Östersjön som särskilt känsligt havsområde
Debatt om förslag 29 januari 2003
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenAlf Eriksson (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Lindblad (M)
- Hoppa till i videospelarenSverker Thorén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenSven Gunnar Persson (Kd)
- Hoppa till i videospelarenKjell-Erik Karlsson (V)
- Hoppa till i videospelarenRoger Karlsson (C)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Goude (Mp)
Protokoll från debatten
Anföranden: 7
Anf. 117 Alf Eriksson (S)
Fru talman! Vi går över från bostäder till vattnet i
Östersjön och Östersjöns miljö.
Detta betänkande handlar om att få Östersjön
klassat som ett särskilt miljökänsligt område. Det
bygger på motioner från samtliga riksdagspartier som
lämnades in under den allmänna motionstiden.
Med anledning av Prestiges förlisning utanför den
spanska kusten fann utskottet det angeläget att be-
handla dessa motioner redan under hösten. Även
trafikutskottet har yttrat sig om dem.
Östersjön är världens största bräckvattenhav. Det
är redan ett svårt stört och hotat hav med många öar,
grunda och svårnavigerade passager, långsam om-
sättning av vatten och en lång isperiod. Övergödning
och föroreningar från 85 miljoner människor som bor
runtomkring Östersjön bidrar till problematiken.
Risken är stor att svenska kustområden och vikar gror
igen inom 15-20 år, med allvarliga ekonomiska och
sociala konsekvenser för kustbefolkning, turistnäring
med mera.
Varje år transporteras ungefär 80 miljoner ton olja
och 550 miljoner ton gods på Östersjön. Dessa trans-
porter lär öka under de kommande åren. Om drygt tio
år, 2015, beräknas godset ha ökat med 300 % och
oljetransporterna med 40 %. En bidragande orsak är
utbyggnaden av oljeterminaler såväl i Ryssland som i
de baltiska staterna. Varje år sker ungefär 350 oljeut-
släpp i Östersjön. I genomsnitt kan man räkna med att
varje sådant oljeutsläpp innehåller 3 000-5 000 liter
olja.
Vad vill vi då göra för att skydda Östersjön och
våra hav i övrigt? Vi har antagit miljökvalitetsmål om
ett hav i balans och en levande skärgård. Vi vill na-
turligtvis att utsläpp av alla gifter ska bort. Närsalter-
na måste ned till en nivå som vattnet tål. Sjöfarten ska
utövas med säkra fartyg och i säkra leder för den
händelse att olyckan skulle vara framme. Det ska
bedrivas ett ansvarsfullt fiske för att fiskebestånden
ska kunna värnas. Listan kan göras längre.
Detta betänkande handlar om att få Östersjön
klassad som ett särskilt miljökänsligt område. För en
sådan klassning ska ansökan göras hos den interna-
tionella sjöfartsorganisationen IMO, som är ett FN-
organ. Ansökningen ska motiveras med att området i
fråga är speciellt känsligt för miljöstörningar och att
det är unikt.
Det står naturligtvis varje land fritt att göra en an-
sökan för sina vatten, men för att nå resultat borde
naturligtvis alla länder runt Östersjön lämna in en
ansökan som gäller hela havsområdet. Regeringens
linje har varit att man via Helsingforskommissionen,
Helcom, ska lämna in en gemensam ansökan. Oavsett
om ett land går fram enskilt eller tillsammans med
andra ska i slutändan ansökan godkännas av IMO,
som alla de berörda länderna är anslutna till.
Utskottet föreslår nu regeringen att svenskt vatten
så snart som möjligt ska bli klassat som ett särskilt
miljökänsligt område i Östersjön. Regeringen har
redan gett uppdrag till Sjöfartsverket att förbereda en
sådan ansökan. Detta är ett första steg, som inte leder
till några regler för sjöfart och så vidare, utan sådana
kommer i nästa steg, när området väl är klassat, men
det innebär en markering av att området är mil-
jökänsligt, särskilt för föroreningar.
För att ett litet land som Sverige ska kunna påver-
ka de stora miljöfrågorna är det nödvändigt med ett
brett internationellt engagemang. Man kan lite skämt-
samt säga att stormaktstiden nu är över för länge
sedan och att den enda vägen går via överenskom-
melser inom FN eller EU eller via andra mellanstatli-
ga överenskommelser. Här har även riksdagen en roll
i sina internationella kontakter. Väl underbyggda
förslag väcker gehör också i andra länder. I dessa
frågor har vi alla ett ansvar att förtroendefullt driva de
övergripande miljöpolitiska frågorna.
Sverige har varit pådrivande i Helsingforskom-
missionen, vilket resulterade i en överenskommelse
vid Nordsjökonferensen i Köpenhamn, där Sverige
som ordförande satte sjöfartsfrågorna högst upp på
dagordningen.
Den nyligen tillsatta Havsmiljökommissionen har
regeringens uppdrag att undersöka miljötillståndet
längs våra kuster, sammanfatta kunskaperna och
föreslå åtgärder. Kommissionen ska främst ta sig an
fyra områden: övergödningen, sjöfarten, fisket och
utsläppen av giftiga ämnen. Hittills har ansträngning-
arna lett till att enkelskroviga fartyg ska ersättas med
dubbelbottnade fartyg senast 2015.
