ROT-avdragets effekter
Debatt om förslag 12 juni 2002
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenPer Erik Granström (S)
- Hoppa till i videospelarenRolf Kenneryd (C)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenPer Erik Granström (S)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenPer Erik Granström (S)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenRolf Kenneryd (C)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenRolf Kenneryd (C)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenPer Erik Granström (S)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenPer Erik Granström (S)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenKenneth Lantz (Kd)
- Hoppa till i videospelarenGudrun Lindvall (Mp)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenGudrun Lindvall (Mp)
- Hoppa till i videospelarenMarietta de Pourbaix-Lun (M)
- Hoppa till i videospelarenGudrun Lindvall (Mp)
Protokoll från debatten
Anföranden: 22
Anf. 148 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Betänkandet SkU28 som vi nu ska
behandla rör Riksdagens revisorers förslag till riksda-
gen med anledning av granskningen av ROT-
avdragets effekter.
ROT-avdraget infördes första gången 1993 och
syftade till att få ned arbetslösheten. I första omgång-
en upphörde ROT-avdraget vid utgången av 1994 för
att återigen införas den 15 april 1996. Därefter för-
längdes det stegvis för att upphöra den 31 mars 1999.
Riksdagens revisorer framhåller i sitt förslag att
då ROT-avdraget inte längre existerar innehåller
deras förslag av naturliga skäl inga förslag om åtgär-
der rörande detta avdrag. Däremot menar de att studi-
en kan förmedla ett par erfarenheter som kan vara till
nytta inför liknande beslut i framtiden.
En sammanfattning av revisorernas slutsatser är
bl.a.:
· Avdraget verkar under den undersökta perioden
ha påverkat fastighetsägare att genomföra åtgär-
der. Det är bra.
· Avdraget verkar till viss del ha omvandlat svart
arbetskraft till vit. Det är också bra.
· Fastighetsägarna har inte upplevt avdraget som
krångligt. Det känns också bra.
· Hantverkarna har däremot haft en del pappersar-
bete för att hjälpa fastighetsägarna.
· Nivån på avdraget, 30 %, verkar ha varit tillräck-
lig.
I sakfrågorna om ROT-avdragets effekter råder
ingen oenighet i skatteutskottet. Däremot har vi soci-
aldemokrater reserverat oss mot utskottsmajoritetens
förslag om att ge regeringen ett tillkännagivande,
vilket jag i det följande vill motivera.
Först och främst har vi svårt att förstå revisorernas
anmärkning om att ROT-avdraget borde ha utvärde-
rats tidigare. Som framgår av revisorernas egen
granskning skedde faktiskt en fortlöpande bevakning
och en regelbunden kontroll av utvecklingen genom
att utskottet tog del av Riksskatteverkets periodiska
redovisningar av antalet ansökningar och beviljade
reduktioner, vilka även redovisades länsvis.
Utskottet kunde härigenom konstatera att kostna-
derna för ROT-avdraget höll sig någorlunda i närhe-
ten av vad som prognostiserats. Ytterligare redovis-
ningar av utvecklingen lämnades också fortlöpande
av regeringen i skilda särpropositioner och budget-
propositioner.
Till saken hör dessutom att det inte är regeringen
utan riksdagen som hela tiden drivit på förekomsten
av ett ROT-avdrag. En majoritet i riksdagen har velat
ha ett avdrag. Redan den första perioden - alltså den
period som löpte från den 15 februari 1993 till den 31
december 1994 - tillkom på initiativ av finansutskot-
tet.
När ROT-avdraget efter 15 månaders uppehåll
återigen infördes den 15 april 1996 skedde det som en
följd av det samarbete som etablerades under våren
1995 mellan oss socialdemokrater och Centerpartiet
om den ekonomiska politiken. Även då hade alltså
avdraget sin grund i partiförhållandena i riksdagen.
Det organ som har haft ansvaret för hanteringen
och bevakningen av ROT-avdragsfrågorna är således
närmast det relevanta riksdagsutskottet, dvs. vi i
skatteutskottet.
Inom skatteutskottet diskuterade representanter
för samtliga partier vid flera tillfällen under senare
delen av 1990-talet frågan om att föreslå Riksdagens
revisorer att ta upp en granskning och utvärdering av
ROT-avdraget. Eftersom ROT-avdraget trots allt
gällde en åtgärd som var avgränsad i tiden och som
skulle komma att upphöra rådde det emellertid en
allmän enighet inom utskottet om att man borde av-
vakta till dess att systemet med avdraget upphört för
att kunna göra en bättre helhetsbedömning av effek-
terna.
När det sedan gäller det föreslagna tillkännagi-
vandet inser naturligtvis också vi värdet av att analy-
sera, följa upp och utvärdera - vid behov även ur ett
genus- och jämställdhetsperspektiv - åtgärder inom
beskattningsområdet som har olika speciella syften,
t.ex. att främja sysselsättningen inom något visst
område. För närvarande är emellertid några sådana
beskattningsåtgärder inte alls aktuella, och därför
behövs inget uttalande av riksdagen i denna fråga just
nu.
Enligt vår mening inom socialdemokratin är det
inte lämpligt att använda riksdagens tillkännagivan-
deinstrument för sådana allmänt hållna uttalanden
som majoriteten föreslår. Tillkännagivandet avser helt
hypotetiska förhållanden i en oviss framtid. Vi soci-
aldemokrater vill inte använda tillkännagivanden av
denna typ utan menar att användningen ska avse
faktiska situationer och ske när riksdagen anser att det
finns anledning att begära konkreta åtgärder av re-
geringen.
När det gäller det uttalande som majoriteten nu
föreslår förutsätter vi dessutom att varje ansvarig
regering i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och
utvärderingsåtgärder som behövs vid kommande
bedömningar av olika skatteåtgärder i olika konjunk-
turlägen utan att riksdagen behöver göra ett särskilt
uttalande om detta.
Herr talman! Med det jag nu har anfört yrkar jag
bifall till reservationen.
Anf. 149 Rolf Kenneryd (C)
Herr talman! I det här betänkandet föreslår ut-
skottsmajoriteten ett enligt min mening fullständigt
meningslöst tillkännagivande. Då uppstår naturligen
frågan: Är det då också en meningslös debatt vi nu
håller på med? Mitt svar är nej. Den rymmer nämli-
gen principiella frågeställningar, och det är därför jag
med viss emfas nu tar till orda.
Mina utskottskamrater vet att jag har haft anled-
ning att från tid till annan uttrycka starkt ogillande
mot tendenser till plakatpolitik i stället för resultatpo-
litik. Här är det fråga om plakatpolitik.
Sedan revisorerna i sin granskning konstaterat att
ROT-avdraget fungerat väl och i enlighet med sina
syften gör man helt överraskande ett häpnadsväckan-
de uttalande, nämligen att en liknande åtgärd i fram-
tiden "måste analyseras noggrant innan den införs
och följas upp medan den är i kraft samt utvärderas
inom rimlig tid, liksom att de erfarenheter som kom-
mit fram av ROT-avdragets tillämpning under 1990-
talet bör vägas in".
Vad är det som är så häpnadsväckande med detta?
Jo, det är därför att det som föreslås i uttalandet är ett
alldeles självklart inslag i ett normalt beredningsar-
bete. Jag var personligen djupt involverad i tillkoms-
ten av det lyckosamma ROT-avdraget. Jag vet att
man mot bakgrund av de fakta som då förelåg gjorde
just dessa överväganden vid tillkomsten. Det ingick i
det normala beredningsarbetet.
Ett lika självklart inslag är utskottets tillägg "att
man i ett sådant analys- och utvärderingsarbete också
bör ta hänsyn till relevanta genus- och jämställdhets-
perspektiv".
Herr talman! Såväl revisorerna som utskottsmajo-
riteten ägnar sig i denna del åt plattityder utan sakligt
innehåll, dvs. plakatpolitik. Jag tycker att det är gene-
rande att man ägnar sig åt slika futiliteter.
Jag vill för min del klart deklarera, som jag har
angivit i mitt särskilda yttrande, att jag avser att för
den händelse jag skulle anförtros ansvaret för skatte-
frågorna i en ny regering efter valet efterleva dessa
principer. Och jag har svårt att tänka mig att det är
någon här närvarande som i samma situation skulle
hantera beredningsprocessen annorlunda.
Om detta mitt antagande är riktigt följer därav att
det här tillkännagivandet är ett slag i luften, ingenting
annat. Sålunda är det, som jag inledde mitt anförande
med, fullständigt meningslöst.
Jag ber avslutningsvis, herr talman, att få yrka bi-
fall till reservationen.
Anf. 150 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Att i mitt sista anförande för denna
mandatperiod dels få plädera för utskottsmajoriteten,
dels i princip få bifall till en motion känns som en bra
övning inför det som ska komma efter höstens val.
Det känns bra att få tjuvstarta lite.
Riksdagens revisorer har på förslag av bl.a. skat-
teutskottet granskat effekterna av ROT-avdraget, som
betyder - det tycker jag att man ska säga - reparation,
ombyggnad och tillbyggnad och fanns under olika
perioder mellan 1993 och 1999. Bl.a. ville skatteut-
skottet ha svar på följande frågor:
- Hur mycket minskade skatteintäkterna?
