Regelförenklingsarbetet

Herr talman! Inledningsvis yrkar jag bifall till reservationen. Det har nu gått drygt tre år sedan denna regering tillträdde. En av de första åtgärder som regeringen beslutade om var att man ville minska den administrativa bördan för företagen med 25 procent. Det skulle göras till 2010. Ambitionen var hög, men allra högst var tonläget. Denna regering skulle se till att göra det som ingen annan regering hade gjort, nämligen med kraft minska den administrativa bördan rejält. Man pratade med visst förakt och hån om den tidigare socialdemokratiska regeringen som hade misslyckats med denna uppgift. Nu skulle det hända saker. Nu skulle regelbördan verkligen minska. Hur skulle man göra det? Där började regeringens problem. Först skulle man mäta hur stora kostnaderna egentligen var; bara det tog något år. Enligt mätningen var de administrativa kostnaderna 96,7 miljarder kronor. Av dessa var 52 procent direkt kopplade till EU:s regelverk. Sedan skulle man ha en organisation på plats. Det tog ytterligare ett år. Sammanfattningsvis kan sägas att regeringens arbete med att minska regelbördan har handlat om fumlighet och oskicklighet. I det här sammanhanget bör också påpekas att EU har ett liknande beting. Det ska dock vara avslutat först 2012. Det är svårt att se vilka åtgärder regeringen har för avsikt att själv vidta under sitt ordförandeskap. Förutom en konferens i Stockholm i november ska varje land ta fram två nationella exempel - vad nu det har med EU:s regelverk att göra. Vad som händer under resten av ordförandeskapet är helt höljt i dunkel. Herr talman! Regeringen har fem verktyg för regelförenkling. Det är mätningar av företagens administrativa kostnader. Det är konsekvensutredning vid regelgivning. Det är Regelrådet. Det är samråd med näringslivet. Dessutom har man en handlingsplan. Herr talman! Det tog två år efter det att regeringen tillträtt innan man tillsatte Regelrådet - ett av de mest centrala verktygen enligt regeringen. Denna fråga har verkligen dragits i långbänk. Vi vet i dag att regelbördan för företagen har minskat med ynka 2 procent. Denna regering ansåg detta vara en prioriterad fråga. Vi menar att regeringen har ägnat alltför lång tid åt att bestämma hur man vill minska bördan i stället för att vidta åtgärder för att verkligen minska reglerna för företagen. Flera av regeringens verktyg verkar vara satta ur spel. Låt oss titta på konsekvensutredningar vid regelgivning. Vid en kontroll finns det knappast någon proposition som redovisar hur ny lagstiftning påverkar regelbördan. De nya reglerna för skattereduktion vid hushållsnära tjänster och ROT-avdrag innebär att små företag i tjänste- och hantverkssektorn får ägna avsevärd tid åt administration och kontakter med myndigheter. Enligt näringslivets egna organisationer måste varje företag ta minst tre myndighetskontakter innan man får betalt för hela sin faktura. Herr talman! Det måste väl vara det värsta införandet av regelkrångel sedan man införde den allmänna självdeklarationen, vilket man gjorde i mitten av förra seklet? Detta har genomförts av en regering som i valrörelsen 2006 riktade skarp kritik mot den dåvarande regeringen för att den inte gjorde tillräckligt. När man granskar denna kritik var det just på skatteområdet som den tidigare regeringen var mest framgångsrik. Där genomfördes det ett paradigmskifte när det gällde förenklingar av redovisning av skatt. Regelrådet skulle ha yttrat sig över 149 förslag enligt regeringens skrivelse. Jag kan notera att detta inte har kommit denna kammare till känna utan att detta verkar vara en intern sak för regeringen. Det är tråkigt att man inte vill redovisa detta för Sveriges folkvalda. Herr talman! Samrådet med näringslivet har tydligen kommit på skam. Visst har alla departement genomfört någon form av samråd. Men huvuddelen av regelbördan ligger ändå hos myndigheter, och där kan vi konstatera att 40 procent av myndigheterna har haft någon form av samråd. Handlingsplanen är nästa intressanta verktyg. Där säger man att drygt 460 åtgärder har vidtagits under 2007 och 2008, och man har förslag på 940 åtgärder. Men det intressanta är att man anser att väldigt många av dessa åtgärder är avklarade i och med att man har tillsatt någon form av utredning. Men jag kan inte med bästa vilja i världen se hur reglerna minskar för företagen medan man utreder. Herr talman! En central fråga i regelförenklingsarbetet är insamlande av statistik och fakta. Det är väsentligt för att man ska kunna få del av olika uppgifter där företagen har en unik kunskap. Just denna kunskap ska vårdas, och detta ska vara enkelt att samla in. Det är kanske det bästa exemplet på hur regeringens senfärdighet har påverkat denna process. Vi är ganska överens i denna kammare om att det är bra om en myndighet samlar in dessa uppgifter. Man har pekat ut SCB som en möjlig myndighet som skulle kunna vidta denna åtgärd. Men ändå har nästan ingenting hänt på detta område heller. En sådan enkel åtgärd har man helt enkelt inte orkat med. Man har inte haft muskler nog att ta itu med detta. Herr talman! Nu kan jag inte stå här och säga att ingenting har hänt eftersom regelbördan har minskat med 2 procent. Men när man tittar på Tillväxtverkets rapport ser man att den riktigt stora posten handlar om livsmedelssektorn. Regelbördan har minskat med 3 miljarder kronor där. Men de allra flesta företag har inte ett dugg med livsmedel att göra. För de flesta handlar det om skatteområdet och associationsrättsområdet. Det gäller även inom hälso- och sjukvård numera. Jag kan konstatera att regelbördan inom associationsrättsområdet har ökat med 60 miljoner kronor, inom bokföringsområdet med 37 miljoner kronor och inom hälso- och sjukvårdsområdet med 321 miljoner kronor. Herr talman! För de flesta företag har regelbördan ökat och blivit betydligt värre. Sedan har man lyckats väl på livsmedelsområdet och på miljöområdet. Men de som inte omfattas av dessa regler har inte omfattats över huvud taget. Det är så det går när man bara pratar och inget gör. Herr talman! Sammanfattningsvis är regeringens regelförenklingsarbete ett kapitalt misslyckande. Det tror jag att man redan nu kan säga. Då måste jag ställa följande fråga till majoriteten: När kommer man att ha minskat regelbördan för företagen med 25 procent? På två år har man klarat av 2 procent. Hur ska man på fyra år klara av 25 procent? (Applåder)

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservationen som är gemensam för Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Regeringen har som mål att minska företagens administrativa kostnader med 25 procent netto till 2010 som ett led i att förbättra företagens vardag. Regeringens mål handlar om samtliga statliga regler med nationellt ursprung och EU-ursprung. Hur ser det ut i dag? Enligt regeringens sätt att mäta kostnaderna har de administrativa kostnaderna minskat med 4 miljarder kronor under perioden 2007-2008. Vi hörde här tidigare att 3 av dessa miljarder gäller livsmedelssektorn. Det är klart att detta uppdrag är svårt. Det var svårt redan när man startade det. Vi ska också påminna oss om att alliansregeringen var oerhört kritisk till den socialdemokratiska regeringens arbete med regelförenkling. Men det har varit väldigt mycket prat om detta, och resultatet är i dag att man har lyckats minska regelbördan med ca 2 procent under perioden. Det återstår oerhört mycket. Vi kan nog redan nu konstatera att detta uppdrag kommer att misslyckas. Då kommer också domen att bli väldigt hård eftersom detta var någonting av det allra första som alliansregeringen gick ut och sade att man skulle åtgärda. Man skulle förbättra för företagarna i vardagen. Man skulle göra det enklare och roligare att vara företagare och starta företag. Vänsterpartiet anser att de regelverk som vi har ska vara enkla, tydliga och förutsägbara. Så är det inte i dag. Inom en rad områden har alliansregeringen infört nya reformer som har inneburit att det har blivit problem och försvårat för företagen. Det är gränsdragningsproblem. Det gäller framför allt inom skatteområdet. Det handlar om hushållsnära tjänster, det handlar om ROT-avdrag, och det finns en del andra områden. Det finns också en hel del förslag från EU som vi kommer att behandla senare och som också kommer att innebära att bördan för företagen kommer att öka. Jag tänker också på det som ligger på utskottets bord och som kommer att diskuteras, nämligen insamlande av statistik om infrastruktursatsningar som EU vill att man ska införa. Ett sådant förslag, om det skulle gå igenom, kommer ytterligare att öka regelbördan för företagen i Sverige. Det går stick i stäv med regeringens och EU:s prognoser eller vad man önskar. Vi ska veta att vi lever i en globaliserad värld. Både företag och arbetstagare påverkas inte bara av nationella beslut utan även i allt större utsträckning av beslut som fattas i vår omvärld. Jag tänker närmast på de olika handelsavtal som finns eller som EU förhandlar om och som kommer att påverka svenska företag och svenska arbetstagare på olika sätt. Det handlar om WTO, om patentfrågor och om beslut och avtal som på olika sätt kommer att påverka dem. Det finns alltså ett behov av att underlätta vardagen för företag och arbetstagare. Det handlar inte bara om företag, utan det handlar även om kommunala och statliga bolag. De omfattas också av detta regelförenklingsarbete. Det är viktigt att påpeka det. Det behövs en samordning av våra statliga myndigheters arbete för att underlätta för företagarna. I dag finns det en uppsjö av olika myndigheter och projektgrupper som har till uppgift att främja företagande. Bara det gör att det blir en väldigt svår vardag för företagen. Vart ska företagen vända sig för att få relevanta uppgifter? Hur är uppgifterna som man får inom ett visst område? Finns det andra regler som överlappar dem? I dag är det så inom en rad områden. Det behövs en samlad plats. En del talar om en dörr in eller om en väg in. Men syftet är detsamma: att på ett och samma ställe få relevanta uppgifter om vad det innebär till exempel att starta ett företag, att etablera sig på en utlandsmarknad eller att få hjälp vid ett generationsskifte. Jag är medveten om att regeringen talar i de termerna, men det går oerhört sakta. Det här är ett område där regelförenklingar påtagligt skulle påverka företagens vardag och underlätta för dem att i vardagen få relevant information rörande den egna verksamheten. Här har regeringen väldigt mycket att göra, så det arbetet bör påskyndas. En annan del av kritiken handlar om att regeringen har fastnat i att det är kvantitet som gäller. Man har fastnat vid målet om 24 procent netto. I stället borde man prata om kvalitet när det gäller regelförenklingar. Dessutom måste de förslag som läggs på riksdagens bord föregås av konsekvensutredningar så att vi vet vad det är för regler som gäller. Tidigare i dag har vi här debatterat tjänstedirektivet. Det förslag som nu föreligger innebär att det blir oklarheter om vad som gäller. Det blir oklarheter beträffande skillnader både för tjänsteföretag som etablerar sig i Sverige och för tjänsteföretag här som är av tillfällig karaktär. Detta öppnar för olika tolkningar, och risken för snedvriden konkurrens ökar, så den typen av regelförenklingar måste till när det gäller att ha konkurrensneutralitet. Därför är det så viktigt att förslag som läggs på riksdagens bord föregås av konsekvensutredningar. Regeringen har ju sagt att sådana ska finnas. Ändå upplever vi gång på gång att vi står här med förslag som inte föregåtts av konsekvensutredningar om innebörden för företagens verksamhet. Skynda alltså på när det gäller detta uppdrag, eller medge åtminstone att det här är mission impossible! Det var det redan från början - jag har åtskilliga gånger i den tidigare debatten upprepat det - och så blir det också fortsättningsvis. Drygt 93 miljarder netto återstår när det gäller sådant som ska åtgärdas under det kommande året, enligt regeringens sätt att räkna. När jag har pratat med företagare om vad detta innebär har man sagt: Jaha, ska regeringen minska regelbördan med 93 miljarder? Då börjar man fundera på om det är pengar i fickan. Nej, så är det inte. Det är inte fråga om pengar i fickan, utan det handlar om ett sätt att mäta och att beräkna vad det hela skulle kosta. Det gör att detta redan från början är svårt. Regelförenklingsarbetet behöver alltså skyndas på. Gör förenklingar, och börja redan nu i vardagen utifrån besluten här i riksdagen med de direktiv som förs ut till myndigheterna! Vi kan inte bara skylla på andra eller säga att hälften av regelbördan kommer från EU. Vi har en läxa att göra också här i Sverige.

