Planfrågor m.m.
Debatt om förslag 12 mars 2003
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenMargareta Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (Fp)
- Hoppa till i videospelarenDan Kihlström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenMargareta Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenMargareta Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (Fp)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (Fp)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenJörgen Johansson (C)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenJörgen Johansson (C)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenJörgen Johansson (C)
- Hoppa till i videospelarenHelena Hillar Rosenqvist (Mp)
- Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (Fp)
- Hoppa till i videospelarenHelena Hillar Rosenqvist (Mp)
- Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (Fp)
- Hoppa till i videospelarenHelena Hillar Rosenqvist (Mp)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenLars Tysklind (Fp)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenDan Kihlström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenDan Kihlström (Kd)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenMargareta Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenMargareta Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenSten Lundström (V)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Sandberg (S)
- Hoppa till i videospelarenBarbro Feltzing (Mp)
- Hoppa till i videospelarenRigmor Stenmark (C)
Protokoll från debatten
Anföranden: 39
Anf. 145 Margareta Pålsson (M)
Fru talman! Sverige hade i fjol västvärldens lägsta
byggande. Det förefaller som om det låga byggandet
blir ännu lägre i år. Katastrof är visserligen ett starkt
ord, men det är just det ordet som ska användas om
bristen på bostadsbyggande i vårt land. Det lilla som
byggs är villor och kategoribostäder medan vanliga
hyreslägenheter fortfarande lyser med sin frånvaro.
Regeringen bär ansvaret, och måste snart ta detsam-
ma.
Vi moderater har i flera år motionerat om olika
sätt för att få fart på byggandet. Ett sätt är att förkorta
överklagningstiderna på bygglovsärendena. Genom
att föra över en del ärenden från regeringen till de
allmänna förvaltningsdomstolarna hoppas vi på en
snabbare handläggning. I den proposition som be-
handlas i betänkandet i dag går regeringen oss delvis
till mötes, och därför instämmer vi i majoritetens
behandling av den. Naturligtvis är det inte tillräckligt,
men det är ett litet stycke på rätt väg.
Men, fru talman, det finns annat i betänkandet
som vi kritiserar och därför reserverar oss mot.
Vi står bakom reservationerna 4, 8 och 9 men vi
yrkar bifall endast till reservation 4. Den tituleras
Handelsändamålet i detaljplan och beskriver hur vi
moderater vill använda det kommunala planmonopo-
let för att bland annat få billigare livsmedel till våra
medborgare.
Regeringen Bildt genomförde några förändringar i
lagstiftningen. Ett huvudskäl var att slå vakt om goda
förutsättningar för en sund konkurrens. Kommunerna
fick inte längre särskilja detalj- och partihandel och
inte heller villkora ett H i planen med att livsmedel
inte fick säljas där. Tyvärr gjorde den nuvarande
regeringen 1977 en olycklig återställare. Den regle-
ringen leder nu till försämrad konkurrens och därmed
högre priser för konsumenterna. Vår syn bekräftades
nyligen i Konkurrensverkets rapport Kan kommuner-
na pressa priserna?
Vi vill nu ta bort möjligheten att reglera handel-
sändamålet i detaljplanen.
Vi vill förenkla planprocesser och nybyggnads-
regler.
Vi vill förändra i PBL.
Vi moderater har en idé beträffande kommunala
servicezoner som vi vill ha utredd. Det finns en brist i
det kommunala planmonopolet som ger effekt på
kommunens skyldigheter att bistå invånarna med
service. När ett område är detaljplanerat måste kom-
munen ge samma service till människorna i det områ-
det som till alla andra boende i kommunen. Därför
låter kommunerna ibland bli att detaljplanera vissa
områden. De är rädda att det blir alldeles för dyrt att
ge service i just det området. Men tänk om jag skulle
vilja bo i en speciell glesbygd, och tänk om jag ac-
cepterar en lägre servicegrad om jag bara får tillstånd
att bygga där! Då kunde ju kommunen och jag kom-
ma överens om det. Eller rättare sagt: Genom en
indelning i så kallade servicezoner kan man möjlig-
göra för människor att bygga ett hus utanför detalj-
planerat område och kommunen kan ändå slippa stora
utgifter i form av viss kommunal service.
Slutligen har vi en viktig reservation i vilken vi
slår vakt om det kommunala planmonopolet. Det är
inte rimligt, enligt moderat ideologi, att en kommunal
fullmäktigeförsamling säger ja till en etablering av en
stormarknad och att Boverket och länsstyrelsen sedan
säger nej till samma etablering på grund av ett över-
klagande. Vi anser att staten endast ska kunna upphä-
va planen om den strider mot uttalade riksintressen.
Fru talman! Jag yrkar bifall till reservation nr 4,
men jag står även bakom reservationerna 8 och 9.
Anf. 146 Lars Tysklind (Fp)
Fru talman! Här behandlar vi nu bostadsutskottets
betänkande nr 4. Det handlar om planfrågor. Jag
börjar med att yrka bifall till reservation nr 4. Det är
den enda reservation som Folkpartiet har fogat till
betänkandet, men det betyder inte att vi är nöjda med
tillvaron och inte kräver några förändringar i övrigt.
Bakgrunden till betänkandet är starkt kopplat till
det som vi diskuterade i förra veckan, när det gällde
byggfrågor. Båda är i hög grad kopplade till den
översyn av PBL som nu sker i den så kallade PBL-
kommittén. Det finns många frågor som vi har valt att
låta kommittén titta på.
Vi har klargjort vår syn på detta i ett särskilt ytt-
rande som vi har skrivit gemensamt med övriga bor-
gerliga partier. Med risk för att bli tjatig kan jag uttala
att vi utgår ifrån att vi ska få ett förenklat regelverk.
Vi kan lova att vi kommer att bevaka frågan, och vi
återkommer om inte resultatet blir ett förenklat regel-
verk.
Fru talman! En viktig del i betänkandet handlar
om utskottets ställningstagande till regeringens pro-
position om vissa överklaganden enligt plan- och
bygglagen. Vi i Folkpartiet ställer oss bakom försla-
get, då det är ett steg i rätt riktning. Men vi vill åter-
igen framhålla vikten av PBL-kommitténs fortsatta
översyn av instansordningen och överklagandepro-
cessen i dess helhet.
Det kan inte vara rimligt att projekt fördröjs i flera
år på grund av överklaganden. Vi är övertygade om
att ytterligare åtgärder kan vidtas utan att rättssäker-
heten för den skull äventyras. Bland annat torde man
kunna ställa krav på skyldigheten att behandla ett
ärende inom en viss tidsrymd.
Det kom en ESO-rapport i går, som Hans Lind på
KTH har skrivit. Den heter Bostadsbyggandets hin-
derbana - ett träffande namn i sig! I rapporten stöds
uppfattningen att en långdragen och svårförutsägbar
kommunal planeringsprocess är en av orsakerna till
lågt bostadsbyggande. Där tar man också fram att just
överklagandeprocessen är en viktig del i detta.
Folkpartiet har som sagt bara en reservation, men
den rör en principiellt viktig sak. Vi yrkar i reserva-
tion 4 på att bestämmelserna i plan- och bygglagen
som möjliggör en reglering av handelsändamålet i
detaljplan snarast tas bort som ett led i arbetet med att
förenkla planprocesser och nybyggnadsregler.
Skälet är att vår utgångspunkt är att den enskilda
konsumenten genom sina val styr etableringar av
olika typ av handel.
Den förändring som har skett inom dagligvaru-
handeln beror på många faktorer i samhällsutveck-
lingen. Att försöka styra denna utveckling med nuva-
rande regelverk leder endast till försämrad konkur-
rens och, som en följd, högre konsumentpriser.
Det är, precis som Margareta sade här förut, det
som Konkurrensverket har kommit fram till i sin
rapport, som heter Kan kommunerna pressa priser-
na? Så sent som i fredags kunde man även i Göte-
borgs-Posten läsa om en jämförelse mellan 15 olika
länder i Europa. Sverige var en av de dyrare när det
gäller priser, och Norge var dyrast. Men Grekland var
billigast - det kan vara intressant att veta eftersom
Grekland ofta tas som exempel på hur euron har
drabbat Europa.
Återigen är det inte brist på lagstiftning som är
problemet. Vi måste ändock ha förtroende för våra
kommunpolitiker i det här fallet och för att de kan
göra de riktiga bedömningarna när det gäller etable-
ring av handel.
Det går dessutom inte att påvisa att externa han-
delsetableringar påtagligt har försämrat hushållens
tillgänglighet till dagligvaror. Trots allt har konsu-
menterna dragit sitt strå till stacken genom sina val att
handla i dessa områden och prioritera lägre priser.
Utskottsmajoriteten har påpekat att en förutsätt-
ning för att utnyttja dagens möjligheter att styra han-
delsändamål kräver särskilda skäl. Men det lämnar ett
utrymme för godtycke. Det skulle vara bra om någon
kunde utveckla vad man menar med särskilda skäl.
Det står även att man ska ta konkurrensintresset på
allvar. Det är egentligen väldigt luddigt skrivet. Det
måste gälla olika på olika platser och vid olika till-
fällen.
I det här betänkandet står det också en del om
mobiltelefonmaster och kraftledningar i förhållande
till bostäder. Vi i Folkpartiet tycker att det är väldigt
viktigt att ta människors oro på allvar och ha respekt
för detta. Det är också viktigt att ha respekt för att
kunskapen är väldigt ofullständig inom området. Vi i
Folkpartiet delar utskottets uppfattning att kommu-
nerna har ett stort ansvar här att utifrån gällande re-
gelverk, där även försiktighetsprincipen som efterly-
ses i några reservationer ingår, planera bostäder så att
de inte hamnar i områden med hög elektromagnetisk
strålning. Detta gäller ju åt båda hållen. Man behöver
inte bygga master bland bostäder och bostäder bland
master. Kommunerna måste ha ett kunskapsstöd, och
här måste regeringen ta sitt ansvar. I ett annat sam-
manhang har Folkpartiet lagt fram ett förslag om en
kommission för att få en samlad bild av kunskapslä-
get. Där har man också krävt stöd till forskningen
inom området.
Vi har även ett särskilt yttrande som gäller grö-
nområden och bullerproblem. Där lyfter vi fram de
grönområden som finns i tätt exploaterade områden.
Vi säger att det är mycket viktigt att få dem skyddade
på något sätt. Bullerproblematiken är ju vida känd,
framför allt när det gäller trafiken.
Men i och med att det pågår så mycket utred-
ningsarbete om detta har vi ändå valt att inte reserve-
ra oss här. Vi förväntar oss att det kommer fram lös-
ningar eller i alla fall förslag till lösningar. Om det
inte gör det får vi återkomma i ärendet och lägga fram
egna förslag.
Anf. 147 Dan Kihlström (Kd)
Fru talman! Precis som har sagts förut behandlas
regeringens proposition Vissa överklaganden enligt
plan- och bygglagen i det här betänkandet samt ett
stort antal motioner från förra höstens allmänna mo-
tionstid. Vi kristdemokrater står bakom fem reserva-
tioner, men jag begränsar mig till att yrka bifall till
reservation nr 2.
Jag vill kort redogöra för motiven för några av re-
servationerna. Låt mig dock först säga några ord om
propositionen.
Precis som det står i betänkandet har det inte
väckts någon motion med anledning av propositio-
nen. Vi kristdemokrater motionerade dock i den här
frågan redan i höstas. Vårt motionskrav har tillgodo-
setts genom det regeringsförslag som vi nu behandlar
här i dag.
Plan- och byggprocessen måste effektiviseras.
Överklagandeskedet svarar i genomsnitt för 20 % av
tidsåtgången i planprocessen. Det är framför allt rege-
ringens prövning som tenderar att dra ut på tiden. I
betänkandet kan vi läsa att det handlar om närmare
200 ärenden per år som är aktuella för överväganden.
Det är naturligtvis orimligt både för den enskilde och
för regeringen. Det är därför bra att de flesta av dessa
ärenden nu kommer att föras över till de allmänna
förvaltningsdomstolarna. Det är något som vi alltså är
överens om här i dag.
Fru talman! I det här betänkandet verkar det fin-
nas en patentlösning på alla motionsförslag. I de
flesta fall hänvisar nämligen majoriteten i utskottet
till PBL-kommitténs pågående arbete med översynen
av plan- och bygglagen. Vi må komma med förslag
om att vidta åtgärder mot buller, om brottsförebyg-
gande åtgärder, om åtgärder vid översvämningsrisker
eller handelsetableringar så blir svaret att PBL-
kommittén har med detta i sitt direktiv. En reflexion
man kan göra i det sammanhanget är om de inte fått
alldeles för mycket att titta på i den här utredningen.
En av de kristdemokratiska reservationerna rör
grönområden med mera. Detta med grönområden är
mångfacetterat, men i den kristdemokratiska reserva-
tionen har vi siktat in oss på ytor att röra sig på. Inte
minst under det senaste året har det förekommit en
levande debatt om till exempel idrott och rörelse,
särskilt om hur viktigt det är att alla barn och ungdo-
mar kan röra på sig. Den frågan gäller väl för all del
oss alla.
Under senare år har det byggts bostadsområden
där det inte finns några möjligheter till spontanidrott i
närmiljön. Det är viktigt att det ges möjligheter till
fysisk aktivitet. Jag kommer med glädje ihåg min
egen barndom och den lite större gräsmatta som fanns
utanför det hyreshus där vi bodde. Det var bara att
hoppa i fotbollsskorna och samla ihop gänget för en
spontan match. Vi hade inga riktiga fotbollsmål, men
det gick bra ändå. Rörelse blev det.
När jag tänker tillbaka på detta tror jag att det i
mångt och mycket handlade om just tillgängligheten.
Breddidrotten bidrar till människors välbefinnande på
många sätt, men för att breddidrotten ska kunna fro-
das krävs närhet till områden för spontan aktivitet.
Precis som vi skriver i reservationen är det inte ac-
ceptabelt att, som sker i dag, bostadsområden plane-
ras utan att grönområden integreras redan på plane-
ringsstadiet. Vi anser att regeringen ska återkomma
med ett förslag på hur plan- och bygglagen ska kunna
garantera att aktivitetsområden faktiskt finns i samtli-
ga bostadsområden.
En annan reservation handlar om brottsförebyg-
gande planering. Vi anser bland annat att Boverket
ska få i uppdrag att utarbeta riktlinjer för bebyggel-
seinriktade hinder mot brott. Det är viktigt att planera
bostadsområden så att de motverkar kriminalitet. Det
går att skapa ökad trygghet i bostadsområdena om
man planerar varma och välkomnande miljöer. Det är
också viktigt att de boende själva får möjlighet att
medverka i genomförandet. Det finns behov av tydli-
gare riktlinjer för kommunerna och bostadsmarkna-
dens aktörer att arbeta aktivt utifrån.
I utskottets ställningstagande till vår motion anges
en lång lista på initiativ i den här frågan. Lokala initi-
ativ, skrifter, goda exempel, konferenser, avhandling-
ar med mera nämns där. Egentligen tar man upp all-
ting utom att samla detta i just riktlinjer från Bover-
ket, vilket vi tycker vore det naturligaste. Därför finns
det en kristdemokratisk reservation på det här områ-
det.
Anf. 148 Sten Lundström (V)
Fru talman! Jag ska i huvudsak koncentrera mitt
anförande till etablering av externa köpcentrum. Jag
yrkar därmed också bifall till vår reservation nr 6
under punkt 6.
I Skåne har vi fått uppleva vad de här etablering-
arna innebär och vilka negativa, och även i viss mån
positiva, effekter de har fått på flera områden inom
länet. Vi kan konstatera att de negativa effekterna
klart överväger. I det här anförandet vill jag peka på
några av dem.
Den fysiska planeringen är avgörande för att ska-
pa förutsättningar för en hållbar konsumtion och en
hållbar livsstil. Inte minst i valet av transportsätt
spelar den fysiska planeringen en mycket stor roll. I
miljöpropositionen fastlås under målet god bebyggd
miljö: "Senast år 2010 skall fysisk planering och
samhällsbyggande grundas på program och strategier
för hur ett varierat utbud av bostäder, arbetsplatser,
service och kultur kan åstadkommas så att bilanvänd-
ningen kan minska och förutsättningarna för miljöan-
passade och resurssnåla transporter förbättras."
Detta är en bra utgångspunkt för den fysiska pla-
neringen, men den svenska dagligvaruhandeln för-
ändras i snabb takt och blir faktiskt alltmer inriktad
på bilburna kunder. De externa handelscentrumen
kräver oftast utbyggnad av vägar från tätorten och till
etableringsorten. Samhället får dyra underhållskost-
nader för att upprätthålla tillgängligheten för kunder-
na. I takt med den ökade utbyggnaden går det tättbe-
byggda samhällets fördelar ur miljösynpunkt, den att
man har ett stort kundunderlag på en begränsad yta
och därmed också begränsade behov av transporter,
förlorad.
Fru talman! Utöver miljöpåverkan kan vi se en
rad andra negativa effekter av de här etableringarna.
Oftast påverkas även handeln i stadskärnorna. Det
som var normalutbud förr ersätts ganska ofta av dyra
specialbutiker som har en inriktning på mycket köp-
starka kundgrupper.
Men något som är än värre och som vi kan se
runtom i de större städerna är hur serviceutbudet i
ytterområdena utarmas. Där bor framför allt de män-
niskor som inte har tillgång till egen bil. Eller med
andra ord: De grupper som har störst behov av de
lägre priserna får inte tillgång till dessa.
Det som vid en ytlig betraktelse skulle vara den
största fördelen med den här etableringen - lägre
priser och generösa öppethållandetider - kommer
bara de köpstarka bilburna konsumenterna till godo.
Effekterna för andra konsumenter blir raka motsatsen.
Det innebär försämrad service, minskat utbud och
högre priser.
Jag tror inte att det som jag säger är särskilt kon-
troversiellt eller något nytt. Tvärtom tror jag att de
här kunskaperna är ganska självklara för de flesta av
oss. Man kan då undra varför det ser ut på det här
sättet. Jag tror att det finns en rad skäl till det.
Det första är, som någon tidigare sade, att han-
delns utveckling går mycket snabbt. Jag tror att
kommunpolitiker och planerare många gånger inte
riktigt har möjlighet att förutse vad som händer.
Kommunerna styrs dessutom oftast av förhoppningar
i stället för av ordentliga konsekvensanalyser - för-
hoppningar om nya arbetstillfällen och ökade skat-
teintäkter till kommunen i kombination med så kalla-
de dynamiska effekter. Det är en påtaglig risk att
effekterna blir precis de motsatta, i alla fall när det
gäller skatteintäkter av arbetstillfällen.
Idén om stormarknaden är att med låga priser
hålla en hög omsättning och att genom låg personal-
täthet hålla kostnaderna nere. Den handel som slås ut
av de här etableringarna är ofta småföretag med hög
personaltäthet, och den totala summan av arbetstill-
fällen i regionen sjunker med automatik.
Dessutom tror jag att det är så att många planerare
eller politiker är rädda för att hämma den så kallade
fria konkurrensen, som vi här har hört talas om, och
glömmer bort att man slår undan förutsättningar för
en rad andra former av konkurrens. Saknar man till-
gång till startkapital kan man inte konkurrera om den
billiga marken och de stora etableringarna och i för-
längningen inte heller om de bilburna kunderna, som
oftast är de köpstarka kunderna.
Detta betyder att genom att vissa företag ges till-
gång till billig mark och goda parkeringsmöjligheter
snedvrids konkurrensen gentemot dem som saknar
möjligheter att konkurrera på det här området.
Ytterligare används ofta det kommunala planmo-
nopolet som ett skäl för att anta dåliga och otillräck-
ligt analyserade planer, naturligtvis bland annat uti-
från svårigheterna att göra upp just sådana här planer.
När man från borgerligt håll hävdar det kommunala
självstyrets rätt att planera och bygga som man själv
vill tar man inte hänsyn till grannkommunerna och till
regionerna, och man tar inte heller hänsyn till den
höjda miljöbelastning som den ökade trafiken med-
för.
Dessutom måste också länsstyrelserna kritiseras
för sin alltför passiva hållning när det gäller deras
alltför passiva roll som samordnare av mellankom-
munala, regionala och nationella intressen.
Fru talman! Som tidigare konstaterats avser stora
delar av det här betänkandet frågor som redan utreds.
Också frågan om externa köpcenter tillhör PBL-
kommitténs ansvarsområde. Jag kan ändå konstatera
att man i det här betänkandet föregriper PBL-
kommitténs förslag när det gäller insatsordningen.
Jag tror att vi även i det här fallet borde föregripa
PBL-kommittén och införa ett tillfälligt stopp, ett så
kallat moratorium, för utbyggnad av externa köpcen-
ter.
När det gäller regeringens proposition i den del
som handlar om insatsordningen vill jag bara höja ett
varnande finger. Många gånger är det inte problemet
med de många insatsordningarna utan snarare varje
myndighets långsamhet i processen som spelar in.
Om vi väljer att ge för få möjligheter för människor
att överklaga för att få sin rätt prövad, drar vi också
delvis undan den demokratiska rättighet som vi som
samhällsmedborgare har att vara med om att forma
det samhälle som vi lever i.
Vi har i betänkandet ytterligare en reservation,
som handlar om utsättandet av master, bland annat
3 G-master. Vi hade för en och en halv vecka sedan
en debatt om detta, och jag tror inte att det finns nå-
gon störra anledning att upprepa den debatten. Det
som vi vill åstadkomma med vår reservation är "bara"
att regeringen fastslår innebörden av försiktighets-
principen, så att bland annat kommuner som Trelle-
borgs kommun, som nu säger nej till all utbyggnad,
kan få en vägledning om vad som är rimligt, vad som
är lagom avstånd och vad en bra försiktighetsprincip
är.
Anf. 149 Margareta Pålsson (M)
Herr talman! Sten Lundström och jag bor i samma
län, men det skulle man inte utan vidare tro när man
hör honom tala om stormarknaderna. Han säger att de
konsumenter som åker till de externa köpcentren är
de köpstarka bilburna konsumenterna. Jag är helt
säker på att många av Sten Lundströms väljare med
tacksamhet åker till dessa affärer, för det är där som
de kan få billigare livsmedel och billigare andra va-
ror. Det borde vara en uppgift för oss politiker att
bana väg för att våra medborgare kan få ut mer för
sina pengar.
Det sker en omstrukturering av handeln som inte
bara har att göra med de externa köpcentren. När jag
var barn, vilket är ett tag sedan, fanns det massor av
småaffärer i varenda liten håla som hade kanske
500-1 000 invånare. Där kunde finnas 20-30 affärer.
De har försvunnit, men inte på grund av att man
byggde stormarknader. De försvann ändå eftersom
handeln omstrukturerades. Jag är helt övertygad om
att våra medborgare vill ha kvar de externa handels-
centren.
Anf. 150 Sten Lundström (V)
Herr talman! För det första kan jag konstatera att
jag varken i min reservation eller i mitt anförande har
hävdat att vi ska lägga ned några externa köpcenter.
Jag har hävdat att vi ska sätta stopp för utbyggnaden
av fler fram till dess att vi har ett ordentligt plane-
ringsunderlag och hoppas att PBL-kommittén ska
kunna ta upp de här frågorna.
Vi har helt olika verklighetsbilder. Jag är uppvux-
en i Malmö, och jag kan konstatera att det i Malmös
innerstad i stort sett inte finns några livsmedelsaffärer
kvar. Det är därför inte möjligt för barnfamiljer att
leva i det mest tättbebyggda området i Malmö utan
tillgång till bil. Man måste ha en bil för att handla
livsmedel.
Jag kan konstatera att Landskrona kommun har
utarmats på ganska mycket av den service som bland
annat de grupper av kvinnor som saknar tillgång till
egen bil skulle behöva för att kunna göra sina dagliga
inköp. Visserligen ömmar Moderaterna väldigt starkt
om bilen och rätten att med den förflytta sig hursom-
helst, men vi har trots allt satt upp en del mål både
nationellt och internationellt för att minska miljöbe-
lastningen på grund av CO2-halten.
Att lägga hela satsningen på den grupp av konsu-
menter som har tillgång till egen bil och därmed ock-
så till köpcentren innebär en ökad miljöbelastning
som inte är rimlig.
Jag ser också i sådana områden som det där jag
själv bor, ett ytterområde i Malmö, att det inte finns
något kvar av livsmedelhandeln. I Boverkets rapport
Handeln i planering konstaterar man att detta kanske
är den allra största effekten av etableringen av externa
köpcentrer.
Anf. 151 Margareta Pålsson (M)
Herr talman! Det är sant att Moderaterna är bilis-
ternas kanske bästa vän. Det innebär inte att vi vill att
man ska köra bil ännu mer eller att CO2-utsläppen ska
utökas. Tvärtom är det bra att det med modern teknik
blir allt mindre utsläpp.
Vi vet dock att många i det här landet bor i gles-
bygd. Många klarar inte de dagliga inköpen till ex-
empel av livsmedel utan tillgång till en bil, och
många klarar inte att komma till arbetet utan tillgång
till bil. Därför värnar vi om rätten att köra bil.
Anf. 152 Sten Lundström (V)
Herr talman! Det är naturligtvis inte så att gles-
bygdens folk har någon större glädje av de externa
köpcentren, för dessa bygger inte på glesbygdskon-
sumenterna. De externa köpcentren byggs ju framför
allt för storstädernas konsumentgrupper. Det finns
mycket få stora externa köpcenter etablerade i en
typisk glesbygd. De etableras i huvudsak i närheten
av befolkningstäta områden. De måste ha det kun-
dunderlag som finns där för att klara sig.
Jag kan bara konstatera att de riktigt stora förlo-
rarna är invånarna i de perifera områdena och i de
mindre orterna inom storstadsområdena. De tappar all
service och blir helt utlämnade till de externa köp-
centren för att klara sin dagligvaruhandel.
Jag kan konstatera att det inte hjälper hur mycket
man än förväntar sig att tekniken i bilarna ska bli
bättre. Behovet av transporter för att klara det dagliga
livet har ökat, vilket innebär att utsläppen av CO2
ökar, vilket i sin tur innebär att våra möjligheter att
klara klimatmålen minskar. Det är viktigt att alla
partier i riksdagen tar detta på allvar. Det handlar om
vilket jordklot vi vill lämna över till nästa generation.
Anf. 153 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag är lite förvånad över den bild
som Sten Lundström ger av den kommunala plane-
ringen, det vill säga att kommunerna är mer eller
mindre ansvarslösa. Jag känner inte alls igen den
bilden. Jag hoppas att de flesta kommunerna väger in
dessa intressen.
Det är precis som när vi diskuterade i förra veck-
an, nämligen att Vänsterpartiet och Folkpartiet skiljer
sig på den punkten att Vänsterpartiet tror att problem
löses genom att föra in nya regler i plan- och byggla-
gen. Vi tror snarare på motsatsen.
Jag kan ställa en enkel fråga: Tror Sten Lund-
ström att det är handeln som styr kunden eller kunden
som styr handeln?
Anf. 154 Sten Lundström (V)
Herr talman! Det är aldrig lätt med filosofiska
frågor!
Om jag har en affär nära mig, där jag har tillgång
till den service jag behöver, är det den affären jag
väljer. Men om handlaren väljer att etablera sig i ett
helt annat område, eller andra handlare väljer att
konkurrera ut den handlare jag handlar hos, är det inte
mitt val längre. Så är det.
Visst, Vänsterpartiet tror i allra högsta grad på
samhällsplanering. Vi tror att det är ganska viktigt att
vi inte tillåter något slags anarkistisk uppbyggnad av
våra samhällen där politiker eller demokratin - det är
vad det handlar om - inte kan vara med och forma de
samhällen vi vill leva i. Om Lars Tysklind menar att
Folkpartiets syn på samhällsbyggnad är att vi inte ska
ha de demokratiska instansernas möjlighet att vara
med och forma bostäder, forma hur vi lever, forma
hur service och annat ska vara tillgängligt för alla,
står vi mycket långt från varandra.
Anf. 155 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Det här kanske blev lite långt. Det är
klart vi tror på samhällsplanering. Dessutom är plan-
och bygglagen en av de mer demokratiska lagstift-
ningar som finns med samråd med medborgarna och
så vidare. Att det därmed finns regler i PBL för att
styra ditten och datten är inte riktigt samma sak.
Det är enkelt att säga att om affären finns kvar
handlar man där. Jag har som boende i glesbygd erfa-
renheten att även där det finns lanthandlare väljer
kunden bort dessa affärer på grund av priser och så
vidare. Kunden är inte så vansinnigt köptrogen när
det gäller. Sanningen är inte riktigt så enkel som Sten
Lundström säger.
Anf. 156 Sten Lundström (V)
Herr talman! För att hindra att utvecklingen fort-
sätter vill vi införa ett tillfälligt moratorium för ut-
byggnaden av externa köpcentrum. Det är vad vår
reservation går ut på. Vi vill uppnå att inte ytterligare
förstärka den utveckling som har pågått under ganska
lång tid.
Vi vill se till att det finns en förutsättning för äldre
människor utan körkort eller utan bil, och den ensam-
stående kvinnan som inte har råd med bil, ska kunna
bo, handla och leva något så när rimligt och inte
tvingas till de få affärer som är kvar med sämre utbud
och högre priser. Vi vill också stoppa onödig trafik
och därmed onödiga utsläpp av CO2 och minska bi-
dragen till växthuseffekten. Det finns många skäl för
Folkpartiet att tänka om i frågan.
Det gläder mig att Lars Tysklind inte menade ett
närmast anarkistiskt samhällsbyggande utan föredrog
ett samhällsplanerande som bygger på att vi ska ta till
vara alla människors möjligheter att leva och verka i
ett samhälle.
Anf. 157 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! I diskussionen om planfrågor ham-
nar givetvis PBL i fokus i fråga efter fråga. Trots att
en utredning har tillsatts och håller på med sitt arbete
är det ändå angeläget att belysa vissa frågeställningar
som aktualiseras i motionsform men som senare
kommer att beslutas i samband med att man i PBL-
utredningen lägger fram sitt förslag.
Vi kan konstatera att PBL främst är en exploate-
ringslagstiftning. Lagen hanterar befintlig bebyggelse
på ett ologiskt och smalt sätt. Det måste ändras på,
och flexibiliteten i planarbetet måste ökas efter över-
synen.
Alltför ofta hanterar kommunerna i dag planpro-
cessen i befintlig bebyggelse så att etablering blir på
den plats där man räknar med att det blir minst kla-
gomål och risken för överklaganden inte finns. Det
innebär att det inte alltid är den rätta platsen man
väljer att bygga på. Det är givetvis inte bra.
En annan fråga som aktualiseras i det här sam-
manhanget är byggnation i form av kompletterings-
byggnader i kulturmiljöer. Ofta finns det i dessa om-
råden gamla planer som lägger en död hand över hela
stadskärnan. Här behöver man se över om planer
behövs i den omfattning som en gång i tiden ansågs
vara nödvändiga eller om gamla planer efter ett antal
år kan övergå till att vara områdesplaner. Jag vet att
frågan har aktualiserats i Boverket, och jag ser fram
emot en förenkling i den riktningen. Det skulle upp-
fylla kravet på flexibilitet som Centerpartiet framför i
en motion.
Planprocessen inom PBL anses vara en långdra-
gen och omständlig procedur. I vissa fall kan den vara
det, men jag tycker ändå att man måste betona att
mycket beror på hur marknads- och serviceinriktade
kommunerna är i arbetet. En översyn behöver göras i
det syftet, men det gäller också att ta hänsyn till all-
mänhetens möjligheter till rådrum i planprocessen.
Det är viktigt; det vi skapar är för många år framöver
karaktären på en hembygd.
Ett stort problem som har berörts tidigare i dis-
kussionen är överklaganden inom PBL. Här sker både
saköverklaganden, och här finns allmänna tyckande-
överklaganden och okynnesöverklaganden. Man
måste göra någonting åt detta. Vi har mycket att lära
från idrottsrörelsen.
Om ett pojklag, division 4-lag eller ett fotbollslag
i allsvenskan vill överklaga ett domslut i en match får
man i samband med protesten erlägga en avgift om
500 kr. Det innebär att en tröskel för överklagandet
har skapats. Okynnesöverklaganden försvinner. I
fotbollens värld betalas anmälningsavgiften tillbaka
om man vinner protesten. Det systemet är värt att
diskutera även på det här området. En uppstramning
på området är ett krav för att klara exploateringspro-
cessen på ett vettigt sätt i framtiden. Det är inte rim-
ligt att överklagandetider och så vidare ska fördröja
en plan med fem år innan spaden kan sättas i jorden. I
en överhettad region kanske skadan är mindre, men i
en landsbygdskommun kan ett sådant överklagande
och det tidsperspektivet leda till att exploateringen
faller.
Herr talman! Jag förväntar mig att de som gör
översynen av PBL tar till sig signalerna. Jag förut-
sätter också att man ser över integreringen av Agenda
21 i planen, i första hand i samband med arbetet med
översiktsplanen.
Vid byggnation i stadsområden ska restriktionerna
för att bygga på parkmark vara hårda. Om byggnation
trots allt sker ska planläggaren åläggas att kompense-
ra bortfallet av den gröna lungan. Vi har en Center-
partimotion i ärendet, men vi har inte för avsikt att
följa upp den nu. Vi ser fram emot att även den vävs
in i det kommande PBL-arbetet.
