Reglering av riksdagens nämnder

Herr talman! Ledamöter! Det blir ett betydligt enklare ärende, för det är ett enigt utskott som behandlat riksdagsstyrelsens skrivelse i KU9 Reglering av riksdagens nämnder . Det här är ett förslag som innebär ett nytt och modernare regelverk för nämndmyndigheter under riksdagen. Samtliga riksdagens nämndmyndigheter, utom Partibidragsnämnden och Riksdagens ansvarsnämnd, får nya instruktioner som bygger på äldre motsvarande författningar. Förändringarna gäller bland annat nämndernas ledning, men liksom tidigare ska Riksdagens ansvarsnämnd ha en instruktion som är beslutad av riksdagsstyrelsen. Styrelsen har dessutom uppdragit åt riksdagsdirektören att utreda om en reglering av partibidragsnämnden. Det är viktigt att klargöra ansvarsförhållandena mellan riksdagsförvaltningen och nämnderna. Av instruktionen ska framgå att förvaltningen ska biträda nämndmyndigheten och att förvaltningen ska svara för de utbetalningar som krävs med anledning av beslut som fattats i nämnderna, eftersom nämnderna inte har någon egen budget. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 januari 2013 och kommer att innebära en rad följdändringar i andra författningar. I riksdagsstyrelsens skrivelse finns en redogörelse för ärendets beredning fram till dess att framställningen beslutades. Förslaget har remissbehandlats av bland andra Riksrevisionen, Riksdagens ombudsmän, Riksdagens arvodesnämnd, Valmyndigheten och Kammarkollegiet. Förslagen i framställningen innebär i huvudsak att den nuvarande regleringen förs över till nya instruktioner för nämndmyndigheterna som bland annat ska innehålla bestämmelser om nämndmyndigheternas sammansättning och uppgifter. Det kan också nämnas att förslaget innefattar delvis nya bestämmelser om ledning, delegering och ärendenas handläggning samt bestämmelser om arvoden och ersättningar. För vissa av nämndmyndigheterna saknas i dag bestämmelser om vilken ledningsform som gäller, och detta är naturligtvis otillfredsställande. Därför föreslår riksdagsstyrelsen en reglering av ledningens verksamhetsansvar som delvis har sin förebild i myndighetsförordningen. När det gäller ärendenas handläggning kan man notera att det finns ett förslag till reglering om beslutsfattande utan sammanträde. Varje myndighet ska ha möjlighet att i sin arbetsordning få avgöra hur detta ska regleras, till exempel genom kontakter mellan ordförande och de andra ledamöterna. Vad gäller överklagande av ärenden finns inom förvaltningsrätten beslut att ärenden får överklagas om inget annat är föreskrivet. Sådan reglering finns när det gäller beslut i nämndernas kärnverksamhet under Riksdagens överklagandenämnd. Men riksdagsstyrelsen föreslår ett uttryckligt tydligt överklagandeförbud beträffande beslut som fattats av riksdagens överklagandenämnd och att överklagandeförbud tas in i nämndens nya instruktion. Riksdagsstyrelsen anser att det finns behov att klargöra den ekonomiska ansvarsfördelningen mellan Riksdagsförvaltningen och nämndmyndigheterna, som man anser som oklar. Instruktionen bör förtydligas så att det framgår att förvaltningen ska biträda riksdagens nämndmyndigheter. Herr talman! Ett enigt utskott instämmer i de bedömningar som riksdagsstyrelsen har gjort i framställningen, och utskottet vill framhålla att nämndmyndigheternas självständiga ställning inte försvagas utan förtydligas. Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.