Herr talman! Avgörande för Sverige är att det finns mycket goda möjligheter för människor att här starta och driva företag. Miljöpartiets syn på företagandet är att det ska vara enkelt, roligt och lönsamt att driva företag i Sverige. En väldigt viktig del i detta är att de regelverk förenklas som våra företag har att följa. År 2008 uppgick de svenska företagens kostnader för administration när det gäller det statliga regelverket till 96 miljarder kronor, enligt Tillväxtverkets mätningar. Det är alltså fråga om mycket stora kostnader, och det handlar om väldigt mycket tid. Miljöpartiet har under en lång tid drivit regelförenklingsfrågan. Bland annat träffade vi under föregående mandatperiod en överenskommelse med de borgerliga partierna om regelförenklingar. I en gemensam reservation om regelförenklingar i näringsutskottets betänkande 2002/03:1 var vi bland annat överens om det mål för regelförenklingar som just nu gäller, det vill säga att regelbördan till år 2010 ska minskas med 25 procent. Just därför att vi under så lång tid har varit engagerade i regelförenklingsarbetet är vi oroade över regeringens låga tempo i regelförenklingsarbetet. Den minskning som uppnåtts när det gäller de administrativa kostnaderna är, som vi hört, mycket blygsam. Det handlar om ungefär 2 procent mellan år 2006 och år 2008. Med det tempot är det inte särskilt troligt att regeringen inom ett år når målet om en minskning med 25 procent om man inte avsevärt ökar tempot framöver. Vi är självklart besvikna i och med att vi hade en överenskommelse som vi trodde skulle följas. Regeringen har helt enkelt inte satsat de resurser som är nödvändiga för att nå målet. Det är intressant att notera att inte ens företagarna själva tror på regeringens arbete. När man frågar företagarna om detta säger 75 procent att de så här långt inte har märkt någon skillnad, att regelbördan inte har lättat. 58 procent av företagarna tror att regelbördan kommer att vara kvar på ungefär samma nivå som nu. Det är bara en mindre andel av företagen som tror att regeringen kommer att lyckas med att minska regelbördan. Det här är speciellt allvarligt eftersom det finns ett stort antal förslag om vad som kan genomföras för att minska företagens regelbörda. Jag har själv bland annat i tre motioner i år lyft fram olika förslag som kan bidra till en ökad takt i regelförenklingsarbetet. Ett självklart beslut är, som vi ser det, att man permanentar det regelråd som tillsatts i stället för att, som nu, ha det tillfälligt. Av någon anledning anser regeringen att Regelrådet bara ska få verka till och med den 31 december nästa år. Det har vi svårt att förstå. Regeringens självsäkerhet kring att nå målet fram till år 2010 verkar ha gjort att man tycker att Regelrådet behövs bara under en begränsad tid. Vi i Miljöpartiet anser att Regelrådet i stället ska få vara permanent, som till exempel Lagrådet, och att Regelrådet därmed under en längre tid skulle kunna medverka till att man når målet om en minskad regelbörda. Dessutom skulle Regelrådet i framtiden kunna verka för att man inte senare fyller på med nya regler som gör att företagens regelbörda återigen ökar. Genom gjorda mätningar vet vi också att de statliga myndigheterna varje år kräver in 94 miljoner ifyllda blanketter från företagen. Det är en oerhört stor mängd uppgifter som företagen tvingas lämna in till de statliga myndigheterna. Många uppgifter tvingas företagen dessutom lämna in flera gånger, till olika myndigheter och på olika blanketter. Vi tycker därför att det nu är hög tid att inrätta någon form av inspektion som har i uppdrag att samordna de uppgifter som företagen tvingas lämna in till myndigheter just för att företagen ska slippa onödigt arbete och i stället kunna koncentrera sig på sin verksamhet. Herr talman! För att minska den totala regelbördan behöver vi också föra över regelförenklingsarbetet från den statliga nivån till andra administrativa nivåer, till den regionala nivån och den lokala nivån. Vi anser därför att länsstyrelserna borde få inskrivet i sina regleringsbrev och instruktioner att de aktivt ska arbeta med regelförenkling i sina regioner. Vi anser även att Tillväxtverket och länsstyrelserna bör få i uppdrag att hjälpa kommunerna med att minska deras andel av regelbördan. Det är först om såväl den statliga som den regionala och den lokala nivån samarbetar och har samma mål som det verkligen går att få en minskning av företagens regelbörda. Som vi nämner i vår gemensamma reservation från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet anser vi att en funktion borde inrättas dit den som vill starta ett företag kan vända sig och där all nödvändig information finns och alla tillstånd kan sökas för företagaren. Detta är ett mycket konkret förslag till åtgärder som skulle kunna göra tillvaron enklare för nystartade företag som ju är de som har svårast att klara regelarbetet. Det här är bara några exempel på vad man skulle kunna göra för att aktivt minska företagens regelbörda. Vi är väldigt oroade av att det kommer så lite från regeringens sida. Det är också viktigt, som andra här i dag varit inne på, att se att hälften av företagens administrativa kostnader kommer från regelverk som har sitt ursprung i EU. Därför anser vi att regeringen även bör lyfta blicken till den europeiska nivån, och man bör använda den makt man har under ordförandeskapet hösten 2009 till att rejält intensifiera arbetet och agera för att regelmassan på EU-nivå ska minska kraftigt, för företagens bästa. Trots detta kvarstår vår kritik. Det finns väldigt mycket att göra för regeringen i Sverige. Vi känner en stor besvikelse över att så lite har hänt och att så lite också verkar hända. Fortfarande hyser vi dock en förhoppning om att regeringen ska orka ta tag i detta arbete och tillsätta de resurser som krävs för att man faktiskt ska kunna nå de mål som vi en gång kom överens om - att minska regelbördan med 25 procent till år 2010. Jag yrkar bifall till den reservation vi har gemensamt med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

Herr talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag. En förutsättning för ett blomstrande näringsliv är att fler företag tillkommer i Sverige varje år, samt att nuvarande små och medelstora företag växer från år till år. De stora företagen växer oftast i omsättning, men ofta minskar antalet anställda. Delar av företagen flyttar också utomlands. För de små och medelstora företagen är det viktigt att underlätta arbetet och minska den byråkratiska bördan. Ett företag ska koncentrera sitt arbete på att producera, sälja och produktutveckla, och byråkratin ska dras ned till ett minimum - särskilt den där rapportering med mera sker till den offentliga sektorn. Ett klart mål är uppsatt av regeringen, nämligen att minska de administrativa kostnader som orsakas av statliga regler med 25 procent före valet 2010. Den administrativa kostnaden ska vara 25 procent lägre 2010 jämfört med början av mandatperioden. Vi pratar alltså om belopp i storleksordningen 25 miljarder. Organisationen för detta viktiga regelförenklingsarbete har varit stor och utsträckt. Detta är inte lätt att genomföra. Att låta arbetet omfatta alla departement och myndigheter är inte helt enkelt. Mer än hälften av de administrativa kostnaderna härrör från EG-rättsliga krav. Det gäller alltså att också arbeta med att minska regelmassan på EG-nivå. Förenklingsarbetet i regeringen har gått mycket systematiskt till väga. Man arbetar i huvudsak med fem verktyg: mätning av företagens administrativa kostnader, konsekvensutveckling vid regelskrivning, det viktiga Regelrådet, inte minst samråd med näringslivet och en aktiv handlingsplan för att få ned kostnaderna. Enligt mätningarna uppgår företagens kostnader till hela 97 miljarder kronor i år. Det är ett enormt stort belopp. De senaste mätningar som har gjorts, för perioden den 1 januari-31 december 2008, visar på en genomförd besparing i storleksordningen 4 procent eller ungefär 4 miljarder. Herr talman! En viktig del av förenklingsarbetet är instiftandet av Regelrådet som organisation. Regelrådet ska granska omfattningen av förslag till nya regler, och även vilka regler som kan få betydelse för företagens arbetsförutsättningar, konkurrensförmåga och villkor. Man ska på sikt se till att minska regelbördan och se till att nya förslag inte ökar på den byråkratiska bördan. Svenska företag behöver verkligen en konsekvensmedveten och effektiv avreglering. Fram till och med den 30 september 2009 har Regelrådet yttrat sig med anledning av 149 nya eller ändrade regler. Flera är på gång, och betydligt fler är på väg in i pipelinen. Samråd med näringslivet generellt och med flera företag har skett på ett föredömligt sätt. Det finns en övergripande samrådsgrupp inom Regeringskansliet där alla viktiga frågor har diskuterats kopplade till regelförenklingsarbetet, samtidigt som samtliga departement har kontakt med olika delar av näringslivet i dessa frågor. Herr talman! Handlingsplanen för regelförenklingsarbetet omfattar som sagt alla departement och ett stort antal myndigheter. Planen är rullande och uppdateras och rapporteras varje år. Totalt omfattar regelförenklingsarbetet 940 åtgärder. 460 av dem genomfördes under 2007 och 2008, och 480 återstår att genomföra. Det finns med andra ord mycket kvar att åtgärda, och tempot har onekligen skruvats upp det senaste året. Till exempel kan samordningen av statistikuppgifter till staten förbättras. Bolagsverket lämnade i april 2009 ett förslag till minskat uppgiftslämnande från företag. Bolagsverket föreslår ett samordningsorgan med uppgift att besluta om åtgärder för att förenkla företagens uppgiftslämnande så att endast en central rapportering sker. Jag tror att detta är en viktig organisationsförändring som behöver genomföras snarast. Ett annat exempel är att en förenkling av EU:s statistik om varuhandel har skett i januari 2009. Företagens uppgiftsskyldighet minskade därmed med 23 procent, vilket är fantastiskt bra. Också inom SCB har man arbetat med att minska rapporteringen och därmed kostnaderna. En ny handlingsplan för förenklingsarbetet kommer att presenteras i mars 2010, och där torde nya och bra kostnadsbesparingar föreslås. Bara att minska revisionsplikten för små företag kommer att ge en besparing om ca 7 miljarder kronor per år. Det är viktigt att underlätta samordnad information vid ett företags uppstart. En ny portal har satts upp för att ge företagare stöd vid uppstart. Samordning har också skett mellan myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och Skatteverket. Nystartskontor har upprättats där personer kan få individuell och samordnad hjälp på ett och samma ställe i stället för att behöva vända sig till flera olika myndigheter. Som tidigare sagts är EU:s regelverk, som påverkar svenska företag, besvärliga - inte tu tal om det. Redan i början av 2007 enades Europeiska rådet om att företagens administrativa kostnader inom EU ska minska med 25 procent till 2012. Det är viktigt att Sveriges representanter i Bryssel driver dessa frågor intensivt i samverkan med politiska krafter i riksdag och regering i Sverige. Annars kan goda resultat i Sverige dras ned av EU:s byråkrati. Programmets innehåll i EU är lovande och progressivt. Kostnaderna för företagen i EU är dock enorma - 115-130 miljarder euro. Vad gäller handlingsplanen för ytterligare regelförenklingar kommer varje departement nu som sagt att uppdatera sin arbetsplan och därefter delge Näringsdepartementet i mars 2010. Det ska bli mycket intressant att få se de nya förslagen till regelförenkling för företagen. Det regelförenklingsarbete för företagen som nu pågår inom alla myndigheter och departement är unikt och omfattande. Aldrig någonsin i Sverige har detta organiserats så i detalj för att förbättra förutsättningarna för företagen, men än kvarstår mycket att göra. Det kommer att bli spännande att se resultatet i september 2010 när nu slutspurten har inletts med full kraft. (Applåder)

Herr talman! Det är som det alltid är i denna typ av debatt: Tonläget är högt, och resultatet är litet. Vi kan konstatera att det återigen är på exakt samma sätt. Låt mig börja med följande: Nej, det är inte fram till valet 2010 som detta ska vara klart, utan det är till den 31 december 2010. Jag tycker att det är viktigt att veta det inför valrörelsen. Man har faktiskt lite grann att casha in där, måste jag säga till regeringen även om det tar emot. Staffan Anger säger att det är 4 procent under det här året. Det är väl rätt i sak, men under den här mandatperioden, från 2006, är det 2 procent, Staffan Anger - 2,07 procent, om vi ska vara riktigt petiga. Staffan Anger säger vidare att det är viktigt att vi är aktiva i EU, och jag håller fullständigt med om det. Det är konkurrenskraftsråd den 3 och 4 december. Min fråga till Staffan Anger är: Vilka konkreta förslag kommer regeringen att lägga fram på konkurrenskraftsrådet, och på vilket sätt hanteras de i kommittéerna? Sedan gör Staffan Anger en stor sak av att man har haft samråd från myndighetshåll och från departement. Men 60 procent av myndigheterna har inte haft något sådant samråd. Finns det inte anledning att se till att få fart på det här arbetet någon gång under mandatperioden? Det börjar rinna i väg nu, Staffan Anger. Slutligen vill jag ta upp det här med statistiken. Vi är alla överens där, det finns ingen i kammaren som är emot detta. Varför har detta inte genomförts? Min sista fråga till Staffan Anger - egentligen skulle den ha varit min enda, men det fanns mer att säga - blir: När kommer man att ha uppnått dessa 25 procent?

Herr talman! När Socialdemokraterna ledde landet hade de ett sådant här projekt som hette Simplex. Vad kom fram av detta? Ingenting! Det blev inga besparingar, det blev mer byråkrati. Jag tycker att man ska tala med väldigt små bokstäver när man kritiserar det regeringen nu gör. Det regeringen gör är framför allt att bygga upp detta logiskt och riktigt, och det är inte lätt att göra. Ni har ju själva misslyckats med det i regeringsställning i tolv år. Det tar tid att få grundstenarna där, men nu är alla grundstenar där. Vi har alltså sparat 4 miljarder under 2008. Det kommer mer under 2009 och mer under 2010. Det gör att vi fortfarande har mycket goda möjligheter att klara dessa 25 procent. Jag vill gärna understryka att vi på bara ett enda projekt kan klara 7 miljarder när det gäller småföretagens rapportering och annat.

Herr talman! Jag fick inte svar på frågan när man kommer att ha genomfört dessa och nått 25 procent. Fortfarande är det väl ingen mer än möjligen Staffan Anger som tror att vi ska ha genomfört allt till 2010. Men min fråga om konkurrenskraftsrådet var: Vilka konkreta förslag kommer regeringen att lägga fram i det sammanhanget? Det måste vara någonting som man kan påverka där eftersom vi har ordförandeskapet och eftersom detta är en viktig fråga för regeringen. Den frågan kvarstår. Det finns företag som inte omfattas av livsmedelslagstiftningen, som inte omfattas i särskilt stor utsträckning av miljölagstiftningen, företag där det i princip är den vanliga skattelagstiftningen och den associationsrättsliga lagstiftningen och så vidare som gäller. Vad säger ni till de företagen? De har fått en ökad administrativ börda. Det framgår klart och tydligt av vad Tillväxtverket säger att de företagen inte har fått någonting. Hela den här minskningen ligger på två områden - miljö och livsmedel. Men alla omfattas inte av regelverken för miljö och livsmedel. När kommer förslagen på det associationsrättsliga området, på bokföringsområdet och framför allt på skatteområdet som ju påverkar alla företag oavsett vilka de är. Det är vanliga företag som påverkas. När kommer de förslagen, Staffan Anger?

Herr talman! Att bygga upp systemet för regelförenklingar är inte lätt, och det är därför som socialdemokratin förlorade. Ni klarade inte av det. Det blev inga regelförenklingar. Det blev mer av byråkrati. Nu har vi klarat av detta. Inkörsporten är gjord, och det finns en mängd olika förslag som ligger i pipeline vid departementen för att spara och göra förbättringar och regelförenklingar som kommer att presenteras nästa år. Jag är övertygad om att vi fortfarande har en god möjlighet, även om det är svårt, att komma upp till 25 miljarder i besparing. Vi har förenklat för hela 7 miljarder för de små företagen. Det finns ytterligare att komma med, och jag kan göra en lång lista på alla de projekt som ligger i pipeline i dag, men jag ska inte trötta riksdagen med det. Det kommer upp i näringsutskottet också. Vi är övertygade om att vi fortfarande har en god chans att klara 25 miljarder, även om det naturligtvis har tagit tid att organisera detta efter en regering som misslyckades totalt.

Herr talman! Jag vill börja med att säga att jag välkomnar Staffan Angers engagemang i den här frågan. Det märks att han är engagerad. Det är snarare så att vi saknar samma engagemang i regeringen, så jag hoppas att det sprider sig till kollegerna vid Regeringskansliet. De siffror som Staffan Anger lyfte fram i sitt anförande gör att det inte känns särskilt betryggande. Man har genomfört hälften av de åtgärder som man har haft på sin lista, ungefär 460, och nått bara 2 procents regelförenkling. Det känns inte helt tryggt. Om man genomför resten skulle man komma upp till det dubbla och komma upp till 4 procents regelförenkling. Det är långt ifrån det mål som vi gemensamt har satt upp. Staffan Angers avslutning att än kvarstår det mycket att göra kan väl betraktas som dagens understatement. Det är en hel del kvar att göra, skulle jag vilja säga. Jag hade några tips i mitt anförande om praktiska saker man kan göra för att minska regelbördan. En väldigt viktig åtgärd, som dessutom är väldigt snabb och billig, är att helt enkelt se till att Regelrådet får sitta kvar även efter den 31 december 2010. Det kostar ingenting över huvud taget, de sitter redan där. Det är också en väldigt viktig signal att skicka till alla Sveriges företag när det gäller regelförenklingar att regelförenkling inte är ett tillfälligt projekt som ska pågå under en mandatperiod. Det är ett långsiktigt arbete att minska regelbördan, och det kommer att krävas mycket arbete även i framtiden för att se till att inte nya regler kommer in och fyller på potten med regler som redan finns. Min fråga till Staffan Anger blir: Varför kommer man inte loss och säger att Regelrådet ska vara permanent?

Herr talman! Jag tycker att det är ett utmärkt förslag. Jag kan inte se varför vi inte skulle kunna föra fram det till regeringen. Det här arbetet måste fortsätta även efter 2010, och det kommer vi säkert att se till i den nya regering som formas efter det att vi har vunnit valet. Det tar kolossalt lång tid med alla förändringar i administrativa rutiner. Det är bara att konstatera att det gör det. Men nu har vi på rull i det här projektet enormt mycket som kommer att falla ut. Jag har fortfarande god förhoppning om att vi ska kunna klara det här till 2010. Det är byråkratiskt, och mycket styrs av EU-regler. Vi måste ha diskussioner och förhandlingar i EU. Men jag tycker att det var ett bra förslag, och jag ska ta med mig det till mina kolleger i regeringen.

Herr talman! Vi får väl till att börja med se vilken regering som får nöjet att fortsätta arbetet med regelförenklingsfrågor. Jag kan lova från Miljöpartiets sida att det inte är någon diskussion, utan vi lovar att gå in med fullt engagemang i frågan och driva processen vidare, se till att det finns resurser så att vi på allvar kan börja minska regelbördan för Sveriges företag och någon gång förhoppningsvis nå målet om 25 procents mindre regelbörda. Med tanke på Staffans Angers egna siffror och den statistik som finns måste man vara realist och säga att det är väldigt lite som tyder på att regeringen kommer att klara av målsättningen. Hoppas kan man alltid göra, men realism är också ganska bra. Ett annat förslag som jag hade uppe i mitt anförande var att man naturligtvis måste fortsätta med det statliga regelverket men även titta på regelverket på andra nivåer, det vill säga den regionala och den lokala nivån. Vi vet att det framför allt för småföretag kanske är de lokala regelverken som det är mest arbete med. Det handlar om att få tillstånd för att bedriva sin verksamhet, tillstånd från miljönämnder och kommunala utskott. Där finns det fortfarande väldigt mycket att göra. Framför allt finns det en stor spridning mellan olika kommuner i landet. Man borde från regeringens sida flytta fokus lite och även fokusera på den regionala och den lokala nivån och se till att de redskap som behövs finns även där. Nu har vi erfarenhet från den statliga nivån där man har påbörjat arbetet. Den erfarenheten och den kunskapen skulle kunna göra väldigt stor nytta, tror jag, på den kommunala nivån. Min fråga till Staffan Anger är: När tror Staffan Anger att man från regeringen kommer att ta initiativ till att se till att det blir regelförenklingar även på de andra administrativa nivåerna i Sverige?

Herr talman! Jag sitter fortfarande i kommunfullmäktige i Västerås och vet vad som händer där. Där arbetar den borgerliga majoriteten intensivt med detta - förenkla, förenkla, förenkla. Det kan vara olika saker i olika kommuner. I de socialdemokratiska kommunerna har man kanske inte tagit till sig det här eftersom man inte klarade av det på regeringsnivå. Jag tycker att Per Bolund är väldigt klok i dag, och det här ska vi verkligen ta till oss och se vad vi kan göra mer. Det här måste fortsätta att ytterligare gå ned efter 2010, så att vi verkligen ser till att vi får bort den här byråkratin.

Herr talman! Jag tänker börja med lite grekisk mytologi och berätta om hydran, ett monster som levde i träskmarkerna. Hydran hade enligt sägnen åtta huvuden. Det mittersta var odödligt. När hjältarna kom för att bekämpa hydran och högg av ett huvud växte det genast ut två nya. Hydran lyckades slutligen nedkämpas av Herakles i ett av stordåden, med hjälp av sin brorson som när huvudet huggits av brände stumpen med eld så att det inte växte ut några huvuden. Man kan fråga sig vad det där har med regelförenklingsarbetet att göra. Men visst är det så det känns ibland när vi håller på med regelförenklingar. Vi förenklar en regel, men risken är att två nya uppkommer som faktiskt inte resulterar i någon förenkling. Det är precis så det känns ibland. Regelförenklingsarbetet har sedan alliansregeringen tillträdde varit en viktig komponent på företagsområdet. Varför är det då så viktigt? Ja, det är ju inget självändamål att minska regelbördan. Vi vill göra det för att få företagen att växa, för att skapa fler arbetstillfällen och därmed skapa ett ökat välstånd. Vi har satt upp ett regelförenklingsmål på 25 procent. Vi ska minska kostnaden för regelbördan med 25 procent. Men vi har också sagt att det ska vara en märkbar förbättring i företagens vardag. Målsättningen visar att vi av de 100 miljarderna vill plocka bort 25. Men det räcker inte att bara räkna miljarder, utan det ska också märkas i vardagslivet. Det handlar inte bara om pengar, det handlar också om den där oron som jag vet att många företagare känner. Man funderar: Har jag nu bommat en regel eller ett direktiv som jag bryter mot? Min inställning är att sådant ska röra sig så lite som möjligt och ta upp så lite plats som möjligt i företagarens hjärna. Min förhoppning är att man ska kunna ägna mer tankekraft åt hur man ska utveckla sitt företagande och på det sättet erbjuda fler arbetstillfällen. Jag vill i det här sammanhanget peka lite på hur regeringen jobbar med de här frågorna. Det har tidigare här tagits upp de verktyg vi har. Jag vill också peka på hur vi på ett mycket medvetet sätt organiserar Regeringskansliet för att systematiskt jobba med regelförenklingsarbetet. Då kan möjligen någon åhörare tycka: Jag bryr mig inte så mycket om hur man organiserar Regeringskansliet. Och det brukar egentligen inte jag heller göra. Men i den här frågan, som är en pågående process, har det faktiskt betydelse att det inte bara är enstaka åtgärder utan ett tankesätt som genomsyrar hela arbetet. Det är också det tankesätt som vi har försökt använda. Annars har vi risken med hydran och att det växer ut regler igen när vi har väl har genomfört en bra åtgärd. Jag vill också nämna Regelrådet, som ska vara ett vakande öga över att ändrade och nya regler inte innebär onödigt krångel. Jag tänker inte i mitt anförande gå in på några enskilda regelförenklingar. Var och en som är intresserad kan läsa i regeringens skrivelse om alltifrån avskaffande av revisionsplikt till slopande av krav på yrkestrafikmärke. Jag kan dock konstatera att vi under perioden 2007-2008 har minskat regelkostnaderna med 4 procent. Jag kan med det slutligen konstatera att det definitivt går åt rätt håll. Men det finns fortfarande en hel del att göra. Med detta, herr talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på reservationen.

Herr talman! Man skulle märka i vardagslivet att det är lite enklare, att det är ett bättre företagsklimat. Jag håller med Jan Andersson om att det är en väldigt bra ambition. Problemet är att denna regering inte har kommit särskilt långt med regelförenklingen. Ja, förra året minskade regelbördan med 4 procent. Men den har faktiskt gått upp de andra åren, inte så jättemycket, men den har gått upp för varje år. Nu avhöll sig Jan Andersson från att prata så mycket om EU-frågor, som brukar vara så populärt i sådana här debatter. Man minskade kostnaderna för regelbördan med 4 miljarder kronor för företagen. Sedan kan jag hålla med Jan Andersson om att det ibland är komplicerat att diskutera det här i belopp. Jag tycker att det ibland är bättre att diskutera antalet regler, men nu har vi ju enats om att det är beloppen som vi ska diskutera. Sedan kan det tyckas fyrkantigt eller inte, men det är den modell som vi har valt, och vi står ju alla bakom just denna. Det finns ett antal frågor att ställa, och jag måste ställa samma fråga som jag ställde till Staffan Anger: När kommer vi att uppnå de 25 procenten? Det finns en rad förenklingsförslag i regeringens förslag som handlar om att man ska göra skillnad på företag och företag. En del ska ha redovisningsplikt och andra inte. Innebär inte det i sig ett problem med att man får fler regler? Framför allt: När kommer man att uppnå målet?

Herr talman! Jag tycker att det är viktigt att vi tittar på de 2 och 4 procenten, de 2 procenten för hela perioden hittills och de 4 procenten under det senaste året. Det är under det senaste året som vi ser effekten av det som den här regeringen har gjort. Det är ett tydligt trendbrott, minus 4 procent. Första året ökade ju regelbördan, inte minst som en följd av den panikvåg vi såg efter propositionen det sista året av socialdemokratiskt styre. Det är en mycket tydlig signal: 4 procent det senaste året. Vi är på rätt väg. När det gäller att uppnå de 25 procenten har vi för avsikt att inför valet, även om vi inte har mätningen klar för 2010, göra en prognos om måluppfyllelsen. Väljarna kommer alltså definitivt inte att sväva i okunskap om hur måluppfyllelsen ser ut. Är det så att vi inte uppnår de 25 procenten till valet, kommer vi att göra det under nästa mandatperiod. Vi är definitivt på rätt väg.

Herr talman! Då kommer det att vara en annan regering som genomför det här arbetet och på ett mycket enklare och bättre sätt än vad den här regeringen har gjort, för det handlar ju mest om att omorganisera Regeringskansliet, fick vi höra här av Jan Andersson. Det var ju den allra viktigaste uppgiften att börja med. Men nog om det. En prognos om måluppfyllelsen - ja, om vi skulle tro regeringen skulle man åtminstone ha sparat 10 miljarder vid det här laget, med tanke på att halva perioden har gått. Men det har man verkligen inte gjort, så de där prognoserna tänker jag nog ta med en nypa salt. Jag utgår från att väljarna också gör det när de ser hur det här arbetet har gått under den här mandatperioden. Jag en annan fråga som jag också ställde till Staffan Anger. Man har sagt att det är jätteviktigt hur regelförenklingsarbetet hanteras på EU-nivå. Jag undrar: Vad är det för konkreta förslag som man kommer att lägga fram i konkurrenskraftsrådet den 3 och 4 december? Man har ju inte samrått med näringsutskottet om detta än. Det lär väl komma antar jag, men vad är det då på regelförenklingsområdet? Förra gången, om jag minns rätt, skulle man redovisa två nationella exempel på detta. Det innebar ju inte precis att man angrep de problem som faktiskt finns på EU-nivå. På vilket sätt kommer man att göra detta? Vilka konkreta förslag kommer ordförandeskapet att lägga fram i det här sammanhanget? Nu frågar jag ordförandeskapet. Jag frågar alltså inte bara Sveriges regering.

Herr talman! Precis som Börje Vestlund säger är det en sak som vi ska samråda om i den här kammaren. Jag tänker inte stå här och föregripa det samrådet, för då lär det väl bli skrik på grund av det. Nej, organiserandet av Regeringskansliet är inte den viktigaste måluppfyllelsen även om det må vara Börje Vestlunds tolkning. De som lyssnade på mitt anförande inser att det handlar om en betydligt större uppgift än så. Sedan ställdes det frågor tidigare i debatten om de här 33 procenten på livsmedelsområdet. Jag tycker att det är bra att man på ett område faktiskt har visat att det går att uppnå de här målsättningarna.

Herr talman! I Sverige behövs fler företag och fler företagare. Det är de som skapar jobb, och genom jobb får vi skatteintäkter åt den svenska välfärden. Vi kristdemokrater har tillsammans med våra allianskolleger i regeringen verkat för att underlätta för företagen och deras verksamhet. För företagen har alliansens politik inneburit närmare 49 miljarder i lägre skatter och minskade kostnader. Men alliansregeringen har också verkat för att det ska vara enklare att driva företag i Sverige. En viktig del i det här arbetet har varit målet att minska de administrativa kostnaderna för företagen. Vi har sagt att det ska vara en minskning på 25 procent fram till 2010. Det handlar om statliga regler som har sitt ursprung både i Sverige och i EU. I vårt arbete har vi använt mätningar av företagens administrativa kostnader när vi har genomfört nya regler, och så har vi genomfört konsekvensanalyser. Det vill säga att vi har analyserat om ändringen verkligen behövs och om den är rätt utformad och löser problem som den ska. Vi har hjälp av Regelrådet som granskar konsekvensanalyserna, och rådet utreder även hur reglerna ska påverka exempelvis företagens konkurrensförmåga. För att hämta in information och synpunkter har regeringen även samråd med företag och näringslivsorganisationer. Dessutom finns det en tydlig handlingsplan för regelförenklingsarbetet som är rullande och uppdateras varje år. I det här arbetet ingår samtliga departement och ett stort antal myndigheter. Som vi tidigare har hört i debatten omfattar regelförenklingsarbetet 940 åtgärder. Under de två senaste åren har 460 av dessa genomförts. Det tål faktiskt att upprepas. Tyvärr återstår fortfarande 480 åtgärder. En del av dem kan verkställas på kort sikt, men andra kräver utförliga analyser. Hur har det gått med de administrativa kostnaderna för företagen? Från att tidigare ha ökat under en väldigt lång rad år har nu kostnaderna sjunkit med 4 procent under 2008. De största minskningarna har skett inom livsmedels- och skatteområdena men också inom hälso- och sjukvårdsområdet. Det är naturligtvis långt från 25 procent, det är jag den första att erkänna. Men vi kan inte bortse från att hela 52 procent av kostnaderna har sin grund i EG-rättsliga krav. Det pågår ett intensivt arbete på EU-nivå där Sverige för närvarande är ordförandeland, och det här är en prioriterad fråga. Arbetet med att nå målen på 25 procent minskade kostnader för företagen intensifieras nu. Vi kristdemokrater har länge drivit frågan om borttagande av revisionsplikten för småföretag. Regeringen har nu en planerad proposition om detta som kommer under våren. Som sagt, 7 miljarder är den beräknade minskade kostnaden bara för den åtgärden. Vi ser verkligen fram emot att få dra den hela vägen fram till beslut. När jag lyssnar på oppositionen undrar jag om vi träffar samma människor när vi är ute. Jag träffar många företagare och företagsorganisationer. Nyligen träffade jag en av företagarnas organisationer, och jag ställde då en öppen fråga. Jag bad dem att ärligt säga vad de tyckte om regeringens regelförenklingsarbete. Vad är er uppfattning? frågade jag. Det var ingen alliansköpt medarbetare från Regeringskansliet, utan det var en representant från en av företagsorganisationerna som svarade. Vad säger ni om regeringens regelförenklingsarbete? Hans svar var omedelbart och väldigt tydligt. Han sade: Det är ett kraftigt trendbrott och det ser vi tydligt. Vi ser skillnad, och ni har ändrat inriktning. De är inte nöjda, men det var alldeles uppenbart och tydligt att vi har brutit trenden och att de såg positivt på det fortsatta arbetet. Ibland är en historisk tillbakablick ganska klargörande. Får jag påminna kammarens ledamöter om år 1998? Den dåvarande regeringen tillsatte då den så kallade Simplexgruppen som bland annat skulle ta fram förslag på regelförenkling. Det var väldigt stora ord och fagra löften. Jag vill upprepa vad den dåvarande småföretagarministern Mona Sahlin sade: Allra viktigast för att underlätta för småföretag är att minska krånglet. Det är ett mycket reellt hinder och för en nybliven minister lätt att ändra på. Hur lätt var det egentligen? Lättare sagt än gjort, är svaret. Efter sex års intensivt arbete i Regeringskansliet granskades samtliga förslag som lades fram 2003-2004 av Näringslivets Regelnämnd. Man fann att i över 60 procent av ärendena saknades en analys av konsekvenserna för företagen, och i enbart 7 procent av fallen fanns en beräkning av vilka kostnader förslaget skulle ha medfört för ett enskilt företag. Som ett svar på denna hårda kritik började den dåvarande socialdemokratiska regeringen att desperat lista så kallade förenklingsåtgärder. Alla möjliga politiska beslut fick plats. Vad sägs om åtgärden att ta bort kravet på tillstånd för att dra telefonledningar över riksgränsen? Eller att blanketter för att söka tillstånd att använda radiosändare ska finnas tillgängliga på Internet? Jag skulle kunna fortsätta att läsa från listan, för den är lång. Gemensamt för förslagen var att de var mer av socialdemokratiska skrivbordsprodukter än de reella förenklingar som företagen faktiskt efterfrågade. När oppositionen nu så kraftigt kritiserar regeringens regelförenklingsarbete kan jag uppfatta det som det där med sten och glashus. De verkar inte riktigt ha någon egen politik, tycker jag. De använder stora ord, men historien är, som sagt, ganska talande. Oppositionen föreslår en svensk variant av det norska Oppgaveregistret. Det finns ett långt framskridet arbete inom Regeringskansliet med att etablera ett samordningsorgan, den så kallade uppgiftskravsinspektionen, som ska samordna och förenkla kraven på uppgiftsinlämning för näringslivet. Andra har efterfrågat mer tips och råd till de enskilda företagen. Även här har regeringen genomfört en del. För den som vill starta företag finns exempelvis sedan juni 2009 webbportalen verksamt.se. För den som vill ha personlig hjälp finns Nystartskontoret, som ger företagen direkta råd och tips om allt från affärsidéer till skatter. Resultatet har varit mycket positivt. En genomgång gjord av Sveriges Television visar att Nystartskontoret lett till att 230 nya företag startats på bara några få månader. Dessa exempel visar tydligt att regeringens satsning, till skillnad från den förra regeringens, inte bara är tomt prat utan faktiskt underlättar för företagen. En ny inriktning när det gäller regelförenkling har påbörjats. Arbetet ska fortsätta. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.

