Revisorer

Herr talman! I detta betänkande behandlar lagut- skottet dels regeringens proposition Oberoende, ägande och tillsyn i revisionsverksamhet, dels ett förslag från Riksdagens revisorer angående Revi- sorsnämnden. Redan i maj 2000 när revisorerna lade fram sitt förslag väckte Moderata samlingspartiet förslaget om att helt eller delvis privatisera Revisorsnämndens verksamhet avseende auktorisation, godkännande och tillsyn. Därigenom skulle en del av de problem som revisorerna pekar på, bl.a. svårigheten att rekrytera och behålla kvalificerad personal, sannolikt undanrö- jas. Om ansvaret för tillsynen ligger närmare yrkeskå- ren finns det också större anledning till diskussion om moral och etik inom kåren, vilket är mycket angeläget och borde kunna leda till att tillsynen ger bättre re- sultat. En privat lösning undanröjer också de problem som för närvarande följer av att revisorerna är under- kastade dubbel tillsyn genom att såväl staten som FAR och SRS har disciplinära system. En allvarlig nackdel med den nuvarande ordningen är nämligen att man inom ramen för de båda systemen kan kom- ma fram till olika beslut i samma ärende, vilket leder till sänkt trovärdighet för både branschens och statens tillsyn. Utskottsmajoriteten hänvisar till regeringens ut- talande i proposition 1994/95:152 om att revisionen i vissa företag ska utföras av kvalificerade revisorer, ett krav som bl.a. motiveras av det allmännas intresse av en kompetent revision i kampen mot ekonomisk brottslighet och mot skattefusk. Verksamheten ställer också särskilda krav på oberoende och integritet. Starka skäl talar därför, enligt regeringen, för att behörighet att utföra lagstadgad revision även i fort- sättningen ska meddelas av staten. Riksdagen anslöt sig till regeringens bedömning och beslutade att in- rätta den statliga Revisorsnämnden. Men om detta resonemang vore relevant skulle vi inte kunna ha en ordning som innebär att advokaters motsvarande behörighet beslutas av Advokatsamfun- dets styrelse och att tillsynen av att advokater iakttar god advokatsed utövas av Advokatsamfundets dis- ciplinnämnd. Även advokaters kompetens och integ- ritet är av vital betydelse för kampen mot den eko- nomiska brottsligheten, inte minst när de fullgör upp- drag som konkursförvaltare. Med jämna mellanrum reses det krav på att dessa verksamheter hos Advo- katsamfundet ska förstatligas. Av detta har det blivit intet, beroende på att man varje gång kommer fram till att det befintliga systemet fungerar ganska väl. Vi moderater är övertygade om att det skulle fun- gera precis lika bra för revisorer som det gör för ad- vokater om de aktuella uppgifterna handhas av ett icke-offentligt organ. Vi anser därför att regeringen bör lägga fram förslag till ett sådant nytt system för tillsyn, auktorisation och godkännande av revisorer som jag här har redovisat. Sådana systemförändringar som vi efterlyser kommer det naturligtvis att ta sin tid att genomföra. I avvaktan på det får vi acceptera att auktorisation och tillsyn sker i statlig regi. Det är då av vikt att verk- samheten sker så effektivt som möjligt inom ramen för det befintliga systemet. Riksdagens revisorers ingående granskning av Revisorsnämnden har visat att så inte är fallet. Revisorernas granskning visar att Revisorsnämn- dens kansli har haft problem med rekryteringen och med hög personalomsättning, vilket har varit hinder för den aktiva tillsynen. Revisorerna lämnar förslag som syftar till att förbättra sammansättningen av Revisorsnämnden med avseende på ledamöternas kompetens, till att handläggningstiderna hos nämnden kortas och till att regeringen förser riksdagen med bättre underlag för sin resultatuppföljning. Vi ser förslagen som mycket välgrundade och har svårt att förstå hur detta över huvud taget kan vara politiskt kontroversiellt. Jag upphör aldrig att förvåna mig över hur revisorerna i plenum kan uppnå konsen- sus i olika frågor medan förslagen, när de sedan ska behandlas av riksdagen, nästan alltid stupar på presti- getänkande. Herr talman! Vi i Moderata samlingspartiet står bakom båda våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation nr 1.

Herr talman! I fråga om detta betänkande, som rör revisorer och revisionsverksamhet, yrkar vi i Center- partiet bifall till utskottets förslag utom på en punkt. Det gäller då villkoren för godkännande och auktori- sation. Där yrkar jag bifall till vår reservation, reser- vation nr 3. Anledningen till vårt ställningstagande är Revi- sorsnämndens särskilda villkor med krav på 1 500 timmars yrkesmässighet. Vi anser att förslaget miss- gynnar småbarnsföräldrar, främst mödrar. Det uppstår svårigheter när det gäller möjligheterna att förena föräldraledigheten med bibehållen auktorisation eller med bibehållet godkännande. Regeln tycks för övrigt vara överflödig. Enligt Revisorsnämndens praxis har det inte blivit avslag i något fall där sökandena varit småbarnsför- äldrar. Det framhålls att kravet på yrkesmässig revi- sion inte har skapat några problem. Jag tolkar det som att de som sökt har fått ansökan om undantag bevil- jad. Varför då inrätta en regel som alla verkar vara överens om att man i praktiken inte ska tillämpa? Genom att införa obligatoriskt undantag från 1 500- timmarsregeln för den som varit föräldraledig både minskar vi byråkratin och bidrar till ett barnvänligare arbetsliv. Alternativet är att föräldraledigheten räknas som yrkesverksam tid. Som förslaget nu ser ut kommer riksdagen att fatta ett beslut med utskottets påpekande att det utgår ifrån att det även i fortsättningen ska beviljas undan- tag från denna regel. Att ansökan ska göras till Revisorsnämnden för att få detta godkännande och att examina och praktik ska överensstämma med gällande bestämmelser är rätt i sak. Det är kravet på 1 500 timmars yrkesverksamhet som vi ifrågasätter. Noteras bör också att motsvarande krav inte finns inom andra yrken där staten utfärdar legitimation, t.ex. vad gäller tandläkare, läkare och sjuksköterskor. Jag har talat med människor inom offentliga sektorn som tillhör dessa yrkeskategorier, och de säger sig aldrig ha hört talas om något sådant krav. För övrigt instämmer vi i att det är bra att det ställs höga krav på revisorer. De har ett stort ansvar, och det är viktigt att de arbetar seriöst. Vi tycker också att det är bra att revisorerna ska vara oberoen- de. Vi bifaller utskottsmajoritetens förslag att Revi- sorsnämndens verksamhet ska vara i statlig regi även i fortsättningen.

Herr talman! Vi får nu en ny revisorslag. Det nya förslaget innehåller en definition av begreppet revi- sorsverksamhet samt ett antal nyheter som syftar till att garantera revisorsverksamhetens oberoende. Vida- re klargörs Revisorsnämndens befogenheter att utöva tillsyn över revisorer och revisionsbolag. Riksdagen har också att ta ställning till Riskda- gens revisorers förslag till riksdagen i betänkandet 1999/2000:RR11 angående Revisorsnämndens verk- samhet och den motion som väckts med förslag om att Revisorsnämndens verksamhet helt eller delvis ska privatiseras. Därutöver har under allmänna motionstiden 2001 väckts en motion som handlar om ett villkor i Revi- sorsnämndens föreskrifter för godkännande och auk- torisation av revisorer. Utskottet förslår att riksdagen antar regeringens förslag samt avslår Riksdagens revisorers förslag och de två motioner som behandlas i betänkandet. Därut- över föreslår utskottet på eget initiativ en viss följ- dändring i försäkringsrörelselagen. En oberoende revision är ett viktigt fundament i ett modernt samhälle. Det får inte finnas några tvivel om att verksamheten sköts på ett opartiskt och obero- ende sätt. Starka och oberoende revisorer bidrar till hög moral och god etik i företagens revisionsverk- samhet och motverkar ekonomisk brottslighet. Det sker ett antal klarlägganden i detta lagförslag som avser att ytterligare förbättra de framtida förut- sättningarna. Det slås exempelvis fast vilken utbild- ningsnivå som krävs för att bli godkänd eller auktori- serad revisor och vad som krävs för att personer med äldre utbildning ska kunna fortsätta att utöva sitt yrke på samma sätt som tidigare. Det slås också fast vad som gäller när revisorer har verksamhet utanför revisionsuppdraget samt hur disciplinärenden ska hanteras. Vi får nu en revisionslag som är modern och framåtsyftande, där Revisorsnämnden får en nyckel- roll när det gäller utvecklingen av god revisorssed. Nämnden har sedan den bildades dragits med vissa etableringsproblem, men har på senare tid börjat komma in i sin verksamhet mer och mer. Revi- sorsnämnden får i och med antagandet av denna lag ett bra verktyg för sin framtida verksamhet. Christel Anderberg säger att det tycks vara en re- gel här i riksdagen att Riksdagens revisorers förslag avslås. När det gäller vårt utskott har i varje fall inte jag den uppfattningen. Vår policy har varit att ta Riksdagens revisorers förslag på allvar. I detta fall föreslår vi avslag av det skälet att flera av de förslag som Riksdagens revisorer kom fram till i sin gransk- ning är genomförda eller på väg att genomföras. Därmed yrkar vi avslag på Riksdagens revisorers förslag. Vi yrkar bifall till förslaget i betänkandet och av- slag på alla till betänkandet fogade reservationer och på motionerna. Det gäller således också Riksdagens revisorers förslag angående Revisorsnämnden.