Det blir mycket av restriktioner i den här diskus-
sionen, men det är trots allt viktigt att betona att det
gäller att ständigt söka efter den rätta avvägningen av
var ansvaret ska ligga mellan stat och kommun.
Jag har stort förtroende för våra kommunpolitiker.
Jag ser det därför inte som lämpligt att vi lagstift-
ningsvägen går in och petar i detaljer som man på
lokal nivå hanterar bättre än vad vi gör här. Exempel
på det är etablering av handel och liknande. En aktiv
kommunal demokrati, tillsammans med en sund
marknadsekonomi och en stat som skapar spelplanen,
ger förmodligen de bästa resultaten. Vår uppgift är
alltså att kratta i manegen.
Mot den bakgrunden är det viktigt att betona att
alla krafter i samhället måste samverka för att skapa
den här goda boendemiljön. Brottsligheten är en så-
dan faktor, som vi med miljöns utformning måste
motverka. Breda samråd i planprocessen skapar för-
utsättningar för att uppnå det här målet.
Ett bostadsområdes utformning skulle vinna på de
boendes medverkan i planeringen. Ett område som
hamnar snett lägger grunden för segregation, som i
sin tur är en grogrund för kriminalitet. Medverkan,
delaktighet och förståelse för olika gruppers problem
lägger grunden för en mjukare samhällsplanering.
Jag konstaterar från min kommunala verksamhet
hemma i Arboga att fler kvinnor och en större social
medvetenhet i planeringsprocessen har skapat nya
dimensioner, som utan tvekan har tillfört samhälls-
planeringen mycket. Det mervärdet måste vi se som
ett positivt exempel och utveckla.
Bebyggelsemiljöns betydelse för att skapa ett mer
medmänskligt samhälle är underskattad och måste
upplyftas i den här samhällsplaneringen. Det är allti-
från grönytor till upplysta platser, en byggnation som
tilltalar ögat men också en miljö som stimulerar till
aktivitet.
Herr talman! Centerpartiet har en motion på det
här området, och det gäller brottsligheten. Den redo-
visas i reservation nr 10, som jag yrkar bifall till.
Vi har även fyra ytterligare reservationer. Som jag
ser det kommer de att kunna vävas in i det kommande
PBL-arbetet, och jag ser fram mot att de i det sam-
manhanget kommer att få en positiv hantering.
Anf. 158 Sten Lundström (V)
Herr talman! Jag är inte säker på att jag uppfatta-
de Jörgen Johansson helt rätt, men jag uppfattade det
så att han vill införa någon form av betalningssystem
för rätten att överklaga. Man skulle alltså få betala för
sig.
Det innebär trots allt, om jag har uppfattat det rätt,
en begränsning av den demokratiska rättigheten att
vara med och utforma samhället, bland annat vid
överprövningar. Det finns ju folk som inte har den
möjligheten, som inte vågar chansa därför att de kan
få fel. Det innebär att demokratin blir kvar för dem
som har råd att betala för sig. Jag kan inte tänka mig
att Centern egentligen har en sådan uppfattning.
Anf. 159 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Vad jag gör är att jag lyfter fram ett
diskussionsunderlag till den PBL-utredning som
sitter, för att de ska ta upp och överväga det här. Kan
vi ha den här typen av regler i pojklagsmatcher, alltså
i folkrörelserna, där cirka fem miljoner av svenska
folket är engagerade, är det också rimligt att vi kan ha
det i samband med överklagningar i planfrågor.
Det är alltså ett diskussionsinlägg i den komman-
de debatten inför PBL.
Anf. 160 Sten Lundström (V)
Herr talman! Jag kan konstatera att diskus-
sionsinlägg också visar på någon form av viljeinrikt-
ning. Det är en ganska häftig viljeinriktning om man
vill jämföra den demokratiska utvecklingen när det
gäller byggande och överklagande med pojklagsfot-
boll. Nog är det större demokratiska rättigheter som
folk i allmänhet borde ha, än samma regelverk som
gäller för pojklagsfotboll.
Anf. 161 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Någon form av tröskel bör vi ha i det
här sammanhanget. Det är inte rimligt att ha överkla-
gandetider som drar ut processen uppemot fem år. På
något sätt måste också det allmänna intresset hävdas.
Den nivå som jag pratar om, 500 kr, och möjligheten
att få det återbetalat om man skulle få gehör för sin
överklagan, tycker jag är rimlig i det här samman-
hanget. Onyttan är betydligt större.
Anf. 162 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Miljöpartiet har en hel del reserva-
tioner i det här betänkandet, men jag kommer inte att
prata om alla och kommer inte att yrka bifall till alla.
Jag står bakom alla mycket varmt, men jag kommer
att koncentrera mig på externhandeln. Det är en lite
speciell fråga, som jag månar starkt om.
Jag yrkar bifall endast till reservation nr 7 i detta
betänkande. Om den mot förmodan skulle falla i
voteringen i kammaren kommer jag att stödja reser-
vation nr 6. Det är ändå en bit på väg, och det handlar
om ett moratorium för etablering av externa stor-
marknader.
Barbro Feltzing kommer så småningom att prata
om lokalisering av mobiltelefonmaster och kraftled-
ningar.
Centerpartiet har en motion om grönområden som
vi stöder. Vi tycker att det området är oerhört väsent-
ligt. Tysta miljöer är en bristvara. Buller drabbas vi
av antingen vi vet det eller ej. Ibland hör vi det inte
men drabbas ändå.
Så var det frågan om externhandel.
I Sverige byggs fler externa köpcenter och stor-
marknader än i övriga Norden och de flesta EU-
länder. Det går väldigt fort. Trots det saknas en natio-
nell strategi för hur frågorna ska hanteras - eller kan-
ske just därför. Det kommunala plan- och byggmono-
polet styr. Samhällsförändringen ger sidoeffekter som
innebär ökat bilberoende och utestänger människor
som inte har bil från att besöka handeln. Sten Lund-
ström har utvecklat det väldigt bra tidigare.
Det som jag själv har erfarenhet av är att bo i ex-
trem glesbygd. Där hade vi tidigare väldigt många
glesbygdsbutiker, som fick stöd. Jag värnar mycket
om det kommunala självstyret, men här tycker jag att
det står sig helt slätt. De har ingenting att säga till om.
Man kan ge bidrag till glesbygdsbutiker för att de ska
leva vidare. Det lilla underlag som butiken har räcker
ofta inte till för att hålla den öppen. Men det kunde vi
göra på kommunal nivå. Men vi kan inte tvinga buti-
ken att vara kvar, och vi kan inte tvinga folk att
handla i den.
De som är hänvisade till den här typen av butiker
är naturligtvis de som inte har bil, frivilligt eller ofri-
villigt. Man kan ha blivit av med körkortet eller kan-
ske ännu inte har något körkort. Man kanske inte vill
köra bil. Men mat måste man ha. Frågan är om det i
fortsättningen är meningen att det kommunala själv-
styret ska inskränkas till att tillhandahålla färdtjänst
för de människor som själva vill ta sig till butiken.
Att något måste göras innan det är för sent fram-
går med klar tydlighet av en ganska nyligen genom-
förd undersökning av Svenska naturskyddsförening-
en. Det är 59 av landets 289 kommuner som har pla-
ner på etablering av ny externhandel eller vill utöka
dem som redan finns.
I direktiven för kommittén för översyn av plan-
och bygglagstiftningen står det:
"Det är vidare angeläget att beakta hur den fysiska
planeringen kan främja en socialt, kulturellt och eko-
nomiskt hållbar utveckling. En omsorgsfull planering
kan skapa förutsättningar för bl.a. goda sociala miljö-
er och en bebyggelsemiljö som bidrar till jämlika och
värdiga levnadsförhållanden för alla."
Jag antar att detta innebär även äldre och handi-
kappade, studenter, barn och övriga som är i behov av
mat varje dag.
Jag fortsätter att läsa vad som står i direktiven:
"Även insatser som underlättar vardagslivet, såsom
tillgång till service av olika slag, goda kommunika-
tioner och annan infrastruktur är av stor betydelse."
Detta ska PBL-kommittén syssla med. "Vårt behov
av kultur - i dess vidare bemärkelse - måste också
beaktas. Bebyggelsens kulturhistoriska, arkitektonis-
ka och konstnärliga värden skall tas till vara och
utvecklas."
Det är så mycket som tyder på att etablering av
stormarknader måste bromsas på ett eller annat vis.
De kommer till exempel i konflikt med de 15 mil-
jökvalitetsmålen som riksdagen har beslutat om,
främst det som gäller god bebyggd miljö.
Det finns visserligen ett generellt krav från 1996
på konsekvensanalyser i översiktsplaner och på mil-
jökonsekvensbeskrivningar för detaljplaner där man
misstänker att det blir en betydande påverkan på
miljö, hälsa och hushållning med mark, vatten och
andra resurser. Som många har påpekat ska vi lita på
att kommunerna själva kan ta ansvaret. Det råkar bara
vara så att det är flera kommuner inblandade. Man
kan inte se varje kommun för sig. Det är klart att
kommunpolitiker är kloka politiker - det var inte
länge sedan jag var en sådan själv - som gör bedöm-
ningar av vad som är bäst för deras kommun, men vi
vill införa en vetorätt för grannkommunen. Det be-
hövs ett ganska stort underlag. Det är inte alldeles
säkert att den egna kommunens invånare räcker som
underlag för en externhandel. Man vill gärna lägga
den i utkanten av en kommun så att den kan suga upp
även den andra kommunens invånare. Den andra
kommunen ska alltså ha vetorätt.
Skyldigheten att ta hänsyn till förhållanden i
grannkommunen finns faktiskt inskriven i plan- och
bygglagen. Jag hoppas att ingen vill ta bort den be-
stämmelsen även om man ska ändra nu. Vi vill skärpa
det och ha en vetorätt.
Moratorium var Sten inne på. Det finns faktiskt i
andra länder. Andra länder har kommit lite längre än
vad vi har gjort. Norge, Danmark och Finland har alla
en lagstiftning som i princip sätter stopp för etable-
ring av större köpcentrum utanför tätorter. I Tyskland
finns det men med luckor i lagen. Det är inte heltäck-
ande. I Frankrike är det intressant. Där krävs särskilt
tillstånd för kommersiell verksamhet även för en så
liten yta som 300 kvadratmeter. En möjlighet för
större livsmedelshallar att få tillstånd är att man lovar
att etablera en mindre butik i ett bostadsområde. Det
tycker jag är en sak som man borde pröva. Då ska de
kunna tillhandahålla varor till samma pris i den lilla
butiken som i den stora hallen. Det tycker jag att man
kan testa. I Sverige växer detta utan att man försöker
reglera det. Det tycker vi inte är så bra. Det sker just
när en översyn av PBL ska påbörjas. Under den tiden
vill vi absolut ha ett moratorium.
Nu börjar herr talman att humma. Jag inser att jag
får sluta. Nu har jag nog sagt det som är värt att säga.
Anf. 163 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Då får väl jag också bli kortfattad.
Helena Hillar Rosenqvist talar om en nationell
strategi. Från Folkpartiets sida är vi inte helt säkra på
att det är en lyckad väg att gå att skapa en nationell
strategi kring externa etableringar. Riksdagens upp-
gift är att skapa förutsättningar och regelverk. Sedan
får det avgöras lokalt. Det har sagts av flera här att vi
har en stor tilltro till de lokala politikerna.
Jag var med på en konferens en gång där man från
handelshåll sade att det inte fungerade med större
livsmedelsaffärer i centrum som skulle ge lägre pri-
ser. Det är klart att det är många som inte har bil och
kommunen har ett ansvar för att varuförsörjningen
fungerar. Men många flerbarnsfamiljer och andra
handlar ju på det sättet, och det är inga köpstarka
grupper vi talar om.
Anf. 164 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Nej, och jag inser också att det finns
människor som inte har bil men behov av billiga
varor. Jag säger ju det. När jag blir gammal vill jag
kunna ta mig till en butik som inte skinnar mig totalt.
Jag vill ha rullatoravstånd till affären. Om jag blir
handikappad vill jag inte bli onödigt beroende av
andra. Som student hade jag absolut behov av att
handla billigt. Det är inte fråga om det. Det är vi
absolut eniga om. Men det är de externa etableringar-
na som gör att det blir så dyrt att handla inne i staden
- eller i bostadsområden. Jag ska inte säga att det
bara handlar om staden. En stad har sina speciella
problem. Många städer klarar av detta rätt så bra
genom att reglera och se till att man inte får externa
köpcentrum. Det är för att man vill ha affärer och
tillgång till dagligvaruhandel även där folk bor.
Anf. 165 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Centrumhandel har nu funnits gans-
ka länge. Prisnivåerna sjönk först när de större etable-
ringarna kom till stånd. Centrumhandeln kan inte
nischa in sig på samma sak. Den får ha andra ut-
gångspunkter och konkurrera med andra medel än
just priset.
Helena Hillar Rosenqvist säger också att man
skulle ha ett veto från grannkommunernas sida. Det
finns ju egentligen. Det är en moderatmotion, tror jag,
som tar upp detta. En av de anledningar som länssty-
relsen har att upphäva en kommunal plan är att man
har bristande kommunal samordning. Det vore en
orimlig sits om man skulle kunna hålla på och sätta
stopp för varandra i ett enda virrvarr framåt. Jag tror
att ni ska tänka över den idén.
Anf. 166 Helena Hillar Rosenqvist (Mp)
Herr talman! Det är en ganska bra idé. Vi är na-
turligtvis inte överens. Det är helt klart. Det lokala
näringslivet utarmas. Det vet Lars Tysklind mycket
väl. Det är stadskärnorna som berövas sitt utbud av
småbutiker och specialaffärer. Det är ingen lycklig
utveckling som detta har fått. Det behöver göras nå-
gonting. Under tiden ska vi ha ett moratorium.
Anf. 167 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! Kamrater i bostadsutskottet, åhörare
och alla andra! I bostadsutskottets betänkande nr 4
behandlas regeringens proposition 2002/03:37 Vissa
överklaganden enligt plan- och bygglagen. I betän-
kandet behandlas också motioner från den allmänna
motionstiden 2002 om olika kommunala planfrågor.
Inga motioner har väckts med anledning av regering-
ens proposition.
Jag yrkar redan nu att riksdagen antar propositio-
nens lagförslag och avslår alla motioner.
Nu ska ni lyssna väldigt noga så vi slipper replik-
skiftena och kanske blir färdiga till kl. 18.
I propositionen föreslår regeringen att instansord-
ningen för vissa överklaganden enligt plan- och
bygglagen ändras. Det innebär att några av de bygg-
lovsärenden som är av förvaltningskaraktär och i dag
prövas av regeringen förs över till de allmänna för-
valtningsdomstolarna. Förändringen föreslås träda i
kraft den 1 juli 2003. Prövning av överklagade detalj-
planer däremot avgörs också i fortsättningen av rege-
ringen.
De ärenden som nu föreslås flyttas från regeringen
avser bygglov eller förhandsbesked inom område som
inte omfattas av detaljplan. De handlar också om
överklaganden som gäller bland annat rivningslov
och marklov samt anstånd med avgörande om lov.
Detta sker i avvaktan på den vidare översyn av plan-
och bygglagen som den parlamentariskt sammansatta
PBL-kommittén ska göra.
PBL-kommitténs förslag ska främja en långsiktig
och hållbar utveckling genom att samordna bestäm-
melserna i plan- och bygglagen, miljöbalken och
andra aktuella lagar. Kommittén har också i uppdrag
att behandla frågor om regional samverkan, översikt-
lig planering, detaljplaner, kvalitet och hållbarhet i
byggande och förvaltning med flera frågor som har
anknytning till detta.
Frågan om en ny instansordning har utretts vid
flera tillfällen, och det råder en bred enighet i utskot-
tet om behovet av att förenkla ärendehanteringen. I
väntan på att PBL-kommittén ska presentera sitt för-
slag är detta ett steg i rätt riktning.
Jag ska kommentera några av de motioner från
den allmänna motionstiden 2002 som behandlas i
detta betänkande och som alla avstyrks.
Det gemensamma för många av motionerna är att
de tar upp frågor som på ett eller annat sätt ingår i
PBL-kommitténs uppdrag. Det gäller motioner om till
exempel ökat inflytande i planfrågor, Agenda 21,
grönområden, handelsändamål i detaljplan liksom den
dubbelprövning som görs enligt PBL och miljöbalken
vid industrietableringar.
Också behovet av att ägna stor uppmärksamhet åt
översvämningsfrågor i planeringen hör hit. Regering-
en överlämnade i höstas till PBL-kommittén en redo-
visning från Boverket av hur översvämningsfrågor
hanteras i översiktsplaneringen samt ett delbetänkan-
de från Miljöbalkskommittén i samma ärende. Många
av de problem som aktualiserats i motionerna kan
därför förväntas få sin lösning när resultatet av utred-
ningsarbetet föreligger.
För tre år sedan stod vi med vatten till knäna i
Jämtland. I dag får vi faktiskt köpa vatten. Jag har
alldeles tomt på vatten i min brunn. Där får nog PBL-
kommittén någonting att bita i.
En del av motionerna behandlar frågor som vid
flera tillfällen tidigare har behandlats och avslagits av
riksdagen. Exempel på detta är motioner om kommu-
nala servicezoner och den statliga kontrollen av
kommunala planer.
När det gäller motioner med krav om tysta miljöer
ställer sig utskottet bakom motionärernas utgångs-
punkter. Utskottet har vid flera tillfällen diskuterat
problem med buller, vilket har lett till ett uppdrag åt
regeringen att se över frågan. Den kartläggning som
Boverket gjort tillsammans med Socialstyrelsen och
Naturvårdsverket pekar bland annat på brister i
bygglovshanteringen. Det pågår ett omfattande arbete
om buller på många olika nivåer, varför det inte be-
hövs några ytterligare utredningar i frågan.
Till sist vill jag säga några ord om motioner som
tar upp lokalisering av telefonmaster och kraftled-
ningar. Utskottet har tidigare konstaterat att den
snabba utbyggnaden av mobiltelefonnätet aktualiserar
frågor om dess konsekvenser för hälsan och hur den
påverkar natur- och kulturmiljön. Försiktighet och
återhållsamhet bör enligt utskottets mening vara väg-
ledande vid uppförande av master och andra anlägg-
ningar. Det är ett kommunalt ansvar att bostäder och
lokaler inte byggs inom områden med hög elektro-
magnetisk strålning eller att master inte byggs nära
bostadsområden, skolor och liknande. Utskottet har
också konstaterat att man genom miljöbalkens försik-
tighetsprincip kan påverka nu aktuella verksamheter.
Därmed finns det utrymme inom lagen för ingripan-
den från kommunens sida. Då också dessa frågor är
föremål för flera utredningar och annan typ av bered-
ning kommer motionärernas förslag att belysas.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag
i betänkandet och avslag på reservationerna.
Anf. 168 Lars Tysklind (Fp)
Herr talman! Jag vill tacka Gunnar Sandberg för
att han var väldigt klar i sin framtoning här. Det
mesta begrep vi naturligtvis, men jag ska ändå ställa
en fråga. Delar Gunnar Sandberg och socialdemokra-
tin Folkpartiets uppfattning att bygglagstiftningen
måste förenklas och att det ändå finns problem inom
detta?
Anf. 169 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! Jag vill inte yttra mig förrän jag läst
PBL-kommitténs utredning. Det är ju kloka som sitter
där, så jag hoppas att de kommer med bra svar.
Anf. 170 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag ska också försöka att vara kort.
Först vill jag ta upp PBL-kommittén. Sandberg räk-
nade upp en rad stora områden som PBL-kommittén
ska jobba med. Det skulle vara intressant att höra om
han tror att den har för mycket eller för lite arbete.
Jag tog upp detta med grönområden i mitt inlägg.
Vi kristdemokrater föreslår en ändring i PBL så att
aktivitetsområden i alla bostadsområden kan garante-
ras. Som motiv för avslag anges att PBL-kommittén
ska analysera och redovisa förslag till förändringar
för att underlätta arbetet med att uppnå bland annat de
miljökvalitetsmål som Sandberg var inne på.
Jag undrar bara lite kort: Av vilka skäl kan inte
Socialdemokraterna redan i dag säga att vi ska ha
grönytor i alla bostadsområden?
Anf. 171 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! I allt väsentligt ingår även dessa frå-
gor på ett eller annat sätt i det uppdrag som PBL-
kommittén har.
Det förtjänar även att nämnas att det av budget-
propositionen för 2003 framgår att länsstyrelsen i
samråd med Boverket bistår kommunerna i arbetet
med att utveckla program och strategier för frågor om
miljöanpassade transporter, natur- och kulturvärden
och miljöanpassad energiförsörjning som ska fungera
som underlag och utgångspunkter för fysisk planering
och samhällsbyggande senast 2010.
Idrott och rörelse har ju uppmärksammats i PBL.
Anf. 172 Dan Kihlström (Kd)
Herr talman! Jag tackar för det svaret. Det skulle
dock vara lite intressant att höra om Sandberg tycker
att det är viktigt med de här aktivitetsområdena och
gröna ytorna i alla nya bostadsområden. Om det är så
kan man fundera på om det är rimligt att ett gott för-
slag som det går att ställa sig bakom i lite större bredd
i princip alltid måste förpassas till en utredning. Det
här tycker jag inte verkar så väldigt krångligt. Det
skulle väl gå att genomföra redan i dag.
Anf. 173 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! Dan Kihlström! Jag är själv uppväxt
där det nästan bara är grönt, men det är ju skog.
Självklart tycker jag att det ska vara grönområden
inom bostadsområden.
Anf. 174 Margareta Pålsson (M)
Herr talman! Gunnar Sandberg sade att vi skulle
lyssna noga, och jag har lyssnat noga. Jag lyssnade
noga för att om möjligt höra någonting om vad Soci-
aldemokraterna ville göra för att förändra den prisni-
vå vi har i Sverige på mat. Nu ställer jag frågan: Vad
vill Socialdemokraterna göra för att vi svenskar ska få
billigare livsmedel?
Anf. 175 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! Jag tycker också i den frågan att vi
avvaktar och ser vad PBL-kommittén kommer fram
till.
Anf. 176 Margareta Pålsson (M)
Herr talman! Vi hör att Gunnar Sandberg har en
väldig tro på vad PBL-kommittén kommer fram till.
Men i propositionen kunde man ju ta några av de
förslag som PBL-kommittén annars skulle ha kommit
fram till. Därför undrar jag varför man inte skulle
kunna ta något annat förslag, till exempel någon av
våra motioner, som just hade lett till att vi hade fått
billigare livsmedel.
Anf. 177 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! PBL-kommittén ska ju analysera hur
konkurrensaspekterna beaktas vid den fysiska plane-
ringen samt pröva om och hur planeringen kan ge
bättre förutsättningar för ökad konkurrens inom bland
annat handel och byggsektor.
Anf. 178 Sten Lundström (V)
Herr talman! Naturligtvis kan jag svaret: Vi av-
vaktar PBL-kommittén. Men jag kan väl ändå ställa
en fråga eller två.
I miljöpropositionen skriver man ganska tydligt
att det är viktigt med samhällsplanering och att man
ska se till att bilanvändandet minskas. Hur ser man då
från Socialdemokraternas sida på de externa köpcent-
rumen? Stämmer de överens med miljöpropositio-
nen? Vore det inte rimligt att just nu, i avvaktan på
vad PBL-kommittén kommer fram till, se till att stop-
pa den utbyggnad som pågår i en rasande hastighet
och som går rakt emot miljöpropositionen?
Den andra frågan gäller en reservation som vi inte
har yrkat bifall till men som vi ändå naturligtvis står
bakom. Det vi vill ha i den reservationen när det
gäller masterna - utskottet skriver också att det är
viktigt att man är försiktig, inte bygger för nära och
så vidare - är egentligen en handledning till kommu-
nerna: Vad är försiktighetsprincipen i detta? Kan det
som i Trelleborg tolkas som att hela kommunen i
princip måste stå utanför för att man ska klara försik-
tighetsprincipen? Vad vi vill är att staten lägger fram
tydliga riktlinjer för de kommunala planerarna. Nu är
det ett gissande om vad som är farligt och inte farligt.
Vore det inte ganska bra om ni från er sida ställde er
bakom den här reservationen och lyfte fram betydel-
sen av att staten faktiskt tar ett ansvar och hjälper
kommunerna i deras planering?
Anf. 179 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! Det är nog bra att det finns en del
lågprisbutiker, Sten. Det ska självklart vara en bland-
ning. Det kan ju bli positiva effekter, bland annat med
ökat utbud och lägre priser. Det är bra för barnfamil-
jer att kunna handla där det är billigare samtidigt som
de kan ta sig fram när det är stressigt hem för att
skjutsa barn kors och tvärs till de idrottsaktiviteter de
har. Då tycker jag att det är bra att kommunen har
ansvaret för att se till att det byggs eller inte byggs.
Anf. 180 Sten Lundström (V)
Herr talman! Det innebär att socialdemokratins
linje i den här frågan för att uttrycka det enkelt är att
det är helt okej att bilanvändandet för dagligvaruhan-
del kommer att öka ännu kraftigare under de kom-
mande åren.
Alla klimatpropositioner, Agenda 21, miljöpropo-
sitioner och annat är ganska oväsentliga egentligen,
för det är betydligt viktigare att barnfamiljerna får en
chans att använda bilen ytterligare lite, vilket jag inte
alltid tror egentligen är vad barnfamiljerna vill ha. De
vill ha låga priser, det är vi överens om, det vill jag
också ha, men till bekostnad av vad? På bekostnad av
att de här barnen som idrottar faktiskt utsätts för en
växthuseffekt som gör att deras framtid inte är särskilt
ljus? Om du frågar barnfamiljerna vill de nog hellre
att barnen ska ha en ganska vettig framtid än att de
ska få billig mat.
Anf. 181 Gunnar Sandberg (S)
Herr talman! Regeringen har konstaterat i en pro-
position att konkurrensen i Sverige inom detaljhan-
deln, särskilt på dagligvaruhandelsområdet, är svag
och att prisskillnaderna inom detaljhandeln är stora
mellan olika regioner. Konkurrensverket har i sin
rapport kunnat konstatera att dessa problem alltjämt
kvarstår och pekar på olika kommuners tillämpning
av PBL som en viktig förklaringsfaktor till de
prisskillnader som finns.
Anf. 182 Barbro Feltzing (Mp)
Herr talman! Det är inte första gången som jag
står här tillsammans med bostadsutskottet och debat-
terar elektromagnetisk strålning. Det har vi gjort förr.
Jag väckte den första motionen om mobiltelefoner
1994.
Det viktigaste här är att man ska ha ett erkännande
av att försiktighetsprincipen ska kunna implementeras
vid mobilanvändning och vid upxsättande av bassta-
tioner.
Jag är glad över att man i viss mån ställer sig bak-
om förslaget om tysta miljöer som jag också motione-
rat om sedan 1994. Det tycker jag är roligt.
Däremot vill jag ta upp lågstrålande zoner och
försiktighetsprincipen. Man avstyrker i betänkandet
alla motioner, men då har man alltså inte tittat närma-
re på vad som händer vid den uppsättning av master
som vi gör.
Vi har antagit ett visst gränsvärde i Sverige. I be-
tänkandet talar man om SAR-värden för mobiltelefo-
ner. Men jag vill gå in på de gränsvärden som gäller
för basstationer. Det är det uppsättningen av master
gäller. I Sverige har vi ett gränsvärde på 4 500 mil-
liwatt per kvadratmeter. Man har gått på ICNIRP:s
värden, Internationella strålskyddskommissionen för
icke-joniserande strålning. När de nya masterna
kommer upp, det gäller inte de gamla, och man ska
implementera den nya tekniken 3 G kommer man upp
till frekvenser på 2 000 megahertz. Här har ingen
forskning pågått. Det har inte funnits någon forsk-
ning, därför vill vi att forskarna ska titta mer på detta.
Här har man alltså antagit ett gränsvärde på 10 000
milliwatt per kvadratmeter.
Alla länder i Europa har inte gått på ICNIRP:s
värden. I Italien har man 100 milliwatt per kvadrat-
meter. Ryssland gör likadant. Belgien har 24 mil-
liwatt per kvadratmeter. I Salzburg har man gått allra
längst. Där har man bara 1 milliwatt per kvadratme-
ter. Där kan man alltså när man ger tillstånd för såda-
na här byggmaster gå på den elektromagnetiska strål-
ningen. Det kan man ju inte göra här i Sverige därför
att vi har ett så väldigt högt gränsvärde.
I flera länder, bland annat i Luxemburg, försöker
man implementera försiktighetsprincipen. Det var en
konferens i förra veckan. Man accepterar den forsk-
ning som finns om elektromagnetisk strålning och
olika biologiska effekter. De andra måtten är satta på
grund av termiska effekter. Man tar alltså en mobil-
telefon till örat och känner hur mycket den värmer
upp. Men man ska också titta närmare på de biologis-
ka effekterna. Där har bedrivits väldigt mycket forsk-
ning som kanske går ned på en tiotusendel av den
elektromagnetiska strålning som kommer från en
mast. Bland annat har Salford, Brun och Persson i
Lund forskat om detta för länge sedan. Man såg att
blod-hjärn-barriären öppnades och kunde släppa in
stora proteiner som man i förlängningen kan se kan-
ske kan påverka Alzheimer och sådana sjukdomar.
För ett par veckor sedan kom ny forskning som visa-
de att även nervcellerna dör. Det är alltså en tiotusen-
del av det som vi har talat om.
Det är viktigt att man tar människors oro på allvar
och ser till att tekniken ska vara till för människan
och inte tvärtom. I Tyskland har 400 läkare skrivit på
ett uppror, det så kallade Freiburgerupproret. Man
sätter där ohälsan i samband med intensiv användning
av mobiltelefoner. Man talar om mer insjuknande på
grund av installation av mobilsändare i patienternas
närmiljö. Där vill man alltså ha en radikal sänkning
av gränsvärden, sändareffekt och strålningsexpone-
ring till en biologiskt försvarbar nivå.
När vi nu ger bygglov för så kallade master där
man sätter upp sändare går man bara på PBL när det
gäller natur- och kulturmiljöer. Man tittar inte på
eventuell strålning som kan orsaka risker för hälsan.
Där skulle man titta på det som står i miljöbalken om
försiktighetsprincipen. Det gör man inte.
Jag vill bara prata lite grann om att man bör titta
på detta. Vi har också skrivit en motion om stadsmil-
jön i Göteborg där man har gjort en väldigt stor mät-
ning av hur(hög strålning det är. Bland annat hittade
Chalmers att av bakgrundsstrålningen utgörs 64 % av
elektromagnetisk strålning från basstationer för mo-
bilsändare medan endast 34 % kom från telemaster.
Jag vill att försiktighetsprincipen ska gälla, därför
vill jag också yrka bifall till reservation nr 14 i betän-
kandet, om lokalisering av mobilmaster. Vi kan kan-
ske titta närmare på hur man har gjort i London där
man går ut med uppmaningen: Sätt inte upp mobil-
master i närheten av skolor och daghem! Vi kan ock-
så titta på hur andra länder gör.
Anf. 183 Rigmor Stenmark (C)
Herr talman! Jag beklagar att ledamöterna från
Moderata samlingspartiet har gått ut ur lokalen, för
jag vill ta upp deras reservation om kommunala ser-
vicezoner under punkt 7. Den motion som är underlag
för den här reservationen är en av de motioner som
jag reagerar skarpt negativt på, att ena gången tala om
att man värnar glesbygden för att andra gången kom-
ma och säga att man ska ha kommunala servicezoner.
Det vill säga att i centrala delar av kommunen ska all
service ges och längre och längre ut ska det vara
knappare med servicen. Det är någonting som vi i
Centerpartiet absolut inte kan ställa upp på, herr tal-
man. Från Centerpartiets sida vill vi mycket starkt
framhålla att den motionen borde Moderaterna lägga i
papperskorgen. Där hör den hemma.
Grundservice i alla delar av vårt land är ett måste,
såväl i staden som på landet. Det är statens ansvar att
se till att man också har det.
Jag skulle ha velat fråga Moderaterna hur de har
tänkt sig att det ska bli för de människor som redan
bor i glesbygden. Jag vet att många äldre kan bo kvar
tack vare den service de får av hemtjänsten. Hur ska
man göra med den unga familjen som tar över sin
generationsgård efter sina föräldrar? Ska de flytta när
de inte kan få service i form av till exempel skolskjut-
sar? Ska bokbussen inte gå till det äldre paret som bor
där?
Jag vet att tiden går snabbt. Jag ska inte förlänga
debatten. Men jag vill mycket kraftigt reagera och
säga till Moderaterna: Släng denna motion i pappers-
korgen! Vi vill inte ha den. Jag är glad att ingen an-
nan heller från något annat parti har yrkat bifall till
reservationen. Här står centraliseringspartiet Mode-
raterna mycket ensamt.
Dokument
Beslut
Planfrågor (BoU4)
Vissa av de bygglovsärenden som regeringen i dag prövar ska i stället prövas av de allmänna förvaltningsdomstolarna.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen och avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.