Redovisning av fördelning av medel från Allmänna arvsfonden under budgetåret 2021

Debatt om förslag 23 november 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 63 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Allmänna arvsfonden instiftades av riksdagen 1928 och förvaltas i dag av Kammarkollegiet. Till fonden tillfaller medel när det inte finns någon släkting närmare än kusin som kan ärva eller något testamente som förklarar hur arvet ska fördelas.

Ända sedan Allmänna arvsfondens instiftande har den haft till syfte att fördela pengar till samhällsviktiga och allmännyttiga insatser i föreningslivet. Föreningar och ideella organisationer kan söka stöd ur fonden, och stödet ska användas för att främja verksamhet av ideell karaktär till förmån för barn, ungdomar, äldre och personer med funktionsnedsättning. Färdtjänst, personlig assistans, Bris hjälptelefon och Självmordslinjen är exempel på verksamheter som startats med pengar från Allmänna arvsfonden.

Herr talman! Allmänna arvsfonden är av stor betydelse när det gäller att stötta barn, ungdomar och personer med funktionsnedsättning men också när det kommer till att stärka svenskt civilsamhälle. I den skrivelse som behandlas här i dag har den tidigare regeringen lämnat en redogörelse för förvaltningen av Allmänna arvsfonden och en redovisning av fördelningen av stöd från fonden under 2021. Vidare redogörs för den kommande inriktningen av stöd ur Allmänna arvsfonden och de områden som den tidigare regeringen har velat prioritera.

Man har identifierat tolv områden som bör prioriteras i Arvsfondsdelegationens fördelning av medel. Bland annat har man pekat ut projekt som syftar till att stärka barns rättigheter, att förebygga våld, mobbning och trakasserier och att främja psykisk och fysisk hälsa och ett stärkt föräldraskap.

Detta är exempel på prioriteringar som vi kristdemokrater välkomnar. Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 64 Ulrika Westerlund (MP)

Herr talman! Det var glädjande att höra Christian Carlsson redogöra för arvsfondens stora betydelse. Vi i Miljöpartiet delar såklart den uppfattningen. Det är en väldigt viktig fond som har funnits under lång tid och som har medverkat till en mycket stor mängd projekt som civilsamhället har drivit inom flera viktiga områden, som Christian Carlsson nämnde.

Vi har skrivit en följdmotion med anledning av denna redovisning. Där vill vi bara lyfta fram några fler perspektiv som skulle kunna vara möjliga för Allmänna arvsfonden att fokusera på. Det gäller bland annat hur pengar ska placeras. Vi vill lyfta fram ytterligare möjligheter till hållbarhetsperspektiv i riktlinjerna vad gäller de placeringarna. Det gäller också hur projekten skulle kunna fördelas med lite fler perspektiv.

Jag ska inte dra ut så mycket på den här debatten. Jag vill bara säga att vi lyfter vikten av att kanske ge arvsfonden direktiv som handlar om att de ska se över policyn för gas. Det kan hända att dessa direktiv skrevs i en tid när vi inte tänkte att det var så problematiskt med gas. Men i och med kriget i Ukraina torde det vara tydligt för allt fler att det här kanske inte är en rimlig hållning. Vi ser många skäl till att vårt gasberoende behöver fasas ut. Därmed borde Kammarkollegiet få i uppdrag att höja ambitionsnivån på denna punkt, och det bör framgå av policyn.

Sedan vill vi lyfta vikten av koppling till Agenda 2030. Det finns redan i arvsfondens prioriteringar, men vi vill lyfta fram att Agenda 2030 alltid ska ses i sin helhet. Även om Agenda 2030, precis som de flesta, det vill säga alla, gemensamt antagna dokument från FN inte innehåller något tydligt hbtqi-perspektiv, till exempel, står det att man alltid kan ta med samtliga diskrimineringsgrunder. Det är också möjligt att göra för arvsfonden.

I skrivelsen har man redogjort för några särskilda mål där man lyfter fram lite mer kopplingar till Agenda 2030, men vi tycker att det är möjligt att göra det på fler ställen.

Slutligen vill jag säga något om vikten av ett intersektionellt perspektiv. Det kopplar lite till tänket med Agenda 2030. Det har blivit alltmer så i arvsfondens projekt, som också syns i skrivelsen, att man tittar mer på möjligheter att göra projekt som kan vara relevanta för många målgrupper. Nu har man explicit inkluderat målgruppen äldre, vilket vi tycker är positivt. Men det finns möjlighet att göra projekt som riktar sig till fler målgrupper inom ramen för de prioriterade grupper som finns. Det tycker vi är viktigt.

Med detta yrkar jag bifall till den reservation som finns i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 19.)

Beslut

Allmänna arvsfondens fördelning av pengar under 2021 (SoU2)

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Allmänna arvsfondens förvaltning och hur Arvsfondsdelegationen har fördelat pengar från fonden under 2021.

Riksdagen håller med regeringen om att pengar från Allmänna arvsfonden har fördelats på ett bra sätt och i linje med fondens ändamål och prioriterade områden.

Också under coronapandemin menar regeringen att Arvsfondsdelegationen huvudsakligen lyckades fullgöra sitt uppdrag, även om ansökningarna minskade under 2021. Med bland annat minskningen som bakgrund anser regeringen att det är viktigt att fortsätta arbetet med att öka kännedomen och kunskapen om arvsfonden. Riksdagen delar regeringens bedömning att det finns ett fortsatt behov av att öka antalet ansökningar i hela landet och att de positiva resultat som projekten genererar sprids nationellt.

Allmänna arvsfondens kapital kommer främst från arv från personer som avlider utan att efterlämna make, maka eller närmare släktingar än kusiner och inte har testamenterat egendomen till någon annan.

Arvsfondsdelegationen är den myndighet som bland annat tar beslut om och följer upp de projekt som får pengar av Allmänna arvsfonden.

Riksdagen sa nej till en motion inom området och lade med detta skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.