Riksdagen under coronapandemin 2020

Debatt om förslag 1 juni 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 3

Anf. 42 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! I två års tid levde och verkade varje medborgare under förhållanden som, får man nog säga, ingen nu levande person tidigare upplevt i fråga om restriktioner för liv och hälsa. Den pandemi som smittspridningen av covid-19 gav upphov till och som fortfarande till viss del gäckar mänskligheten på olika sätt ställde samhälls- och vardagsliv inför en rad utmaningar. Restriktioner och rekommendationer för att undvika trängsel, folksamlingar, möten och sammankomster påverkade var och en i vardagen.

Det var också under denna period den digitala mötestekniken, som förvisso varit ett redskap länge, slog igenom på bred front. Hörs jag? Syns jag? Hur kan jag begära ordet? Det var kanske återkommande fraser i ensamheten framför datorskärmen för många. Det politiska arbetet påverkades på många olika sätt. Lagstiftningsarbetet anpassades så mycket det gick för att motverka smittspridning. Sammantaget kan sägas att demokratin och det parlamentariska arbetet hanterades och gick att genomföra även under de extraordinära förutsättningar som rådde.

Konstitutionsutskottet har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga partier. Den har följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin med i huvudsak 2020 som riktmärke. Det är resultatet av detta arbete som denna redogörelse behandlar. Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som man anser att riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid.

Jag yrkar bifall till konstitutionsutskottets förslag, som innebär att vi lägger riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Inga följdmotioner har väckts med anledning av framställningen.

Fru talman! Jag vill dock redogöra för en del av de överväganden som utskottet gjort. Förslagen från kommittén har varit föremål för ingående resonemang i konstitutionsutskottet, där följande kan lyftas fram: Kommittén anser att man bör överväga att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen skulle kunna innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter skulle kunna skapas. Konstitutionsutskottet ser dock med stor tveksamhet på en ordning med rättsligt bindande regler som innebär att många av ledamöterna formellt blir utestängda från att delta i hela eller delar av riksdagsarbetet vid kriser i fredstid.

Den enskilda ledamotens situation och roll är här viktig att lyfta fram. Även om det är partierna som går till val och bygger upp vår parlamentarism har var och en av alla 349 ledamöter ett lika viktigt mandat att företräda sina väljare genom. Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället. En sådan uppföljning kan, som KU ser det, redan i dag göras på olika sätt, exempelvis inom ramen för KU:s granskningar av regeringen och i utskottens arbete med uppföljning och utvärdering.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagen under coronapandemin 2020

Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden som också behandlats av KU. När utskottet tagit ställning till övervägandena har utgångspunkten varit i vilken utsträckning förutsättningarna för riksdagens ledamöter att utföra sitt uppdrag på bästa sätt skulle öka samtidigt som man behåller respekten för riksdagens statsrättsliga funktioner.

Det var ett antal åtgärder som genomfördes under 2020. Som exempel kan nämnas att riksdagens partier i mars 2020 kom överens om att ändra riksdagens arbetssätt så att endast 55 ledamöter skulle medverka under omröstningarna i kammaren, detta för att undvika smittspridning. Det inrättades också en krisledningsorganisation för att samordna arbetet med att säkerställa stödet till den parlamentariska processen och hindra smittspridning på både kort och lång sikt.

Förvaltningen beslutade vidare att ställa in ett stort antal planerade externa och interna aktiviteter och att stänga eller begränsa öppettiderna för många av förvaltningens servicefunktioner. Det vidtogs även åtgärder främst inom it-området för att öka förutsättningarna för möten på distans. I juni 2020 ändrades också riksdagsordningen så att det numera är möjligt för ledamöter att under vissa förutsättningar delta på distans vid sammanträden i utskotten.

För just konstitutionsutskottets del handlade det i huvudsak om att anpassa lokalen för att kunna genomföra det granskningsarbete som av en rad anledningar inte ansågs lämpligt att hantera digitalt. Det gällde inte minst vikten av att kunna föra längre och ingående resonemang öga mot öga över samma bord.

Fru talman! Den uppföljning som kommittén har gjort av arbetet under coronapandemin är viktig och beskriver på ett värdefullt sätt hur verksamheten i riksdagen påverkades men också kunde fortgå på ett anpassat sätt. Här nämns särskilt förmågan att under korta tidsrymder bereda och besluta om en stor mängd extra ändringsbudgetar och att fullgöra sin kontrollmakt. Kommittén menar också att det kan finnas anledning att överväga dels en mer systematisk uppföljning av de bemyndiganden riksdagen ger regeringen, dels en ordning som innebär att riksdagen under en kris eller vissa andra förhållanden på förslag av talmannen ska kunna besluta om förkortad motionstid.

Utskottet noterar att ett beslut om förkortad motionstid med dagens ordning bara kan föreslås av regeringen. Det kan diskuteras hur man principiellt bör se på en ordning som skulle innebära att riksdagen kan förkorta motionstiden, vilket inverkar begränsande på ledamöternas förslagsrätt gällande förslag som lagts fram av regeringen när regeringen själv inte har sett att det finns ett sådant behov.

Fru talman! De begränsningar i möjligheterna att hålla fysiska möten som pandemin innebar medförde att riksdagens arbete fick utföras med hjälp av digitala kanaler. Det kan finnas anledning att dra lärdom av dessa erfarenheter för att säkerställa en beredskap i händelse av framtida kriser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagen under coronapandemin 2020

Det kan framhållas att möjligheten till distansdeltagande endast är aktuell i extraordinära situationer. Utskottet anser inte att denna möjlighet bör utvidgas. Tvärtom vill utskottet understryka betydelsen av fysiska möten för konstruktiva och tillitsfulla överläggningar och samtal ledamöter emellan. Detta gäller självklart vid formella sammanträden som äger rum inom den normala beslutsprocessen men även vid kontakter av mer informellt slag mellan sådana sammanträden och såväl inom som mellan partigrupperna.

Vi vill också lyfta fram vikten av informationssäkerhet och allmänhetens förtroende för hur riksdagen fungerar.

Med detta sagt vill utskottet ändå framhålla de möjligheter som den digitala tekniken för med sig. De öppnar upp för nya arbetssätt och skapar förutsättningar för utökad interaktion med övriga samhället.


Anf. 43 Erik Ottoson (M)

Fru talman! Vi börjar närma oss slutet på innevarande mandatperiod, en mandatperiod som ingen annan. Rekordlånga regeringsbildningsprocesser har avlösts av en pandemi som väl får sägas var minst sagt oväntad när mandatperioden började och som var svåröverblickbar när mandatperioden fortlöpte under pandemin. Det var svårt att i inledningsskedet avgöra hur det skulle komma att se ut, hur vi skulle hantera det och vart det skulle ta vägen.

Riksdagen gjorde i grunden ett gott jobb med att hantera pandemin, med att se till att våra beslutsprocesser kunde fortsätta mala och att vår statsrättsliga uppgift kunde fullföljas och fullgöras. Vi kan titta tillbaka på en omvälvande period där resultatet är att demokratins grundvalar kunde vidmakthållas och folkets främsta företrädare i den här kammaren kunde utöva sina ämbeten på ett i stora delar fullgott sätt.

Genomlysningen som ligger till grund för det betänkande som vi nu debatterar belyser en rad olika perspektiv. Jag ska uppehålla mig vid några av dessa.

Till att börja med har den frivilliga överenskommelse som togs fram om 55 ledamöter i kammaren under omröstningar lett till en diskussion. Det var inte 55 ledamöter som tjänstgjorde totalt sett. Alla var i tjänst. Alla arbetade. Men 55 ledamöter satt i den här kammaren varje vecka och genomförde omröstningarna. Diskussionen gäller huruvida en sådan ordning skulle formaliseras på något sätt, utifrån att det finns risker med frivilliga överenskommelser. Vid en kris räcker det, utifrån frivillighetens principer, att ett parti vägrar att delta, och då är det inte möjligt att komma fram till en sådan lösning. Man skulle också kunna göra det mer förutsägbart om man skulle formalisera det.

Men det innebär framför allt att man i fredstid skulle i lag föreskriva att några av dem som väljarna har valt att sätta i den här kammaren inte skulle få möjlighet att utföra sitt ämbete. Konstitutionsutskottet menar att detta överväger de andra fördelarna som en reglering skulle kunna innebära.

Utskottet säger, med sitt mycket tillbakahållna och försiktiga språkbruk, att man ser med stor tveksamhet på en ordning med rättsligt bindande regler som innebär att en grupp av riksdagens ledamöter i fredstid formellt utestängs från att delta i hela eller delar av riksdagens beslutsfattande. På KU-språk är detta en fullständig tvärnit, fru talman. På KU-språk betyder det att det är en riktigt, riktigt dålig idé.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagen under coronapandemin 2020

Jag kunde inte hålla med mer. Det är viktigt att väljarnas val får fullt genomslag och att vi försöker hitta andra verktyg, som för all del skulle kunna formaliseras på olika sätt.

En utblick i resten av världen, som också finns med i den genomlysning som Coronakommittén har gjort, visar att det finns en rad olika sätt att hantera till exempel pandemiska skeenden när det kommer till parlamentariskt arbete. Det finns utskott som har valt att ha omröstningar på distans, antingen genom att ledamöterna skickar in sina önskade omröstningsbidrag på papper eller att man, som vi har valt att göra, har en frivillig överenskommelse om ett reducerat antal och en rad andra olika varianter. Det finns till och med exempel på parlament som har valt att ha ledamöter med på distans genom videolänk för att leverera anföranden i kammaren.

Jag säger inte att alla dessa förslag är bra. Men många av dem är sannolikt bättre och vidmakthåller vår demokratiska process på ett bättre sätt än att i fredstid utestänga en grupp ledamöter från att fullt ut delta i det parlamentariska arbetet och fullfölja det uppdrag som väljarna har givit dem.

Under pandemin fattade konstitutionsutskottet beslut om att föreslå kammaren att möjliggöra för utskotten att sammanträda med ledamöter på distans, alltså digitalt, via videolänk. Det var nödvändigt då, för att se till att utskottens arbete kunde fullföljas. Och den regleringen finns fortfarande kvar. Under vissa omständigheter kan riksdagen besluta att det fortsatt ska vara möjligt. Det är nog klokt, rätt och riktigt.

Det enda vi vet är att den kommande krisen absolut inte kommer att vara identisk med den föregående. Det vi vet är att vi kommer att behöva fortsätta använda vår fantasi och föreställningsförmåga för att förutse eventuella hinder som vi kan stöta på i framtiden. Vi ska utforma våra regleringar på ett sådant sätt att vi kan fortsätta att vidmakthålla de demokratiska funktionssätten, som vi har gjort under den här perioden, och på samma effektiva sätt se till att folket företräds på ett bra sätt.

Vi betonar också vikten av de fysiska mötena. Att träffas formellt och fysiskt för att kunna ha förtroendefulla samtal öga mot öga med andra ledamöter, inte minst i ett utskott som konstitutionsutskottet där enighet ofta eftersträvas, är viktigt och något som måste värdesättas. Det gäller såklart samtliga utskott.

Den demokratiska processen är inte bara en rad regler som ska följas. Det handlar om personliga möten, överenskommelser mellan fyra eller möjligen fler ögon och samtal mellan möten. Dessa gör att det som sker under mötena blir bättre och att det som sedan beslutas i den här kammaren blir det bästa möjliga resultatet för svenska folket.

Innebär det då att vi ska backa in i framtiden och att riksdagens ledamöter, på en arbetsmarknad där deltagande på distans och hemarbete blir alltmer normalt, ska arbeta i gamla strukturer? Svaret på den frågan är självklart nej. Att vi vill prioritera och vidmakthålla de fysiska mötena och ser dem som en viktig del av den demokratiska processen innebär inte att riksdagen ska vara en skyddad verkstad. Det innebär inte att riksdagen ska vara en verksamhet där vi håller tillbaka den digitala utvecklingen - tvärtom!

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagen under coronapandemin 2020

Det finns en rad olika delar av riksdagsuppdraget där det går alldeles utmärkt att använda digitala hjälpmedel som videokonferenser och videomöten. Riksdagen måste fortsätta sträva efter att vara en modern arbetsplats eller ämbetsplats och se till att de faciliteterna finns tillgängliga, om inte annat så för att vidmakthålla den kompetens i just den mötesformen som vi under den gångna pandemin har fostrats i men också för att möta en värld som förväntar sig att vi ska vara tillgängliga även genom digitala möten.

Fru talman! Vi backar alltså inte in i framtiden. Vi som riksdag kliver med nöje in i framtiden med alla de möjligheter som under pandemin har visat sig finnas för att möta andra människor på andra sidan jorden, i krigshärdar eller bara på andra sidan stan, kanske till och med i samma hus.

Fru talman! Jag kan ju inte yrka bifall, men jag kan rekommendera betänkandet för läsning.

(Applåder)


Anf. 44 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Denna mandatperiod och de senaste åren har till stor del präglats av coronapandemin i riksdagen, i Sverige och i världen. Nu är vi förhoppningsvis i slutfasen av denna pandemi, och kanske är vi något mer förberedda om en ny kommer.

I slutet av 2020, vilket så här i efterhand kanske var lite tidigt, beslutade riksdagsstyrelsen att tillsätta en kommitté med representanter från alla partier i riksdagen med uppdraget att utvärdera riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under 2020 kopplat till coronapandemin. I Riksdagens coronakommitté har jag fått representera Vänsterpartiet.

Vi trodde nog alla att pandemin skulle vara färdig innan vi blev klara med vårt arbete. Men så blev det inte. Tillsammans har vi och framför allt vårt sekretariat gjort ett gediget arbete. Alla riksdagsledamöter har haft möjlighet att besvara en mycket omfattande enkät, och dessutom har intervjuer gjorts med nyckelpersoner inom partigrupperna och Riksdagsförvaltningen.

Vårt uppdrag var tredelat, och vi har därför särskilt tittat på riksdagen som beslutsorgan, den parlamentariska processen och anpassningen av våra arbetsformer för att kunna fullgöra processer som till exempel att fatta beslut om en statsbudget.

Vårt andra uppdrag var att titta på riksdagsledamöternas förutsättningar att utöva riksdagsuppdraget, som under denna tid förändrades kraftigt.

Det sista uppdraget rörde förvaltningens arbete med stöd och service under den pågående pandemin. Vi har också, precis som Erik Ottoson sa, gjort en internationell utblick och tittat på andra parlament.

Utifrån alla dessa perspektiv har kommittén lämnat en mycket fyllig rapport som ger en god inblick i hur riksdagen har fungerat under pandemin, vad som har fungerat bra och kanske också sådant som har fungerat lite sämre. Föga förvånande har riksdagsledamöter som inte bor i Stockholm och som därför inte behövt pendla hit haft lättare att få ihop sitt livspussel. Samtidigt är det många som påtalar att deltagande på distans och att inte få träffa andra riksdagsledamöter från det egna partiet eller andra partier har försämrat möjligheten att verka som riksdagsledamot.

Fru talman! Det finns kort sagt många lärdomar att dra, både positiva och negativa. Men kommittén, där även ledamoten Ottoson satt, understryker att deras överväganden behöver utredas i detalj om de ska omsättas i praktiken samt att konsekvenserna för riksdagen som den främsta demokratiska institutionen då måste vara i det främsta rummet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksdagen under coronapandemin 2020

Många av dessa överväganden från kommittén har nu behandlats i konstitutionsutskottet, där både jag, Erik, Per-Arne och flera andra här i salen också råkar sitta, och även om många av kommitténs överväganden är intressanta och viktiga har det avgörande för oss utskottet varit i vilken utsträckning de skulle öka förutsättningarna för riksdagsledamöter att fullgöra sitt uppdrag med bibehållen respekt och förtroende för riksdagen som institution.

Fru talman! Jag tänker nu särskilt nämna några av de överväganden som utskottet har behandlat.

I utskottet är vi tveksamma till att införa en ramreglering som riskerar att utestänga riksdagsledamöter från riksdagens beslutfattande i fredstid. Vi anser i stället att den ordning som finns i dag och som bygger på överenskommelser mellan partierna är att föredra, särskilt som det kan vara svårt att utforma en reglering inför en kris man inte känner till på förhand. Det riskerar att ge riksdagen mindre flexibilitet och möjlighet till anpassning.

En annan sak som vi har tittat på är möjligheterna att delta på distans. Under pandemin har en stor del av utskottens möten genomförts med distansdeltagande. Det har varit positivt, och genom KU:s tidigare betänkande från 2020 finns numera en möjlighet att genomföra utskottsmöten med distansdeltagande vid extraordinära situationer. Men vi i utskottet anser inte att den möjligheten bör utvidgas. Vi vill i stället särskilt understryka betydelsen av fysiska möten för konstruktiva och förtroendefulla samtal mellan ledamöter.

Om en större del av riksdagsuppdraget skulle utföras av ledamöter som inte är på plats finns det en risk att kvaliteten blir sämre. Samtidigt vill vi framhålla de möjligheter som den digitala tekniken för med sig och att det öppnar upp för nya arbetssätt och skapar förutsättningar för interaktion med exempelvis civilsamhället på ett bra och givande sätt.

Till sist har kommittén även överväganden om Riksdagsförvaltningens krishantering och vissa demokratiutmaningar när det gäller främst riksdagsgruppernas arbete. Men där förutsätter vi att dessa erfarenheter hanteras av partigrupperna och Riksdagsförvaltningen, om man finner det nödvändigt.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)

Beslut

Riksdagens coronakommittés uppföljning har behandlats (KU23)

Riksdagen har behandlat en framställning från riksdagsstyrelsen som handlar om den uppföljning som Riksdagens coronakommitté gjort. Kommittén har bestått av en grupp med ledamöter från samtliga riksdagspartier som följt upp riksdagens och Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin under främst 2020.

Kommittén har lämnat en rad förslag på sådant som riksdagen och Riksdagsförvaltningen bör överväga inför kommande kriser i fredstid.
Kommittén anser bland annat att det bör övervägas att införa en ramreglering för riksdagens arbete i kris. Regleringen kan exempelvis innehålla bestämmelser om beslut på distans och hur en delegation som kan agera under vissa extraordinära omständigheter kan skapas.

Kommittén anser också att det kan finnas skäl att överväga hur riksdagen mer systematiskt kan följa upp riksdagens bemyndiganden till regeringen, det vill säga hur det fungerat då riksdagen gett regeringen rätt att införa vissa regler i samhället.

Utöver dessa exempel har Riksdagens coronakommitté redovisat ytterligare överväganden. 

Riksdagen lade riksdagsstyrelsens framställning om Riksdagens coronakommittés uppföljning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Framställningen läggs till handlingarna.