Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Proportionell fördel-ning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Herr talman! Riksdagsledamöter! KU2 handlar om proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val. Det är ett enigt betänkande där riksdagen föreslås att slutligen anta en vilande grundlagsändring i regeringsformen, att anta förslaget till lag om ändring i vallagen samt att avslå en motion som gäller ikraftträdande av en bestämmelse i lagen.

Det råder ingen oenighet avseende förslagen, men betänkandet innehåller flera frågor som har berörts och som är komplicerade. Det är därför på sin plats med en kort redogörelse för dessa förslag, dels för riksdagsledamöterna, dels för andra människor som följer dessa frågor, så att de känner till vilka grundlagsändringar det handlar om.

Det första förslaget är ett vilande förslag. Det innebär ändringar i regeringsformen som är föremål för ett slutligt beslut. Förslaget går ut på att säkerställa att mandaten i riksdagen fördelas proportionellt så att fördelningen speglar hur väljarna har röstat.

Förslaget innebär ändringar som gäller återföring av mandat och att den jämkade uddatalsmetoden ska tillämpas med 1,2 som första delningstal i stället för med 1,4 som har gällt hittills. Om ett parti vid fördelningen av fasta valkretsmandat har fått fler mandat i hela riket än vad som motsvarar en proportionell representation i riksdagen för partiet ska överskjutande mandat återföras och fördelas mellan de övriga partierna.

Ändringen ökar graden av proportionalitet. Detta gynnar småpartier, som med färre röster kan få fler mandat. Det finns även partier som ställer upp i val men inte lyckas nå upp till procentspärren till riksdagen. Dessa röster fördelas i stället mellan de partier som kommer in i riksdagen. Efter att partier har passerat procentspärren till riksdagen fördelas väljarnas röster proportionellt.

Syftet med förslaget är alltså att nå en mer exakt fördelning av mandaten. Vidare finns en ändring som innebär att så snart ett parti har fått precis så många mandat som det ska ha vid en riksproportionell fördelning får partiet inte delta i fördelningen av utjämningsmandat. På så sätt blir inget parti överrepresenterat vid fördelningen av de fasta mandaten.

Ett annat ändringsförslag innebär att mandaten fördelas mellan partier som i förväg har anmält sitt deltagande i valet. Någon sådan anmälan krävs inte i dag.

Vidare tas definitionen av "parti" bort ur regeringsformen utan att det medför någon ändring i sak beträffande möjligheterna för exempelvis en väljargrupp att ställa upp i val utan att dessförinnan ha organiserat verksamheten på ett sådant sätt att kraven för att vara en juridisk person är uppfyllda.

I betänkandet behandlar utskottet också föreslagen proposition om ändringar i vallagen. Utöver de ändringar som gäller närmare bestämmelser i förhållande till de föreslagna ändringarna i regeringsformen föreslås vissa ändringar i vallagen. Det handlar bland annat om samtycke till kandidatur, det vill säga att den som kandiderar för ett parti som har anmält sitt deltagande i ett val skriftligen ska ha godkänt och samtyckt till kandidaturen. Det gäller också partisymboler på valsedlarna, där en registrerad partibeteckning får innehålla en partisymbol. Det gäller också ändrad valkretsindelning i Västra Götalands län, frivillig valkretsindelning i landsting och en ökad frihet vid valkretsindelning i kommuner.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Proportionell fördel-ning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Vidare föreslås ändringar som gäller mandatfördelning och proportionalitet i val till kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige samt till Europaparlamentet, huvudsakligen på sätt som har anförts gällande riksdagen.

Samtliga ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 2015 och tillämpas första gången vid ordinarie val till riksdagen, kommunfullmäktige och landstingsfullmäktige år 2018.

Dessutom behandlas i betänkandet en motion som har väckts med anledning av propositionen. Motionen innebär att de föreslagna reglerna om ändrade valkretsar i Västra Götalands län ska gälla från den 1 januari 2018 i stället för den 1 januari 2015, som det föreslås i propositionen. Föreslagen lagändring i propositionen innebär att vid ett eventuellt omval eller extra val före 2018 ska de nuvarande föreskrifterna om valkretsindelning tillämpas. På så sätt får motionen anses vara tillgodosedd, och utskottet föreslår att riksdagen avslår motionen.

Jag, liksom utskottet, välkomnar förslagen och anser att de är behövliga. Lagändringarna är förenliga med demokratin och med principen att på valdagen är vi alla lika i både människovärde och i röstvärde.

Mot bakgrund av anförandet, herr talman, yrkar jag bifall till utskottets betänkande nr 2.

I detta anförande instämde Veronica Lindholm och Björn von Sydow (båda S).

Herr talman! Ett proportionellt valsystem vilar starkt på principen att mandat fördelas utifrån hur väljarna faktiskt har röstat. Vi har i vårt land haft proportionella valsystem i någon form i olika folkvalda församlingar sedan drygt 100 år. Generellt kan sägas att de har tjänat sitt syfte väl. Med undantag av valet till riksdagen 1988 har det inte förekommit några större avvikelser. Det har inte förekommit några avvikelser alls förrän just vid valet 2010. Då kunde man se relativt stora avvikelser från principen om riksproportionalitet. Det var fyra mandat som fördelades fel sett till hur de egentligen skulle ha fördelats om man skulle ha upprätthållit en strikt proportionalitet. Vi har kunnat se en liknande utveckling i kommuner och landsting.

Detta är givetvis en följd av att fler partier deltar i valen och tar plats i de folkvalda församlingarna. Det finns därför behov av att reformera, och det är det man har sett från regeringens sida.

I det betänkande som nu ligger på vårt bord finns en rad förslag för att tillförsäkra en proportionell fördelning av mandat i såväl riksdag som kommuner och landsting. När det gäller riksdagsmandaten har vi tidigare hört här att man exempelvis inför regler om återföring av fasta mandat. Det innebär att om ett parti får fler mandat än vad det skulle ha fått enligt en proportionell fördelning ska dessa mandat återföras och fördelas bland de andra partierna. Likaså ska ett parti som redan har uppnått en proportionell fördelning av mandaten när de fasta mandaten har tilldelats inte få vara med i utdelningen av utjämningsmandaten.

Vi ska också fördela det första mandatet med delningstalet 1,2 i stället för dagens 1,4. Dessa regler ska garantera att det inte sker någon överrepresentation i förhållande till riksproportionaliteten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Proportionell fördel-ning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Förslaget innebär även att snarlika bestämmelser införs i kommuner och landsting, vilket tidigare talare sa. Det handlar om system för fasta mandat och utjämningsmandat i kommuner och landsting som är indelade i valkretsar. Men det handlar också om regler för återföring av mandat och ett ändrat delningstal vid beräkning av det första mandatet. Förhoppningen är att representationen i de folkvalda församlingarna ska återspegla väljarnas vilja på ett tydligare sätt.

Herr talman! Det finns mycket intressant att säga i ärendet, men betänkandet är framför allt ett vilande förslag. Det har också debatterats i kammaren tidigare. Jag väljer därför att sätta punkt med detta och yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Herr talman! Konstitutionsutskottets betänkande har en lång rubrik: Proportionell fördelning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.). Men den långa rubriken täcker ändå inte in flera frågor i samband med förberedelser av val som finns med i det riksdagsbeslut som vi ska ta i dag. Mitt inlägg i debatten är ett försök att hjälpa till med information om de viktiga förändringar som sker i vallagstiftningen och som ska tillämpas första gången vid 2018 års val till riksdagen, till landstingen och regionerna och till kommunerna.

Först vill jag tala om proportionell fördelning av mandat. De fördelningsregler som har tillämpats i valen hittills med den så kallade jämkade uddatalsmetoden och 1,4 som delningstal har inte lett till fullständig proportionalitet. Några partier har fått fler och några partier har fått färre mandat i riksdagen än de skulle ha fått vid fullständig proportionalitet med väljarnas röstfördelning. För att rätta till detta och för att få den fulla proportionalitet som vi vill ha ändras nu delningstalet till 1,2. Reglerna för utjämningsmandat ändras också så att även tilldelade utjämningsmandat kan återföras för att uppnå den fulla proportionaliteten.

En annan viktig nyhet är att systemet med utjämningsmandat även ska införas i valkretsindelade kommuner i fortsättningen. Det kommer att genomföras på samma sätt och med samma metod för full proportionalitet som i riksdags- och landstingsval.

Nytt är även att mandat från 2018 endast kommer att tilldelas partier som i förväg har anmält sitt deltagande i val. För att kunna bli valda för ett parti måste kandidaterna dessutom vara anmälda av partiet i förväg. Detta för att personer som inte tillfrågats och i förväg skriftligt godkänt sin kandidatur inte ska kunna bli invalda. Det har som bekant varit ett problem.

Vid riksdagsvalet 2018 kommer en ny valkretsindelning att tillämpas för första gången, i Västra Götalands län. I lagtexten räknas det upp vilka kommuner som ingår i de nya valkretsarna för riksdagsval och som länet delas in i.

Herr talman! En viktig nyhet från 2018 är också att varje landsting eller region kommer att vara en enda valkrets i landstings- och regionvalen om inte landstinget eller regionen beslutar att man ska vara indelad i två eller flera valkretsar. Detta är en viktig nyhet.

Även för kommunerna sker en förändring i reglerna om valkretsindelning. Tidigare har en kommun med fler än 6 000 röstberättigade haft rätt att göra en indelning i valkretsar, och kommuner med fler än 24 000 röstberättigade har varit tvingade att ha en indelning i två eller flera valkretsar. Enligt de nya reglerna är en kommun normalt en valkrets. Men kommuner med 36 000 eller fler röstberättigade får, om kommunfullmäktige beslutar det, delas in i valkretsar. Tilläggas ska dock att det när det gäller antalssiffrorna finns vissa möjligheter till undantag, vilket framgår av lagtexten.

Proportionell fördel-ning av mandat och förhandsanmälan av partier i val (vilande grundlagsbeslut, m.m.)

Ytterligare en nyhet handlar om möjligheten att i fortsättningen också trycka en partisymbol på valsedlarna. Syftet är naturligtvis att undvika förväxling av valsedlar.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets betänkande.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)