Herr talman! Den mest desperata i den här debatten måste vara Eva Johnsson. Hon står i talarstolen och till och med ljuger. Den administrativa bördan för företagen vad gäller skatteområdet ökar under innevarande mandatperiod med 494 miljoner kronor. Eva Johnsson ljuger alltså i talarstolen. Det är inte så konstigt, för man har infört ganska underliga skatteförändringar för företagen vilket gör att det blir väldigt svåradministrerat. Ett av skälen till att vi är så kritiska är just att man inför den ena konstiga regeln efter den andra, inte minst på skatteområdet, i stället för att förenkla. Sedan kan det finnas andra skäl till att företagen får ett lägre skattetryck. Det kan vara något positivt. Men när man förändrar skatterna måste man försöka att i så fall också förenkla dem. Regeringen har lyckats med konststycket att närmast krångla till tillvaron för företagen i nästan samtliga fall. Låt mig ge några andra exempel. Det är jättebra att man sänkt kostnaderna på livsmedelsområdet med 3 miljarder kronor, men varför har man ökat dem på det associationsrättsliga området? På det område som omfattar vartenda företag i landet har krånglet ökat. Detsamma gäller på bokföringsområdet - 37 miljoner mer. Varför har man gjort det? Jag ställer samma fråga till Eva Johnsson som jag ställt till övriga i denna debatt: När kommer vi att kunna se en 25-procentig minskning? Kom inte dragandes med revisionsplikten, för det handlar om 7 miljarder. Ni har hittills klarat 2 miljarder; vi ska klara 25. När ska de 25 procenten vara genomförda?

Herr talman! Tack för den vänliga frågan! Vi har gjort en hel del. Jag skulle naturligtvis kunna ägna tiden åt att läsa upp förslagen, men jag ska i stället nudda vid några. Kvartalsredovisning av momsen har vi genomfört. Jämställdhetsplaner och lönekartläggningar ska upprättas vart tredje år i stället för varje år. Förenklingar av regler för tidsbegränsad anställning har införts. Skyldighet att anmäla lediga platser till den offentliga Arbetsförmedlingen har avskaffats. Det gäller inte bara livsmedelsområdet och miljöområdet, även om huvuddelen av regelförenklingarna ligger där. Vi kan, som jag sade tidigare, inte bortse från att 52 procent av kostnaderna har sin grund i EG-rättsliga krav. Vi kan naturligtvis i tankevärlden förtränga att vi är en del av den europeiska unionen, men det är trots allt ett faktum att vi är med och det måste vi förhålla oss till. Jag skulle gärna vilja fråga Börje Vestlund om han är nöjd med det regelförenklingsarbete som gjordes under den förra mandatperioden. Det vore trevligt om jag fick ett svar av Börje Vestlund. Var du nöjd med det arbete som gjordes när ni hade regeringsmakten?

Herr talman! Självklart var jag inte nöjd, men nu handlar det inte om vad den förra regeringen gjorde. Nu handlar debatten om vad den nuvarande regeringen borde göra. Den har inte gjort tillräckligt, Eva Johnsson. Man skyller på EU. Det är det vanligaste skälet. Nu innehar man ordförandeskapet och kan sätta dagordningen. Vi vet att man vid förra konkurrenskraftsrådet skulle plocka fram två nationella exempel på hur regelkrånglet kunde minskas. Mycket imponerande! Det hade säkert mycket med EU att göra, men ingen förstod varför det skulle göras. Vi kan därför konstatera att den sittande regeringen inte haft några ambitioner. Frågan är vad som kommer nästa gång. Jag ska inte pressa Eva Johnsson med vad som ska göras på nästa konkurrenskraftsråd, men fortfarande är sanningen den att det oaktat vad man kommer med finns lika mycket regler som tidigare. När man försökt ta bort regler har man på de allra flesta områdena samtidigt fyllt på med nya, utom på ett par områden som varit mycket duktiga. Det har framför allt gällt jordbruksministern och miljöministern. De har klarat av att ta bort ett antal regler. Om vi tar Justitiedepartementet som exempel, det kanske största och viktigaste departementet för just företagare, ser vi att man ökat regelbördan - 60 miljoner kronor. När tänker man komma med de riktigt tydliga förslagen på det området? När tänker man göra något på bokföringsområdet? När tänker man göra något för att ta bort regelbördan som nuvarande regering påfört när det gäller hälso- och sjukvårdsområdet? Det ena förslaget efter det andra har tillkommit och gjort livet krångligare för företagare med allt vad det inneburit av intygsskrivning hit och intygsskrivning dit. Vi ser av siffrorna hur alliansen krånglat till det för företagarna, inte förenklat för dem. De som finns inom miljö- respektive jordbrukssektorn har dock fått en lite lättare tillvaro, vilket bara är att gratulera. På de andra områdena har det inte blivit lättare.

Herr talman! Vi har en ny regering, det är alldeles riktigt. Det är inte ofta jag och Börje Vestlund är överens, men det kan vi verkligen vara överens om. Vi har en ny regering med ny inriktning. Det har inneburit ett trendbrott, vilket även företagsorganisationerna har bekräftat. De är nöjda med den nya regeringen, med det trendbrott som skett, med den nya inriktningen och med en påbörjad minskning. Jag och mina kolleger i alliansen är naturligtvis inte nöjda med det som hittills har gjorts. Vi vill fortsätta arbetet. Det är ett viktigt arbete, och vi kommer att fortsätta att intensifiera det. Vi vill förenkla för företagen. Även det kan vi vara överens om.