Nya tankfartyg måste redan nu ha dubbla bottnar.
Jag vill dock påminna om att det inte bara är dubbla
bottnar som garanterar att inga fartyg kommer att gå
sönder ute på haven. Kontrollen måste naturligtvis
vara omfattande, för det finns trots allt fortfarande
mycket ruttna fartyg också med dubbla bottnar.
Alla fartyg ska senast 2008 ha elektroniska hjälp-
medel som visar vart fartyget är på väg och vilken
last det har. Kravet på lotsplikt vid inloppet till Öster-
sjön har skärpts, och frågan om lotsplikt för hela
Östersjön utreds just nu av IMO.
Fartygen har i dag obligatorisk skyldighet att läm-
na sitt avfall till mottagningsanordningar i hamn, och
mottagningsanordningar ska finnas i alla hamnar.
Fru talman! Om riksdagen nu antar det enhälliga
tillkännagivandet från utskottet ger det regeringen
och riksdagspartierna ytterligare stöd för att snabbt
driva på för att få Östersjön klassad som ett särskilt
miljökänsligt område. Då har ytterligare ett steg tagits
fram mot ett regelverk som ska skydda Östersjön från
miljökatastrofer och återställa den marina miljön.
Jag yrkar bifall till förslagen i utskottets betän-
kande.
Anf. 118 Lars Lindblad (M)
Fru talman! Det är mycket glädjande att vi i dag
har ett enigt utskott och en enig riksdag bakom att
Sverige snarast ska få Östersjön klassat som särskilt
känsligt havsområde. Det uppdrag som vi i utskottet
vill skicka till regeringen i dagens betänkande är
följande.
1. Att i första hand använda Helcom, samarbetsor-
ganet för Östersjöländerna, för att tillsammans
med dessa länder gemensamt ansöka hos IMO,
FN:s sjöfartsorganisation, att Östersjön ska
klassas som särskilt känsligt havsområde.
Om detta är möjligt är det den bästa vägen, men
det finns skäl att tro att alla Östersjöländer inte tycker
att detta är en så god idé som vi menar här i Sverige.
Därför innehåller dagens betänkande också en andra
väg.
2. Att Sverige går ensamt in till IMO med en an-
sökan om att svenskt Östersjövatten ska klassas
som särskilt känsligt havsområde.
Vi anser att ingen tid får gå förlorad. Varje dag ut-
sätts människor, djur och natur i Östersjöområdet för
faror genom sjötransporter med farligt gods som olja
och andra kemikalier. Många transporter sker på ett
bra sätt med välskötta fartyg med nyktra och välutbil-
dade sjömän ombord, men alltför många sker med
undermåliga rostskorvar och fulla eller dåligt utbilda-
de kaptener. Det är dessa vi måste komma åt. Olyck-
an med oljefartyget Prestige som skedde utanför
Spaniens kust i höstas var en nödvändig väckarklocka
för oss alla. Det är bra att en enig riksdag nu ställer
sig upp och kräver förändring.
Att klassa ett havsområde som särskilt känsligt
innebär i sig ingenting, men vi skapar därigenom ett
ramverk som kan användas för att fyllas med effekti-
va verktyg, som krav på fartygssäkerhet, förändring
av farleder för fartyg med farligt gods med mera.
Dagens betänkande innehåller också en beställ-
ning till regeringen att plocka fram de verktyg som
ska fylla ramverket. En åtgärd som i det här samman-
hanget borde vara ett rimligt krav för transporter i
Östersjön är dubbelskrov för fartyg som transporterar
tjockolja. Detta borde komma till stånd så snabbt som
möjligt.
Tjockoljan är ett stort problem redan i dag. I fjor
släpptes 70 000 liter olja ut vid 176 tillfällen i Öster-
sjön. År 1995 konstaterades så många som 513 ut-
släpp i svenska vatten. Detta måste får ett slut. Skulle
vi dessutom drabbas av en olycka av samma typ som
den spanska skulle katastrofen vara total i Östersjön,
som har mycket dåliga utspädningsmöjligheter.
Till detta bör läggas Sveriges dåliga beredskap för
oljekatastrofer. Sverige hävdar att vi klarar ett utsläpp
på 5 000 ton olja. Fartyget Prestige som passerade
Sveriges kust släppte ut åtminstone 11 000 ton olja
vid sin förlisning. Tankern innehöll 70 000 ton olja.
Det finns fartyg som trafikerar Östersjön som har så
mycket som 250 000 ton olja i sina tankar. Bara ca
50 % av oljefartygen i Östersjön har dubbelskrov.
Hälften har enkelskrov.
Fru talman! Räddningsverket har varnat för att
svenska kommuners beredskap för oljeutsläpp är
mycket låg, och man vill få till stånd planer för olje-
skydd i samtliga kommuner. Detta tycker jag är ett
rimligt krav, vilket vi i tidigare debatter har hävdat.
