den kritiken.
Anf. 157 Kerstin Lundgren (C)
Herr talman! Det är spännande att höra en kvalifi-
cering av regeringens kraftfullhet på det sätt som
Barbro Hietala Nordlund nu har gjort. Det må vara att
vi kanske förenklar i någon del, men det är ringa mot
hur Socialdemokraterna vill försvåra den här hante-
ringen. Man bygger berg där det finns smågrus.
Anf. 158 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Den här frågan behöver inte försvå-
ras ytterligare. Den är nog komplicerad och samman-
satt i sig. Ingenstans har de enkla lösningar som
Centerpartiet presenterat knuffats undan, utan de har
beaktats men inte befunnits hållfasta nog att gå vidare
med.
Anf. 159 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Det var intressant att höra att direk-
tiv tydligen är på gång när det gäller offentlighet och
integritet. Egentligen hade jag inte tänkt fråga Barbro
Hietala Nordlund om det för jag trodde inte att jag
skulle få något svar utom ungefär samma passus som
från Mats Einarsson - i sinom tid.
Nu är jag naturligtvis nyfiken och undrar om Bar-
bro Hietala Nordlund kan avslöja någonting om di-
rektiven eller om de är helt sekretessbelagda.
Anf. 160 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Jag vet inte om direktiven finns. Jag
hoppas att jag inte har vilselett kammaren genom att
påstå det. Det har sagts - bland annat i ett frågesvar
till Inger René tidigare - att man arbetar på direkti-
ven, och jag utgår naturligtvis från att arbetet pågår.
Det som också behöver sägas i den här diskussio-
nen, där somliga raljerar över tidsutdräkten, det är
dels att det skett en regeringsombildning och man
bytt minister i den ansvariga positionen, dels - och
framför allt - att frågorna är av sådan art att ytterligt
noggranna avvägningar måste göras. Att man dess-
utom säger att utredningen, när den kommer till
stånd, behöver få gott om tid på sig tycker jag också
är självklart.
Jag vet att utredningen är aktualiserad, och jag ska
göra vad jag kan i min kontakt med regeringen för att
förhöra mig om att arbetet fortskrider som det ska. I
övrigt vet jag inte någonting om hur direktiven utar-
betas.
Anf. 161 Helena Bargholtz (Fp)
Herr talman! Då fick jag tydligen ett lite mera po-
sitivt intryck av det första inlägg som Barbro Hietala
Nordlund gjorde för jag trodde att hon hade fått läm-
na synpunkter på direktivutkast. Nu var det inte så
spännande längre.
När det gäller ursäkten att man har bytt minister,
vilket skulle vara anledningen till tidsutdräkten, är det
ju så att regeringen ständigt byter ministrar. Kanske
är det därför som allting tar så lång tid för den här
regeringen.
Anf. 162 Barbro Hietala Nordlund (S)
Herr talman! Det jag vill få sagt avslutningsvis i
den här diskussionen är att tidsutdräkten i varje fall
inte beror på det som antytts från några talare, nämli-
gen att regeringen skulle vara ointresserad eller oen-
gagerad och helst inte vilja ta itu med detta. Också
regeringen har sett behovet av utredningen, men de
ser även komplikationerna i detta och gör därför nog-
granna avvägningar. Det är inte av ointresse eller i
syfte att förhala.
Anf. 163 Lars Johansson (S)
Herr talman! Jag ska fatta mig relativt kort, men
med anledning av att jag har lämnat in en motion om
sekretesslagen vill jag göra kammaren uppmärksam
på att det ibland kan vara komplicerat att hantera
sekretesslagen - och även PUL - inom olika områ-
den.
Jag är självklart för att vi ska ha ett starkt integri-
tetsskydd och ett starkt sekretesskydd för många
människor. Men inom hälso- och sjukvården kan det
ibland uppstå problem och det är bland annat det som
jag har försökt lyfta fram i motionen. Det handlar om
att i en gemensam databas samla in olika data om
barns uppväxtvillkor.
Detta ganska omfattande arbete pågår bland annat
vid Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus i
Göteborg. Där skapas ett tillväxtcentrum som genom
olika medicinska behandlingar, och även andra for-
mer av behandlingar, ska stödja barns möjligheter att
kunna växa normalt. Det handlar om sådana enkla
saker som att mäta barns längd, vikt och huvudom-
fång. Detta görs i dag inom flera olika myndigheter
inom den kommunala organisationen och inom sjuk-
vårdens organisation. Det finns uppgifter vid barna-
vårdscentraler, inom skolhälsovården och inom sjuk-
vården.
När dessa uppgifter finns hos olika myndigheter
har man alltså inte möjlighet att samla dem i en ge-
mensam databas utan uppgifterna måste föras manu-
ellt mellan olika databaser, vilket är både komplicerat
och tidsödande. Det i sin tur medför att den forskning
som finns på området har svårigheter att kunna ligga i
framkant.
Det centrum som finns i Göteborg är ett nationellt
centrum. Därför är det viktigt att försöka ändra per-
sonuppgiftslagen och sekretesslagen. Jag kan i dag
naturligtvis inte säga exakt hur detta ska ske, men det
är viktigt att få till stånd en förändring som innebär
att vi har en gemensam databas där dessa uppgifter
kan samlas och samordnas.
Som ni förstår är de uppgifter jag talar om inte
särskilt integritetsinskränkande för barnen eller deras
föräldrar vars uppgifter naturligtvis också samlas in.
Det handlar om arvsanlag och livsmiljö, och det kan
även handla om andra sjukdomar som vuxna eller
barn har. Därför är det viktigt att dessa uppgifter
samordnas. Det pågår också, som sagt, en ganska
omfattande forskning på området.
Även om motionen nu inte tillstyrks av utskottet
med hänsyn till de olika utredningar som pågår - jag
ska inte gå in på den diskussionen för jag kan den för
dåligt - noterar jag att man vill avvakta med ett mer
definitivt ställningstagande just i väntan på utred-
ningsresultaten.
Jag har dock förhoppningar om att utskottet och
även regeringen anser att detta handlar om barnens
bästa och därför så småningom kommer att kunna
finna former för en gemensam databas inom detta
ganska viktiga området.
Dokument
Beslut
Motioner om offentlighet och integritetsfrågor (KU27)
Riksdagen avslog motioner från allmänna motionstiden 2002 om data- och integritetsfrågor och om offentlighet och sekretess.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag