Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Debatt om förslag 20 maj 2015

Protokoll från debatten

Anföranden: 17

Anf. 12 Kent Ekeroth (SD)

Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Herr talman! Vi diskuterar i dag betänkande 24 om ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. Jag vill börja med att yrka bifall till båda våra reservationer i ärendet, så har jag det ur världen.

Propositionen innebär ytterligare undantag från kravet att medföra giltigt pass för svenska medborgare som reser ut från Sverige. Det nya undantaget ska gälla för dem som reser till en stat inom EU som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet och som medför det giltiga identitetskortet som är utfärdat av en passmyndighet.

En av remissinstanserna, Kriminalvården, anför i sitt remissvar att förändringen medför utökade möjligheter för vissa brottsmisstänkta och fängelsedömda att lämna landet för att undgå lagföring och verkställighet. I motiveringen till lagändringen i passlagen anfördes att det har hänt att dömda har avvikit och med hjälp av giltiga pass lämnat landet, vilket framgick i en proposition från 2004/05. Det ansågs inte som en bra ordning. Då vidtogs åtgärder för att försvåra för personer att lämna landet under till exempel verkställighet.

Kriminalvården har i sitt remissvar sagt att den nu föreslagna ändringen i passlagen innebär att en person som saknar pass i stället med ett nationellt identitetskort kommer att kunna resa från Sverige till ett land som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet. Jag ska inte läsa upp hela svaret, men poängen är att det är till nackdel för Sverige och till fördel för brottslingen.

Vi instämmer i den bedömning som Kriminalvården gör, och vi ser faktiskt ingen anledning till att inte harmonisera reglerna för pass med reglerna för nationella id-kort. Vi föreslår därför i vår reservation att nationella id-kort ska likställas med pass så att bestämmelserna i passlagen och förordningen om nationella identitetskort harmoniseras i fråga om hinder, återkallelse och tillstånd samt möjlighet för intagen i anstalt att inneha id-kortet.

Vi är alltså inte negativa till att kunna resa med nationella identitetskortet. Det är smidigt att ha det i plånboken i stället för ett stort pass. Men vi menar att reglerna borde vara likadana så att det ställs samma krav på dem så att de är lika säkra som pass. Vi vill även att det ska införas fingeravtryck på nationella id-kort, precis som på pass.

Läser man i propositionen vad regeringen och utskottet i övrigt anser ser man att de inte tycker om våra förslag. Jag har funderat lite: Vad är nackdelen med förslagen? Jo, med utgångspunkt i det som står i propositionen och även i betänkandet menar de att nationella identitetskort inte bör införas eftersom de får begränsad betydelse. De säger att man redan i dag kan ta ett nationellt id-kort och resa till ett icke-Schengenland.

Där har vi ett problem i sig: Om man inför regler om att kunna återta nationella id-kort precis som pass följer det exakt samma logik som för passhandling - exakt samma logik. Varför ska man inte kunna göra det med det nationella id-kortet bara för att man kan resa med det i dag?

Om man dessutom reser med det till ett tredjeland är ett annat argument att man inte kan resa ut från EU, för då krävs det pass. Men som alla vet finns det olika grader av rättsliga instanser i EU, där det är mer eller mindre säkert att resa ut. De länder man ska kunna resa till med det här id-kortet utan fingeravtryck som man inte kan återkalla är bland annat Rumänien. Och det är nog lättare att ta sig ut från Rumänien utan ett pass än det är från Sverige eller något annat mer rättssäkert land. Man måste leva lite i verkligheten också och kolla vad det här kan innebära. När rättsvårdande myndigheter som till exempel Kriminalvården anför att det kan bli problem, då tar vi det på allvar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

En annan invändning är att det skulle "komplicera förfarandet vid utfärdandet av nationella identitetskort". Det är ganska intressant. Regeringen och utskottet i övrigt menar att det blir svårare att få ut det här och att det är problematiskt att det kompliceras. Det är uppenbarligen en så stor anledning att man inte ska införa det.

Vad är det som är så problematiskt med nationella identitetskort? Hur får man ut dem? Jo, när man ska hämta ut ett pass går man till passautomaten. Man lämnar sina fingeravtryck och tar fotot. Exakt samma automat utfärdar nationella id-kort.

Jag har en vän. Han gjorde både ett pass och ett nationellt identitetskort. Han använde samma foto som togs vid utfärdandet av passet i samma automat, där han lämnade sina fingeravtryck - på exakt samma ställe. Det gick i en handvändning.

Vad är det som är så fantastiskt svårt med att bara införa de bestämmelserna för nationella identitetskort? Är det så mycket svårare att utfärda dem? Det är det ju inte. Det är exakt samma process. Det är till och med så att nationella identitetskort i dag är dyrare att hämta ut än pass trots att de innehåller mindre information och inte kan återkallas. Vad är det som är så svårt?

Dessutom står det som sagt att det försvårar och komplicerar förfarandet. Jaha? Låt oss då titta på pass, som är det vi har att jämföra med. Vad vet vi om Sveriges passhantering i dag? Jo, att den är extremt slapp. Att hämta ut ett pass är i dag nästan lika lätt som att hämta ut en bussbiljett. Är det inte rimligt att vi åtminstone försöker få nationella identitetskort på samma nivå som passen - till att börja med? Sedan har Sverigedemokraterna lagt motioner om att se till att den slappa passhanteringen skärps. Alliansen gjorde ingenting under åtta år. Jag frågade Beatrice Ask om det när hon var justitieminister. Ingenting gjordes. Jag vet inte riktigt om någonting kommer att hända under den här regeringen. Men argumenten som nu framförs, att det komplicerar förfarandet, håller inte. Det tror jag att alla vet om. Det är lika lätt som att få ut ett pass. Det är samma procedur, samma maskin och samma foto. Id-kortet kostar till och med mer och innehåller mindre information.

Mot bakgrund av det här ser vi inte nackdelen med att bifalla Sverigedemokraternas förslag. Vi ser inte det komplicerade. De säger att det kanske inte gör någon jättestor skillnad. Nej, men om det gör en liten skillnad räcker väl det. Vi har ändå de här reglerna för pass. Om man anser att det gör skillnad för pass, varför skulle det inte göra skillnad för nationella identitetskort på samma sätt? Det är jag intresserad av att få veta mer om.

Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till vår reservation.

(Applåder)


Anf. 13 Sanne Eriksson (S)

Herr talman! I dag debatterar justitieutskottet som bekant JuU24, Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. Det nya förslaget innebär att svenska medborgare får möjlighet att resa till EU-medlemsstater som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet med ett nationellt identitetskort i stället för ett pass.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Ändringen syftar till att bättre anpassa lagen till EU-direktivet om unionsmedborgares rätt att röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier, det så kallade rörlighetsdirektivet. Det kan tolkas som att Sverige i dag inte helt lever upp till detta direktiv, och den osäkerhet som råder kring detta stöder att vi ändrar denna lag.

En mindre ändring görs också i syfte att anpassa lagen till EU:s förordning om en gemenskapskodex om gränspassage för personer, den så kallade gränskodexen. Båda dessa ändringar ska träda i kraft den 1 juli i år.

Herr talman! Nationellt identitetskort är ingenting nytt för Sverige. Förordningen om nationellt identitetskort trädde i kraft redan den 1 oktober 2005 och gjorde det möjligt för svenska medborgare att hos en passmyndighet ansöka om och få utfärdat ett nationellt identitetskort med uppgifter om medborgarskap och biometrisk information i form av bland annat en ansiktsbild. Identitetskorten infördes i syfte att underlätta resandet inom det gränslösa Schengenområdet för att man vid behov ska kunna styrka sitt svenska medborgarskap.

Den som medför nationellt identitetskort ska vara skyldig att lämna kortet till behörig passkontrollant för kontroll av de biometriska uppgifter som finns lagrade på kortet. Personen ska även låta sig fotograferas digitalt, en metod som ökar alltmer världen över, för att man ska kunna se att ansiktet överensstämmer med personen i verkligheten. När kontrollen är gjord att det faktiskt är samma person på kortet som i verkligheten ska dessa biometriska data förstöras. Den digitala bilden ska alltså tas bort - detta för att det inte ska bli integritetskränkande på något sätt. Ansiktsbilden får absolut inte användas i något annat syfte än att kontrollera identiteten - detta för att uppnå ett gott integritetsskydd, som sagt.

Lagändringen kräver inga särskilda övergångsbestämmelser eller anpassningar. Med anledning av detta yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på motionerna.

(Applåder)


Anf. 14 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! I mitt anförande ställde jag mig frågande till vad nackdelen är med att säga ja till Sverigedemokraternas förslag. Jag hörde inget argument för att det skulle vara en nackdel i anförandet alldeles nyss. Jag är intresserad av vad problemet är med att genomföra ett förslag om att kunna återkalla nationella id-kort och att införa fingeravtryck på dem.


Anf. 15 Sanne Eriksson (S)

Herr talman! Visst är det så som Kent Ekeroth säger att exempelvis Kriminalvården lyfter fram det här. Men Kriminalvården skriver också själv att man mot bakgrund av de möjligheter som finns att använda sig av en europeisk arresteringsorder ser att de här farhågorna gör sig gällande i allt mindre grad.

Det nämns även som någonting positivt att allt fler länder kan ansluta sig till Schengensamarbetet, vilket skulle underlätta detta ytterligare. Detta kan läsas på exempelvis s. 12 och s. 14 i propositionen. Såklart är det svårare om personen försöker ta sig till ett tredjeland utanför EU, men då krävs helt enkelt pass. Man kan inte resa med nationellt identitetskort på det sättet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Vi menar alltså att det i nuläget inte är motiverat att införa bestämmelser om hinder och återkallelse för det nationella identitetskortet. Men vi kommer definitivt att följa utvecklingen i frågan.


Anf. 16 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Jag uppfattade inte vad nackdelen är med vårt förslag. Det kostar uppenbarligen inte mer. Ett pass är i dag billigare än ett nationellt id-kort. Man skaffar det i en handvändning med samma procedur som för pass. Så vad är nackdelen med att införa detta?

Kriminalvården säger att det i allt mindre grad är nödvändigt eftersom allt fler ansluter sig till Schengen. Ja, men alla är inte anslutna till Schengen i dag. Då måste man ställa sig frågan: Vad är nackdelen med vårt förslag? Kostar det mer? Nej, uppenbarligen inte. Pass är billigare och görs i samma automat. Så vad är nackdelen?

Att ha möjligheten att återkalla ett nationellt id-kort på samma sätt som pass var relevant tidigare - för tio år sedan var det viktigt. Det är fortfarande så eftersom pass fortfarande har den regleringen. Så vad är nackdelen?

Man säger att det kanske inte gör så stor skillnad. Men om det gör en liten skillnad och är till noll nackdel för vårt land, varför inför vi det då inte? Det är den frågan ingen har besvarat, och det är den frågan jag ställer mig själv. Vad är nackdelen? Vad förlorar Sverige på att göra det här - på riktigt? Jag vill ha ett konkret svar. Vad förlorar Sverige på att göra det här? Jag har inte fått det svaret.


Anf. 17 Sanne Eriksson (S)

Herr talman! Jag kan bara upprepa att en europeisk arresteringsorder är en möjlighet att lösa problemet ifall någon som är brottsdömd skulle behöva föras tillbaka. Vi ser det som en lösning på problemet, helt enkelt. Vi ser det inte riktigt så som Kent Ekeroth gör.

Sedan lyftes frågan om att det är samma maskin och hur man tillverkar passen. Ska man använda fingeravtryck eller inte? I nationella identitetskort finns det, enligt de bestämmelser som finns i dag, biometrisk information, bland annat i form av en ansiktsbild. Utskottet ser inget skäl till att ställa sig bakom det här med fingeravtryck och avstyrker därför motionen.

Vi vet ännu inte exakt utformningen av tekniken för just den biometriska kontrollen, som jag nämnde, när det gäller digitala foton. Men det är någonting som håller på att utredas redan i dag. Det ska finnas en trygghet i att fotona slängs. Integriteten ska också värnas.

På Arlanda har man någonting som kallas för Smarta gränser, som är ett pilotprojekt. Där kommer just ansiktsavläsning och inte fingeravtryck att användas för att säkerställa att rätt person har rätt pass. Vi anser att det är en metod lika god som någon för att kunna säkerställa att det är rätt person - man läser av exakta detaljer i ansiktet. Anders Ygeman kommer bland annat att besöka Arlanda för att se över det här redan i morgon.


Anf. 18 Anders Hansson (M)

Herr talman! Detta betänkande gäller, som mina kollegor före mig sagt, ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Syftet med denna lagstiftning och andra tidigare lagstiftningar på samma område har varit att försöka tillgodose en av de grundläggande friheterna inom Europeiska unionen, nämligen den fria rörligheten för personer. Hela tanken med EU är just att arbeta för att underlätta fri rörlighet av varor, tjänster, kapital och även personer.

Sverige anslöt sig till EU 1995 och blev en del av gemenskapen. Året efter gick Sverige även med i det så kallade Schengensamarbetet.

Huvudsyftet med upprättandet av Schengensamarbetet är att avskaffa de fysiska gränserna mellan unionens medlemsstater. Det innebär att systematiska personkontroller mellan medlemsstaterna är förbjudna och att gränsöverskridande brottslighet i stället förhindras genom fördjupat polisiärt samarbete mellan medlemsstaterna och med förstärkta yttre gränser.

Schengenområdet består av 22 medlemsstater inom Europeiska unionen. Det är Belgien, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Grekland, Italien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Polen, Portugal, Slovakien, Slovenien, Spanien, Sverige, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

Irland och Storbritannien står utanför Schengensamarbetets bestämmelser om till exempel avskaffandet av systematiska personkontroller. Storbritannien har dock valt att delta i de delar som rör polisiärt och rättsligt samarbete.

Därtill, herr talman, är Island, Liechtenstein, Norge och Schweiz associerade medlemmar i området, vilket innebär att de tillämpar alla bestämmelser men saknar rösträtt vid lagstiftning.

Bulgarien, Cypern, Kroatien och Rumänien är alla fyra bundna vid Schengenregelverket genom sitt medlemskap i EU, men de har ännu inte uppfyllt de praktiska kraven för att få avskaffa sina systematiska personkontroller.

Herr talman! Med det lagförslag som vi i dag behandlar anpassar vi svensk lagstiftning så att den bättre överensstämmer med den EU-lagstiftning som rör unionsmedborgares rätt att röra sig fritt och uppehålla sig på medlemsstaternas territorium. Det föreslås att medborgare nu ska ha möjlighet att resa inom EU utan att ta med sig sitt pass om de i stället kan uppvisa ett giltigt identitetskort utfärdat av en passmyndighet.

Identitetskortet innehåller biometriska underlag i syfte att försvåra missbruk och förbättra säkerheten. Till skillnad från pass innehåller nationella identitetskort inte uppgifter om fingeravtryck. Kontrollen av riktigheten i ett nationellt identitetskort sker i stället genom att låta behörig kontrollant ta en bild i digital form och sedan jämföra denna med den ansiktsbild som finns lagrad i identitetskortet.

Herr talman! Givetvis kan man efterlysa att fingeravtryck även ska ingå i de biometriska data som finns lagrade på kortet. Med en teknikutveckling som snabbt går framåt tror jag att vi i framtiden kommer att se ytterligare biometrisk information kopplad till våra identitetskort.

Det som vi dock måste ha klart i sinnet är just det som jag inledde med, som handlar om den fria rörligheten för personer inom EU och även förbudet mot systematiska personkontroller.

Flertalet länder på den europeiska kontinenten har inga gränskontroller alls mellan olika medlemsländer inom EU. Det svåra inom brottsbekämpningen är sällan att de facto identifiera en person som är tagen i förvar, utan svårigheten ligger i att faktiskt finna personen och gripa honom eller henne. Här är det mycket viktigare med ett fördjupat gränsöverskridande samarbete mellan medlemsländerna. Skulle dock behovet av att lägga in ytterligare biometriska data i de nationella identitetskorten tydligt uttalas från de brottsbekämpande myndigheterna är Moderaterna och Alliansen inte främmande för att göra detta. Men i detta skede anser vi i likhet med tidigare talare från Socialdemokraterna att det inte är nödvändigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Herr talman! Det för oss osökt till nästa invändning om att harmonisera regler avseende hinder och återkallelse av identitetshandlingar. Med en öppnare och gränslösare europeisk union blir de här frågorna tyvärr ibland mer teoretiska. Redan i dag kan man åka runt i flertalet europeiska länder utan att uppvisa sitt nationella pass. Rörlighetsdirektivet, det vill säga rätten att som person röra sig fritt inom Europa, ger denna möjlighet även med endast giltigt nationellt identitetskort. Det som då blir av yttersta vikt är att samarbetet mellan våra brottsbekämpande myndigheter såväl inom brottsbekämpning som inom informationsutbyte fungerar väl.

I dag finns goda förutsättningar att återföra och lagföra en person som avviker från verkställighet av till exempel frihetsberövande genom utfärdandet av en så kallad europeisk arresteringsorder. Där bör vi lägga vår yttersta kraft på att tillse att de brottsbekämpande myndigheternas samarbete mellan medlemsstaterna inom EU effektiviseras och ständigt förbättras. Motverka uppbyggandet av mer administration och låt oss i stället få mer valuta för pengarna inom den faktiska brottsbekämpningen - på de kriminellas bekostnad men inte på bekostnad av den fria rörligheten!

Därmed, herr talman, yrkar jag bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna.


Anf. 19 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Också jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationerna. Det här är ett förslag om ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort. Det är en harmonisering där Sverige anpassar sina regler till EU:s regler och där vi helt enkelt gör det smidigare och enklare för svenska medborgare att resa inom Europeiska unionen.

Bara för några dagar sedan träffade jag en kollega i Kroatien. Kollegan hade glömt sitt pass och upptäckte detta när han skulle gå på planet på Arlanda. Med den nya lagstiftningen kommer det att räcka att ha med sig sitt nationella identitetskort i plånboken för att få kliva på det planet.

Nationella identitetskort, herr talman, är inte avsedda att fungera som resehandlingar utan är i huvudsak till för att människor ska kunna styrka att de är svenska medborgare och unionsmedborgare och att de därmed har rätt att fritt röra sig inom Europeiska unionen. Det är bra att Sverige tar det här steget.

Det har i den här debatten diskuterats huruvida detta skulle göra det enklare för rymlingar från svenska fängelser att ta sig från Sverige och vidare ut ur Europa. Men faktum är, vilket framgår tydligt av regeringens proposition och justitieutskottets betänkande, att den faktiska möjligheten att göra detta inte påverkas av det här förslaget.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Redan i dag är det, så att säga, lika svårt eller enkelt att ta sig från Sverige, via EU-länder, ut till icke-Schengenländerna. Det tycker jag är ett skäl att fundera på om det är värt, såsom Sverigedemokraterna vill, att lägga statens resurser på att förändra systemen med nationella identitetskort eller om det i själva verket mest är symbolpolitik.

Jag lutar åt det senare, och jag delar mina kollegor Sanne Erikssons och Anders Hanssons bild av att vi ska fokusera våra resurser till brottsbekämpande verksamhet som faktiskt får effekt och inte ägna oss åt att införa regleringar bara för att det känns som att det inte kostar något. Det är ett faktum att statens resurser är begränsade, och vi ska använda dem så effektivt som möjligt.


Anf. 20 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Jag är ledsen över att förlänga debatten, men jag är fortfarande nyfiken på nackdelen med vårt förslag, vilken teknik som ska användas, om det är fingeravtryck eller datoriserad ansiktsigenkänning. Jag var faktiskt ute på Arlanda för bara några veckor sedan. Det där systemet fungerade inte då - det är som sagt var ett pilotprojekt. Vi får hoppas att det blir bra, men det vet vi inte.

När det gäller frågan om att återkalla nationella identitetskort och höja det till samma status som pass undrar jag vad som är nackdelen för Sverige att göra det. Om man har den möjligheten, är det då inte bättre att ha en möjlighet än att inte ha någon möjlighet alls? Folk pratar om den europeiska arresteringsordern. Ja, det är jättefint att man kan göra så, men om det inte behöver gå så långt som att utfärda en europeisk arresteringsorder utan man kan ta dem utan de kanske åker till ett icke-Schengenland, varför inte göra det då?

Vad kostar det Sverige? Kan någon säga vad nackdelen är? Jag har frågat det flera gånger, men jag har inte fått något svar. Vad är nackdelen?


Anf. 21 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Nackdelen är att vi då skulle lägga en massa resurser på att förändra ett system på ett sätt som inte ger några fördelar. Det tycker jag är slöseri. Det är slöseri med våra begränsade, gemensamma resurser som borde användas på ett så effektivt sätt som möjligt för att bekämpa brott.

Faktum är att det förslag som Kent Ekeroth framhärdar i inte skulle minska möjligheterna för dem som har rymt från ett fängelse att ta sig ut i Europa. Tyvärr är det i dag inte hundra procent möjligt att hindra detta, men vi ska inte lägga resurserna på något som inte minskar den möjligheten när vi kan lägga dessa resurser på något som faktiskt minskar möjligheten.

Om Kent Ekeroth tror att det inte kostar något att göra om ett helt system för utfärdande av nationella identitetskort tror jag att han är något naiv.


Anf. 22 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Jag citerar från Kriminalvårdens utlåtande: "Kriminalvården är emellertid av uppfattningen att redan det nuvarande regelverket har brister, eftersom begränsningarna i passlagen vad exempelvis gäller fängelsedömda saknar motsvarighet i förordningen om nationella identitetskort. Genom den föreslagna lagändringen underlättas dessutom ytterligare något för den som vill undandra sig straff genom att lämna landet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Genom den föreslagna förenklade möjligheten att ta sig till ett EU-land som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet ökas dock också möjligheten att lämna EU, eftersom ett land som inte fullt ut deltar i samarbetet inte har tillgång till Schengens informationssystem med uppgifter om exempelvis återkallade resehandlingar."

Kontentan är alltså att det blir lättare. För Sveriges del är nationella id-kort redan i dag registrerade i ett datasystem precis som pass är. När vi redan har ett sådant system på plats, i samma maskin som man gör nationella id-kort i, finns det ingen sådan nackdel. Om det blir en liten merkostnad lär den inte överväga fördelen med att ha ett sådant system som våra rättsvårdande myndigheter efterlyser.

Jag citerade rakt upp och ned nu. Den europeiska arresteringsordern är ingen ursäkt för detta. Det är ett komplement ifall man ändå lyckas ta sig i väg.

Sedan har vi ju ett allmänt problem med den här öppna och totalt fria rörligheten i EU när det gäller brottsbekämpning och den organiserade brottsligheten. Den förra regeringens egen proposition sa att organiserad brottslighet fått fotfäste i Sverige på grund av det. Vi vill gå ur Schengensamarbetet, men det är en annan diskussion.

Om man tittar på vad Kriminalvården de facto säger går det liksom inte hand i hand med det som Miljöpartiet står och anför här. Argumentet är att det uppstår en kostnad. Men vi har ju redan ett sådant system med pass som fungerar i dag. Den kostnaden kan inte vara jättestor, speciellt med hänsyn till vad Kriminalvården själv säger om det ni nu föreslår.


Anf. 23 Annika Hirvonen (MP)

Herr talman! Om man läser vidare i propositionen kan man också läsa om regeringens svar på det remissyttrandet, där det tydligt framgår varför det inte blir enklare att ta sig vidare än så som det ser ut i dag. Redan i dag är det möjligt att ta sig till ett Schengenland och därifrån vidare med ett nationellt id-kort. Det är ju de svenska reglerna som inte stämmer överens med resten av EU. Den enda skillnaden skulle vara att det inte blir lika lätt att ta ett direktflyg till något av de här länderna, men redan i dag kan du promenera över gränsen till Danmark och göra det därifrån.

Därför blir det ingen skillnad. Därför blir det ingen fördel med det förslag som Sverigedemokraterna anför.

I stället ska vi fokusera våra insatser till exempel på att stärka det gemensamma arbetet mot grov organiserad brottslighet inom Europeiska unionen. Och även om det inte handlar om hundratals miljoner utan om en 1 miljon eller 10 000 kronor så tycker jag att vi ska använda dessa 10 000 kronor på det som faktiskt fungerar. Det som Sverigedemokraterna föreslår gör inte det.

I grunden har vi väldigt olika syn på det europeiska samarbetet och på den fria rörligheten generellt, där vi är sju partier i Sveriges riksdag som tycker att det är positivt att människor kan röra sig mellan länderna, som ser de stora vinsterna både för individerna, för ekonomierna och för länderna med det här samarbetet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Där skiljer sig Sverigedemokraterna tyvärr från övriga partier, och jag tror att det är där skon egentligen klämmer. Det är symbolpolitik som vi ägnar tid åt att diskutera i dag.


Anf. 24 Torbjörn Björlund (V)

Herr talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.

Det här betänkandet, vilket ju alla egentligen förut har lyft upp, handlar om att förändra och anpassa lagen till vårt rörlighetsdirektiv i EU. När det gäller personrörlighet är detta av godo.

Jag skulle vilja lyfta fram två saker som andra inte har varit inne på. Ni har varit väldigt mycket inne på de olika saker som står i själva betänkandet och lite kanske tekniska detaljer. Men jag menar att det här också någonstans handlar om en balansgång mellan personlig integritet och hur vi bekämpar brott.

Alla de föreslagna förändringarna är naturligtvis bra för en bra och fri rörlighet för människor i EU. I sammanhanget finns också aspekten att det måste finnas en balansgång mellan den personliga integriteten, hur mycket vi ska övervaka folk och så vidare, kontra hur man rör sig.

Den andra delen handlar egentligen om hur vi bekämpar brottslighet. Jag menar, precis som alla andra här, att det som finns i reservationerna egentligen inte ger någon större effekt när det gäller att bekämpa grov brottslighet. Det görs på andra sätt. Det finns också beskrivet i betänkandet exakt vilka medel man kan ha, och de räcker gott och väl till.

Jag tror därför att det är viktigt också ur en principiell synpunkt att inte ha någon större tilltro till alla de här biometriska sakerna i den bemärkelsen. Jag tror att det handlar mycket om att vi måste skydda den personliga integriteten för att folk ska känna att det här är någonting som jag kan använda utan att på något sätt automatiskt vara misstänkt för någonting.

Den förändring som görs tycker jag är ganska okej. Det är en bra balansgång. Man behöver inte göra någon överkurs av det när det gäller att bevaka människor på det sättet.

Det handlar alltså om godtagbara förändringar som gynnar rörligheten. Vi har inget större behov av att göra några fler förändringar. Det som görs i dag är gott och väl, och jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag i betänkandet.


Anf. 25 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Det här är min sista replik, jag lovar.

Även Vänsterpartiet tycker att förslaget från Sverigedemokraterna inte gör någon skillnad. Men Kriminalvården tar upp även detta i sitt remissvar. Nu ska jag citera igen, vilket även bemöter Miljöpartiets senaste inlägg: "Skulle sådana bestämmelser införas torde den omedelbara effekten bli att den som saknar pass eller nationellt identitetskort endast skulle kunna resa till ett Schengenland, men däremot inte på ett legalt sätt resa vidare till ett land som inte fullt ut deltar i Schengensamarbetet. Denna slutsats bygger på antagandet att övriga Schengenstater i vart fall torde kräva ett nationellt identitetskort för resa till ett land som inte fullt ut deltar i samarbetet."

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

De skriver också: "Om möjlighet infördes att upptäcka även återkallade identitetskort i Schengens informationssystem, kunde personer som använde sig av ett återkallat identitetskort upptäckas."

Med utgångspunkt i det de skriver och det som vi föreslår måste möjligheten att upptäcka folk som avvikit rimligen bli bättre. Vänsterpartiet verkar inte hålla med om det. Jag vill gärna ha en kommentar till det.


Anf. 26 Torbjörn Björlund (V)

Herr talman! Kent Ekeroth har rätt. Vi håller inte med. Vi tycker inte att det är på det sättet.

Kriminalvården som remissinstans har beskrivit vissa saker som de befarar. Men det finns egentligen bara en remissinstans som säger de sakerna. Att ta alla perspektiv i beaktande innebär inte att man automatiskt går efter en remissinstans, vilket är just vad Sverigedemokraterna gör i det här fallet.

Som jag beskrev i mitt anförande handlar detta både om integritet för människor som faktiskt inte är brottslingar och om att bekämpa brott. Om vi har tillräckliga möjligheter att bekämpa brott eller att söka efter sådana som rymmer ska det vara på det sättet. Man ska inte utöka något som inte behöver utökas. Det har flera varit inne på här också. Vad är behovet egentligen?

Jag är tveksam till Kriminalvårdens remissvar. Jag tror att det är något överdrivet.


Anf. 27 Kent Ekeroth (SD)

Herr talman! Torbjörn Björlund säger att man inte alltid går efter remissvaren. Och det är korrekt. Det gör man inte. Det gjorde inte vi heller per automatik. Men vi kollade upp det. Vi kollade hur nationella id-kort utfärdas. Vi var i kontakt med Tullverket, och vi var i kontakt med myndigheten som utfärdar pass. Och slutsatsen efter de kontakterna var att det inte finns någon nackdel. Det kanske inte gör världens skillnad. Men det gör någon skillnad i alla fall.

Det är inte sant att det bara var Kriminalvården som anförde det här. Det var någon annan remissinstans också. Jag kommer inte ihåg exakt ifall det var Tullverket, Kustbevakningen, Polismyndigheten eller Åklagarmyndigheten, men det var en eller två till. Det var inte alltså inte bara Kriminalvården.

Vi har undersökt frågan. Och precis som Kriminalvården säger skulle det göra skillnad. Vi har undersökt det, och det finns inga motargument mot att det försvårar om man inte har ett identitetskort med sig när man ska resa till ett land som inte ingår i Schengensamarbetet. Det är det som det handlar om. Detta är en liten försvåring för något som Sverige skulle kunna åtgärda med ganska små medel. Då ser vi ingen anledning till att inte göra det. Så enkelt är det.


Anf. 28 Torbjörn Björlund (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ökade möjligheter att resa inom EU med nationellt identitetskort

Herr talman! Kent Ekeroth lyfter upp olika saker, olika kontakter och undersökningar. Jag har inte en aning om vilka undersökningar det är. Utifrån det som jag har sett i betänkandet och som har kommit fram när vi har tagit fram betänkandet ser jag inte något behov av att göra som Sverigedemokraterna vill.

Skillnaden är inte, tror jag i alla fall, att man på något sätt får bättre brottsbekämpning. Det handlar inte om fingeravtryck på ett id-kort. Det handlar om helt andra saker. Det blir därför en fråga om hur långt man går när det gäller den personliga integriteten. Det är en balansgång mellan hur långt vi är beredda att gå när det gäller att bekämpa brott och att försvara den personliga integriteten.

Jag ser fortfarande inget argument från Kent Ekeroth som skulle kunna påverka beslutet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort (JuU24)

Riksdagen beslutade att svenska medborgare ska kunna resa till EU-länder utanför Schengenområdet utan pass om de istället har med sig nationellt identitetskort. För närvarande gäller det resor till Bulgarien, Cypern, Kroatien, Rumänien, Irland och Storbritannien. Beslutet innebär att det blir möjligt att resa inom hela EU med nationellt id-kort. Tidigare gällde att svenska medborgare måste ha med sig pass för resor från Sverige till länder utanför Schengenområdet.

De nya reglerna gäller från den 1 juli 2015.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.