- Hur många arbeten hade inte utförts alls, utförts
senare, utförts av husägaren själv eller av svart ar-
betskraft om inte avdraget funnits?
Revisorerna har bl.a. kommit fram till att avdraget
tycks ha påverkat fastighetsägarna att genomföra
åtgärder. Avdraget verkar till viss del också ha om-
vandlat svart arbetskraft till vit. T.ex. målarmästarna
är övertygade om att ROT-avdraget haft en dämpande
effekt på svartjobben. Sedan ROT-avdraget upphörde
får de nästan aldrig jobb hos privatpersoner. Detta,
herr talman, är ju inte så konstigt, för vem har råd att
anlita en hantverkare?
Vi har låtit Riksdagens utredningstjänst räkna på
detta. För att betala en hantverkare 1 000 kr inklusive
moms måste köparen själv tjäna in 2 800 kr. För att
kunna betala en hantverkartimme på 350 kr med egen
arbetad timme måste man ha en årsinkomst på
1 250 000 kr. Ja, ni hörde rätt, 1 250 000 kr. Enligt
Statistiska Centralbyrån finns det bara 9 000 personer
i Sverige som tjänar så mycket eller mer. Så det är ju
inte konstigt att läkare står och målar, tandläkare
spacklar väggar i stället för tänder eller att tjänsterna
köps svart.
Riksskatteverket uppskattar att den svarta sektorn
omsätter ca 100 miljarder kronor per år. Allt kommer
naturligtvis inte från det som ROT-avdraget omfatta-
de. Vi vet att städning och annat hushållsarbete är en
annan stor svart sektor.
Sverige hade för några år sedan chansen att inom
ett EU-försök sänka momsen på ett antal tjänster.
Men den socialdemokratiska regeringen ville inte
vara med. Jag har nu fått veta att EU har för avsikt att
förlänga detta försök och ge medlemsstaterna en ny
chans att vara med. Min fråga till Socialdemokraterna
är: Om möjligheten ges, kommer Sverige att vara
med denna gång?
Att ROT, som betyder reparation, ombyggnad och
tillbyggnad, handlar om typiskt manligt dominerade
yrken kan ingen förneka. Det är därför jag har motio-
nerat om att det behövs ett genusperspektiv i denna
fråga. Moderaterna, Kristdemokraterna, Folkpartiet
och Centerpartiet har under en följd av år föreslagit
en skattereduktion på 50 % för hushållstjänster, dvs.
ett mycket bredare antal tjänster än det som ROT
omfattade.
Övriga partier har varje gång gjort det enkelt för
sig genom att med darr på rösten och stor indignation
säga "pigdebatt". Jag undrar varför ni inte med sam-
ma indignation under tiden ROT-avdraget fanns höjt
era röster och ropat: Drängdebatt!
Herr talman! Nog är det konstigt att Socialdemo-
kraterna har infört ett skatteavdrag för tjänster, men
endast för mansdominerade yrken. Och, herr talman,
nog är detta konstigt med tanke på att den socialde-
mokratiska regeringen gärna kallar sig den mest jäm-
ställda regeringen i världen.
Skatteutskottet vill att riksdagen tillkännager för
regeringen som sin mening vad utskottet har anfört
om vikten av att analys-, uppföljnings- och utvärde-
ringsåtgärder vidtas och att dessa även omfattar rele-
vanta genus- och jämställdhetsperspektiv i samband
med eventuella skattelättnader av ROT-
avdragsliknande karaktär i en eventuell ny lågkon-
junktur.
Det är många som har ondgjort sig över detta, så
jag lär få ett antal repliker och ska klara ut det då.
Herr talman! Bifall till skatteutskottets förslag och
avslag på reservationen!
Eftersom detta är mitt sista inlägg under denna
mandatperiod vill jag lämna några ord i form av en
vers.
Fyra år i skatteutskottet har nu raskt gått undan,
inte minsta skatteaspekt har hamnat i skymundan.
Nya bekanta och spännande diskussioner lämnar
rika minnen,
personalens lojalitet och kunskap sätter spår i våra
sinnen.
Några utskottsvänner slutar och ska särskilt his-
sas,
för andra gäller att det på nya inlägg skissas.
Trevlig och vilsam sommar!
Anf. 151 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Marietta de Pourbaix-Lundin inledde
med att känna sig stolt över att så här i slutet av man-
datperioden få debattera för majoriteten i skatteut-
skottet och delvis få bifall till sin motion. Jag läste in
att det här också var någonting som Marietta de
Pourbaix-Lundin förväntade sig skulle kunna finnas
möjlighet till efter valet i en eventuellt borgerlig re-
gering.
Jag fick bara den associationen att den här typen
av tillkännagivanden, som egentligen inte innehåller
någonting, egentligen borde leda till att svenska fol-
ket betackar sig för en regering som inte har något
annat att komma med. Det hade varit snyggare om
man hade hållit sig till ett tillkännagivande av mer
sakpolitisk karaktär.
Jag betraktar tillkännagivandet som ett allmänt
tyckande beträffande varje regerings arbete med pro-
positionsskrivning. Enligt vår mening är det inte
lämpligt att använda ett tillkännagivningsinstrument
för riksdagen på ett sådant sätt med allmänt hållna
uttalanden. Det här tillkännagivandet gäller hypote-
tiska förhållanden i en framtid som vi inte känner till
så mycket om.
Därför vill jag ställa en fråga till Marietta de
Pourbaix-Lundin: Vilken sakpolitisk vinning avser
majoriteten att uppnå med sitt tillkännagivande?
Anf. 152 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag förstår att vi gör olika bedöm-
ningar om hur man använder ett tillkännagivande. Jag
förstår att representanter för både Socialdemokraterna
och Centerpartiet är upprörda. Det hörde jag när ni
var uppe i talarstolen.
Det här tillkännagivandet innehåller många olika
delar. Ni båda som har pläderat för reservationen har
sagt att det har gjorts en mängd utvärderingar. Jag
kan inte hålla med er, men jag förstår att det är just
Socialdemokraterna och Centerpartiet som har gått
ihop i frågan. Centerpartiet stödde Socialdemokrater-
na under den mandatperioden, och det var ni som,
efter att ha haft över ett år på er att göra en utvärde-
ring, inte gjorde en utvärdering utan ni drog i gång
det hela igen. Jag kan förstå det.
Jag menar att när man gör någonting så pass om-
fattande - det handlar ändå om 11 miljarder kronor -
borde man ha gjort denna utvärdering. Jag själv är
besviken, även på Riksdagens revisorer, över att
genus- och jämställdhetsaspekten inte har tagits med i
utvärderingen. Ni måste hålla med om att ROT -
reparation, ombyggnad och tillbyggnad - vänder sig i
princip bara till män. Det finns få kvinnor i bran-
schen. Det finns några, men inte många.
Om man framöver ska göra något ska man ha ett
bredare perspektiv. Det är helt korrekt att vi gör detta
tillkännagivande.
Anf. 153 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Jag kanske ska göra ett förtydligande
av min tidigare replik. Det åligger naturligtvis varje
kommande regering, oavsett färg, att för riksdagen
kunna redovisa hur man hanterar propositionsskriv-
ningar och vilka avvägningar man gör. Det kommer
säkert också vara så när det gäller jämställdhetsper-
spektivet. Det kommer att belysas i kommande pro-
positioner.
Vårt arbetssätt är att vid varje tillfälle som en pro-
position läggs fram har riksdagen möjlighet att lägga
fram synpunkter på beredningen, på propositionens
innehåll och yrka avslag på propositionen. På det
sättet är det upp till riksdagen att bedöma regeringar-
nas arbete.
Jag måste ändå få återkomma till Marietta de
Pourbaix-Lundin och på nytt ställa frågan: Var i till-
kännagivandet kan jag utläsa de konkreta sakpolitiska
syftena?
Anf. 154 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Jag kan konstatera att en socialde-
mokratisk regering hade haft en chans att göra en
utvärdering innan man drog i gång igen. Det gjorde
man inte. Den borgerliga regeringen hann inte. ROT-
avdraget löpte över bytet av regering. Den borgerliga
regeringen hann inte, och den socialdemokratiska har
inte gjort det.
Det här går det att dra slutsatser av, och det har
tydligen Riksdagens revisorer gjort. Det är därför
revisorerna pekar på att man framöver måste göra en
utvärdering och analys. Läser man innantill framgår
det klart vad Riksdagens revisorer vill att en sådan
utvärdering ska innehålla. Sedan har utskottet gjort ett
tillägg, nämligen att det ska vara ett genus- och jäm-
ställdhetsperspektiv.
Anf. 155 Rolf Kenneryd (C)
Herr talman! Jag har en fråga att ställa till Mari-
etta de Pourbaix-Lundin: På vilket sätt kan ett utta-
lande av det slag som majoriteten nu föreslår under-
lätta och bidra till en lösning av de problem med
skattekilar som Marietta ägnade större delen av sitt
anförande åt?
Anf. 156 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Riksdagens revisorer skriver att de
tror att det kommer att behöva vidtas liknande åtgär-
der igen. Men då vet man inte inom vilket område
eller bransch.
Rolf Kenneryd och jag pläderar egentligen för en
50-procentig skattereduktion för alla hushållstjänster.
Det är av många olika skäl, inte bara arbetsmarknads-
skäl utan för att få bort svartarbete, avlastning för
familjer osv. Det är en bit av det hela.
Den stora biten är att Riksdagens revisorer säger
att detta kommer att behöva göras igen. Därför är det
viktigt att innan man drar i gång någonting måste en
mer noggrann analys och uppföljning göras, och då
ska ett genus- och jämställdhetsperspektiv tas med.
Det perspektivet har Riksdagens revisorer missat.
Anf. 157 Rolf Kenneryd (C)
Herr talman! Inte kan väl Marietta de Pourbaix-
Lundin mena att införandet av ett system med lägre
skatt för hushållsnära tjänster skulle underlättas av
det uttalande som majoriteten föreslår? I så fall måste
detta analyseras noggrant innan det införs och följas
upp medan det är i kraft, osv.
Socialisterna kommer att använda som argument
att detta ännu icke är tillräckligt analyserat. Det
kommer att försvåra, inte underlätta. Det är därför det
är så ofattbart att man har gått på ett så meningslöst
uttalande.
Jag ska be att få påpeka två saker. Den ena saken
är att vi inte stödde Socialdemokraterna i frågan på
den tiden vi samarbetade. Vi drev igenom den här
frågan i detta samarbete. Det är en väsentlig skillnad.
Den andra saken jag vill påpeka har bäring på ge-
nus- och jämställdhetsperspektivet. Såvitt jag har
erfarit är kvinnor boende i lika stor utsträckning som
män. Det var de som skulle gynnas av ROT-avdraget.
Det gjorde de också enligt den utvärdering som har
presenterats.
Anf. 158 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Först ber jag om ursäkt att jag inte
var tydlig med att Centern var med och drev igenom
detta. Nu har vi fått det förtydligat.
Vi gör helt klart olika bedömningar av vad detta
tillkännagivande kan ha för effekt.
Jag blir mycket konfunderad över att Rolf Kenne-
ryd säger att alla bor. Ja, men skälet till att ROT-
avdraget infördes var att de som arbetar i branscher
som håller på med reparationer, ombyggnad och
tillbyggnad skulle få fler jobb. Där kan väl inte Rolf
Kenneryd med gott samvete påstå att det finns speci-
ellt många kvinnor?
Anf. 159 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag ska börja där Marietta de Pour-
baix-Lundin slutade, nämligen med syftet av den här
typen av åtgärder. Det står klart att när ROT-avdraget
infördes var det för att öka sysselsättningen. Det är
helt riktigt.
En annan åtgärd som också vidtogs 1996 var den
generella nedsättningen med 5 % av de sociala av-
gifterna. Den har också granskats av Riksdagens
revisorer. Där kan man konstatera att den inte har haft
någon effekt på sysselsättningen.
När det gäller ROT-avdragets effekter skriver
Riksdagens revisorer inte som Rolf Kenneryd säger,
nämligen att det har fungerat väl. Man skriver att det
har fungerat tämligen väl, och man har svårt att avgö-
ra vilken effekt det har haft på sysselsättningen. Det
är väldigt märkligt att det förra förslaget angående
den generella nedsättningen med 5 % på socialavgif-
terna avslogs av riksdagen, dvs. man ställde krav på
en utvärdering där man går till botten med vilka ef-
fekter nedsättningen har haft.
Samma krav har vi nu. Jag tycker att det är väldigt
viktigt att vi nu får fram en signal till regeringen att
den här typen av åtgärder måste utvärderas. Både
efter det att man har haft ett projekt och, framför allt,
innan man genomför det ska man dra lärdom av de
effekter det har haft de tidigare gångerna.
Det har pratats väldigt mycket om att ROT-
avdraget i stort sett gäller villaägare. Men jag vill
erinra om att 70 % av de 11 miljarder som det handlar
om har gått till hyreshus. 28 % har gått till villor och
2 % till bostadsrätter.
Hur dessa två åtgärder tillsammans har fungerat
och inte fungerat vet vi egentligen inte. Det vi vet är
att de inte har fungerat i enlighet med syftet, dvs. att
öka sysselsättningen i större omfattning.
Jag yrkar naturligtvis bifall till utskottets förslag.
Med tanke på hur mycket pengar det handlar om
tycker jag att det är oerhört märkligt att man inte har
utvärderat denna typ av åtgärd på ett bättre sätt. Det
är det som utskottsmajoriteten anser att man ska göra.
Anf. 160 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Jag läser i Vänsterpartiets särskilda
yttrande, där det står så här:
"Vårt ställningstagande till revisorernas förslag
och motion Sk36 går ut på att göra klart för regering-
en att vi förväntar oss ett bättre analys-, uppföljnings-
och utvärderingsarbete när det gäller så långvariga
och omfattande skattenedsättningsprojekt som ROT-
avdraget."
Som jag sade i mitt anförande, och som också
framgår av vår reservation, har skatteutskottet tidiga-
re varit överens om att eftersom avdraget gällde en
åtgärd som var avgränsad i tiden och som skulle
komma att upphöra borde man avvakta till dess sy-
stemet med avdraget upphört för att kunna göra en
bättre helhetsbedömning av effekterna.
Jag skulle vilja ställa frågan till Per Rosengren om
han nu tar avstånd från tidigare uppfattningar i skat-
teutskottet.
Anf. 161 Per Rosengren (V)
Herr talman! Nej, jag tar inte avstånd från någon-
ting i tidigare ställningstagande i skatteutskottet. Vad
jag tar ställning till är naturligtvis Riksdagens reviso-
rers rapport och de krav som de har på att man ska
utvärdera den här typen av frågor.
Ni skriver i reservationen att "varje ansvarig re-
gering i Sverige vidtar de analys-, uppföljnings- och
utvärderingsåtgärder som behövs". Det är lögn. Det
gör den inte. Antingen har vi inte en ansvarsfull re-
gering, eller också har man missat att göra det. Detta
är inte utvärderat.
Jag skulle vilja se den utvärdering som är gjord av
t.ex. den generella nedsättningen av egenavgifterna.
Jag har själv haft kontakt med Finansdepartementet.
Det finns ingen som helst utvärdering av det.
Det handlar om mångmiljardbelopp. Det handlar
om 11 miljarder, och regeringen vidtar inte några
analys- och utvärderingsåtgärder. Det är det som är
det pinsamma i sammanhanget. Det är pinsamt att
riksdagen ska behöva påpeka detta för regeringen.
Det är de facto inte gjort.
Det vore väldigt intressant om Per Erik Granström
kunde peka på vilken utvärdering som är gjord. Re-
geringen är så rädd för att få den här typen av krav
från riksdagen att Socialdemokraterna i detta fall
reserverar sig mot en ganska naturlig åtgärd.
Det är pinsamt, som sagt var, att regeringen inte
har gjort den här typen av utvärdering när det handlar
om mångmiljardbelopp. Bara ROT-avdraget handlar
alltså om 11 miljarder. Ska vi sedan dra in även vad
nedsättningen av sociala avgifter innebär blir det
ännu mer.
Anf. 162 Per Erik Granström (S)
Herr talman! Jag kan bara konstatera att Per Ro-
sengren parerade och inte svarade på min fråga. Min
fråga ställdes naturligtvis därför att Per Rosengren
har den dubbla rollen att han både sitter i skatteut-
skottet och sitter med i Riksdagens revisorer.
Man brukar prata om trädkramare. I det här fallet
skulle jag vilja säga att i valet mellan att vara kramare
av skatteutskottet och kramare av revisorerna är Per
Rosengren revisorskramare.
Jag skulle vilja upprepa min fråga: Varför gör Per
Rosengren det ställningstagandet?
Anf. 163 Per Rosengren (V)
Herr talman! Jag ska inte kommentera det insinu-
anta i Per Erik Granströms replik. Jag tycker att det är
en oerhört låg debattnivå. Det är mycket dåligt.
Jag tar ställning i den konkreta frågan. Jag tycker
att varje regering ska göra utvärderingar och analyser
innan man vidtar åtgärder. Det tycker inte Per Erik
Granström - det kan man skippa helt.
När det gäller arbetsordningen i Riksdagens revi-
sorer vill jag bara säga att vi där har tre avdelningar
som jobbar med detta. Vi är där väldigt noga med att
under rapportens gång och under det att man tar fram
skrivelser till riksdagen sitter inte vi med i den avdel-
ning som tar fram detta. Att vi sedan sitter i plenum
är en annan sak. Det är ungefär som att Per Erik
Granström på andra ställen inte skulle ta ansvar för
alla beslut som är fattade i riksdagen därför att det
skulle innebära ett jävsförhållande.
