Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Debatt om förslag 7 juni 2018
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 18 Nooshi Dadgostar (V)

Herr talman! Vi debatterar nu reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan.

Reduktion av avgift för lov, förhandsbesked och anmälan

Regeringens proposition innebär att ett system införs där kommunen förhindras att täcka sina kostnader för bygglovshantering i händelse av att vissa tidsfrister överskrids. Det är en absolut lag på så sätt att förseningen inte behöver vara orsakad av kommunen utan kan vara orsakad av den sökande själv eller av utomstående. Det blir förbjudet att ta ut bygglovsavgiften från den sökande, som kan vara den som själv har orsakat förseningen.

I dessa ärenden kan det i vissa fall vara svårt att avgöra exakt hur lång tid det tar att hantera frågan. Ärenden kan skilja sig i omfattning och tidsåtgång.

Av förvaltningslagen följer att varje ärende där någon enskild är part ska handläggas så enkelt och snabbt som möjligt. Det är JO och JK som utövar tillsyn över myndigheter, och förluster som orsakas av dröjsmål kan ersättas genom skadestånd. Det är något helt annat än att införa en generell bestraffningsåtgärd så som regeringen gör här.

I plan- och bygglagen finns redan tidsfrister för lov och förhandsbesked. Eventuella omorganisationer och ändrade processer är därmed redan genomförda på plankontoren utifrån dessa riktmärken. Viss flexibilitet kan dock vara viktig för att kunna göra rätt prioriteringar och noggranna bedömningar.

Faktum är att en stor majoritet kommuner klarar tidsfristen i 90 procent av fallen. Det framstår därför som helt opåkallat att påföra en sådan här bot på kommunerna. Det medför ett inkomstbortfall som, tvärtemot regeringens syfte med propositionen, kommer att ge en försämrad statistik. Regeringens förslag kommer att göra kommuner som har svårt att rekrytera ännu fattigare.

Även om det kan tyckas enkelt är det inte ovanligt att det i ärenden om lov uppstår missförstånd, att detaljer glöms bort och att handlingar behöver kompletteras. Det är inte solklart när ärendet ska betraktas som komplett.

Eftersom propositionen föreslår att tidpunkten för komplettering ska få stora ekonomiska följder kommer vi att få se utdragna tvister om dessa saker. Det kommer att bli en komplicerad rättstillämpning med olika överväganden, till exempel om när undantagsregeln ska tillämpas i de enskilda ärendena. Det skyndar knappast på byggprocessen.

Eftersom det handlar om byggande rör det sig också i vissa fall om mycket stora investeringar och värden.

Bygglovsavgifterna innebär stora värden för kommunerna och behövs i arbetet för att hantera all bostadsproduktion och för att på ett seriöst sätt göra de intresseavvägningar som krävs så att samhälle och bebyggelse ska hänga ihop i våra städer i dag och hundra år framåt. Det är dessutom byggaktören som i slutändan får tillgodogöra sig värdeökningen av marken.

Ekonomiska sanktioner vid lovhantering kommer att öka belastningen på kommunerna eftersom möjligheten att prioritera och fördela arbetet begränsas. Det kommer att öka kostnaderna, och kommunerna kommer att bortprioritera sådant som är viktigare men där det saknas ekonomiska sanktioner. Detta leder till en växande byråkrati där utbildade professionella personer inte får förutsättningar att göra sitt jobb utan sitter fast i en djungel av detaljregleringar.

Jag beklagar att jag och regeringen inte är överens om att den typen av new public management-tänkande bara skapar problem och ineffektivitet.

Avgiften för lov motsvarar kommunernas genomsnittliga kostnad för den typ av besked, handläggning eller beslut som avgiften avser. Den betalas av den sökande eller den som gjort anmälan.

Propositionen förhindrar alltså kommunerna från att ta in dessa avgifter i vissa ärenden. Det innebär att kommunerna tvingas finansiera bygglovshanteringen på andra sätt, vilket leder till att medel som annars kunde ha använts antingen till bygglovshantering eller till skola och omsorg i stället går till enskilda byggaktörer. Kommunerna tvingas då att göra nedskärningar på ett eller annat sätt. Antingen höjer de avgifterna för byggloven för alla eller så sparkar de personal i skola och äldreomsorg.

Vi talar ofta om långa processer i bostadsbyggandet, och det är ett reellt problem. Det är också av vikt att förstå vad det är som tar tid och vad det är som måste få ta tid. Det tar längre tid för byggherren att söka bygglov än vad hela detaljplaneprocessen tar för kommunerna - det tar mer än ett och ett halvt år efter att detaljplanen vunnit laga kraft. För majoriteten av kommunerna tar det sedan mindre än tio veckor att behandla bygglovet.

Kommunerna har under den tid då byggloven blivit fler och bostadsbyggandet ökat snabbt hela tiden kompetensutvecklat och effektiviserat sina processer. Det framstår då som ovanligt missriktat att straffa kommunernas bygglovsenheter och de fattiga kommunernas invånare i stället för att öka resurserna dit och ställa hårdare krav på byggaktören att snabba på byggandet.

Detta är ett mycket ovanligt inslag i svensk rätt. Det framstår som mycket märkligt att detta inte gäller även för sökande till exempelvis Försäkringskassan eller Migrationsverket utan ensidigt gynnar svenska fastighetsägare.