Sveriges beredskap för oljekatastrofer är alldeles för
låg och måste höjas.
Däremot kommer vi moderater aldrig att kräva ett
totalförbud av oljetransporter till sjöss när det gäller
Östersjön. Det tål att sägas i en debatt som denna att
fartyg oftast är det säkraste sättet att transportera
farligt avfall eller farligt gods - dessutom ett mil-
jövänligt transportsätt.
En annan aspekt på detta är att Ryssland är i
mycket stort behov av sin oljeexport. Vårt intresse för
den goda havsmiljön måste paras med vårt intresse
för att Rysslands ekonomi utvecklas i positiv riktning.
Ett växande Ryssland leder till ett säkerhetspolitiskt
stabilare Ryssland, och ett Ryssland i välstånd har råd
att satsa på miljövänlig teknik och säkrare fartyg.
Vårt krav på säkrare sjötransporter ska däremot
vara okuvligt. Vi måste få Ryssland och Baltikum att
förstå detta. De baltiska länderna når vi lättast via
deras kommande EU-medlemskap och i de förhand-
lingar som pågår om detta. Ryssland måste vi nå via
Helcom och IMO.
Men det känns glädjande att vi i dag genom da-
gens betänkande ger hela kammarens stöd som råg i
ryggen för miljöministern när det gäller att gå vidare
och att få Östersjön klassat som ett särskilt känsligt
havsområde.
Anf. 119 Sverker Thorén (Fp)
Fru talman! Prestige är aldrig bra för miljön! Det
känns därför mycket bra att det initiativ har givit
resultat som Folkpartiet, Centern och Kristdemokra-
terna i november tog i miljö- och jordbruksutskottet
om att klassa Östersjön som ett särskilt känsligt hav-
sområde. Resultatet är att ett enigt utskott ställt sig
bakom ett tillkännagivande till regeringen att dels gå
före och så snart som möjligt ansöka hos IMO om att
svenskt vatten i Östersjön ska få status som särskilt
känsligt område, dels prioritera arbetet med att ta
fram de åtgärder som därefter ska följa en sådan
klassning.
Regeringens havsmiljöpolitik har under lång tid
mest bestått av ord och lite handling. Men i den ny-
valda riksdagen finns nu, om man ska tro de motioner
som avlämnats och de uttalanden som gjorts, en ma-
joritet som i likhet med oss i Folkpartiet inte är nöjd
med den förda politiken och som vill se en mycket
mer aktiv havsmiljöpolitik.
Prestige, det fartyg som förorsakade oljekatastro-
fen längs den spanska kusten, avseglade från Vent-
spils i Lettland som är vänort till min hemstad Väs-
tervik. Katastrofen kunde lika gärna ha hänt hos oss.
"Jag tog med dem hit för att visa dem döden." Så
sade en spansk mamma när hon för TV-reportern
förklarade vad hon och hennes barn gjorde mitt bland
uttröttade och uppgivna oljesanerare och död sjöfågel
vid Galiciens nedsmetade stränder.
Prestige var inte unikt på något sätt. November,
december och januari har bjudit på ett pärlband av
oljefläckar - incidenter som skulle ha kunnat utveck-
las till förödande katastrofer i det känsliga Östersjön.
Vidare har vi Princess Pia på grund i Klaipedas
hamn i Litauen, Baltic Swan på grund väster om
Saltholm utanför Dragör, Kapitan Stankov på väg
genom Östersjöns trånga utlopp med en av de två
maskiner som driver rodret ur funktion och, härom-
dagen, Stamnitsa - avsedd för sommartrafik - på väg
genom Finska vikens ismassor.
Västerviks skärgård har 5 000 öar, riksintressen
för naturvård och kulturmiljö, ett kustnära fiske och
en blomstrande turism. Bor man i Västervik har man
båt, och har man inte båt tillbringar man ändå en stor
del av sin tid vid, på eller i havet. Det är därför kus-
ligt enkelt att sätta sig in i den spanska kvinnans ställe
och tänka sig in i att det är jag själv som står vid
Östersjöns strand med barn, barnbarn eller en av de
mellanstadieklasser som jag undervisat - jag tog med
er hit för att visa er döden.
Ska en oljekatastrof likt den som inträffat utanför
Spaniens kust behöva inträffa i Östersjön för att
väcka regeringen? Ska regeringens passivitet få fort-
sätta att prägla Sveriges agerande? Nej, i denna riks-
dag borde en majoritet kunna skapas för ett mycket
mer aktivt förhållningssätt än regeringen själv tidiga-
re klarat av. Ett synligt bevis på detta är det betän-
kande som vi nu debatterar.
Folkpartiet liberalerna har under årtionden arbetat
för säkrare sjötransporter - till exempel för en snab-
bare avveckling av gamla undermåliga fartyg och för
införandet av dubbelskrov. För två år sedan intensifi-
erade vi liberaler det här arbetet och lanserade idén
om miljölotsar. Fartyg som trafikerar Östersjön bör
tvingas ta ombord miljölotsar.
Miljölotssystemet bör vara en samverkan mellan
ordinarie lotsverksamhet, kustbevakning och marin-
försvar. Sverige bör omedelbart ta initiativ för att
införa ett miljölotssystem som gäller från Öre-
sund/Bälten och upp till norra Bottenviken. Vårt
förslag stämmer väl överens med Köpenhamnsdekla-
rationen från år 2001, enligt vilken man borde över-
väga åtgärder i syfte att öka sjösäkerheten genom
användningen av lotsar i Östersjön, Öresund och
Bälten.
För drygt en vecka sedan passerade den ryska ol-
jetankern Kapitan Stankov bland annat den skånska
kusten då den tog sig igenom Bornholmsgattet mellan
Bornholm och Skåne. Då var den bara ca 13 kilome-
ter från Skånekusten enligt den svenska kustbevak-
ningen. Fartyget är Liberiaregistrerat och gammalt.
Det var lastat med 70 000 ton råolja. Tio sjömil norr
om Bornholm meddelade kaptenen att en av de ma-
skiner som styrde rodret var ur funktion. Han begärde
assistans av en bogserbåt som skulle följa fartyget till
Jyllands nordspets och tänkte alltså fortsätta färden.
Rent statistiskt är det bara en tidsfråga innan Ös-
tersjön råkar ut för ett stort oljeutsläpp. Sveriges egen
beredskap att ta hand om utsläpp omfattar, har vi hört
här, endast 5 000 ton olja, och kapacitet för nödbog-
sering saknas. De fartyg som fraktar olja har ofta
150 000 ton i lasten.
Fru talman! Efter sommarens larm om Rysslands
ökande oljetransporter, de stora bristerna hos de far-
tyg som trafikerar Östersjön och regeringens fortsatta
passivitet begärde Folkpartiet att den svenska rege-
ringen skulle agera för att vår del av Östersjön klassas
som särskilt känsligt havsområde, PSSA. Både idén
om miljölotssystem och begäran om att få Östersjön
klassat som särskilt känsligt havsområde har därefter
tagits upp av flera partier, vilket är mycket glädjande.
När Prestigeolyckan inträffade förde vi i miljö-
och jordbruksutskottet fram frågan om att ta ett ut-
skottsinitiativ och begära att regeringen ser till att få
vår del av Östersjön klassad som ett särskilt känsligt
område. Då ges möjligheter till en mängd skyddsåt-
gärder som annars inte är möjliga.
Här har regeringen tidigare velat passa och endast
invänta Helcoms långsamma och resultatmässigt
osäkra process. Detta kan inte vara något alternativ
för Sverige!
Utskottsbehandlingen klargjorde, åtminstone för
oss i Folkpartiet, att detta beslut är både möjligt och
nödvändigt. Med 40 % av Östersjöns vatten som vårt
eget ansvar måste vi ta initiativ och agera nu! De
viktigaste sjöfartslederna korsar svenskt vatten. Sve-
rige kan därför i praktiken skydda en stor del av Ös-
tersjön. Det är viktigt att Sverige tar första steget. Det
steget kommer ytterligare att påskynda den interna-
tionella processen för att skydda hela Östersjön under
de regelverk och metoder som PSSA ger.
Folkpartiet liberalerna har också reagerat på de
orimliga svårigheterna med att få fram fällande do-
mar mot de medvetna oljeutsläppen och de löjligt
låga bötesbeloppen om någon mot förmodan fälls.
Vad som behövs är ökad övervakning, rejält skärpta
straff och ansvarsregler om uppsåt.
Medel för att påbörja och snabba upp detta arbete
och för att påbörja uppbyggnaden av ett miljölots-
system finns avsatta i vår budgetmotion. Vi vill av-
sätta 70 miljoner kronor till Kustbevakningen för att
påbörja detta arbete.
När EU:s miljöutskott förra veckan sade sin me-
ning om det nya direktivet om miljöansvar antogs
Folkpartiets förslag om strängaste möjliga ansvars-
regler för oljeutsläpp och andra olyckor till havs.
"Endast de internationella konventioner som ställer
högre krav på ansvar och ersättning ska få företräde
framför direktivet", förklarade Folkpartiets represen-
tant Marit Paulsen.
Fru talman! Prestige är aldrig bra för miljön. Ge-
nom att anta miljö- och jordbruksutskottets förslag till
betänkande och tillkännagivande sänder kammaren
en tydlig signal till regeringen - en signal om en
mycket mer proaktiv havsmiljöpolitik för Östersjön.
Här duger det inte att vänta och se. Vi har väntat, och
vi har sett. Det är förfärande bilder, och samma kata-
strof kan hända här - nu.
Fru talman! Jag blir något konfunderad över den
moderata tolkningen av innebörden av det här betän-
kandet, men jag hoppas att det var ett tillfälligt miss-
tag.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 120 Sven Gunnar Persson (Kd)
Fru talman! Det här betänkandet känns mycket
angeläget och också, för den delen, ganska angenämt
att, som nyvorden riksdagsledamot, få diskutera,
därför att här tillstyrks ju min motion och våra motio-
ner av ett enigt utskott, och det är inte så ofta som
man i opposition får vara med om det.
