Anf. 139 Cecilia Brinck (M)
Herr talman! Vad händer när riksdagen har fattat ett beslut? Hur lång tid tar det för regeringen att slutbehandla tillkännagivanden och skrivelser och på det sättet verkställa riksdagens beslut?
Konstitutionsutskottet kan efter behandlingen av skrivelse 75 konstatera att andelen skrivelser och tillkännagivanden som slutbehandlas är större är tidigare, och med tanke på att det totala antalet redovisade tillkännagivanden är det största på fem år är detta utomordentligt positivt.
Jag kan naturligtvis inte undanhålla ledamöterna lite statistik, oss statistiknördar emellan.
Andelen icke slutbehandlade skrivelser har sjunkit från 39,1 år 2007 till 29,5 2012. Det är en liten ökning från 2010. Då var andelen 22,8, vilket är det lägsta redovisade sedan 1991. Vi ser tydligt att den långsiktiga trenden är en rätt kraftig minskning.
Snittet under den mandatperiod vi nu är inne i är 29,77. Snittet den förra mandatperioden, och då inkluderar vi 2006, för det är vi har räknat, är 34,55. Snittet för mandatperioden 2002 till 2005 är 37,38. Dessförinnan är snittet 37,28, om någon är intresserad av det.
För oss nördar kan jag också tillägga att medianen i samtliga fall är betydligt lägre än medelvärdet, vilket är intressant eftersom det visar att de flesta ärendena går fortare. Så finns det ett fåtal ärenden som är komplicerade och därför drar ut på tiden, och det är det som syns på det samlade medelvärdet.
Det är klart att det finns förbättringsmöjligheter, och vi pekar på några sådana.
Det första är det alldeles självklara konstaterandet att det är rätt anmärkningsvärt att två av de fem tillkännagivanden som är äldre än elva år kvarstår som ej slutbehandlade. Vi noterar med tillfredsställelse att beredningen av dessa två tillkännagivanden ska redovisas under innevarande riksdagsår och under nästa år. Men det är viktigt att komma ihåg att tillkännagivandena och skrivelserna är av olika karaktär. Framför allt är de väldigt olika komplicerade när det gäller vilka beredningsåtgärder som behövs.
Vi vill också, vilket också Lena Sommestad pekade på för en liten stund sedan, påpeka att två tillkännagivanden faktiskt helt saknas i redogörelsen. Det gäller ett på justitieutskottets och ett på socialförsäkringsutskottets område. Det ena tycks helt ha försvunnit någonstans på vägen mellan riksdagen och regeringen, vilket självklart är rätt anmärkningsvärt. Så får det faktiskt inte gå till. Utskottet konstaterar åter att det är viktigt att rutinerna i Regeringskansliet fungerar, och vi förutsätter att åtgärder vidtas så att det här inte upprepas.
Herr talman! När det gäller ej slutbehandlade tillkännagivanden redovisas i betänkandet synpunkter från flera av riksdagens utskott. Det gäller till exempel reklamskattens avskaffande, där skatteutskottet förutsätter att det sker så fort statsfinansiellt utrymme finns.
Det gäller tonnageskatten, där skatteutskottet påpekar att det i riksdagen finns enighet om att det är viktigt att frågan löses snart.
På socialförsäkringsutskottets område handlar det till exempel om tillkännagivanden om aktivitetsersättning och sjuklön. Utskottet förutsätter att regeringen återkommer med förslag om detta så fort som möjligt.
Näringsutskottet pekar för sin del dels på en översyn av upphovsrättslagen, dels på en granskning av effekter för den konkurrensutsatta, elintensiva industrin. Här har det gått sex respektive fyra år utan att utredningarna har inletts. Orsakerna till dröjsmålen har inte redovisats. Det finns andra exempel; Lena Sommestad nämnde nyss ett par av dem.
Konstitutionsutskottet delar de bedömningar som gjorts av dessa utskott och utgår som sagt ifrån att regeringen vidtar nödvändiga åtgärder. Om beredningen drar ut på tiden - det kan den göra, och det kan den göra av väldigt goda skäl - är det viktigt att regeringen informerar om orsakerna till fördröjningen.
Herr talman! Slutligen vill jag nämna lite grann om tillkännagivandet om erkännande av Västsahara som stat. I enlighet med det särskilda yttrande som vi har lämnat vill jag påpeka att enligt regeringsformen är det regeringen som sköter utrikespolitiken och inte riksdagen. Regeringen har i beslut den 31 januari 2013 angett att man inte anser att de folkrättsliga förutsättningarna för att erkänna Västsahara som stat är uppfyllda.
Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag att lägga redogörelsen till handlingarna och avslag på motivreservationen från S, MP och V.