Särskilda skatteåtgärder på grund av stormen Gudrun (prop. 2005/06:44)

Fru talman! För nästan ett år sedan härjade den stora stormen i södra Sverige som så småningom fick benämningen Gudrun. Det är många som redan har glömt vad som egentligen hände och vilka verkningar stormen fick, utom de som är drabbade. De dagligen både ser och vet vad en sådan storm ställer till för skador. Regeringen tog initiativ mycket snabbt efter stormen och utlovade olika stöd för att dels få ut virket ur den stormdrabbade skogen, dels underlätta i andra hänseenden så att de drabbade skulle klara av situationen. Nu finns förslag, och nu kommer debatten att handla om på vilket sätt de som är drabbade av stormens verkningar får den hjälp och det stöd de behöver.

Fru talman! Stormen som drog över södra Sverige i januari är sannolikt den värsta i modern tid. På ett dygn förvandlades stora delar av skogen i de drabbade områdena till ett ödelandskap. Man beräknar att den stormfällda trädvolymen uppgår till ca 70 miljoner kubikmeter. Översatt motsvarar detta flera års avverkning och produktion. Vad som ytterligare förvärrade situationen var att stora delar av den stormfällda skogen inte var färdig för avverkning. För många skogsägare innebar stormen en ekonomisk och personlig katastrof. Att uppleva hur en generations arbete har lagts i spillror har varit en traumatisk upplevelse för många drabbade. Vid katastrofer av denna storlek är det självskrivet att det offentliga samhället har en skyldighet att gripa in med stöd och bistånd till de drabbade. Detta betänkande är en viktig del i detta stöd. Utskottets förslag bygger på en proposition som föreslår att skogsägare ska få en skattereduktion med 50 kr per kubikmeter stormskadat virke. Detta råder det enighet om i utskottet. Under remisstiden inkom synpunkter på att stödet också ska omfatta skogsfastigheter där ägaren avlider. Som remissförslaget var utformat skulle annars arvtagare inte få del av skattereduktionen. I propositionen har detta beaktats, och skattereduktionen kommer med nuvarande förslag att omfatta även dödsbon. Tyvärr förbisågs vid tiden för remissbehandlingen den situation där ett generationsskifte ska genomföras. I och med att detta inte har tagits med i propositionen måste dylika generationsskiften senareläggas, såvida skogsägaren inte avlider. Kristdemokraterna uppmärksammade detta och motionerade därför i frågan. Det fordras egentligen endast ett tillägg i lagtexten under 9 § tredje stycket där ordet generationsskifte läggs till. Vi kristdemokrater fann det orimligt att planerade skogsskiften inte ingår. I praktiken innebär nuvarande förslag att skogsägare inte kan genomföra ett skifte till nästa generation för att få del av skattereduktionen. Det är dessutom osymmetriskt att inte låta skatteregler omfatta generationsskiften på lika villkor oavsett om skogsägaren är i livet eller avlider. Det är lätt att föreställa sig en situation där en senareläggning av ett planerat generationsskifte kan orsaka merkostnader och andra komplikationer för skogsägaren. Fru talman! Jag vill yrka bifall till vår reservation och önska kammaren och övriga god jul.

Fru talman! Nu har både Mats och Lars beskrivit följderna av stormen på ett väldigt bra sätt, vill jag säga. Så den delen kanske jag kan hoppa över i mitt anförande. Jag skulle ändå vilja tillägga, eftersom jag hittat den uppgiften, att det är det norska meteorologiska institutet som har gett namnet "Gudrun" till just den här stormen. Det kan vara ett onödigt vetande, men så var det i alla fall. För att undvika missuppfattningar när det gäller de här fonderna vet jag att det i samband med att Sverige fick besked om att man skulle få de här 768 miljonerna från EU:s solidaritetsfond fanns en del som trodde att det här också skulle kunna gå till enskilda personer, men så är inte fallet. Det gäller alltså enbart för verksamheter som inte är konkurrensutsatta; Vägverket och andra som har haft kostnader för det här. Först tänkte jag gå in och tala lite grann om den reservation som egentligen är det enda som vi inte överens om, som jag förstått det. Även om det finns en del talare från andra partier som kommer att prata om det här tror jag ändå att vi i sak är överens. Det är Kristdemokraternas reservation som är skillnaden. Att den här specialregeln infördes var ju för att en situation som man inte kan råda över, där någon avlider, inte får betyda att reduktionen fryser inne. Därför har också regeringen föreslagit, precis som Lars nämnde, att det även ska innefatta dödsbon. Då innebär det att man kan genomföra den här affären inom dödsboet innan man delar det. Så klarar man den delen. Däremot har man valt att inte ta med generationsskiften eftersom det är möjligt att påverka när i tiden de ska ske. Nu är det också så att det här är en gynnande lagstiftning. Skulle det visa sig, av någon anledning, att det blir sådana som inte kommer att kunna få del av reduktionen som enligt regeringen borde ha fått det skulle det förvåna mig väldigt om man inte skulle återkomma med förslag för att lösa den delen. I nuläget vill vi dock inte fördröja det här genom att skicka tillbaka det till regeringen. Vi vill låta det här träda i kraft som det var tänkt, den 1 januari 2006. Jag har tittat på Skogsstyrelsens hemsida. Där kan man läsa sådant som är intressant och värt att notera i ärendet. Jag kan citera vad de skriver där: "I januari 2005 drog Gudrun, som egentligen var en orkan, fram över länets skogar och orsakade de värsta skogsskadorna på kanske 100 år. Arbetet med att ta vara på stormvirket kommer antagligen att pågå fram till nästa sommar. Rapporter från skogsbruket tyder på att upparbetningen och tillvaratagandet av stormvirket gått bättre än man först bedömde och de pekar mot att det mesta av virket kommer att vara upparbetat och bortforslat före sommaren 2006. Vissa företag kommer i princip att vara klara före vintern." Det betyder att det som ärendet egentligen handlar om, ett incitament till dem som har blivit drabbade så att de snabbt ska få virket ur skogen, redan är på väg att bli löst. Och det är ju väldigt positivt att det är så. Det är alltså kortfattat bakgrunden till det betänkande som vi nu behandlar. Precis som Lars också sade tidigare är det ungefär 75 miljoner skogskubikmeter det handlar om. För det område som blev drabbat är det normala uttaget ungefär 20 miljoner. Det är alltså naturligtvis väldigt mycket skog som har blåst ned. De ökade kostnaderna beräknas till ungefär 18 miljarder. Virkespriset har sjunkit med 35 % - plus alla kostnader man har för iordningställande av vägar och så vidare. Om vi tittar på förslaget så är det uppdelat i två delar. Det som vi nu har diskuterat, där det också finns en reservation från Lars, handlar alltså om en skattereduktion. Det innebär att man för den del av det uttagna virket som överskrider ett års tillväxt, eller minst 200 kubikmeter, får betalt med 50 kr per kubikmeter fast mått under bark. Det där kan ju vara ett knepigt begrepp, men jag antar att de som sysslar med detta känner till vad det handlar om. Det är en reduktion som man får räkna av mot kommunal och statlig inkomstskatt samt mot statlig fastighetsskatt. Skulle det inte finnas några skatter att räkna av mot tillgodogörs man pengarna på annat sätt. Man ska ha lämnat in ansökan om skattereduktionen senast den 2 maj 2007. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2006 och gäller för virke som avyttrats, forslats ut ur skogen och mätts in efter den 7 januari 2005 men senast vid utgången av år 2006. Med hänsyn till berörda skogsägare och myndigheter är det angeläget att skattereduktionen kan träda i kraft så snart som möjligt. För ikraftträdandet av skattereduktionen vid ett positivt besked från kommissionen, som när det gäller den första delen, skattereduktionen, är tvungen att yttra sig ur statstödssynpunkt, ansåg utskottet att det i ärendet förelåg sådana speciella skäl att riksdagen borde överlåta åt regeringen att genom en förordning föreskriva dag för ikraftträdande. Utskottet föreslår också att de ändringarna ska göras. Nu är det så att kommissionen har gett ett positivt besked. Det innebär egentligen att den här förordningen i princip skulle kunna vara onödig. Men om vi skulle ändra i den skulle vi vara tvungna att gå tillbaka till utskottet igen. Av den anledningen yrkar jag ändå bifall till förslaget i betänkandet och avslag på reservationen.

Herr talman! Jag ska inte alls förlänga denna debatt. Vi är överens i sak. Det är bara så att det fanns en liten möjlighet. Det går att tolka texten i kap. 9, stycke 3, som att man ska kunna ha en sådan positiv tolkning som Lennart Axelsson anför här. Jag ville gärna täppa till det där hålet. Det är därför jag har yrkat bifall till reservationen. Den erfarenhet jag har, eftersom jag har varit ute med skogsägare och andra i bygderna, är att det har gått ovanligt bra att få ut det här, bättre än man trodde. Tack vare att hösten varit ganska mild har man kunnat få ut mer virke ur skogen än man trodde. Det är dessutom så att den här regleringen hade kunnat underlättas om man i stället hade låtit tillgångarna följa fastigheten. Jag vet inte om det ligger inom vårt beslutandeområde, men hade tillgångarna följt fastigheten hade detta automatiskt reglerats. Då hade man inte behövt sära på dödsbon och generationsskiften och så vidare. Det sitter väl en utredning som håller på med detta, men det hade varit bra om den hade kunnat komma fram till att tillgångarna kunde följa fastigheten. Då hade inte ägandet, vare sig ägaren är i livet eller ej, behövt regleras på detta vis. Det är därför jag vill ändra de här regleringarna. Det är det som är komplicerat. Och det finns även andra problem med detta. Sedan har jag också hört att det finns vissa problem som egentligen inte har med betänkandet direkt att göra, men som indirekt har det, för att det finns vissa skogsägare som är ovana vid att vara skogsbrukare. Därmed tar de inte ut virket medan tid är. Då kommer man att få röta i skogen i stället, och det kan sprida sig till andra. Därför är det viktigt att vi har det här beslutet om pengarna för att i alla fall få ett incitament till folk att ta ut den fällda skogen.

Herr talman! Jag har naturligtvis inte någon annan syn på det hela än Lars. Jag tycker att det är väldigt viktigt att vi så snart som möjligt fattar ett beslut så att de det handlar om får ett besked om hur man ska hantera det här.

Herr talman! Över en natt förändrades skogslandskapet i södra Sverige, och många skogsägare återfann på morgonen den 9 januari hela sitt livsverk raserat. Tidigare stolta furor låg som ett plockepinnspel kors och tvärs över varandra, och en del stod kvar knäckta till hälften, oanvändbara till virke, fick jag lära mig. Herr talman! Naturens krafter är enorma. Och, Mats Berglind, jag kommer inte att glömma den här stormen och den här natten. Jag fick själv uppleva en del av den. När jag åkte hem från Göteborg till Borås efter minnesgudstjänsten med anledning av tsunamikatastrofen fick jag gå sista biten hem. Jag fick ställa bilen eftersom det låg träd kors och tvärs över vägen hem till mig. Det var mycket obehagligt. Träd knäcktes, och träd vajade, och man riskerade att få träd över sig. När jag hämtade bilen på morgonen därpå låg det faktiskt tre träd över den väg som jag hade gått. Så det var tur att det inte var fler människor som gick åt den natten. Det förslag som vi här ska ta ställning till är ett i en lång rad förslag som har presenterats från olika partier som en följd av stormen. En del har redan behandlats i samband med andra motioner i våras. Och Folkpartiet påtalade bland annat att det också fanns andra företag än skogsägarna som drabbades hårt och att dessa kan behöva särskilda villkor när det gäller skatteinbetalningar med mera för att inte hamna i kronofogdens register. En rad andra förslag har behandlats i andra utskott, och några förslag har ännu inte behandlats. Detta är alltså ett förslag i raden av många. Men det är ett viktigt förslag, och Folkpartiet ställer sig bakom det förslag som finns i betänkandet, även om det kanske kan finnas någon synpunkt på hur förslaget är utformat. Men vi anser att det är väldigt viktigt att hårt drabbade skogsägare får sin kompensation, och vi står därför bakom förslaget i betänkandet.

Herr talman! Jag var själv nere i södra Sverige bara någon vecka efter stormen Gudrun och såg förödelsen. Jag tror att det är ganska viktigt att man ändå har varit där och med egna ögon sett vad som verkligen hade hänt. Det är flera här som har talat om hur många miljoner skogskubikmeter som fälldes, så det tänker jag inte gå in på. Men redan i vårbudgeten kom samarbetspartierna med förslag till åtgärder. Det gällde dels stöd för att lagra det stormfällda virket, dels åtgärder för skogsbilvägar som skulle komma att bli sönderkörda och så vidare. Därefter sökte vi också pengar från EU:s solidaritetsfond. Det är pengar som vi vid det här laget har fått. Både skattereduktionen och nedsättningen av skatt för arbetsmaskiner, som tas upp i dagens betänkande, är åtgärder som vi tog upp i vårbudgeten. Sedan är ordningen den att dessa saker måste statsstödsgranskas. Och det har tagit tid. Men i denna vecka har vi fått klartecken från kommissionen när det gäller dessa frågor, så nu vet vi att detta också kan genomdrivas. I betänkandet tar vi också hänsyn till saker som inte kan förutses, till exempel om en ägare till en lantbruksenhet skulle avlida efter att stormskadat virke har avyttrats. Vi menar att vi inte behöver gå längre och inte så långt som man gör i Kristdemokraternas reservation. Vi tycker att vi har täckt upp oförutsedda händelser gott nog med den skrivning som finns i betänkande. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Även regeringar där inte Centern medverkar gör en del bra saker, och jag tänkte ha ett positivt anslag här i dag. Och först tänkte jag säga några ord om naturkatastrofer. För ett år sedan hade knappast någon en aning om att ordet tsunami fanns. I dag är ordet och begreppet oerhört välbekant - den väldiga jordskalvsvåg som utan förvarning plötsligt sköljde in över Sydostasien och som åstadkom massor av skador och förödelse. Många svenskar och andra människor dog eller skadades, och vi har i dag en skarp diskussion om den svenska krisberedskapen vid internationella katastrofer - hur den var, vilka och vad som brast, och hur denna krisberedskap kan förbättras. Lite senare, som Mats Berglind sade, drabbades Sverige av en egen naturkatastrof, den orkanliknande storm som under en helg mejade ned kanske 75 miljoner skogskubikmeter skog i Götaland. Stormen, som vi vet döptes till Gudrun, är sannolikt den värsta naturkatastrof som Sverige har drabbats av. Utöver skadorna på skogen, som blev fruktansvärda och som under och efter stormen har tagit många liv, drabbades hela samhällets infrastruktur av svåra störningar. Kostnaderna exklusive vad vi ska diskutera här i dag - de svåra skogsskadorna - uppskattas till åtskilliga miljarder kronor. I räddningsarbetet i samband med den avlägsna tsunamikatastrofen startade Sverige långsamt och trögt. Det väldiga uppröjnings- och reparationsarbetet efter stormen Gudrun har tagit lång tid, och fortfarande återstår mycket att avverka och röja upp, reparera och förbättra. Vi i Centerpartiet har tillsammans med många andra mycket starkt engagerat oss i att från samhällets sida på alla sätt stödja de bygder, företag och människor som drabbades hårt. Vi har tyckt att det har tagit lite väl lång tid ibland och varit lite snålt tilltaget här och var. Men till skillnad från när det gällde flodvågskatastrofen har regeringen när det gäller stormen Gudrun varit mer alert och handlingskraftig och förtjänar en del beröm för att ha lyssnat och föreslagit bra åtgärder på olika områden. Som redan har sagts handlar dagens betänkande om en skattereduktion till drabbade skogsägare på 50 kr per kubikmeter fast mått under bark, värd ett knappt halvt trängselskatteförsök i Stockholm, det vill säga ca 2 miljarder kronor i skattenedsättning. Det är dock värdefulla pengar för de drabbade skogsägarna och betyder också ett bättre tillvaratagande av de fallna bestånden. Betänkandet handlar också om befrielse från energi- och koldioxidskatt på dieselolja för skogsmaskiner i det drabbade området värt cirka en tiondel av skattereduktionen, ca 200 miljoner kronor. Och det är en bra åtgärd det också. Centerpartiet föreslog snabbt bland annat åtgärder i den riktning som föreslås i detta betänkande. Och det är bra att vi i stor enighet kan besluta om detta. Det är självfallet också positivt, som Lennart Axelsson sade, att EU nu har gett sitt godkännande till att Sverige kan inrätta denna skattereduktion. Om en skogsägare skulle avlida innan skattereduktionen kan tillgodogöras kan villkoren fullgöras av dödsboet eller av nära släktingar. Skulle det visa sig att det blir ett bekymmer för enstaka familjer att erhålla skattereduktionen, utgår jag från att regeringen följer frågan och vid behov vidtar erforderliga åtgärder. Man har varit lyhörd i denna fråga, och jag välkomnar Lennart Axelssons tydliga uttalande i samma riktning. Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Herr talman! Även i denna debatt ersätter jag vår ledamot Peter Rådberg för att ta diskussionen om stormen Gudrun. Men jag måste säga att den här debatten är lite gladare än den vi hade om fåmansföretagen, och det gläder mig. Innan jag glömmer det ska jag yrka bifall till utskottets förslag, så att det står klart från Miljöpartiets sida. Katastroferna kom tätt efter varandra i slutet av förra året och i början av detta år. Först var det tsunamikatastrofen den 26 december, och sedan kom stormen Gudrun två veckor senare, den 8-9 januari. Det är ofattbara mängder skogsvolymer som försvann eller bara blåstes ned - 75 miljoner skogskubikmeter, och i princip allt i Götaland. Det motsvarar nästan en hel årsförbrukning av skogsvirke för hela Sverige, och detta blåste ned på bara ett par timmar. Som vi vet är det svårt att förbereda sig på katastrofer. Vid den internationella tsunamikatastrofen lyckades Sverige inte särskilt bra. Det kan vi väl konstatera efter Katastrofkommissionens rapport. Där var vi helt oförberedda. Vi misslyckades till stora delar. Vid stormen Gudrun däremot måste man säga att vi lyckades ganska bra. Vi var alerta och kom snabbt med de åtgärder och hjälpinsatser som behövdes. Detta är det nog viktigt att komma ihåg när det gäller de här sakerna. Jag vill verkligen uttrycka min tacksamhet över att det gått så bra vid den här katastrofen. Även om jag inte önskar att det kommer fler måste det erkännandet ges. För de många enskilda skogsägare som blivit drabbade är stormen Gudrun en katastrof av sällan skådat slag. De innebär stora och kännbara sviter för skogsägarna i fråga. Därför är det bra med de förslag som nu läggs fram - dels förslag om en skattereduktion vid taxeringen avseende tiden 2006-2008 för virke från den stormfällda skogen, dels förslag om en tillfällig befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för diesel som används för stormen fram till utgången av år 2006. Från miljöpartisynpunkt är det väl inte en favoritlösning att ta bort koldioxidskatten. Men i vissa lägen måste man vara pragmatisk för att göra livet lite enklare för de drabbade. Det finns ju också en annan sida av det hela. Gör vi ingenting nu leder det kanske till att en hel del skog ligger kvar. Det i sin tur kan leda till väldigt stora insektsingrepp, vilket inte heller är bra för miljön, för skogen. Därför är detta troligtvis det bästa vi i dag kan göra. Med detta yrkar jag alltså bifall till utskottets förslag i betänkandet.