Regeringen har inte heller genomfört någon proportionalitetsbedömning, vilket är nödvändigt när förslag inskränker det kommunala självstyret.

Utredaren som har tittat på detta menar att det inte är nödvändigt att koppla några sanktioner till dessa tidsfrister eftersom det övergripande målet om ökad effektivitet kan uppnås genom nuvarande tidsfrister. Jag vet inte varför regeringen har gjort en annan bedömning. Det finns inte redovisat någonstans.

Det framstår dessutom som ovanligt felriktat när nästan 200 av kommunerna klarar de nuvarande tidsgränserna till 90 procent. Förmodligen är det de allra fattigaste kommunerna som fortfarande har utmaningar, och nu gör regeringen dessa kommuner ännu fattigare. Risken är att glesbygdskommunerna tvingas skära ned på skola och omsorg för att bekosta fastighetsägarnas värdeökningar.

Jag yrkar bifall till Vänsterpartiets reservation.

(Applåder)


Anf. 19 Leif Nysmed (S)

Herr talman! Jag yrkar bifall till civilutskottets förslag.

Vi socialdemokrater ställer oss bakom regeringens förslag till ändring i plan- och bygglagen. Ändringen innebär att ett system införs med avgiftsreduktion när tidsfrister överskrids för beslut i ärenden om lov, förhandsbesked och anmälan.

Det övergripande syftet med tidsfristerna är enligt regeringen att uppnå en effektiv byggprocess, vilket anges vara av stor betydelse för att möta behovet av nya bostäder.

Jag tänker inte gå in i alla detaljer vad gäller de enskilda tidsfristerna utan kommer att hålla mig till förslaget övergripande och bemöta en del av de farhågor med förslaget som har lyfts fram.

Om en byggnadsnämnd tar ut en avgift för handläggning av ett ärende om lov, förhandsbesked eller anmälan för startbesked ska avgiften reduceras med en femtedel per påbörjad vecka som nämnden överskrider den tidsfrist som gäller för att meddela beslut respektive besked i ärendet. Exempelvis ska detta ske inom tio veckor för lov eller förhandsbesked från den dag ansökan kom in till nämnden eller den senare dagen då ytterligare underlag kom in till nämnden från sökanden på hens initiativ.

Det föreslås även att sökanden ska få information om bland annat den tidsfrist som gäller för beslut och att avgiftsreduktion sker om fristen överskrids.

Det har framförts kritik som ifrågasätter om förslaget är nödvändigt då det har visat sig att endast en minoritet av kommunerna har svårt att hinna med tidsfristerna. Det är visserligen sant, men det är ändå en femtedel respektive en sjättedel av kommunerna som inte klarar av att hålla tidsfristerna i de allra flesta fall. Och i de kommuner där man klarar det i 90 procent av fallen är det fortfarande 10 procent där man inte klarar av att leverera.

Även om det är en förhållandevis liten andel anser vi att det finns behov av se till att den enskilde kan få sitt ärende avgjort inom de tidsfrister som riksdagen tidigare har beslutat om. Det är ju vi som har fattat beslut om att de ska hållas, och när detta inte görs måste vi titta på andra åtgärder för att detta ska levereras.

Det finns andra problem med tidsfrister och tidsåtgång inför bygglovsprocesser och annat som vi också kan diskutera, men de har inte med detta ärende att göra. Nu pratar vi om tidsfristerna för bygglov och så vidare.

Som jag tidigare nämnt innehåller det förslag som Boverket har lämnat att tidsfristerna börjar löpa från det datum som sökande senast inlämnat nya handlingar på eget bevåg, vilket tar bort risken att den sökande försöker förhala processen, vilket är en annan farhåga som lyfts fram.

Avslutningsvis, herr talman, anser regeringen att systemet med avgiftsreduktion bör utvärderas efter tre år för att se om reformen har fått den effekt som var avsikten. Vi socialdemokrater delar uppfattningen att man kan göra detta.

Genom denna proposition har tillkännagivandena i de ärenden som riksdagen tidigare beslutat om slutbehandlats.

Herr talman! Jag vill återigen yrka bifall till civilutskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut

Ja till system med avgiftsminskning i bygglovsärenden (CU27)

Den avgift som en kommun tar ut i samband med bygglovsärenden ska reduceras när handläggningstiden drar ut för mycket på tiden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En person som ansöker om bygglov eller ett förhandsbesked har rätt att få besked inom tio veckor efter att en fullständig ansökan har lämnats in till kommunen. Om det är nödvändigt på grund av att en större utredning krävs kan kommunen förlänga denna tid ytterligare tio veckor. När en person anmäler åtgärder som inte kräver bygglov ska anmälaren få beslut i ärendet inom fyra veckor, eller inom åtta veckor om frågan är av större vikt eller principiell betydelse. Byggnadsnämnden i en kommun får ta ut avgifter för dessa beslut. Detta enligt nuvarande regler.

Nu införs ett system med avgiftsreducering. Systemet innebär att byggnadsnämnderna måste minska avgifterna om handläggningstiderna drar ut så mycket på tiden att tidsfristerna inte hålls. Avgiften ska reduceras med en femtedel varje vecka som tidsfristerna överskrids. Syftet är att uppnå en effektiv byggprocess.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionsyrkandet.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.