Prövning av vindkraft

Herr talman! Vindkraften står nu inför ett stort kommersiellt genombrott i Sverige. Produktionen från vindkraft har fördubblats på bara ett år, och det finns mycket omfattande planer på utbyggnad av vindkraftsparker både på land och till havs. För att nå uppsatta mål om en årlig produktionskapacitet på minst 30 terawattimmar år 2020 krävs alltså en omfattande utbyggnad. Det är då angeläget att handläggningen av vindkraftsärenden blir enklare och effektivare, detta för att ställa om energipolitiken till att bli mer ekologiskt hållbar med mer av förnybara energislag. Det betänkande vi nu ska debattera behandlar framför allt regeringens proposition Prövning av vindkraft , med två följdmotioner och ett motionsyrkande från allmänna motionstiden 2008. I sammanfattningen i betänkandet kan vi läsa att propositionen innehåller förslag till ändringar som syftar till att underlätta utbyggnad av vindkraft samtidigt som kraven på en rättssäker och omsorgsfull prövning inte minskar. Ändringarna innebär i huvudsak att den nuvarande dubbelprövningen vid tillståndsgivning enligt plan- och bygglagen och miljöbalken samt enligt ellagen och miljöbalken tas bort. Ändringarna föreslås träda i kraft redan den 1 augusti 2009. Vi socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet och många projektörer är tyvärr tveksamma om förslagen leder till förenklingar och rättssäkerhet. I några avseenden anser vi att de föreslagna lagändringarna riskerar att snarare få ett motsatt utfall. Det gäller bland annat regeringens förslag om en ny möjlighet till ett kommunalt veto, som helt kan hindra vindkraftsutbyggnad i en kommun med en negativ inställning i frågan. Vi socialdemokrater anser givetvis att det finns ett berättigat krav på ett kommunalt inflytande över markanvändningen i den egna kommunen även vad gäller etablering av vindkraftsanläggningar. I dag tillgodoses detta inflytande bland annat genom det kommunala planmonopol som följer av plan- och bygglagen. Med ett kommunalt veto enligt regeringens förslag finns risk för att en strukturerad prövning enligt plan- och bygglagen byts ut mot ett mer otydligt, oberäkneligt och ostrukturerat beslutsfattande i landets kommunfullmäktigeförsamlingar. Risken är stor att kommunledningar med negativ inställning till vindkraft förhåller sig passiva i tillståndsärenden enligt miljöbalken och på så sätt förhindrar ett avgörande i dessa ärenden - detta i en tid när vi ska bygga ut vindkraften som aldrig förr. Vi vet att nu aktuella vindkraftssatsningar kommer att ge stora samhälleliga fördelar. Utöver energiomställning till mer förnybar energi kommer det att ge tusentals nya arbetstillfällen både under byggfasen och också i anknytning till projekten inom till exempel handel och service. När etableringarna är i drift leder det till många lokala arbetstillfällen på etableringsorten. Det är viktigt när det gäller landsbygdsutveckling. När det handlar om rättssäkerheten är kommunala beslut om detaljplaner och bygglov möjliga att överklaga i dag. Så kommer det inte att bli i framtiden med det kommunala veto som jag talade om. Projektörer har påpekat att kommuner redan har åberopat den föreslagna regeln och förklarat att kommunen inte kommer att tillstyrka projekt om den inte får ekonomisk kompensation. Därför är frågan till regeringspartierna: Kan det vara meningen att man ska få ekonomisk kompensation? Herr talman! Vindkraften blir nu den enda verksamhet som prövas enligt miljöbalken där kommunerna får ett i det närmaste absolut veto. Regeringen föreslår dock att en vindkraftsetablering bör kunna tillåtas trots kommunalt motstånd om det föreligger "synnerliga skäl". Vi anser att det bör justeras så att regeringen bör kunna tillåta vindkraftsetablering redan om det föreligger "särskilda skäl". Dessa skäl ska preciseras, till exempel att området utpekas som område av riksintresse för vindkraft. Eftersom förslagen ser ut som de gör behövs en utvärdering av erfarenheterna av prövning av vindkraft. Vi tycker att det ska vara en kontrollstation 2013. Resultatet bör redovisas för riksdagen senast 2013. En sådan kontrollstation kan i sig främja en balanserad tillämpning av regelverket och möjligheterna. Regeringens förslag går i huvudsak ut på att ta bort dubbelprövningen enligt plan- och bygglagen och miljöbalken, som jag sagt tidigare, genom att ta bort moment i PBL-prövningen. Men vid vissa omständigheter ska det krävas detaljplaner. Vi kan läsa att "kravet på detaljplan också omfattar den situationen att flera olika fastighetsägare med angränsande markområden vill uppföra vindkraftverk". Detta kan tolkas som att det kommer att krävas detaljplan även där det inte är motiverat, till exempel om markägorna är stora och vindkraftverken inte konkurrerar med varandra om vindresurser. Det bör finnas andra sätt att väga markägarnas intressen mot varandra. Frågan är om inte detta kan ske i samband med miljöbalksprövningen, varför detaljplan inte skulle behövas av detta skäl. I kontrollstationen bör också ingå att granska om skrivningen lett till onödiga krav på detaljplaner eller om det finns effektivare sätt att lösa markägares konkurrerande anspråk på vindrättigheter. Vi tycker att formuleringen "angränsande markområden" bör förtydligas. Det har påpekats att slopat krav på bygglov minskar kommunens möjlighet att ställa byggtekniska krav. Sådana möjligheter finns kvar i samband med bygganmälan. Då har kommunerna tre veckor på sig att komma med synpunkter. Den föreslagna kontrollstationen bör också belysa om möjligheten att ställa byggtekniska krav tillgodoses på ett adekvat sätt i den nya ordningen eller om justeringar behövs. Kommunens roll vid vindkraftsetablering behöver ses över i ett större sammanhang. Vi anser att regeringen med sina förslag särbehandlar vindkraften i förhållande till andra energislag där motsvarande begränsningar saknas. Vi vill att regeringen snarast utreder frågan och återkommer till riksdagen med förslag som de facto underlättar etableringar i Sverige. Kommunerna ska garanteras ett starkt kommunalt inflytande, som jag sagt tidigare, på planprocessen men inte ges en vetorätt som gör att det blir omöjligt att överklaga. Herr talman! Jag står naturligtvis bakom alla reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.

Herr talman! Vad ska väck? Barsebäck! Vad ska in? Sol och vind! Vi var många som skanderade detta klassiska slagord i demonstrationerna mot kärnkraften under 80-talet, och vi nådde till slut en stor framgång när kärnkraftsaggregaten i Barsebäck kunde avvecklas efter en uppgörelse mellan Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet. Det första aggregatet stängdes 1999 och det andra 2005. Trägen vann, kan man säga. Det var en styrka att den uppgörelsen kunde träffas över blockgränsen. När vi skanderade att sol och vind skulle in var entusiasmen från elkraftsetablissemanget begränsad då. I dag råder dock en bred samsyn om vikten av en kraftig utbyggnad av vindkraften. Det är nödvändigt för att alltmer elektricitet ska kunna produceras på ett både förnybart och koldioxidfritt sätt och för att kärnkraften ska kunna avvecklas. Det är glädjande att kunna konstatera att vindkraften ökar kraftigt i dag i vårt land. Enligt Energimyndigheten fanns det förra året 1 138 vindkraftverk i 133 av Sveriges 290 kommuner. Den installerade effekten uppgick till drygt 1 000 megawatt, och produktionen av el från vindkraft blev 2008 nästan 2 terawattimmar, vilken var en ökning med ungefär 40 procent på ett år och en ökning med ca 1 000 procent jämfört med situationen för bara 12-13 år sedan. Men fortfarande är vindkraftens andel av den totala nettoproduktionen av el låg, bara 1,4 procent förra året. Det råder också bred enighet här i riksdagen om en fortsatt kraftfull utbyggnad av vindkraften, i enlighet med det förslag som Energimyndigheten tog fram, nämligen till totalt 30 terawattimmar till 2020, som Carina Ohlsson redan beskrivit. Det är i sig ytterligare en ökning med mer än 1 000 procent - ja, om jag räknar rätt med ca 1 400 procent mellan 2008 och 2020 - det vill säga en snabbare relativ ökning i framtiden än den vi haft de senaste tolv åren. Det är ju en planeringsmässig utmaning, måste man säga, men en utmaning som vi kan och ska klara av eftersom det är en av de avgörande framtida investeringarna som krävs för den nödvändiga omställningen för klimatets och våra barnbarns skull. Därför behöver också vindkraften ges långsiktiga, ekonomiskt gynnsamma spelregler samtidigt som ett tydligt besked om att kärnkraften ska avvecklas ges. Vindkraftskooperativ kan vara en bra form för att skapa lokal delaktighet och acceptans. Det bör beaktas, så att inte skattereglerna missgynnar denna form. Vidare måste det underlättas för små producenter av förnybar el från sol och vind att ansluta sig till elnäten. Så kallade mikroproducenter måste ges möjlighet att leverera sitt överskott enkelt, och teknik med nettomätare bör tillämpas. Men, herr talman, det handlar naturligtvis också om att förenkla dagens tillståndsgivning för nya vindkraftverk. Därför är dagens betänkande Prövning av vindkraft viktigt. I betänkandet föreslås ändringar av reglerna vid prövning av vindkraftsutbyggnad för att underlätta denna. I denna ambition är vi i oppositionen eniga med regeringspartierna. Men vi i det rödgröna laget har i en gemensam motion lyft upp ett antal frågor där vi skiljer oss från regeringen, och jag ska utveckla vår talan i några av dessa. Och det kan väl inte undvikas att de rödgröna partiföreträdarna delvis kommer att göra samma reservationsyrkanden om än med varierande argumentation. Regeringen föreslår en förenklad prövning genom att dubbelprövningen enligt både plan- och bygglagen och miljöbalken förenklas så att kraven på detaljplan och bygglov i huvudsak tas bort om tillstånd har erhållits enligt miljöbalken. Vi delar den inriktningen i propositionen. Däremot anser vi i Vänsterpartiet, liksom Socialdemokraterna som de tidigare redovisat, att regeringens förslag om att regeringen ska kunna överpröva ett kommunalt nej till etablering endast om det finns så kallade synnerliga skäl är att gå för långt. Vi anser att det räcker med så kallade särskilda skäl. Åhörare till denna debatt kan tycka att det låter som en strid om påvens skägg, men nu är det ju ofta så att det är de små detaljerna som gör det. Och skillnaden mellan särskilda skäl och synnerliga skäl kan faktiskt vara rätt stor. Mot bakgrund av det ambitiösa utbyggnadsmålet, som vi alltså återigen är ense om över partigränserna, kan vi inte riskera att beslutsfattandet i landets kommunfullmäktigeförsamlingar försenar denna process i onödan. Det är något som jag befarar kan bli verklighet om regeringens förslag om ett näst intill kommunalt veto för vindkraftsetablering antas. Med detta yrkar jag bifall till reservation 1. I detta sammanhang föreslår vi i vår gemensamma rödgröna motion även att en utredning bör göras om det kommunala inflytandet över vindkraftens utbyggnad, men för tids vinnande avstår jag från att yrka bifall till förslaget. Herr talman! Jag vill ta upp ytterligare två frågor i vår gemensamma motion. Den ena handlar om att trycka på Försvarsmakten för att få fram mer vindkraft. Den andra handlar om motsatsen, så att säga, nämligen att den känsliga miljön på Öland bör skyddas mer än vad regeringen föreslår. Försvarsmakten har ofta tolkningsföreträde i olika frågor som gäller vårt territorium. Den kan utan öppen argumentation och med hänvisning till rikets säkerhet säga nej till exempelvis etablering av vindkraft. Vi tycker att Försvarsmakten bör ges i uppdrag att se över möjligheterna att främja en utbyggnad av vindkraften. De uppdrag i Försvarsmaktens regleringsbrev som utskottsmajoriteten hänvisar till anser vi är alltför vaga för att bita på den tröga apparat som Försvarsmakten är. Det behövs en tydligare politisk styrning! Även om jag avslutningsvis, herr talman, har argumenterat när det gäller det kommunala vetot respektive Försvarsmakten för starkare styrmedel för att främja utbyggnaden av vindkraften är jag mycket medveten om att stor hänsyn måste tas till natur- och bevarandeintressen i denna process. Därför är vi oroliga när regeringen vill underlätta för etablering av stora vindkraftverk i den känsliga miljön på Öland. Inte minst handlar det om vindkraftverkens påverkan på fågellivet. Öland har ju unika miljöer som strandängar, alvaret med mera som är av största vikt för bland annat fågellivet - miljöer som riskeras om för stora vindkraftverk etableras i alltför stor omfattning. Det råder, som Naturskyddsföreningen påpekat, stor osäkerhet om hur flyttfågelsträcken påverkas av en kraftig utbyggnad av vindkraftverken på Öland. Det är ju många av våra flyttfåglar som har sina flyttvägar utmed denna långsmala ö som är lätt att orientera efter. Vi anser därför att tillstånd till gruppstationer för vindkraft med tre eller fler vindkraftsaggregat med en sammanlagd uteffekt av minst tio megawatt fortsatt ska krävas enligt miljöbalken.

Herr talman! Efter att ha lyssnat på kollegerna från Socialdemokraterna och Vänsterpartiet skulle jag kunna nöja mig med att instämma i de båda föregående inläggen, men jag vill ju inte snuva dem som förväntar sig att få lyssna på Miljöpartiets synpunkter på den glädjen. Jag tycker att det är spännande att få göra detta korta gästspel i miljö- och jordbruksutskottet och delta i debatten om förenklade villkor för prövning av vindkraftsetableringar. Utskottets betänkande behandlar regeringens proposition, två följdmotioner och ytterligare ett yrkande från allmänna motionstiden. I utskottets betänkande finns även ett yttrande från civilutskottet, och det är i första hand det som är orsaken till att jag är här i dag. Herr talman! Miljöpartiet har sedan många år krävt omfattande förenklingar av tillståndsprocesser vid etablering av vindkraft. Vi ser därför mycket positivt på den moderatledda högerregeringens ambitioner att fortsätta det arbete som den föregående regeringen påbörjade med att förenkla för vindkraftens utbyggnad. Vi miljöpartister är mycket angelägna om att vindkraften ska få en snabb utbyggnad, eftersom vi anser att vindkraften kan bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och därigenom vara en viktig del i arbetet med att minska klimatpåverkan från vårt industriella samhälle. Åtgärder som regeringen skulle kunna vidta för att skynda på utbyggnaden av vindkraften, men som inte tycks finnas på den moderatledda högerregeringens agenda, är exempelvis att snabbt införa nettomätning som i flera andra EU-länder, så att konsumenter endast ska behöva betala för sin nettoförbrukning och mikroproducenter även skulle kunna vara nettoleverantörer till nätet. En annan åtgärd som vi miljöpartister saknar i regeringens förslag är att säkerställa att skattereglerna inte missgynnar vindkraftskooperativen. Det är självklart orimligt att man ska beskattas för mellanskillnaden mellan kostnaden för den egenproducerade elen och den från nätet. Det är lika orimligt som att exempelvis medlemmarna i en bostadsrättsförening skulle tvingas betala skatt på mellanskillnaden mellan kostnaden för att själv kratta löven på gården eller måla om ett trapphus i fastigheten och priset som de skulle tvingas betala för att få samma tjänst utförd av en entreprenör. Skatteverkets tolkning i den här frågan är så absurd att man kanske kan förvänta sig att det snart kommer krav på att kommuner ska betala skatt på den lägre kostnad man kalkylerar med att kunna ha om man anlitar entreprenörer inom äldreomsorgen i stället för att utföra det i egen regi. Det hoppas jag dock slippa se. Miljöpartiet menar att regeringen omedelbart måste se till att den orimliga dubbelbeskattningen av vindkraftskooperativen stoppas. Det är en avgörande fråga för att investeringarna ska få fart igen på vindkraftsområdet. Det är inte bara för att kooperativen är viktiga investerare utan allra mest för att denna ägarform bereder mark för andra investerare. I bygder där befolkningen själva gör vinster på egna vindsnurror är inställningen till vindkraft betydligt positivare än i andra bygder. Självklart är det så, fru talman, att den enskilt mest avgörande signal som regeringen skulle kunna skicka för att verkligen få fart på utbyggnaden av alla former av långsiktigt hållbar energiproduktion naturligtvis är ett klart besked om att det inte ska byggas några fler kärnkraftverk i Sverige. På den punkten har regeringen tyvärr skapat en fullständigt onödig oro. Samtidigt som regeringen öppnar upp för ny kärnkraft kommer rapport på rapport från olika håll i världen som visar att ny kärnkraft inte alls är konkurrenskraftig och att den kärnkraft som byggs dessutom byggs med enorma statliga subventioner - något som regeringen åtminstone säger sig vara motståndare till. Detta skapar beklagligt nog en osäkerhet som bara kan bidra till att försvåra det nödvändiga omställningsarbete som vi står inför och som det dessutom är bråttom med. Hur har då regeringen lyckats, fru talman, med de förslag till förenklingar som man med denna proposition lägger fram för riksdagen? Enligt Svensk Vindkraftförening är förslaget rättsosäkert och lämnar utrymme för godtycke. Föreningen är upprörd över att just vindkraften ska drabbas av försvårande lagstiftning när avsikten var den motsatta. Man reagerar starkt på att beslut om att inte ge tillstånd inte längre ska få överklagas samtidigt som tillståndsbesluten även fortsättningsvis kan överklagas. Detta medför en rättsosäkerhet, menar man. Man är starkt oroad över att förslaget innebär att varje ny etablering aktivt måste tillstyrkas av den aktuella kommunen och menar att de legitima kommunala intressena, som självklart är viktiga, skulle kunna tillgodoses på andra sätt. Svensk Vindkraftförening uppfattar den nästan totala vetorätten som kommunerna får som en mycket märklig och begränsande särlagstiftning som inte passar in på området. Det innebär också en kraftig inskränkning av den privata äganderätten för markägarna i den kommun som väljer att inte aktivt medverka till att vindkraft kan etableras. En särskild detalj som kritiseras, och som majoriteten har behandlat i betänkandet utan att göra något åt, är att man i den föreslagna lagen, när man föreslår att kravet på detaljplan ska slopas, formulerar några undantag som tyvärr riskerar att leda till stora problem. Det är i första hand begreppet "angränsande markområden" som enligt många olika bedömare ställer till problem. Risken är att detaljplan kan komma att krävas i många fall där det uppenbart inte finns några behov för det, och därmed kompliceras processen i stället för att förenklas. När exploateringsintressen står mot flera andra intressen, som ekosystemintressen, bovärden, allmänna naturvårds- och miljöintressen, turismintressen, försvarstekniska eller försvarsstrategiska intressen med flera, och samhället har en önskan om att förenkla och snabba upp prövningsprocesserna är det av yttersta vikt att detta inte sker på bekostnad av rättssäkerheten. Om resultatet av regeringens arbete innebär den försämring som Svensk Vindkraftförening påstår är det uppenbart att regeringen återigen inte har lagt tillräckligt med tid och kraft i dialogen med dem som berörs av förslaget. Från Miljöpartiets sida anser vi att regeringens förslag borde ha innehållit ett uppdrag till Försvarsmakten att aktivt medverka till en framförhållning och en positiv hantering av ansökningar för vindenergi. Man ska inte kunna använda generella och svepande formuleringar om försvarshemligheter för att stoppa projekt på det sätt som man gör i dag. Vi menar att den kritik som riktas mot regeringens förslag måste tas på så pass stort allvar att någon form av kontrollstation inrättas. Vårt förslag i den gemensamma följdmotionen är att en sådan kontrollstation inrättas och förläggs till 2013. Kontrollstationen skulle stämma av om målen om förenkling verkligen nås, vilket många betvivlar, eller om det är så illa som Svensk Vindkraftförening befarar, om delaktighet och talerätt för bland andra miljöorganisationer har eftersatts på ett sätt som vi inte kan acceptera från riksdagen, om kommunernas möjligheter att ställa byggnadstekniska krav fungerar på ett tillfredsställande sätt och om skrivningarna beträffande angränsande markområden har lett till krav på detaljplan i fall där det skulle ha gått att lösa konflikterna på andra och enklare sätt. När det gäller den särskilda förändring av exploatering som regeringen föreslår för Öland anser vi i vår gemensamma trepartimotion att man tar alltför stora steg. Vi föreslår därför att den slopade storleksgränsen på vindkraftsparker på Öland, som ni har hört om i tidigare anföranden, måste kopplas till en prövning enligt miljöbalken. Det finns också en risk av ett helt annat slag med regeringens snabba förändringar av villkoren på Öland, nämligen att en olyckligt stor andel av investeringarna i vindkraft i Sverige kan komma att hamna just där. Det innebär att vindkraften kan få oförtjänt dåligt rykte ur ett naturmiljöperspektiv men även ur ett elförsörjningsperspektiv. En stor anhopning av vindkraftsinvesteringarna på ett ganska litet område kan innebära att balanseringsproblemen i elnätet blir betydligt mer problematiska än de skulle behöva vara om vindkraftverken spreds över en större del av landets kuster och yta. Vi i oppositionen befarar också att regeringen inte fullt ut har beaktat konsekvenserna av sitt förslag när det gäller de obrutna kustområden som skyddas enligt kap. 4 i miljöbalken. Regeringens förslag innebär nämligen att avgränsningen av tillåtna vindkraftverk kommer att ske genom en förordning som innebär att betydligt större vindkraftverk än vad som varit tillåtet kommer att kunna uppföras i dessa kustområden helt utan någon prövning enligt miljöbalken. Från Miljöpartiets sida menar vi allvar med att en utbyggnad av vindkraften är nödvändig. Därför är vi också beredda att medverka till utökad möjlighet till fler och större etableringar i de kustområden som i dag skyddas enligt kap. 4 i miljöbalken. Men vår bestämda uppfattning är att en sådan utvidgning av möjligheten för etableringar måste förutsätta att prövningar görs enligt reglerna i miljöbalken och inte med utgångspunkt i den förordning som regeringen vill hänskjuta prövningen till. Regeringen släpper lös en riskabelt stor utbyggnad av vindkraft på Öland och öppnar för exploatering i tidigare skyddade obrutna kustområden utan att konsekvenserna utreds på ett rimligt sätt. Regeringen sätter på detta sätt miljöbalken ur spel. Det är inte nödvändigt att offra så stora natur- och miljövärden utan prövning för att nå målet om en snabbare utbyggnad av vindkraften. Vi är oroliga för att regeringens förslag i ett längre perspektiv till och med kan skada vindkraftens goda rykte. Miljöpartiet anser även att det finns många fördelar med en över hela landet utbyggd och spridd vindkraftsproduktion. Det ger sårbarhetstekniska fördelar, minskar balansproblematiken i nätet, skapar sysselsättningseffekter på många platser och bidrar till att ge kunskap till hela befolkningen om hur en växande del av vår elproduktion går till. Närheten till produktionskällan är i sig en pedagogisk fördel. Fru talman! Vi i Miljöpartiet står självfallet bakom våra reservationer i betänkandet, men för att vinna tid vid voteringen yrkar jag enbart bifall till reservation 1.

Fru talman! Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer. Jag vill börja med att gå så långt tillbaka i tiden som till 1994 och säga att det var ett viktigt år för Sverige. Sverige tog OS-guld i hockey, vi var trea i fotbolls-VM och jag kom in i riksdagen. Detta var kanske inte det allra viktigaste, utan efter en omröstning blev Sverige medlem i Europeiska unionen. 15 år går fort. Jag kommer ihåg denna omröstning. Det ställdes krav på säkerhet, ständig frihet för de europeiska nationerna, ökad rörlighet för kapital, tjänster och människor och också en utvidgning av unionen. Man ville säkerställa fred och säkerhet i den framtid som vi nu ser präglas av en hel del motsättningar. Vi moderater banade väg för EU, framför allt därför att vi menade att globala problem kräver globala lösningar och internationellt ledarskap. Jag vill inte hymla om den vindkraft som vi nu diskuterar. Vårt parti, och inte minst jag själv, var vid den här tiden tämligen tveksamma till vindkraftens möjligheter. Den hade begränsade möjligheter och spelade en underordnad roll i energibalansen vid den här tiden. Förnybart var liksom inte ledordet för Moderaterna, och inte heller för mig själv, när det gällde det framtida samarbetet inom EU. Men mycket har förändrats. Om någon skulle ha visat en spåkula vid den här tiden och sagt att Al Gore skulle vara den som kanske påverkade nationer och människor mest i riktning mot ett hållbart samhälle skulle nog ingen ha trott på det. Han var vicepresident vid den här tiden och gjorde inte speciellt mycket väsen av sig som vicepresident. Men just denna film, En obekväm sanning , kom att påverka hela jordklotet i rätt riktning. Om man hade kunnat se i denna spåkula att Moderaterna skulle ställa sig i spetsen för det hållbara och miljöintresset hade man nog inte heller blivit trodd på den punkten. Om man vidare hade kunnat se att vår partiledare, statsminister Fredrik Reinfeldt, nu i höst ska sitta sida vid sida med Amerikas president och diskutera lösningar som berör hela vårt jordklot hade ingen trott på det heller. Mycket har hänt, som sagt. Min övertygelse och mitt arbete i det här utskottet har egentligen samma grund nu som då, globala problem kräver globala lösningar och internationellt ledarskap. Ledarskap handlar inte bara om ordförandeskap och om att sitta bredvid Amerikas president. Ledarskap kan också vara informellt, att gå före och ta ledartröjan på annat sätt än att bara sitta som ordförande. En offensiv vindkraftsutbyggnad handlar just om detta. Alliansen har åstadkommit en historisk energiöverenskommelse. Den innehåller en kraftfull satsning på förnybara energislag som vindkraft men också en långsiktig, ansvarsfull kärnkraftspolitik. Vindkraften är en central del i denna överenskommelse och i vår offensiva klimatpolitik. Den ger oss ett slagfärdigt vapen i kampen mot utsläppen. Vårt mål är att den svenska vindkraftens kapacitet ska öka till 30 terawattimmar år 2020. Två tredjedelar ska finnas på land och en tredjedel till havs. EU har satt som mål att Sverige ska öka sin andel från 40 procent i energibalansen till 49 procent. Regeringen tyckte att det var i underkant. Alliansregeringen sade att det ska vara 50 procent. En procentenhet kan ju låta ganska lite, men på en energibalans på ca 450 terawattimmar är det ungefär halva Indalsälvens utbyggnad. Det är ganska mycket vi talar om. Det är viktigt att inte underskatta de ansträngningar som krävs för att nå det här målet. Vi behöver tiodubbla utbyggnaden av vindkraften för att nå 30 terawattimmar. Det innebär naturligtvis möjligheter för företag, men också för kommuner. Det kommer också att innebära uppoffringar, svett och tårar för att komma i mål. Vår uppgift här i riksdagen är att skapa det regelverk som krävs för att ge just dessa initiativ de bästa förutsättningarna för en ansvarsfull utbyggnad av vindkraften. Fru talman! År 1994, som var ett viktigt år för många utöver mig, återtog Socialdemokraterna regeringsmakten. Jag är förvånad över att den nuvarande oppositionen under den förra mandatperioden skapade ett system som innebar parallella processer i plan- och bygglagen respektive miljöbalken där prövningarna är snarlika. Faktum är att dagens handläggning går med snigelfart. Dagens situation kan innebära dubbelt handläggningsarbete i kanske fem, sex eller sju år. Socialdemokraternas verkliga förhållande till vindkraft verkar endast sträcka sig till Don Quijotes väderkvarnar. Likt Don Quijote har man fokuserat på fel fiende och fel problem. Låt mig ta detta med kontrollstationer som exempel. Jag säger bara en sak: Sluta att jaga dessa väderkvarnar! Det här är inte problemet. Problemet är det regelkrångel som vi nu försöker åtgärda. Regeringens förslag innebär att handläggningstiderna kommer att minska från sex-åtta år till kanske två år. Vi föreslår enklare tillståndsgivning för vindkraftsutbyggnad. Den samlade prövningen av vindkraftverken ska ske vid miljöprövningen. De allra flesta vindkraftverk i Sverige byggs i områden där få människor bor. Att de ska omfattas av samma bygg- och ansökningsregler som vindkraftverk som planeras i tätbebyggda områden där efterfrågan på mark är hög är inte rimligt. Därför förändrar vi också reglerna så att det blir lättare att bygga vindkraft i landsbygdsområden. Samtidigt ska detaljplan fortfarande krävas där vindkraftverken konkurrerar med andra investeringar om marken. Kommunerna kommer, trots de föreslagna ändringarna, att ha ett inflytande över etableringen av vindkraft. Om det inte finns starka nationella skäl för byggnationen av vindkraftverk kommer de endast att få byggas om kommunen har godkänt det. Kommunerna måste tidigt i processen redovisa om de har invändningarna mot vindkraftverken. En ansvarsfull och offensiv klimatpolitik stärker också vår arbetsmarknad. Svensk Vindenergi beräknar att en utbyggnad på 10 terawattimmar skapar 7 000 arbetstillfällen. 30 terawattimmar skapar tre gånger fler. Vi pratar om 20 000 jobb. Med rätt regelverk kommer näringslivet tillsammans med kommunerna att bana väg för en starkare arbetsmarknad. Avslutningsvis vill jag säga att för ett decennium sedan var vindkraften en marginell energikälla och en liten fråga. Genom en offensiv klimatpolitik sätter vi i alliansen nu en agenda. Min erfarenhet är att 15 år går fort. Med tydliga förutsättningar och rätt internationellt ledarskap kan vindkraften stå för en femtedel av världens elkraftsproduktion 2020. Låt Sverige vara ett föredöme i denna utveckling!

Fru talman! Jag kan börja med att säga till Ola Sundell: Välkommen i gänget! Sent ska syndaren vakna! Man kan säga många sådana saker, men det är ju ändå bra när man tar förnuftet till fånga och erkänner att man kanske inte för 15 år sedan trodde att man skulle säga så i den här debatten. Sedan nämndes fotbolls-VM. Jag kan säga: Jag var där, och jag såg exempelvis Sverige och Brasilien i Detroit. Nu tog Ola Sundell USA nästan som ett föredöme. Det finns vissa personer i USA som säkert kan spela en viktig roll, nu när man har fått en annan president, och vara med och tävla om ledartröjan. Jag hoppas att Sverige verkligen kommer att ta den utmaningen och försöka att vara i täten så som vi har ansetts vara. Jag undrar hur det blir om man ser att det fortfarande kommer att ta lång tid med prövningar och att det som vi befarade inte kommer att vara rättssäkert och det här med det kommunala vetot. Om Ola Sundell och regeringen märker att det inte fick den effekten som man trodde, kommer man då ändå att kunna ta till sig det som vi har sagt och komma tillbaka till riksdagen och förändra den lagstiftning som vi nu talar om?

Fru talman! På den senaste frågan: Vad kan man annat säga än ja? Det är ju därför vi är här - att utvärdera politik och att lägga förslag på förändringar. Det som var fel i går måste vi göra till någonting bättre i morgon, och det är väl också en av orsakerna till varför vi nu sitter i majoritetsställning och att det är alliansen som leder Sverige. Väljarna tyckte att ledarskapet från Göran Persson inte höll måttet och att det gröna folkhemmet var för luftigt och tunt. Därför lade man rösterna på alliansen, och det är i huvudsak vad som sker när saker och ting går fel. Man har pekat ut en riktning; man hamnar snett. Kanske det är ett förslag som väljarna tycker är bättre, och då är det ett annat ledarskap. Som ledamot har man möjligheten att hela tiden pröva, fråga och interpellera, att hela tiden utmönstra vad regeringen vill, ha erfarenheter av det verkliga förloppet och sedan kunna ställa regeringen till svars. Det är centralt i en demokrati, skulle jag säga. Det råder alltså ingen tvekan om den möjligheten. Jag skulle vilja tillägga att det talas ganska mycket och har gjorts vissa marginella saker, inte minst i vårt eget utskott, på området - utvärdering. Det här vore, Carina Ohlsson i Socialdemokraterna, tycker jag, ett utmärkt område för vårt eget utskott att kunna följa upp. Hur blev det? Hur gick det? Här har utskottet ett oerhört ansvar - om man nu har intresse av det hela, och det verkar ju som att den samlade oppositionen har det, att kunna ställa frågorna i ett gemensamt utvärderingsprojekt.

Fru talman! Vi är överens, som jag tidigare sagt, om målen för vindkraftsutbyggnaden. Då är det väldigt viktigt att den kommer i gång, och det är viktigt både för att ställa om till ett ekologiskt hållbart samhälle med förnybar energi och för att det också skapar många arbetstillfällen på landsbygden. Det är oerhört viktigt i sammanhanget när vi ser att det är en jobbkris i Sverige, och det här skulle kunna ge många arbetstillfällen. Då är det viktigt att man har en effektiv prövningsprocess. Jag kan också upplysa Ola Sundell om att jag satt tillsammans med Ola Sundells gruppledare här i riksdagen i Miljöbalksutredningen, och där - hör och häpna! - var vi väldigt överens om att vi skulle förenkla den här prövningen. Vi har alltså inte bara suttit och tänkt att det är hemskt att det tar så lång tid. Det kom fram i utredningsförslag som fanns på regeringens bord när ni kom till makten. Det är väl också bra att lyfta fram när vi är överens. Vi i den samlade oppositionen kommer naturligtvis att följa det här och ta Ola Sundells löfte till intäkt för att det också kommer att hända saker om det skulle visa sig att det som vi har befarat inte blir snabbhet, effektivitet och rättssäkerhet i processarbetet. Vi följer verkligen den här frågan på ett riktigt och bra sätt för att det både ska skapa arbetstillfällen och naturligtvis för att vi ska kunna ställa om till mer förnybar energi.

Fru talman! Jag har inte så jättestor erinran mot Socialdemokraternas resonemang här, utan jag kan i stort sett instämma. Det har riktats farhågor från olika håll, inte minst från oppositionen. Man har ju en gemensam reservation om detta att kommunerna har ett inflytande över processen med vindkraftverken. Om den är befogad eller ej kan jag egentligen inte svara på förrän den är tillämpad. Det vi i alliansen inte vill göra är att erodera just den här möjligheten för kommunerna. Varför skulle vi inskränka kommunernas möjligheter att ha ett inflytande över hur marken används? Det är orimligt, tycker vi. Vi tycker att det är självklart att kommunerna ska ha den möjligheten även i framtiden. Det har sagts att man skulle utpressa företrädare för vindkraftsbransch och annat för att kunna sko sig. Det är oerhört! Vilket angrepp mot den kommunala demokratin att säga: De kommer att pressa er på pengar i det här momentet! Jag kan tala om hur verkligheten egentligen ser ut. Vi har absolut en kris i Sverige som påverkar oss allihop. 20 000 jobb ligger i pipelinen, och någon går och tror att kommunerna skulle vägra sig själva den här möjligheten att skapa jobb i sin egen kommun. Det är fullständigt orimligt! Den som har lyssnat på kommunerna vet att de står med öppen famn för att välkomna dessa investeringar. Det är investeringar i sig. Det som också följer av de här vindkraftsetableringarna är att infrastrukturen förbättras. Vägar måste förbättras, för stora tonnage måste komma fram. Det är alltså klart att det ligger i kommunernas intresse att se till att det här blir verklighet.

Fru talman! För ungefär två månader sedan överlämnade regeringen förslaget till en sammanhållen klimat- och energipolitik till riksdagen. Dessa två propositioner på klimat- och energiområdet innehåller kraftfulla insatser för att minska vår klimatpåverkan. En av nycklarna i omställningen till ett samhälle där vi påverkar klimatet än mindre än i dag är att öka produktionen av förnybar el. Den här utvecklingen är något som Centerpartiet har varit påskyndare av under årtionden. Nu kan vi se att vindkraftsutvecklingen och vindkraftsutbyggnaden äntligen börjar ta fart. Det är bland annat tack vare elcertifikaten. Det är elcertifikat som skapar långsiktiga spelregler för dem som vill investera i ny förnybar elproduktion. Med Centerpartiet och alliansregeringen vädrar vindkraften nu morgonluft. Under 2008 ökade produktionen från vindkraften med ca 40 procent. Det är inte dåligt, men vi ska komma ihåg att vindkraftens nuvarande två terawattimmar elproduktion inte ens är en tiondel av den nivå som vi behöver nå upp till om lite drygt tio år. Det finns alltså mycket kvar att göra. Ett av skälen till att utbyggnaden har gått långsamt är den dubbla prövningsprocess som omgivit vindkraftsetablering. Det har varit både en prövning enligt plan- och bygglagen och en prövning enligt miljöbalken. Dessutom har dessa båda processer kunnat överklagas, vilket har gjort att det kunnat ta många år innan ett tillstånd att börja bygga har varit klart. Skräckexemplen är många på hur entreprenörer och företag har fått sina planer försinkade på grund av den flaskhals den här prövningen har utgjort. Därför är det i dag glädjande att vi tillsammans här kan stå och diskutera och debattera de förenklingar som nu görs. Det är också glädjande att vi är väldigt brett överens mellan alla sju partierna i den här kammaren kring huvuddragen i förändringen av lagstiftningen. Det skapar en långsiktighet för dem som vill bygga ut vindkraft och för dem som vill exploatera på det här området. De förändringar som görs i dag innebär förenklingar, men de säkerställer också att vi har en rättssäker och omsorgsfull prövning även i fortsättningen. Fru talman! Som sagts tidigare kommer den 1 augusti i år ett antal förändringar som underlättar utbyggnad av vindkraft att träda i kraft. För att förkorta och snabba på handläggningstiderna för vindkraftsetableringar slopas detaljplane- och bygglovskravet i huvudsak när vindkraftverk har fått tillstånd enligt miljöbalken. De här förändringarna kommer att leda till kortare processer, och möjligheten att överklaga samma beslut flera gånger kommer att plockas bort. Fru talman! För att den här utbyggnaden av vindkraft, som vi alla vill ha, ska kunna bli verklighet är det oerhört viktigt att det finns en lokal förankring. Därför är det också enligt min och övriga allianspartiers uppfattning viktigt att kommunerna och deras invånare får vara delaktiga i processen fram till att tillstånd finns. Det är därför rimligt att kommunerna ska kunna ge sitt tillstrykande innan större vindkraftsetableringar får ett tillstånd. Jag blir lite förvånad över den argumentation som förs fram här från oppositionen och den risk man ser att det här kan stanna upp processen. Man målar upp en bild av att det här kan förlänga tillståndsprocessen. Jag vill i det här läget påminna om det arbete som redan sker i en majoritet av landets kommuner, där man jobbar med översiktsplaner för vindbruk och där man pekar ut områden: Där vill vi ha vindkraftssatsningar! Den projektör som är smart vänder sig till den kommunen, tar det området och går fram och ansöker om tillstånd, för där vet man att det finns en acceptans från kommunen och dess invånare att det ska byggas vindkraft. Där går det alltså fortast att komma fram. Det är det som är poängen med det arbete som nu görs i många kommuner. Man förbereder för den stora utbyggnad som är så nödvändig. Jag tycker att det vore förvånande om man inte vid sådana här stora etableringar låter kommuninvånarna komma till tals och låter dem få en möjlighet att påverka i det arbete som man har i samband med översiktsplanen men också i samband med att man tillstyrker tillståndet. Jag blir också förvånad, fru talman, när jag hör Jan Lindholm och Jacob Johnson prata om Öland och säga att de ser risker med den förändring som görs i lagstiftningen. Jag blir förvånad då med koppling till att man är rädd för att kommunerna ska ha inflytande. Ja, vad har varit fallet på Öland? När Miljöprocessutredningens förslag har varit ute på remiss, vad har då ölänningarna tyckt om de förändringar man gör? Jo, både Borgholms kommun och Mörbylånga kommun har tillstyrkt den här lagförändringen som gör det möjligt att ha en utbyggnad på Öland i större utsträckning än i dag. När kommunerna tillstyrker ska vi tydligen inte lyssna på dem. När kommunerna vill se till att underlätta för Öland att komma fram med vindkraft ska vi tydligen inte lyssna på kommunerna. Jag tycker att det är väldigt förvånande att man inte vill göra den förändringen. Fru talman! Från att Sverige var först med att starta och bygga ut vindkraft har vi tyvärr hamnat i ett läge där vi är ett av de långsammaste länderna. Den lagförändring som vi fattar beslut om på onsdag ändrar på detta och kommer att bana väg för en expansion av vindkraften. Vi tar bort stoppklossarna i handläggningen, och kombinerat med de satsningar som görs i andra propositioner kommer det här att skapa förutsättningar för en rejäl expansion av vindkraften, en expansion som både klimatet och Sverige tjänar på.

Fru talman! Claes Västerteg säger att vi från oppositionen målar upp en bild av att det här skulle medföra stora problem. Det är ju faktiskt branschen som gör det. Nu hörde vi från företrädaren för Moderaterna här att man är beredd att ompröva det här om det skulle visa sig att regeringen har fel och branschen har rätt. Min första fråga är då om det är så att man från Centerpartiets sida har samma inställning. Det vill jag ju gärna veta. Om det visar sig att regeringen har fel, att de farhågor som förs fram av branschen skulle vara korrekta och att deras bedömning faktiskt är bättre än regeringens - det är ju ändå de som är aktörer på den här marknaden - är då även Centerpartiet berett att göra omprövningar enligt de tankar som vi framför i vår gemensamma trepartimotion om att det behövs en uppföljning, till exempel 2013, då man utvärderar och ser hur det i praktiken fungerar? Claes Västerteg tar också upp betydelsen av den lokala acceptansen för vindkraft. Då måste jag ju fråga, eftersom jag inte har fått någon kommentar på den delen av mitt anförande: Är ni beredda från regeringens sida att vidta några åtgärder för att ta bort den dubbelbeskattning som vindkraftskooperativen är utsatta för i dag? Det är ju faktiskt den delen av branschen som går i bräschen och skapar förutsättningar för vindkraftsetableringar på de flesta platser i landet. Är ni beredda att vidta några åtgärder för detta?

Fru talman! För mig är det oerhört viktigt att det finns en lokal förankring, att det finns en lokal acceptans, för att vi ska få i gång den här vindkraftsutbyggnaden. Jag är inte beredd att medverka till att försvåra för kommuninvånarnas inflytande. Jag tycker att branschen - jag har fått för mig, när jag läst reservationen, att oppositionen delar branschens bedömning - överdriver risken, bland annat med hänsyn till det jag sade: I en majoritet av landets kommuner genomför man ett arbete med översiktsplaner för vindbruk. Man pekar ut områden, och det finns en vilja att få fler vindkraftsetableringar. Jag tycker som sagt att man överdriver den här risken. Men ingen av oss kan säga att vi aldrig ska göra någon förändring. Vi måste hela tiden följa den här utvecklingen. Är det så att vi behöver förändra lagstiftningen ytterligare - vi kanske behöver förenkla processen ytterligare på andra områden - är jag inte främmande för det. Jag är inte främmande för att titta på lagstiftningen framöver heller. Vad gäller kontrollstationer kan man konstatera att i den stora klimat- och energipropositionen och betänkandet, som den här kammaren kommer att behandla framåt juni månad, finns det en kontrollstation 2015 vad gäller både målsättningar och medel. Dubbelbeskattningen är ju inte någon fråga som vi berör i det här betänkandet. Beskattningsfrågorna berör vi ju inte i miljö- och jordbruksutskottet avseende detta. Men ur min och, vet jag, Centerpartiets synvinkel är det självklart att vi inte ska försvåra för dem som vill ha andelsägande i förnybar elproduktion. Vi kommer att väldigt noga följa den utveckling som det har pekats på den senaste tiden vad gäller andelsägande. Men som sagt, det är skatteutskottet som äger frågan.

Fru talman! Det är klart att Claes Västerteg har rätt när han säger att man i trepartimotionen kan se att vi delar branschens inställning. Det är ju så att vi lyssnar på aktörerna. Vi tycker att den här regeringen vid ett flertal tillfällen har haft lite väl bråttom och inte låtit dem som påverkas av besluten delta i processen tillräckligt mycket så att man har fått fram ett bra resultat. Det är därför vi av den anledningen lyfter fram just den här delen av problematiken, som förs fram av aktörerna på vindkraftsområdet. Jag kan väl inte riktigt uttolka var Centerpartiet står här, men det verkar ändå som om ni är beredda att ändå ha lite större öron och lyssna på vad som händer nu - om det här faktiskt får de förkortade handläggningstider och om det blir den effektivisering som det är tänkt eller om det är så att branschen har rätt och att det faktiskt inte får någon effekt utan tvärtom kanske till och med försvårar. Vi tycker att den nästan totala vetorätten som kommunerna får är lite knepig. Det gör vi utifrån att ha lyssnat på företrädare för kommunerna när de försökt få möjligheter att bygga vindkraft. Jag förstår att vi inte behandlar frågorna i detta utskott, men det är ändå intressant att höra vad som sägs. Nu hörde jag inte någon tydlig åsikt om huruvida skattefrågan är viktig. Hur ser Claes Västerteg då på möjligheten till nettomätning? Också det skulle vara ett sätt att göra det enklare för vindkraftskooperativ, lokala aktörer, att få ett ökat inflytande och därmed en bättre förankring för vindkraftverk.

Fru talman! Man kan läsa och begrunda remissvaren på Miljöprocessutredningen förslag, eftersom ganska många remissvar kommit in. Många svar har också kommit från kommuner. Det är kommuner där Centerpartiet är med i majoriteten och också kommuner där Miljöpartiet är med i majoriteten. De har varit oroliga för att få ett minskat inflytande, att inte kunna vara med och påverka processen. Vi har valt att se till att kommunerna fortsatt kan vara med i processen. Vi anser att det är viktigt att de har ett inflytande, är delaktiga. Det är viktigt att kommuninvånarna kan känna att de är med i processen och kan påverka om det blir fråga om större vindkraftsetableringar. Vi har gjort detta för att vi tror att det kommer att gå fortare. Vi tror också att den lokala acceptansen då ökar. Det kommer att möjliggöra den stora utbyggnad som är så viktig. Vi lyssnar på remissinstanserna. Det tycker jag att detta är ett tydligt exempel på. Jag kan konstatera att Jan Lindholm inte lyssnat på åsikterna från Öland när det gäller remissvaren på Miljöprocessutredningen. Avslutningsvis kan jag beträffande nettomätning konstatera att det finns elleverantörer i landet som är på väg att ta fram sådana elmätare som kommer att möjliggöra den utvecklingen utan att vi ska behöva fatta beslut om det. Vi i denna kammare behöver inte vara med och pilla i allting.

Fru talman! Jag ska börja med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. I dag behandlar vi propositionen Prövning av vindkraft . Huvudsyftet med den är att ta bort dubbelprövningen i tillståndsgivningen. Man ska alltså inte pröva både enligt plan- och bygglagen och miljöbalken. Det är på sin plats att lyfta fram att detta är en del av en helhet i regeringens arbete med att se över ett flertal processer i plan- och bygglagen och miljöbalken för att förenkla och öka effektiviteten när det gäller tillståndsgivning. Arbetet i regeringen har bedrivits i två utredningar, Byggprocessutredningen respektive Miljöprocessutredningen. Den sistnämnda har under de senaste två veckorna lagt fram ytterligare betänkanden, Vattenverksamhet och Områden av riksintresse och Miljökonsekvensbeskrivningar . Tidigare har Miljöprocessutredningen jobbat med instansordningen. Allt detta utgör en helhet för att skapa en förenklad tillståndsprocess. Då talar vi inte bara om vindkraft. Fru talman! En annan viktig aspekt som naturligtvis också gör att utbyggnaden av vindkraft inte får hindras av onödigt krångliga tillståndsprocesser är de högt ställda mål som Sverige har vad gäller förnybar energi. Det är en av de grundpelare som finns i EU:s arbete med klimatproblematiken. Alliansen har, som Ola Sundell nämnde, lagt fast målet om 50 procent förnybar energi fram till 2020. Därmed uppfyller Sverige väl det mål som EU lagt fast. Man kan inte nog betona vikten av miljöarbetet inom EU och EU:s roll i miljöarbetet samt de klimatmål som ställts upp fram till 2020 för att komma till rätta med de globala problem som finns på klimatområdet. Vad gäller utbyggnaden av vindkraft har alliansregeringen visat att man har en mycket hög ambition genom att sätta planeringsramen fram till 2020 till 30 terawattimmar. Eftersom kärnkraften nämnts vid några tillfällen är det viktigt att säga att det inte finns något motsatsförhållande mellan denna utbyggnad och kärnkraften. Både kärnkraft och vindkraft är koldioxidfria elproducenter och utgör lösningar på samma globala problem. Fru talman! Att det görs en uppdelning av tillståndsgivningen när det gäller större och mindre vindkraftsanläggningar är fullt rimligt och logiskt. Att större vindkraftsanläggningar nu får en mer renodlad prövning enligt miljöbalken och de lite mindre enligt plan- och bygglagen bygger på var tyngdpunkten i prövningen ligger. När en tillståndsprocess förändras och som i detta fall förenklas är det viktigt att inte tappa bort den demokratiska öppenheten och möjligheten att påverka. Möjlighet att påverka sker genom den dialog och delaktighet som skapas ute i kommunerna. Här tycker jag att vi verkligen kan tala om rättssäkerhet för gemene man, och genom de förslag som nu ligger på riksdagens bord uppfylls dessa krav. Både när det gäller miljöbalken och plan- och bygglagen finns i systemet med samrådsprocesser inbyggt att var och en har möjlighet att vara delaktig och därmed få inflytande över processerna. Avsikten med de nya reglerna, som ska träda i kraft den 1 augusti i år, är att få bort dubbelprövningen, inte att minska kommunernas inflytande. Därför är det centralt att det i miljöbalken skrivs in att miljötillstånd inte får ges utan att kommunen tillstyrker det. Den tidigare diskussionen om vindkraftsbranschen var intressant. Självklart ska man lyssna på vindkraftsbranschen, men jag tycker att även kommunerna i detta sammanhang är viktiga att lyssna på. Om man läser de remissvar som kommit in ser man att det finns enskilda kommuner som har farhågor om att de ska kunna bli överkörda. Sammantaget leder det nya regelverket till att vi får en enklare och effektivare tillståndsprövning samtidigt som kommunernas inflytande över markanvändningen säkerställs. Resonemanget om att kommunerna skulle vara nej-sägare stämmer inte. De absolut flesta kommuner jobbar i dag på ett positivt sätt med vindkraften. Att kommunerna kommer att ta sitt ansvar visar inte minst det förhållandet att cirka hälften av Sveriges kommuner ansökt om stöd hos Boverket för att kartlägga förutsättningarna för vindkraft och peka ut lämpliga områden inom översiktsplanens ram. Begränsningen av kravet på detaljplan för vindkraft är mycket relevant med tanke på vad detaljplaneläggning egentligen innebär. Nu föreslås en begränsning av kravet på detaljplan till områden där det finns stor efterfrågan på byggnader och andra anläggningar. Man kan säga att detaljplanen är ett utmärkt instrument att arbeta med när det finns motstående markanvändningsintressen. När sådana inte finns är det däremot inte rimligt att ha detaljplanekrav. Fru talman! I förslaget finns ytterligare en förändring som jag tror kan ha viss betydelse; den har inte nämnts tidigare i debatten. Det är den förändring som sker i ellagen och innebär att om det finns en miljökonsekvensbeskrivning som gjorts i samband med tillståndsprocessen behövs det ingen ny miljökonsekvensbeskrivning när det gäller nätkoncession om den förstnämnda miljökonsekvensbeskrivningen redan lyft fram den problematik som finns. Försvarsmakten nämndes av Jacob Johnson. Den samlade oppositionen skriver i en reservation att regeringen bör agera mer aktivt när det gäller vindkraften och Försvarsmakten. Jag måste därför påpeka att redan i regleringsbrevet för 2008 till Försvarsmakten skrev regeringen att "Försvarsmakten ska aktivt delta i samrådsprocessen för vindkraftsärenden så att lämpliga lokaliseringar tidigt kan identifieras", samt att återrapportering ska ske. I regleringsbrevet för 2009 upprepas detta med vindkraftsärenden men med tillägget att försvaret även ska jobba med vågkraft. Regeringen har de facto uppmärksammat frågan, och utvecklingen visar att försvaret är mer och mer aktivt i dessa frågor och jobbar med dem på ett positivt sätt. Med det vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet. Det är ett väl avvägt förslag när det gäller balansen mellan inflytanden från olika intressenter i sammanhanget. Jag tror att det kommer att förenkla och effektivisera det hela. Sedan ska man naturligtvis göra uppföljningar, ha kontrollstationer och så vidare. När man inför ny lagstiftning är det en självklarhet att den måste följas upp för att se att den fungerar. Det ingår i våra uppgifter i riksdagen att göra det, och det kommer givetvis att ske även i detta fall.

Fru talman! Lars Tysklind talade inledningsvis om målet att öka andelen förnybar energi i Sverige utöver målet från 49 till 50 procent. Han ansåg att det var ett högt ställt mål att öka andelen från 49 till 50 procent. Det är inte speciellt högt alls med tanke på de naturförutsättningar vi har i Sverige med vattenkraft och all den bioenergi vi kan utveckla med utbyggnad av vindkraften med mera. Dessutom genomförs en teknisk förändring av hur man mäter detta så att den naturvärme som utvinns till exempel genom bergvärmeanläggningar nu kommer att räknas med. Vi har redan ett antal procent på köpet. Jag håller inte med Lars Tysklind. Det är ganska lätt att gå vidare. Från oppositionens sida har vi ett mål på 53 procent. Det jag egentligen vill invända mot i Tysklinds inlägg är att han påstår att kärnkraften och vindkraften är lösningen på samma globala problem. Han drar den slutsatsen utifrån att kärnkraftsproduktion i huvudsak är koldioxidfritt. Jag hoppas att Lars Tysklind inser att kärnkraften har andra miljöproblem som också måste beaktas i denna diskussion. Jag skulle gärna vilja höra om Lars Tysklind kunde nyansera sitt uttalande.

Fru talman! Jag tar det sista först. Det jag talade om var det globala problemet med CO2-utsläppen. Sedan är jag och alla andra medvetna om att det finns andra miljöproblem med kärnkraften. Men när det gäller att prioritera vad som är viktigast i dagsläget är det utan tvivel så att vi måste prioritera klimatfrågan framför kärnkraftens problem som jag tror är fullt lösbara i sammanhanget. När det gäller förnybar energi är det klart att vi kan diskutera procentsatser. Men hur som helst har Sverige precis som Jacob Johnson säger här bra naturliga förutsättningar. Av den anledningen har vi redan i dag 40 procent förnybar energi, och det är väldigt högt. Det är nästan världsledande att ha en så hög andel förnybar energi. Att gå från 40 till 50 procent är en väldigt hög ambition. Det var svar på frågorna.

Fru talman! Med tanke på naturförutsättningarna, utbyggnaden av vindkraften med mera är inte målet 50 procent högt satt med hänsyn till att vi också räknar på ett annat sätt så att vi får 3-4 procent gratis mot de 40 procent som man jämfört med tidigare. När vi diskuterar kärnkraft är det klokt att man beaktar alla de miljöproblem som finns med i hela kedjan. Det gäller utvinningen av uran för brytning, som har många miljökonsekvenser, avfallsproblematiken, risken för kärnvapenspridning, risken för terrorattack etcetera. Det är goda skäl till att kärnkraften på sikt ska avvecklas i detta land, även om det ska göras på sådant sätt att vi kan garantera en hög elproduktion. Det kan vi göra bland annat genom utbyggnad av vindkraften men inte minst genom stora satsningar på energieffektiviseringar. Vi kan klara båda sakerna med högt satta mål för klimat- och miljöpolitik. Regeringssidan tvekar att leva upp till målen som är högst relevanta i dagens situation.

Fru talman! De här debatterna blir lite märkliga när man börjar sätta kärnkraft mot vindkraft, och sedan sätter man energieffektivisering mot produktion av energi. Ska vi lösa de klimatproblem som finns med energiproduktion måste man jobba med allt detta. Det finns ingen oenighet kring det. Vi behåller inte kärnkraften för att vi ska slippa energieffektivisera. Det är absolut nödvändigt att jobba med alla grenarna av lösningen. Det finns inget motsatsförhållande mellan kärnkraft och vindkraft. Så länge vi har fossileldad elproduktion i Europa är båda de sätten att producera elström de facto koldioxidfritt och en del av klimatlösningen globalt. Det borde vi ändå kunna vara ganska eniga om. Det prioriterade måste vara att få ned utsläppen. Om vi talar om målsättningar till år 2020 så måste vi vare sig man säger 49, 50 eller 53 procent ändå efter år 2020 gå vidare. Det är definitivt inte tillräckligt, och det tror jag att vi alla är medvetna om. Är vi vid 50 procent år 2020 är vi väl på väg att ändå uppfylla många av de krav som kan ställas på Sverige. Jag tror att det kommer att ställas ännu större krav på Sverige i framtiden.

Fru talman! Det är alltid positivt när olika politiska beslut går hand i hand, och det märks att de beslut som fattas ändå strävar mot samma mål. När regeringen tidigare i vår presenterade energi- och klimatöverenskommelsen blev det tydligt att Sverige behöver satsa än mer för att utveckla det "tredje benet", nämligen förnybar energi. Dagens debatt om prövning av vindkraft känns som ett mycket naturligt steg i den riktningen. Tanken med att se över de rättsregler som gäller för utbyggnad av vindkraft var att hitta en snabbare och enklare process från projektering till uppförande av vindkraftverk. I dag visar regeringen att man går från ord till handling och genomför konkreta åtgärder för att uppnå de mål vi har satt upp. Det har funnits ett tydligt problem som varit ett hinder för etablering av vindkraft. Blir processerna alltför långa blir det inte heller rimligt och attraktivt att satsa, och det blir osäkert och kostsamt för intressenterna. Jag hoppas att de förändringar som nu görs kommer att underlätta, och vi ser redan nu att intresset för att etablera vindkraft har ökat. Dubbelprövningen, som nämnts flera gånger här i dag, tas bort, samtidigt som rättssäkerheten inte minskar. Fru talman! När man kommer in i slutet av debatten har mycket sagts och många detaljer har debatterats. Det jag skulle vilja lyfta fram som en tydlig skillnad mellan blocken när det gäller politiska beslut är något som jag erfarit under tidigare debatter i vår i kammaren. Det gäller synen på våra kommuner och våra kommunala kolleger, som jag ser dem som. Här finns en tydlig skiljelinje. Mycket av den kritik som framförts i detta ärende från oppositionen är just att regeringen ger kommunerna ett tydligt inflytande, nämligen att prövningsmyndigheten får ge tillstånd till en vindkraftsanläggning endast om kommunen har tillstyrkt det. För mig som kristdemokrat är den lokala förankringen och det kommunala självstyret oerhört viktigt. Den kritik man hört från oppositionen är att kommunerna har så många andra intressen att ta ställning till. Det har också nämnts bristande kompetens eller att miljöintresset inte skulle komma i första hand och liknande. Jag vet inte vad oppositionspartierna har för dialog inom respektive parti. Driver man så olika politik på riksdagsnivå om man jämför med kommunalpolitiker? I mitt fall har jag fullt förtroende för de kristdemokrater och övriga allianspolitiker som arbetar på lokal nivå. Jag kan bara uppmuntra oppositionen till dialog med sina kolleger på olika politiska nivåer i samhället. Då kanske rädslan för "felaktiga" beslut minskar. Det är mycket viktigt att vi hittar sätt som förenklar etablering av förnybar energi. Regeringen kommer även fortsättningsvis att arbeta för att finna lösningar på att uppmuntra en hållbar energitillförsel i Sverige. Det är lätt att hamna i diskussioner kring procentsatser fram och tillbaka. Vilka är det som ställer upp de mest ambitiösa målen? Mål är givetvis viktigt. Men det behövs handling och konkreta beslut för att samhället ska röra sig i rätt riktning, och det visar dagens betänkande på. Att möjliggöra förenklingar i form av färre processer, kortare handläggningstider samt minskade kostnader för företag och myndigheter hoppas jag ska ge resultat. Vad gäller klimat- och energifrågor behöver vi använda oss av många olika verktyg för att tillsammans snickra ihop en hållbar framtid för barn och barnbarn en lång tid framöver. Därför, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet Prövning av vindkraft och avslag på samtliga reservationer.