Särskilt angeläget är det ju när det är en så viktig
fråga, nämligen om skyddet av Östersjön. Ännu mer
fascinerad blir man ju som oppositionspolitiker när
man får vara med om att, tillsammans med ett enigt
utskott, vända upp och ned på hela regeringens age-
rande. Nej, det var naturligtvis att överdramatisera det
hela, fru talman, för vi är egentligen ense om målet
och inriktningen, nämligen att få Östersjön klassad
som ett särskilt känsligt havsområde. Men det hade ju
inte blivit något tillkännagivande om vi var helt ense
med regeringen om hur det skulle gå till.
Det här utskottet har synpunkter. Utskottet vill
genom sitt tillkännagivande säga till regeringen att
man snarast ska ansöka hos IMO om att få den svens-
ka delen av Östersjön klassad som särskilt känsligt
havsområde, att man ska fortsätta att påskynda arbetet
inom Helcom och att man dessutom ska prioritera
arbetet med att ta fram förslag till åtgärder.
Jag vill yrka bifall till det förslag till beslut som
utskottet är enhälligt om.
Fru talman! Bakgrunden till att Kristdemokrater-
na, Centerpartiet och Folkpartiet aktualiserat den här
frågan i utskottet - det var Centerpartiet, ska sägas,
som var först att ta initiativet: mycket bra och heder-
värt, Roger! - var att diskussionen om Östersjön och
Östersjöns status fortsatte, och att det blev mer och
mer tydligt hur utsatt Östersjön är av föroreningar,
övergödningar och oljespill och vilka hot som dess-
utom finns mot Östersjön. Dessutom påverkade na-
turligtvis de allvarliga olyckor som gång på gång,
senast i Spanien, har skett med stora oljetankers. En
anledning var också att arbetet går så trögt, globalt, i
EU och i Helcom. Det går så trögt och sakta att få
förändringar till stånd och att få ett starkare skydd för
vatten och bättre regler till skydd för vatten. Därför
ville utskottet, genom att skynda på motionsbehand-
lingen, se till att också ge regeringen en liten puff i
baken för att snabba på arbetet.
Fru talman! När den svenska delen av Östersjön
blir klassad som PSSA kan vi ställa krav på standar-
den på fartygen och på rutter och farleder till skydd
för särskilt känsliga områden. Vi kan ställa krav på
säkerhet och kompetens i besättningarna, vi kan ställa
krav på lotsning och så vidare.
Det finns flera skäl att skynda på det här arbetet,
som flera har varit inne på. Östersjön uppfyller mer
än väl kriterierna för att skyddas. Det är ett mycket
känsligt, kanske världens känsligaste, innanhav. Här
finns flera hotade arter och utsatt växtlighet. Här ökar
trycket av transportsektorn, som flera har sagt. 300 %
är ökningen av bulk- och oljetransporter. Det blir allt
större fartyg och allt större mängder olja. Rysslands
oljeexport ökar mycket starkt. Och här finns ett icke
ringa antal riktiga skorvar, plåtschabrak i dess verkli-
ga bemärkelse. En olycka skulle få ödesdigra konsek-
venser för kusten, för de boende, för näringslivet, för
turismen, för växter och djur - för hela Sveriges kust.
Fru talman! När riksdagen i dag beslutar att upp-
mana regeringen att skynda på klassificeringen av
svenskt vatten som särskilt skyddat havsområde är
det inte bara ett beslut för oss själva. Det är en kraft-
full signal till andra länder och till sjöfartens aktörer
om att vi vill skynda på. Vi vill trycka på, och vi vill
mer i det internationella samarbetet. Vi vill att det ska
vara mer krafttag inom Helcom, att vi inom EU ska
skynda på processen till följd av Erika II och att vi
måste få en skärpning av hamnstadskontrollen. Det är
en kraftfull signal till omvärlden om att vi i Sverige
menar allvar med talet om hållbar utveckling och
biologisk mångfald.
Anf. 121 Kjell-Erik Karlsson (V)
Fru talman! Detta betänkande om Östersjön har
kommit till stånd genom ett antal motioner från olika
partier, bland annat genom den flerpartimotion som vi
tog initiativ till. Detta betänkande innehåller inga
reservationer eller särskilda yttranden. Vi är alltså alla
överens över partigränserna om vikten av att slå vakt
om vårt känsliga område, både i och runtom Öster-
sjön.
Östersjön är ett unikt hav. Därför finns det all an-
ledning att skydda Östersjön. Att Östersjöhavet har
mycket låg vattengenomströmning, att det består av
bräckt vatten och att det för närvarande har frånvaro
av naturligt oljeläckage från havsbotten innebär att
det är ett hav med förhållanden som knappast finns
någon annanstans i världen. Men dess unika förhål-
landen innebär även att få, om några, hav i världen är
så känsliga som Östersjön.
Detta sköra ekosystem har gjort att Östersjön
drabbas mycket hårt av utsläpp från jordbruk, indust-
rier, VA-system, vägtrafik, sjöfart och många andra
utsläppskällor. Cirka en tredjedel eller mer av Öster-
sjöns botten är död. I de djupare delarna av södra
Ålands hav till exempel är syrebristen så stor att flera
marina arter riskerar att helt dö ut på grund av kom-
binationen överfiske, föroreningar, oljeutsläpp och
övergödning genom kväve och fosfor. En mängd
olika åtgärder inom framför allt jordbruks-, trafik-
och VA-sektorn utöver det som redan är gjort är nöd-
vändiga, liksom långsiktiga miljömål och strategier
för att nå målen. Det är alltså en mycket viktig del för
att kunna hantera övergödningsproblemet på ett bra
sätt. Men det är bråttom. Det krävs omedelbara åtgär-
der på olika fronter och åtgärder mot olika miljöpå-
verkande bitar eller faktorer om vi ska rädda Öster-
sjöns unika liv. En mycket stor del av Öster-
sjöproblemet hänger ihop med sjöfarten, och det är
egentligen detta som ligger till grund för det här be-
tänkandet. Problemen från sjöfarten kommer sanno-
likt att öka mycket snabbt inom en kort tidsram.
1999 registrerade Kustbevakningen 224 så kallade
illegala oljeutsläpp i Östersjöns svenska ansvarszon.
Beräkningar tyder på att den sammanlagda tillförseln
av oljekolväten i Östersjön kan räknas i tiotusentals
ton per år.
Vi måste även vidta stora åtgärder mot de så kal-
lade diffusa oljeutsläppen. Dit hör oljespill från land
som letar sig ut till havet. Dessa kan komma från
platser geografiskt belägna långt inne i landet. Dessa
utsläpp är i mängd räknat faktiskt större än utsläppen
från nu kända rengöringar av fartygstankar och från
haverier samt medvetna utsläpp från fartygstrafiken.
Vi vill ha stopp för fågeldöden och skador på
bottnar. Vi vill ha bort de höga oljehalterna och de
långlivade kemikalierna i vårt innanhav Östersjön
men även i andra vatten.
Den som lyfter blicken och tittar in i framtiden
kan se att sjöfarten på Östersjön kommer att öka
dramatiskt, delvis av miljöskäl eftersom man får
mindre koldioxidutsläpp med fartygstransporten än
med vägtransporter. Men vi måste inse den risk som
finns med att vi hittills har tillåtit skrotfärdiga fartyg
transportera olja och andra farliga produkter i Öster-
sjöns vattenområden.
Produktionen av olja som skeppas ut från hamnar
i Östersjön har ökat under de senaste åren. Vi måste
betänka att Primorsks nya oljehamn som stod klar för
något år sedan är den största ryska Östersjöhamnen
med en tilltänkt kapacitet på 80 miljoner ton per år.
Denna olja ska alltså transporteras på båtar med i
många fall undermålig skrovkvalitet och bristande
säkerhetsrutiner.
Jag behöver väl inte tala om oljetankern Prestiges
haveri. Vi vet alla nu hur svår den katastrofen var.
Betänk vad det skulle ställa till i Östersjön, med en
sådan olycka. Om vi sätter oss in i vad en sådan
olycka i Östersjön skulle innebära så har vi alla insett
att vi måste sätta upp regler som förhindrar en sådan
katastrof.
Om ett havsområde har särskilt känsligt ekosys-
tem och hotas av sjöfart har stater rätt att få området
klassat som särskilt känsligt havsområde enligt IMO.
Fru talman! Vi ser nu fram emot att underlaget för
en PSSA-klassificering färdigställs tidigt i vår så att
vi har beredskap för en snabb svensk ansökan hos
IMO. Vår förhoppning är att så många länder som
möjligt följer samma spår eller rutt, alltså går in för
en klassificering av Östersjön som särskilt skyddat
område.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkan-
det.
Anf. 122 Roger Karlsson (C)
Fru talman! Ärade ledamöter och åhörare! Tänk er
att ni färdas med båt längs farleden söderut i Öster-
sjön. Det är en gråkulen och stilla vinterdag. Utom-
skärs ligger den mörka havsytan mestadels öde och
tom på fåglar. Någon enstaka trut hänger då och då
efter båten.
Men strax söder om Gotland händer det något.
Plötsligt får havsytan liv. Stora fågelflockar ligger
utspridda på vågorna. Där borta guppar en flock om
kanske 500 fåglar, och där borta ytterligare en. Och
där är en flock till! En närmare titt i kikaren avslöjar
att det är alfåglar. Hanarnas praktdräkt lyser i silver-
grått och vitt. Honorna är mer diskret bruna.
Så beskriver Världsnaturfonden på sin hemsida
intrycken när man seglar söderut genom Östersjön
och kommer till Hoburgs bank, en av en handfull
utsjöbankar i Östersjön. Det är bilden av dessa utsjö-
bankar som jag har haft med mig när jag har engage-
rat mig i frågor som rör Östersjön och Östersjöns
miljö. Det är vetskapen om att dessa utsjöbankar har
stor betydelse för sjöfågel av olika slag, särskilt för
övervintrande sjöfåglar som alfågeln. Det är vetska-
pen om att bankarna också är värdefulla för olika
fiskarter som födosöksområde och lekplats.