Per Erik Granström! Gå hem och läs på hur det
fungerar inom dessa förvaltningar i verkligheten! Det
är bara pinsamt att höra den typ av repliker som jag
nyss fick uppleva. Det är en mycket låg debattnivå.
Anf. 164 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande 28 om
ROT-avdragets effekter är ett betänkande där ut-
skottsmajoriteten föreslår att riksdagen beslutar i
enlighet med Riksdagens revisorers uttalande att
analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgär-
der.
Kristdemokraterna anser att Riksdagens revisorer
lyft fram frågor som har stort värde för utskottets
kommande ställningstagande i den händelse att ett
ROT-avdrag ska återinföras framöver. Revisorernas
synpunkter på verksamheten har i det stora hela varit
positiva, och vi ser det därför som värdefullt att såväl
revisorerna som utskottets majoritet kan ställa sig
bakom förslaget i rapport 18 från Riksdagens reviso-
rer.
Kristdemokraterna har vid flera tillfällen påtalat i
denna kammare att den svarta verksamheten inom
kontantbranscherna i Sverige, byggsektorn inräknad,
är oroväckande stor. Alla förslag och åtgärder som
kan bidra till en minskning av aktiviteter och företa-
gande inom den svarta sektorn är således lovvärda.
Rapporten från revisorerna pekar på att ROT-
avdraget till viss del har omvandlat svart arbetskraft
till vit, vilket vi tacksamt noterat.
I betänkandet tas upp en brist i sammanhanget,
och det är avsaknad av utvärdering av ett så pass
omfattande projekt som just ROT-avdraget varit. Det
är värdefullt och angeläget med åtgärder som i stora
delar kan förbättra moralen inom en sådan här verk-
samhet, som bevisligen omsätter betydande belopp
utanför den offentliga ekonomin.
All administrativ verksamhet för företagare bör
dessutom vara så enkel och rationell som möjligt.
ROT-avdraget har emellertid inte direkt visat att
pappersarbetet har minskat. Snarare har det ökat för
småföretagarna. Detta är inte positivt. Småföretagare
inom hantverksnäringen är inte företagare därför att
de vill administrera och rapportera till olika myndig-
heter. De är hantverkare inom t.ex. glasmästeri, plåt
och snickeri. Dessa personer vill arbeta med det som
de är bra på, och det är oftast inte att administrera.
Herr talman! Revisorerna lyfter fram dessa syn-
punkter på ett bra sätt. Det är därför av värde att re-
geringen, inför eventuellt kommande liknande pro-
jekt, överväger dessa synpunkter och förenklar ytter-
ligare t.ex. vad beträffar administrationen.
Kristdemokraterna har därför vid flera tillfällen
lyft fram att även hushållstjänster ska komma att
omfattas av skattesubventioner på ett liknande sätt. Vi
motsätter oss inte på något sätt dessa tankar, utan ser
det i stället som positivt att verksamhet som oftast
domineras av kvinnor får mötas av motsvarande sam-
hälleliga stöd.
Herr talman! Genusperspektiv i all ära, men vikti-
gast är att finna stimulans som motverkar den svarta
verksamheten i vårt land. ROT-avdraget har på ett
positivt sätt bidragit till detta, vilket vi kristdemokra-
ter värderar högt.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på
reservationen.
Anf. 165 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Jag ska inte upprepa alla goda argu-
ment som har förts fram utan yrka bifall till förslaget i
betänkandet.
Vi har ett särskilt yttrande där vi dock lägger in en
liten brasklapp. Vi menar att vårt ja till förslaget inte
på något sätt innebär att vi i Miljöpartiet är intresse-
rade av motsvarande skattesänkning för s.k. hushålls-
nära tjänster.
Jag är också lite förvånad över att Marietta de
Pourbaix inte kan se skillnad mellan olika typer av
tjänster. Det är ganska enkelt att dammsuga och stop-
pa in tvätt i tvättmaskinen, men det kan faktiskt vara
rätt svårt att sätta kakel och spackla väggar. Till den
delen av verksamheten krävs det faktiskt professio-
nalitet, men det är väldigt svårt att hävda att det krävs
en speciell professionalitet för det som kallas för
pigjobben. Det är också just därför vi inte alls är
intresserade av nedsättningar vad gäller de jobben.
Det kommer att ytterligare nedvärdera den typen av
arbete.
Med det vill jag tacka för mig i riksdagen. Detta
är sista gången jag står i denna talarstol. Jag kan säga
att dessa åtta år har varit oerhört stimulerande, och
jag skulle absolut inte vilja vara utan dem.
Jag vill tacka de kanslier jag har kommit i kontakt
med. Det har mest varit miljö- och jordbruksutskot-
tets kansli och också kammarkansliet.
Jag kommer att gå ut i samhället och tala om att
det s.k. politikerförakt som sprids är orättfärdigt. Jag
har träffat mycket duktiga politiker inte bara här utan
också på andra nivåer. Jag undrar om det finns politi-
ker någonstans i världen som är så väl pålästa som de
svenska. Det faktum att riksdagen är världens mest
datoriserade parlament innebär också att vi gör
mycket själva. Vi är duktiga på att leta på nätet. Vi är
duktiga på att ta till oss information. Vi är duktiga på
att skriva.
Jag önskar er alla en trevlig sommar och de partier
som tänker samarbeta efter valet ett fortsatta gott
samarbete. Det är kanske bra att vi fattar beslut om
detta betänkande nu, för man vet ju inte hur det ser ut
efter september. Men det samarbete med Socialde-
mokraterna och Vänstern jag har varit med om under
denna mandatperiod vill jag framföra ett stort tack
för, för det har varit mycket konstruktivt. Vi har
verkligen försökt se till att underbygga besluten på ett
bra sätt och också följa upp dem.
Anf. 166 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! Trots att det var Gudrun Lindvalls
sista anförande här i kammaren och trots att hon sade
så mycket fint på slutet måste jag säga att jag blev
mörkrädd över det kvinnoförakt som Gudrun Lindvall
uttryckte. Hon sade att det för att städa, damma och
göra andra saker hemma inte behövs någon utbild-
ning. Det kräver absolut ingenting.
Jag hoppas att alla som är lokalvårdare och de
som städar på Gudrun Lindvalls rum - de gör faktiskt
samma sak som man gör hemma - hörde vad Gudrun
Lindvall sade och vad Miljöpartiet står för när det
gäller det arbete som kvinnor utför.
Anf. 167 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Det där säger mest om hur det ser ut
hemma hos Marietta de Pourbaix. Där är det tydligen
kvinnan som gör dessa sysslor. Så ser det inte ut
hemma hos mig, kan jag säga. Där är det faktiskt så
att vi delar på det. Jag och min man tycker att det är
ungefär lika tråkigt att dammsuga. Att stoppa i en
tvättmaskin tycker vi inte heller är kul. Men vi gör
det, och vi tycker inte att det är speciellt besvärligt.
Jag kan dessutom tala om att min mormor var s.k.
piga. Jag vet att den typen av arbete inte värderades
speciellt högt i samhället. Jag vill inte tillbaks till ett
samhälle med pigor. Pigdebatten tror jag att vi kom-
mer att få höra igen.
De som klarar av att driva firmor som städar på
sjukhus, institutioner osv. klarar också av de skatter
som man betalar för det. De har såvitt jag har förstått
klarat det alldeles utmärkt. Naturligtvis finns det en
professionalitet i det.
Men att skapa den typ av arbeten som Marietta de
Pourbaix-Lundin och de borgerliga har pläderat för
vill vi inte från Miljöpartiets sida.
Anf. 168 Marietta de Pourbaix-Lun (M)
Herr talman! De arbetena behöver jag inte skapa;
de finns redan. De finns i massor. Massor av kvinnor
och män jobbar svart och utför dessa arbeten, och de
står helt utanför det sociala trygghetssystemet. De är
helt värnlösa. Det är bl.a. det jag vill ha bort, Gudrun
Lindvall.
Anf. 169 Gudrun Lindvall (Mp)
Herr talman! Jag har ingenting emot att de som
anställer dessa människor ser till att det blir fråga om
vit arbetskraft, Marietta. De får så gärna ha männi-
skor anställda för precis vadsomhelst, men man ska
inte betala svart lön. Man ska betala vad det är värt.
Uppenbarligen tycker man från många håll inte att
dessa jobb är värda att betala ordentligt för. Därför
vill man att de ska subventioneras av samhället.
Det vill inte vi. Vi tycker att dessa jobb är riktiga
jobb som man ska betala vita riktiga pengar för. Gör
det!
Dokument
Beslut
ROT-avdragets effekter (SkU28)
Riksdagen gjorde, med anledning av förslag från Riksdagens revisorer, ett tillkännagivande till regeringen om vikten av att noggrant analysera, följa upp och utvärdera kommande åtgärder liknande ROT-avdraget. I en sådan analys och utvärdering bör även ett genus- och jämställdhetsperspektiv vägas in. ROT-avdraget var en skattereduktion för reparation eller om- eller tillbyggnad som gällde under några år på 1990-talet och syftade till att få ned arbetslösheten inom byggsektorn.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag