Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän

Debatt om förslag 12 april 2023
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 2

Anf. 49 Alexandra Anstrell (M)

Fru talman! I dag debatterar vi Riksrevisionens rapport om personalförsörjningen av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Det är ganska intressant att det tidigare regeringspartiet Socialdemokraterna lyser med sin frånvaro i debatten, eftersom granskningen avser 2016-2020 och den förra mandatperioden.

Försvarsmaktens personal är grunden i det svenska försvaret, och en hållbar personalpolitik kommer att vara avgörande för det svenska försvarets förmåga att utvecklas och stärkas och för att kunna attrahera nya kompetenta medarbetare.

Moderaterna ställer sig bakom den ökning av antalet värnpliktiga som Försvarsberedningen föreslår. Den är en förutsättning för att kunna fylla upp befattningarna i krigsorganisationen. De värnpliktiga utgör även en viktig rekryteringsbas för såväl framtidens officerare som kontinuerligt anställda gruppbefäl, soldater och sjömän.

Samtidigt är det viktigt att framhålla att det svenska försvaret framgent kommer att utgöras av en blandning av olika kategorier, varav kärnan utgörs av de kontinuerligt anställda. Genom denna blandning kan försvaret ha en god insatsberedskap och flexibilitet och samtidigt ha ett tillräckligt antal personer som kan kallas in i händelse av kris eller krig.

Fru talman! När det gäller Riksrevisionens granskning välkomnar regeringen granskningen eftersom just personalförsörjning av krigs- och grundorganisationen är av strategisk betydelse för att kunna organisera fullt bemannade och övade krigsförband.

GSS/K utgör stommen i stående krigsförband som är viktiga för att snabbt kunna möta behov av kvalificerade förband i fredstid och för att lösa uppgifter innan den övriga krigsorganisationen har mobiliserats. Det är därför avgörande att rekrytering, utbildning och vidmakthållande av GSS/K fungerar. Att erbjuda GSS/K en god verksamhet är en av de viktigaste åtgärderna för att utveckla och behålla personalen.

Det är också av vikt att tydliggöra arbetets innehåll och uppgifter i syfte att förbereda den enskilde inför och under anställning. Det är regeringens uppfattning att Riksrevisionens granskning och rekommendationer kan bidra till Försvarsmaktens arbete med att utvecklas till en mer attraktiv arbetsgivare.

När det gäller de rekommendationer som Riksrevisionen ger delar regeringen deras bedömningar på samtliga punkter, vilket är helt i linje med de förslag som vi lade fram i riksdagen under den förra mandatperioden.

Sveriges förmåga till en hög insatsberedskap för en mängd olika uppgifter möjliggörs genom att man har tillräckligt med personal som omedelbart kan lösa en uppgift. Här har de kontinuerligt tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen en avgörande roll. De kan tillsammans med de tidvis tjänstgörande gruppbefälen, soldaterna och sjömännen också utgöra en välutbildad och välövad stomme för att få större förband som snabbt kan lösa uppgifter.

GSS/K och GSS/T - det blir mycket förkortningar här - är på många sätt basen och lösningen för att få dugliga krigsförband i hela Sverige. Moderaterna värnar därför om systemet med GSS/K och GSS/T och ser gärna att det utvecklas i samklang med ökade värnpliktsvolymer.

För att ytterligare värna systemet bör Försvarsmakten genomlysa och överväga att förbättra incitamenten för dessa personer. Det kan exempelvis vara ekonomiska premier, utbildningsstöd för vidare studier eller annat som gör att det blir lättare att rekrytera och inte minst behålla redan anställda gruppbefäl, soldater och sjömän, både kontinuerligt anställda och tidvis anställda.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om personal-försörjningen av kontinuerligt tjänst-görande gruppbefäl, soldater och sjömän

Regeringen anger övergripande målsättningar och uppgifter samt organisatoriska ramar för grund- och krigsorganisationen. Riksdagen och regeringen tilldelar sedan ekonomiska medel till Försvarsmakten för att genomföra verksamheten. Inom dessa ramar beslutar myndigheten om den personella sammansättningen av sin organisation och svarar för rekrytering och utveckling av sin personal.

Inom ramen för den delegerade arbetsgivarpolitiken har Försvarsmakten vidtagit eller planerar att vidta ett antal åtgärder i linje med de rekommendationer som Riksrevisionen har lämnat till myndigheten. Regeringen följer Försvarsmaktens arbete. I och med denna skrivelse anser regeringen att Riksrevisionens rapport är slutbehandlad.

(Applåder)

I detta anförande instämde Gustaf Göthberg (M).


Anf. 50 Hanna Gunnarsson (V)

Fru talman! I dag diskuterar vi alltså en rapport från Riksrevisionen där Riksrevisionen har granskat en del av Försvarsmaktens personalförsörjning - hur villkoren ser ut för dem som vi kallar GSS, alltså gruppbefäl, soldater och sjömän och som man kan beskriva som anställda soldater.

Arbetet inför denna rapport gjorde Riksrevisionen i slutet av 2021. Det är ganska länge sedan om man ser till hur världen ser ut. Det har hänt väldigt mycket. Då hade vi börjat med ett stort återuppbyggnadsskede i det militära försvaret, och vi hade börjat prata om utmaningarna i det civila försvaret. Men strax efteråt inleddes Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina, och det militära försvaret ställdes inför helt nya och allvarliga uppgifter. Det har såklart påverkat också personalen i det svenska försvaret.

Trots att det inte finns några motioner i detta ärende tycker jag att det är viktigt att vi säger några ord med tanke på hur viktig personalen är.

Fru talman! Vi brukar säga att personalen är den viktigaste delen av en verksamhet. Ingenting av det som vi beslutar om eller diskuterar här kan genomföras om vi inte har personal med kunskaper och erfarenheter som har goda arbetsvillkor, trygghet och ersättningar för att kunna göra sitt jobb. Det är inte en klyscha, utan det är på riktigt. Vi måste prata om hur viktig personalen är.

Fru talman! Riksrevisionen gör en ganska begränsad granskning och håller sig till en av Försvarsmaktens personalkategorier. Det finns såklart mycket mer att säga om personalfrågorna inom Försvarsmakten som inte täcks av denna granskning, till exempel om officerarna inklusive reservofficerarna samt Hemvärnet och de frivilliga försvarsorganisationerna. Till det kommer de krav som ett eventuellt framtida Natomedlemskap ställer på oss när många officerare behöver kunna arbeta utomlands under en mycket längre tid. Och för att bredda bilden ännu mer har vi hela det civila försvaret med all den personal, den kunskap, de övningar och de investeringar som behövs för att vi ska kunna få ett starkt totalförsvar. Detta är inga små saker.

Riksrevisionen pekar i denna granskning på några saker som även vi i försvarsutskottet får information om ganska ofta. Vi hade nyligen ett ganska långt möte med representanter från Försvarsmakten då vi gick igenom ganska många aktuella frågor inom personalpolitiken. Som politiker möts vi ganska ofta av synpunkter på arbetsvillkor och förutsättningar för de anställda när vi är ute på studiebesök och när vi träffar de involverade fackföreningarna men också direkt till oss på mejl, vid telefonsamtal eller via sociala medier. Jag är väldigt tacksam för alla som hör av sig och delar med sig av sina åsikter, sina behov som anställd och de brister som de ser. Det är väldigt viktigt att vi får höra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Riksrevisionens rapport om personal-försörjningen av kontinuerligt tjänst-görande gruppbefäl, soldater och sjömän

Fru talman! Jag ska göra några viktiga nedslag i den rapport som Riksrevisionen har lämnat till oss.

Det finns inte tillräckligt mycket personal i det militära försvaret. Det har till viss del ändrats det senaste året på grund av det fruktansvärda kriget i Ukraina då många fler har sökt sig till det militära försvaret på olika sätt. Vi har en stor uppgift framför oss att bygga en mer fredlig värld. Men samtidigt måste vi också se att det militära försvaret behöver kunna öka så att vi kan försvara Sveriges gränser och vår självständighet.

Det andra som jag vill ta upp är att styrningen av personalfrågorna inte är tillräckligt bra. Riksrevisionen pekar på oklarheter. Regeringen svarar och säger att man har sett över och åtgärdat detta. Det är bra så. Men det är otroligt viktigt att personalpolitiken inom Försvarsmakten är tydligare och inte har denna typ av oklarheter som Riksrevisionen pekar på och som vi ibland hör på utskottsmötena. Vi måste veta vem som gör vad och hur saker ska gå till.

Det tredje som jag vill ta upp är att Riksrevisionen visar att det är svårt att behålla personalen, framför allt de personer som denna granskning handlar om - GSS:arna. Detta är extremt dåligt eftersom vi har ett växande försvar som behöver all den personal som finns och framför allt dem som har hunnit skaffa sig erfarenheter och kunskaper i sitt yrke. Dessa personer måste vi ta till vara. I valrörelsen diskuterade vi det som vi kallar tolvårsgränsen för de anställda soldaterna. Det finns en anställningsgräns, vilket är väldigt konstigt på svensk arbetsmarknad. Vi behöver se över detta så att vi under en längre tid kan behålla de erfarna anställda som vi har. Det faktum att det finns en övre anställningsgräns som hotar i fjärran för en anställd gör sannolikt att soldater lämnar yrket mycket tidigare än vad de kanske hade önskat, långt innan de tolv åren har gått för att de ser möjligheten att utbilda sig vidare eller hittar andra yrken där de faktiskt kan vara kvar under en längre tid.

Det fjärde som jag vill ta upp är kanske det mest akuta, nämligen materielen och framför allt den personliga materielen. Riksrevisionen pekar på detta, och vi hörde på utskottsmötet för några veckor sedan att det finns stora brister när det gäller personlig materiel för både värnpliktiga och anställda i Försvarsmakten. Det saknas kläder och utrustning i alla möjliga olika kategorier. Vi har diskuterat detta väldigt mycket i försvarspolitiken de senaste åren och försökt förstå vad som är problemet. Detta måste helt enkelt lösas. Det måste beställas och köpas in, och logistiken och utdelningen måste funka. Detta är någonting som bara måste lösas.

Riksrevisionens rapport om personal-försörjningen av kontinuerligt tjänst-görande gruppbefäl, soldater och sjömän

Slutligen, fru talman, måste villkoren för den militära personalen förbättras. Det handlar om löner, ersättningar, pendling, utlandsarbete, infrastruktur och materiel. Jag är väldigt glad över att Riksrevisionen har gjort denna granskning. Det ger oss ytterligare information, fakta och argument, och vi kommer som försvarspolitiker från alla partier såklart att följa detta även framöver.

Det behövs tillräckligt många anställda med goda arbetsvillkor för att hela totalförsvaret ska kunna byggas upp och försvara vårt land och vår befolkning.

Jag vill också framföra ett stort tack till alla som arbetar i Försvarsmakten och gör sitt jobb på bästa möjliga sätt varje dag.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 14.)

Beslut

Svårt att behålla och rekrytera gruppbefäl, soldater och sjömän (FöU3)

Försvarsmakten har svårt att rekrytera och behålla personal i form av kontinuerligt tjänstgörande gruppbefäl, soldater och sjömän. Det är den övergripande slutsatsen i en granskning som Riksrevisionen har gjort. I en skrivelse välkomnar regeringen Riksrevisionens granskning och meddelar att man tänker fortsätta följa försvarsmaktens arbete.

Enligt granskningen beror underskottet på personal bland annat på Försvarsmaktens prioriteringar när det gäller materiel och infrastruktur, otydlig intern styrning samt att återrekrytering endast sker en gång per år.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.