Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter

Debatt om förslag 11 juni 2014
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 39 Kerstin Haglö (S)

Herr talman! Vi ska nu debattera justitieutskottets betänkande utifrån regeringens proposition Ordning och säkerhet vid Rättsmedicinalverkets rättspsykiatriska undersökningsenheter . Ett enigt utskott föreslår att riksdagen antar lagförslagen som läggs fram i propositionen. Om vi går tillbaka i historien ser vi att när den psykiatriska vårdreformen genomfördes 1992 innebar den att myndighetsbefogenheterna i den dåvarande häkteslagstiftningen inte längre skulle tillämpas vid de rättspsykiatriska undersökningsenheterna. Sedan dess har bestämmelser om ordning och säkerhet endast kunnat användas vid undersökningsenheten i den psykiatriska tvångsvården. De allra flesta brottsmisstänkta som är intagna för rättspsykiatrisk undersökning genomgår inte samtidigt psykiatrisk tvångsvård. Som exempel kan vi ta en häktad person som på häktet har restriktioner. Sedan ska personen genomgå en rättspsykiatrisk undersökning vid någon av Rättsmedicinalverkets enheter, och då har man inte möjlighet att ha kvar restriktionerna. Det som nu händer, som regeringen föreslår, är att vissa ändringar i häkteslagstiftningen som handlar om rättigheter för intagna och myndighetsbefogenheter för upprätthållande av just ordning och säkerhet även blir tillämpliga på undersökningsenheterna. Det kan handla om beslut om allmän inpasseringskontroll, kroppsvisitation, omhändertagande av farliga eller annars olämpliga föremål samt möjlighet att begränsa tillgången till elektronisk kommunikation för de intagna. Det innebär att en häktad person som har restriktioner i häktet och ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning vid behov kan få sådana restriktioner, att exempelvis inte kunna kommunicera via mobil när han eller hon är inne för undersökning. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 2 oktober 2014. Herr talman! Jag har förtroendet att sitta i Rättsmedicinalverkets insynsråd, och jag har kunnat se hur de under våren påbörjat ett arbete med utbildning av personalen. Det har i vissa delar skett tillsammans med Kriminalvården, just för att se till den praktiska hanteringen av tvångsbefogenheterna. De har både väntat och hoppats på ett positivt beslut i riksdagen gällande lagändringarna. Jag är övertygad om att Rättsmedicinalverket välkomnar lagändringarna på samma sätt som vi i ett enigt utskott gör.

Anf. 40 Krister Hammarbergh (M)

Herr talman! Alliansregeringen fortsätter sitt arbete med att se till att vi får ett bättre fungerande rättsväsen. Så här långt har vi kunnat konstatera att vi har en sjunkande brottslighet. Vi har ett pågående arbete med att omstrukturera svensk polis så att vi får större effektivitet för de skattepengar som människor satsar. Det ger resultat genom att människor dels känner större förtroende för polisen, dels känner en mindre utsatthet, alltså att utsättas för brott. Alliansregeringen har lagt fram en stor mängd propositioner om lagändringar de senaste åren. Mycket fokus har lagts på våldsbrottsligheten. Bland annat kan i dessa dagar nämnas lex Flink. Tidigare kunde en person som bedömts som psykisk sjuk under den tid han eller hon begick gärningen gå fri från straff även om han eller hon vid domtillfället hade frisknat till. Det ändras nu. Alla sådana konstigheter och svårigheter arbetar alliansregeringen konstant med. Nu har vi ytterligare en ändring. Det är en mindre ändring, men viktig. Socialdemokraterna beskrev tidigare hur viktig lagändringen är, eftersom det i dag finns situationer där en brottsmisstänkt vid undersökningstillfället slipper restriktioner. Det innebär att man kan ta in droger till undersökningsenheten, att man kan använda sig av nätet och där fortsätta med eventuell brottslighet genom att begå olika typer av övergrepp, att man har möjlighet till bevisförstöring eftersom man har tillgång till elektronisk kommunikation. Inte minst kan man använda sig av otillbörlig påverkan genom möjligheten att kommunicera. Den bristen rättas till i och med den här lagstiftningen så att den även gäller undersökningsenheterna för rättspsykiatrin vid brottsmisstanke. Lagen kommer att överensstämma med häkteslagen. Det ska alltså vara möjligt att göra allmänna inpasseringskontroller och kroppsvisiteringar, man ska kunna ta hand om farliga ämnen, huvudsakligen narkotika, samt, vilket är mycket viktigt, vid undersökningsenheten begränsa möjligheten till elektronisk kommunikation för den som är intagen. Herr talman! Det här är ytterligare ett steg mot att göra Sverige tryggare och mer rättssäkert. Jag ber att få yrka bifall till utskottets förslag och kan till min glädje även den här gången konstatera att oppositionen inte har satt några käppar i hjulet för att förstöra en bra lagstiftning.

Beslut

Bättre säkerhet vid rättspsykiatriska undersökningsenheter (JuU35)

Rättsmedicinalverket ska få bättre möjligheter att upprätthålla god ordning och hög säkerhet vid de enheter där myndigheten genomför rättspsykiatriska undersökningar av brottsmisstänkta.

I fortsättningen ska bestämmelser i häkteslagen kunna tillämpas för att hålla ordning. Det innebär bland annat att Rättsmedicinalverket ska kunna besluta om allmän inpasseringskontroll och kroppsvisitation samt omhänderta farliga och olämpliga föremål. Även möjligheterna till elektronisk kommunikation för de intagna ska kunna begränsas.

I dagsläget får endast bestämmelser om ordning och säkerhet i den psykiatriska tvångsvården användas. Bestämmelserna är otillräckliga eftersom de allra flesta intagna vid enheterna inte genomgår psykiatrisk tvångsvård.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar gälla den 2 oktober 2014.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.