Fru talman! Det är också bilden av oljeskadade
fåglar och vetskapen om att mer än 100 000 alfåglar
varje år dör på Hoburgs bank på grund av oljeskador
som har gjort att jag har engagerat mig. De här ol-
jeskadorna kommer inte av några enstaka stora olje-
tillbud utan från många små, oftast helt avsiktliga
utsläpp från förbipasserande fartyg.
Tänk er vad som skulle hända om det skulle in-
träffa en stor oljekatastrof. Hotet finns ju där hela
tiden. Den stora farleden genom Östersjön passerar
strax väster om Hoburgs bank och fortsätter ner till
andra utsjöbankar. Den stora farleden genom Öster-
sjön passerar oerhört känsliga områden. I och med att
farleden passerar där innebär det att över 40 000
fartyg varje år passerar förbi Hoburgs bank.
Trafiken med stora oljetanker kommer att öka
kraftigt i takt med att Ryssland skeppar ut alltmer olja
från sina Östersjöhamnar. Risken för stora oljeutsläpp
utgör det största hotet mot den biologiska mångfalden
i Östersjön. Det hotet ökar ständigt mot bakgrund av
den ökande trafiken och att minst 40 % av de fartyg
som trafikerar Östersjön helt enkelt har en bristande
säkerhet.
Så sent som i helgen passerade ett tankfartyg som
var avsett för sommartrafik genom Östersjön. Farty-
get hade inte den isklassning som behövs för att klara
vinterförhållandena i Östersjön. Nu gick det bra. Men
om det hade fått ett stopp kunde fartyget mycket väl
ha tryckts sönder av ismassorna.
Vi lever med det hotet hela tiden. Vi som politiker
måste ta hotet på allvar och reagera på det. Vi måste
se till att det vidtas åtgärder som förebygger oljeo-
lyckor och gör sjöfarten på Östersjön säker. Det
måste vi göra innan det händer en allvarlig olycka i
Östersjön, innan det är för sent.
Därför känns det oerhört bra att vi i dag har ett
enigt utskott som står bakom förslaget i betänkandet.
Där ges ett tydligt uppdrag till regeringen, att så snart
som möjligt ansöka hos IMO, FN:s organ för hav-
smiljöfrågor, om att svenskt vatten i Östersjön ska få
status som särskilt känsligt havsområde.
Fru talman! Enigheten är bra, men den är ny. Fort-
farande skjuter vi regeringen framför oss. Så sent som
den 7 november, när jag frågade miljöministern vid
en frågestund här i riksdagen, tyckte hon att det inte
var meningsfullt för Sverige att gå före och ansöka
om att få de svenska delarna av Östersjön klassade
som särskilt känsligt havsområde. Hon menade att det
skulle bli ökad byråkrati och att vi inte hade någon-
ting att tjäna på det. Sedan, efter den 7 november,
kom olyckan med Prestige utanför Spaniens kust. Då
har det blivit lite annat ljud i skällan och vi har i alla
fall fått en enig riksdag.
Centerpartiet tog efter olyckan utanför Spaniens
kust initiativ i miljö- och jordbruksutskottet, och vi
fick snabbt stöd av Kristdemokraterna och Folkparti-
et, om att snabbehandla frågan och göra vad vi kan
för att skydda Östersjöns miljö. Det har resulterat i
det här betänkandet och ett tydligt uppdrag till rege-
ringen. Det behövs, för den svenska regeringen agerar
precis på samma sätt som andra regeringar inom EU:
Man agerar när det händer en olycka.
Vi har Erika I och Erika II inom EU. Det handlar
om hur vi ska skydda oss mot oljeolyckor. Erika var
en stor tanker som kapsejsade för några år sedan. Nu
fick vi Prestige, och då började det hända mycket i
Europas regeringar.
Fortfarande prioriterar den svenska regeringen i
sitt direktiv till Sjöfartsverket det internationella Hel-
comspåret. Ju snabbare den svenska regeringen får
fram ett underlag som vi kan gå till IMO med enskilt,
desto bättre. Jag är övertygad om att en svensk ansö-
kan om PSSA, att skydda de svenska delarna av Ös-
tersjön, går snabbare än processen inom Helcom. Det
kommer också att hjälpa till att snabba på processen
inom Helcom så att hela Östersjön på sikt kan bli ett
särskilt skyddat havsområde.
En klassning som PSSA, särskilt skyddat havsom-
råde, gör det möjligt att vidta åtgärder som vi måste
vidta mot bakgrund av hoten. Det är åtgärder som att
få säkrare fartyg som trafikerar våra farvatten, mil-
jölotsar och att man kanske flyttar farlederna längre
bort från de känsliga utsjöbankarna. Låt oss ta den
möjligheten och det snabbt.
Jag vill avsluta med att yrka bifall till utskottets
förslag.
Anf. 123 Gunnar Goude (Mp)
Fru talman! Miljöpartiet har naturligtvis uppmärk-
sammat den här frågan. Liksom många andra partier
har vi väckt en motion där vi begär att regeringen ska
gå in med en ansökan till IMO om att få de svenska
vattnen i Östersjön förklarade som särskilt känsligt
område. En sådan förklaring innebär att man sedan
kan gå till IMO och föreslå särskilda skyddsåtgärder.
Möjligheten ökar därmed att få skyddsåtgärder som
är av internationell karaktär, det vill säga berör andra
länders möjligheter att trafikera svenska och närlig-
gande vatten i Östersjön. Därför är detta en viktig
sak.
Att få en förklaring av svenska vatten i Östersjön
som särskilt känsliga områden är, såsom Kjell-Erik
Karlsson påpekade, av betydelse för andra frågor än
oljetransporter. Det aktualiserar just det faktum att
Östersjön är ett särskilt känsligt havsområde och att
det måste till en mängd skyddsåtgärder. Det handlar
om att minska övergödningen och giftspridningen,
inte minst gäller det fisket, och naturligtvis också att
minska trafiken både till sjöss och på land.
Det som har aktualiserat frågan är oljekatastrofen
utanför Spanien. Det har också föranlett oss att i be-
tänkandet inte bara ge regeringen i uppdrag att gå in
med en ansökan om klassificering utan att den också
bör prioritera arbetet med att analysera behovet av
och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder som klass-
ningen medger. Denna typ av skyddsåtgärder kan inte
föreslås från riksdagen. Vi har inte resurser att i ut-
skottet kunna arbeta fram den typen av skyddsåtgär-
der, men för regeringens del är det oerhört viktigt att
få fram förslag och detta kvickt.
När det gäller just risken för en oljekatastrof
skulle jag vilja säga att den är av lite speciell natur
och naturligtvis oerhört känslig för regeringen. Man
brukar säga att vi människor är dåliga på att hantera
verksamheter vars konsekvenser, om en olycka inträf-
far, är enormt stora men där sannolikheten för att
olyckan ska inträffa är liten. Det kan ursäkta en del
misstag som regeringar har gjort när de felbedömt en
olycka genom att konstatera att sannolikheten var så
liten att de rimligtvis inte kunde vänta sig att den
skulle inträffa. Därför har de i efterhand ursäktats när
en olycka skett. I ett globalt perspektiv sker sådana
olyckor då och då. Kärnkraften är ett exempel.
En oljekatastrof i Östersjön av den dimension som
skedde i Spanien skulle få enorma konsekvenser. Det
skulle i stort sett förstöra vattnen efter den svenska
kusten för årtionden framåt. Och sannolikheten för att
det ska inträffa är inte alls liten, vilket regeringen
måste uppmärksamma. Frågan är hur regeringen ska
stå till svars om den inte har vidtagit skyddsåtgärder
när den inför ögonen har risken för en katastrof av
denna omfattning och man dessutom vet att sannolik-
heten för att den ska inträffa inte är liten. Jag skulle
inte vilja sitta i den regeringen när olyckan inträffar.
Det är alltså angeläget att regeringen uppfattar den
signal som finns i betänkandet. Det gäller inte bara
det reella uppdraget utan också signalen från utskot-
tet. Den har, tycker jag, en trevlig och bra form. I ett
mycket allvarligt tonläge betonar man risken för
dessa katastrofer och uppmärksammar regeringen på
faran. Sedan får regeringen ordentligt tänka igenom
vilka skyddsåtgärder den kan vidta direkt för att
skydda Sverige från en sådan katastrof, alltså inte
bara via IMO och EU utan som land och som rege-
ring i Sverige.
Jag hoppas att regeringen uppmärksammar signa-
len, vilket kanske är det allra viktigaste i detta sam-
manhang, och snabbt får fram förslag på skyddsåt-
gärder samt också verkställer dem. Det gäller inte
minst de stora oljetransporterna i Östersjön, trans-
porter som på grund av de farvatten vi har och de
risker som finns är mycket riskfyllda.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet. Det är
trevligt att alla partier står bakom förslaget. Det upp-
skattar vi naturligtvis från Miljöpartiets sida.
Överläggningen var härmed avslutad
(Beslut fattades under 11 §.)
Dokument
Beslut
Östersjön som särskilt känsligt havsområde (MJU6)
Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att så snart som möjligt hos FN:s sjöfartsorganisation IMO ansöka om att svenskt vatten i Östersjön ska få status som särskilt känsligt havsområde. Regeringen bör också påskynda arbetet inom Helcom för att även övriga länder i Östersjöregionen ska kunna få sina vatten klassade som särskilt känsliga havsområden. Arbetet med att analysera behovet av och utarbeta förslag till de skyddsåtgärder som klassningen medger bör prioriteras. Helcom är en särskild kommission med säte i Helsingfors, som bl.a har till uppgift att se till att Östersjökonventionen följs och att främja förslag till skydd för Östersjön när det gäller miljöfrågor.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till motioner beträffande ansökan om att svenskt vatten i Östersjön skall få status som särskilt känsligt havsområde. Delvis bifall till motioner om övriga Östersjöländers ansökan om att få sina vatten i Östersjön klassificerade som särskilt känsligt havsområde.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag