Sjöfartsfrågor

Debatt om förslag 5 juni 2019

Protokoll från debatten

Anföranden: 16

Anf. 8 Johan Büser (S)

Fru talman! Jag vill passa på att förvarna om att jag kommer att förlänga mitt anförande med två minuter.

I dag, fru talman, är det med stolthet som jag ställer mig i riksdagens talarstol. Jag tänkte passa på att berätta lite om varför sjöfarten är så viktig för Sverige, men framför allt tänkte jag berätta om vilka initiativ vi socialdemokrater i regeringsställning har varit med om att ta för att flytta fram positionerna för den svenska sjöfarten. Till sist tänkte jag säga något lite visionärt om samhällsbyggnad - den samhällsbyggnad som vi socialdemokrater så innerligt älskar att få ägna oss åt.

Fru talman! Cirka 90 procent av Sveriges export- och importvolymer transporteras i dag på fartyg under någon del av processen från råvara till färdig produkt. Den socialdemokratiskt ledda regeringen har tagit många initiativ för att stärka den svenska sjöfarten. Låt mig ge några exempel:

Först vill jag nämna det övergripande målet om att Sverige ska bli världens första fossilfria välfärdsnation, som är tydligt uttalat av statsminister Löfven. I sin regeringsförklaring tidigare i år sa statsministern att den nationella planen för att investera 700 miljarder i vägar och järnvägar fullföljs och att allt fler långväga godstransporter ska flyttas från lastbil till tåg och sjöfart. Under regeringsförklaringen meddelades även att infrastrukturfrågor flyttas till ett eget departement, där sjöfartsfrågorna så att säga är med på båten.

Regeringen har dessutom presenterat en nationell godstransportstrategi för effektiva och hållbara godstransporter - den första i sitt slag. På plats finns nu också en maritim strategi för att främja de maritima näringarna.

För att lyckas med de högt uppställda mål som vi har kan man inte vara en kortsiktig krösus och sitta och hålla på slantarna till förmån för skattesänkningar. Tvärtom behöver vi främja fler och mer av offentliga investeringar. Det vi satsar på infrastruktur och sjöfart i dag får vi och kommande generationer se vinsterna av i morgon och längre fram.

Fru talman! Under många år kunde vi sorgligt nog se hur utflaggningarna i vårt land accelererade. I början av 2000-talet införde många andra europeiska länder tonnageskatt, och det utmanade Sveriges konkurrenskraft inom sjöfarten. I Sverige påbörjades en utredning om tonnageskatt redan 2004 av Göran Perssons regering. När regeringen Persson 2006 ersattes med regeringen Reinfeldt togs dock inte hänsyn till vad utredningen kommit fram till, utan förslaget avvisades.

Detta ledde till besvikelse bland både redare och bransch över att regeringen inte stöttade sjöfartsnäringen tillräckligt. När den socialdemokratiskt ledda regeringen kom på plats var det därför viktigt att snabbt ta initiativ och se till att få på plats en tonnagebeskattning också i Sverige. Den 1 januari 2017 kunde så äntligen den svenska tonnagebeskattningen träda i kraft efter infrastrukturministrarna Anna Johanssons och Tomas Eneroths förarbete.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Syftet var att ha samma villkor för sjöfarten som i övriga Europa och att möjligheten att välja Sverige som flaggnation därmed skulle öka. Glädjande nog har vi sedan ett par år vänt den negativa trenden från flera decennier tillbaka. Vi ser hur fler rederier nu flaggar in, och nyligen passerade vi 100 svenskflaggade fartyg. Räknar man också in det svenskkontrollerade tonnaget kommer vi upp i drygt 500 fartyg.

Glöm heller inte att frågan om utflaggning också är central ur ett försvarspolitiskt perspektiv. För att vårt land ska kunna försörja sig i händelse av krig behöver Sverige egna fartyg i en svensk handelsflotta. Därtill behöver vi naturligtvis kunna skydda våra centrala hamnar.

Utöver införandet av tonnageskatten tog regeringen under den förra mandatperioden initiativ till en ekobonus för att gynna överflyttning av gods från väg till sjöfart. Detta var ett av de initiativ som tyvärr attackerades av den budget som klubbades här i riksdagen i höstas på initiativ av Moderaterna och Kristdemokraterna, med stöd av Sverigedemokraterna.

Men nu har vi, som sagt, fått på plats en regering som vet att ta ansvar för både sjöfart och klimat. Det visade sig senast för någon månad sedan när regeringen beslutade att ge Trafikverket i uppdrag att bredda och utöka stödet till forskning och innovation på sjöfartsområdet. Satsningen innebär närapå en fördubbling av stödet, från nuvarande 55 miljoner till 100 miljoner. Regeringen vill med stödet främja exportindustrins konkurrenskraft och minska miljö- och klimatpåverkan.

Fru talman! I maj 2018 fattade regeringen beslut om den stora nationella trafikslagsövergripande planen för planperioden 2018-2029. Några av de viktiga satsningarna för sjöfarten som är värda att nämna är Luleå hamn och investeringarna för slussarna i Trollhättan och slussarna i Södertälje samt farleden i Mälardalen. Som göteborgare kan jag naturligtvis inte låta bli att nämna muddringen och farledsfördjupningen i Göteborgs hamn, som innebär att Skandinaviens största hamn också i framtiden kan ta emot de allt större störstabåtarna genom direktsjöfart från världens alla hörn. Samtliga projekt rullar nu igång med full fart.

Men vi måste naturligtvis också värna vår inrikes sjöfart. Som jag tidigare nämnde står sjöfarten för 90 procent av Sveriges import- och exportvolymer. Inrikestransporter med sjöfart ligger däremot endast på omkring 4 procent, medan övriga Europa ligger på omkring 10 procent. Det innebär att det i stället blir mer trängsel på järnväg och väg och att dessa blir mer ineffektiva sätt att transportera gods.

Det är nödvändigt att vi i större utsträckning använder både sjöfart och järnväg om vi ska vara helt fria från koldioxidutsläpp år 2045, som vi har kommit överens om här i kammaren.

För att främja inrikes sjöfart har en nationell samordnare på Trafikverket inrättats. Pia Berglund, som nu är nationell samordnare, har nyligen lämnat över en handlingsplan med 62 förslag till regeringen som ett led i arbetet med överflyttning av gods till järnväg och sjöfart. Handlingsplanen innehåller alltifrån dialog med hamnar och utbildning av myndighetspersonal till fortsatt utredning av regler för pråmtrafik. Arbetet görs med andra myndigheter och med branschen och utgår från regeringens godstransportstrategi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Jag vill också nämna några ytterligare utmaningar för sjöfarten som vi behöver ta ansvar för och jobba vidare med. Det handlar om att även fortsättningsvis vara internationellt konkurrenskraftiga och om att lagar och regler är anpassade för såväl ekonomiskt som socialt och miljömässigt hållbara perspektiv.

Vi måste dessutom möta den kompetensbrist som branschen och facken varnar för. Enligt Transportföretagen handlar det om upp till 800 sjömän. För det behöver vi en god arbetsmiljö med sjysta villkor. Det är glädjande att se hur sjöfartsbranschens parter - Svensk Sjöfart, Seko sjöfolk och Sjöbefälsföreningen - samarbetar tätt inom Blå tillväxt. Detta är en avgörande pusselbit för att branschen ska kunna utvecklas också i framtiden.

Politiken ska naturligtvis göra sitt, och jag har goda förhoppningar om att vi fortsätter med fler initiativ från regeringens sida för att stärka den svenska sjöfarten. Jag kommer gärna tillbaka till den här talarstolen för att berätta mer om det.

Fru talman! Verklig samhällsbyggnad kräver ett uthålligt politiskt ledarskap oavsett vilken nivå det sker på. Jag har i mitt anförande berättat om att Socialdemokraterna och regeringen antar utmaningen om människors behov av att transportera sig och vårt behov av att importera och exportera gods. Vi tar på allvar att hela Sverige ska leva, och vi tar klimatutmaningen på allvar.

Jag är stolt över att tillhöra ett parti och företrädas av en regering som har gjort tydliga satsningar och som har mer att leverera.

Fru talman! För att övertyga lite extra om att Sveriges nuvarande inriktning för sjöfartspolitiken är rätt väg att gå vill jag passa på att lyfta fram en kandidatuppsats. Den är skriven av Jakob Andersson och Sebastian Elfström, som har studerat vid sjökaptensprogrammet vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg. Titeln på deras uppsats är Den svenska handelssjöfarten ur ett politiskt perspektiv. Jag vill läsa ett par citat ur uppsatsen.

Citat 1: "För första gången på många år har nu Sveriges handelsflotta ökat när fler fartyg registrerats. Rederier som nu åter flaggat in fartygen till Sverige från bland annat Danmark och Färöarna, aviserade tydligt när de lämnade för tio år sedan att de inte kommer tillbaka med fartygen innan en tydlig och mer långsiktig sjöfartspolitik är på plats. Nu har flera rederier åter registrerat fartyg i Sverige vilket får tolkas som att förändring i positiv riktning har genomförts."

Citat 2: "En positiv utveckling påträffas när det kommer till utvecklingen av samarbetet mellan politiker och sjöfartsbransch där sjöfartsfrågorna diskuteras mer frekvent."

Till sist citat 3: "Det är därför viktigt med en tydlig sjöfartspolitik som ger svensk sjöfart rätt förutsättningar att konkurrera på den globala marknaden."

Fru talman! Dessa rader från externa betraktare, får man väl kalla dem, vid sjökaptensprogrammet vid Chalmers gör en sjöfartsengagerad socialdemokrat som jag varm i hjärtat.

Till sist vill jag yrka bifall till vår gemensamma reservation nr 5 om inlandssjöfart och kustsjöfart från Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet samt i övrigt yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet om sjöfartsfrågor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

(Applåder)

I detta anförande instämde Denis Begic och Elin Gustafsson (båda S).


Anf. 9 Anders Hansson (M)

Fru talman! Jag ska inleda med att säga att jag för Moderaternas del yrkar bifall till reservation 1. Vi står självfallet bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 1.

Svensk sjöfart är en livsnerv för Sverige. 90 procent av allt gods som kommer till eller skeppas från Sverige gör det via svensk sjöfart - 90 procent! Om denna sjöfart inte har rätt förutsättningar kan den inte verka, och då kan ni tänka er vad 90 procents bortfall skulle innebära.

Fru talman! Sjöfarten är inne på den internationella marknaden och konkurrerar med internationella företag och andra länder. Villkor som gynnar svensk sjöfart är väldigt viktigt om vi vill ha svensk sjöfart.

I detta sammanhang är till exempel det som min kollega Johan Büser tog upp tidigare, tonnageskatten, en väldigt viktig fråga. Den skulle borga för att fler fartyg skulle flaggas in under svensk flagg. Det var ett initiativ som alliansregeringen tog 2013 och som efterkommande regering faktiskt förtjänstfullt fullföljde 2016.

Vi har sett att det har tagits vissa steg framåt. Ett tag var vi nere i 85 svenskflaggade fartyg i flottan, och vid årsskiftet, tror jag, var vi uppe i 100. Det är en blygsam utveckling med tanke på att vi för bara några år sedan hade 200 svenskflaggade fartyg. Men nu är vi uppe i 100 och det går åt rätt håll, vilket är väldigt positivt. Så all heder för detta!

Den tonnageskatt som infördes 2016, och som alliansregeringen tog initiativ till 2013, måste naturligtvis ses över. Svensk sjöfart är hela tiden i förändring, och då måste vi vara på tårna och förändra och anpassa den lagstiftning som vi har antagit för att den ska gynna svensk sjöfart på bästa vis. Här skulle jag och Moderaterna gärna vilja se en genomlysning av den lagstiftning som vi antog - vi brukar kalla den tonnageskatt 2.0 - så att fler fartyg kan omfattas av tonnageskatten än i dag. Det finns regler som säger att man måste ha en viss del av sin verksamhet utomlands. Det gör att vissa svenska rederier inte kan konkurrera på den svenska marknaden, så det blir tyvärr utländska rederier i stället.

Det här är en fråga som vi kommer att behöva ta tag i, och det hoppas jag att vi kommer att göra så småningom, även om jag tyvärr ser att regeringen inte riktigt är inne på den vägen.

Fru talman! Vi moderater har reservationer i detta betänkande. De rör bland annat underlättande för svensk sjöfart att få sjöfartsstöd och att man ska kunna flagga in sina skepp. Det är många rederier som vittnar om att det har varit administrativt bekymmersamt att göra detta. Vi moderater har sagt att vi vill ha en väg in för att man inte ska behöva prata med hur många olika delar av myndigheten som helst. Det tycker vi är rätt lösning. Det står i betänkandet att det har utretts och redovisats för regeringen hösten 2016, och det stämmer. Vi har alltså efter snart tre år inte sett någonting om att genomföra just en väg in.

Detsamma gäller förhandsbesked om sjöfartsstöd. Sjöfartsstöd är någonting som svensk sjöfart behöver. Det är också många andra länder som har sjöfartsstöd. Tar vi bort det missgynnar vi konkurrensen för svensk sjöfart gentemot andra länder. Därför är det viktigt om man ska registrera ett fartyg att man kan få förhandsbesked från svenska staten om man kan få sjöfartsstöd. Detta har man faktiskt också utrett. Transportstyrelsen, Skatteverket och Delegationen för sjöfartsstöd vid Trafikverket har haft detta uppdrag och redovisade resultatet för regeringen i oktober 2016 - tiden går! Därefter bereds ärendet på Regeringskansliet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Detta är grundläggande för att man ska klara att bedriva sjöfart. Delegationen som gjorde utredningen sa: Delegationen konstaterar att rätten till sjöfartsstöd är helt avgörande för om ett rederi ska välja ett specifikt lands fartygsregister. Delegationen understryker att branschen har efterfrågat möjligheten till förhandsbesked som ger klartecken för att stöd faktiskt ska beviljas.

Detta måste vi ta tag i. Vi kan inte fortsätta att bereda detta efter snart över tre år.

Fru talman! Det som kanske är svårast för svensk sjöfart för tillfället är kostnaderna. Med tanke på att det är en internationellt mycket konkurrensutsatt marknad är alla avgifter som läggs på denna bransch ytterst skadliga. I Sverige har vi bland annat farledsavgifter och lotsavgifter. Det är avgifter som man betalar för att trafikera svenskt vatten och svenska hamnar.

Dessa avgifter, fru talman, har höjts flera år i rad. Varför då? Jo, farledsavgifter och lotsavgifter är nämligen den enda inkomstkällan för Sjöfartsverket, som för övrigt gör ett väldigt gott arbete men har för lite pengar. Sjöfartsverket är ett av tre affärsverk och ska alltså finansiera sin egen verksamhet. Det får man då göra genom att höja farledsavgifterna och lotsavgifterna, och dessa börjar nå en nivå som missgynnar svensk sjöfart.

Vi moderater tycker att man bör genomlysa Sjöfartsverkets organisation och verksamhetsform. Det har dock statsrådet Eneroth och regeringen motsatt sig. Riksrevisionen har också redovisat att de anser att det bör göras en genomlysning, men regeringen har sagt att de inte håller med Riksrevisionen.

Vi inom Moderaterna ser hur Sjöfartsverket kämpar med en blödande ekonomi. Framtida investeringar, till exempel i isbrytare, riskerar att inte bli av därför att man har en så dålig ekonomi i verket. Här måste någonting göras. Men av de svar jag får från regeringen verkar man tyvärr inte vilja göra någonting, utan man tycker att det är bra som det är. Vi hörde den tidigare talaren slå sig för bröstet om hur bra svensk sjöfart är. Jag ställer gärna upp på att svensk sjöfart är bra, men det är vi som riksdagsledamöter, staten, som måste se till att svensk sjöfart gynnas och får förutsättningar att konkurrera på lika villkor.

Fru talman! Svensk sjöfart kräver att staten är med, står i första linjen och ger de bästa förutsättningarna. Det har tagits goda initiativ av regeringen. Tonnageskatten har jag nämnt. Att det har inrättats en nationell samordnare för att främja vattenvägarna är mycket bra. Låt nu bara inte detta stanna vid någon form av samordning. Staten, regeringen, måste vara villig att ta initiativ till ny lagstiftning om så skulle behövas. Det är inte acceptabelt att låta oss vänta i snart över tre år på saker som efterfrågas av svensk sjöfart. Det gynnar inte svensk sjöfart. Det gynnar inte Sverige.


Anf. 10 Johan Büser (S)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Det gläder mig särskilt att höra ledamoten Anders Hansson från Moderaterna säga att staten måste ta ett stort ansvar. Det är någonting som vi socialdemokrater alltid brinner för: att se mer av offentliga investeringar. Vi ska ta det ansvaret och se till att investera i sjöfarten och i hela infrastrukturen över huvud taget. I ganska många år nu har det varit underfinansiering av järnvägen. Vi har sett hur det har flaggats ut i sjöfarten. Nu är det verkligen dags att investera. Vi gör de största investeringarna i infrastruktur i modern tid.

Det är också nu det händer i sjöfarten. Som jag nämnde i mitt anförande kan man inte vara en krösus som sitter och håller på slantarna och sänker skatten. Det är kortsiktigt. Långsiktigt behöver vi investera, både för att kommande generationer ska få ta del av infrastrukturen och för att vi ska få effekt i de miljömål som vi har kommit överens om.

Jag nämnde till exempel att vi har fördubblat forskningen, Anders Hansson. Vi har tillsatt en nationell samordnare, Pia Berglund, som har i uppdrag att öka inrikes sjöfart. Vi investerar och muddrar i hamnar, slussar och en hel del annat. Därtill ser vi också hur intresset för svensk sjöfart ökar efter decennier av negativ trend. Under flera decennier har vi sett utflaggningar. Nu ökar åter inflaggningen. Det är en framgång.

Regeringen Persson började redan för snart 15 år sedan att utreda tonnagebeskattningen, men Reinfeldt slängde utredningen i papperskorgen. Det är vi som har infört tonnagebeskattningen. Det är vi som har skapat förutsättningarna för att den svenska inflaggningen ökar, för att vi kan vara en spjutspets i internationell forskning och för att vi också kan fortsätta att stärka den svenska sjöfarten, som är så viktig för människor genom både jobb, tillväxt och vår nationella varuförsörjning.

Vad tänker ni i Moderaterna om det, Anders Hansson?


Anf. 11 Anders Hansson (M)

Fru talman! Historiebeskrivningen, Johan Büser, är lite vag. Det var ju alliansregeringen som tog initiativ till tonnagebeskattningen. Att Fredrik Reinfeldt skulle ha lagt den åt sidan är fel. Vi tog 2013 just det initiativet, som sedan fullföljdes mycket förtjänstfullt av regeringen 2016, vilket verkar vara året för dagen. Det var viktigt att vi fick den på plats. Det var vi fullständigt överens om.

Det är glädjande att vi har ökat, som jag också nämnde, från 85 till 100 inflaggade fartyg. Vi gick från 200 ned till 85, och nu har vi gått upp till 100. Det är jättepositivt. Det jag kan fundera på är om vi hade kunnat ha ännu fler om vi hade haft en lite mer handlingskraftig regering, detta med anledning av det jag sa i mitt anförande om att vi inte har fått en bättre administration för fartygsregistreringar och sjöfartsstöd. Vi har inte fått det förhandsbesked som alla verkar vara överens om är mycket viktigt för att man ska flagga in i Sverige. Man behöver det för att som rederi veta vad premisserna är. Detta ligger fortfarande och gnager hos regeringen sedan oktober 2016.

Att man satsar på infrastruktur tycker jag är jättebra. Det bådar gott för framtiden att man vill göra det. Huruvida hamnarna har fått tillgodoräkna sig detta låter jag vara osagt.

Visst är det viktigt med infrastruktur, men det är också viktigt att vi går till handling och att det inte bara blir ord. Man tillsätter en samordnare, och det är jättebra. Men om samordnaren kommer med lagstiftning, får vi då se en upprepning av att det tar tre år innan någonting sker? Då måste det vara väldigt bekymmersamt att vara samordnare.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Vi ser positivt på infrastruktursatsningar - absolut! De är bra för svensk sjöfart.


Anf. 12 Johan Büser (S)

Fru talman! Det var inte så att jag i mitt anförande endast lovordade och sa att allt var guld och gröna skogar. Svensk sjöfart har definitivt stora utmaningar framöver. Jag valde att lyfta fram det som har fått stor uppmärksamhet medialt, som kompetensbristen. Vi kommer att behöva jobba riktigt hårt för att hänga med i den internationella konkurrensen. Just nu gör vi det ganska bra. Jag kan konstatera att arbetslösheten har sjunkit. I min stad exporterar vi, mycket via sjöfart, Volvobilar som aldrig förr. Mycket går alltså bra, men vi måste vara än bättre för att hänga med i konkurrensen i framtiden.

Jag konstaterar också att vi behöver se till att arbetsvillkoren är bra inom sjöfarten för att den ska bli attraktiv. Att vi får sjysta kollektivavtal och att fack och bransch tar sitt ansvar för detta är också en utmaning som jag ser. Självklart kan en del lagstiftning och en del avgifter behöva ses över. Där är vi idel öra, och den diskussionen kan vi väl i så fall ta gemensamt för att se vad som är mest ändamålsenligt.

Det jag ändå tycker är så positivt nu, vilket också de här studenterna på sjökaptensprogrammet vid Chalmers lyfter fram i sin uppsats, är att det under de senaste åren har börjat hända något. Fler politiker talar om sjöfarten, vi börjar se till att realisera våra klimatmål och vi gör massvis med offentliga investeringar. Vi ökar inflaggningen, och vi gör också de största infrastruktursatsningarna i modern tid. Det tycker jag är väldigt glädjande.

Jag blev väldigt glad när jag hörde Anders Hansson nämna vikten av att staten tar ett ansvar så att vi får mer av offentliga investeringar. Jag hoppas att vi - för att avsluta detta replikskifte i god ton, för det tycker jag att man ska göra här i kammaren - kan hitta fler saker där vi kan vara överens för att stärka den svenska sjöfarten, för den är ett nationellt intresse. Den är viktig för svensk export och import, för att nå våra klimatmål och för att se till att människor har ett jobb att gå till.


Anf. 13 Anders Hansson (M)

Fru talman! Jag tvivlar inte på Johan Büsers engagemang i dessa frågor. Det gläder mig att det är fler än jag som brinner för sjöfartsfrågorna. Det är jag jätteglad för.

Jag vill ändå ta upp min stora oro, Johan Büser, och det är Sjöfartsverkets ekonomi. Här tycker jag att regeringen agerar lite vårdslöst när den bara säger: Ni får klara er.

Sjöfartsverket har en budget där 70 procent finansieras av avgifter. Det blir där man måste ta pengarna när man inte har pengar. I dag har verket en soliditet på 8 procent. Man har också sagt att man behöver köpa in tre nya isbrytare för 1 miljard vardera. Det går inte med 8 procents soliditet. Sjöfartsverket måste då höja farledsavgifter och lotsavgifter. Farledsavgifterna höjde man 2017 och 2018 med 8 respektive 9 procent. Detta år har man sagt att de höjs med bara 2 procent. Lotsavgifterna höjdes med 5 procent 2017 och 5 procent 2018, och även 2019 planeras de höjas med 5 procent. Detta är inte hållbart i längden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Detta är pålagor som direkt drabbar svensk sjöfart. Vad de säger är: Det blir dyrare för er att trafikera Sverige. Till slut kommer det en gräns där man säger: Är det värt det? Är det ekonomiskt lönsamt att göra detta? Kanske ska jag ta godset till Danmark och sedan sätta det på väg i stället, eller vad jag nu väljer att göra.

Det är den utvecklingen jag inte vill se. Därför flaggar jag väldigt noga för att Johan Büsers engagemang ska läggas på Sjöfartsverket. Jag tror att det är en nyckel i det hela. Sjöfartsverkets ekonomi blöder. Låt oss tillsammans se till att det fungerar. Det är ett verk som är viktigt och gör ett jättebra arbete, men det har ekonomiska bekymmer. Det måste vi tillsammans ta på allvar.


Anf. 14 Jimmy Ståhl (SD)

Fru talman! Vi sverigedemokrater har många reservationer i detta betänkande, och vi står bakom samtliga. För tids vinnande yrkar jag dock bifall enbart till reservation 3.

Sjöfart är något som ligger mig varmt om hjärtat - som göteborgare och Hisingsbo är det nästan så att man har saltstänk i blodådrorna. Jag vill börja med att säga att jag är mycket glad över att vi har fått till ett tillkännagivande, det vill säga att en utskottsmajoritet är för att regeringen ska prioritera arbetet med att främja vattenvägar och underlätta för pråmtrafik.

Det är hög tid att regeringen får detta uppdrag. År 2014 fick Sverige möjlighet att sätta sina egna regler för våra inre vattenvägar, från Göteborg upp till Vänern och från Mälaren till Södertälje. Men ingenting har hänt, och det är inte fler fartyg som trafikerar de inre vattenvägarna. Det ska bli mycket intressant att följa detta tillkännagivande. Förhoppningsvis ska det ge Pia Berglund, som är anställd av Trafikverket som samordnare för att främja trafiken, lite fler verktyg så att hon kan komma med bra förslag och få igång trafiken.

Vi har världens möjlighet att utanför IMO:s regelverk skapa egna regler som ger nya leveransmöjligheter med pråmtrafik, bland annat i citymiljöer. Jag har personligen varit i kontakt med några företagare som gärna vill använda sig av vattenvägar för att till exempel frakta bort återvinningsmaterial i stället för att köra mängder med lastbilar inne i Stockholms innerstad. Pråmar är även perfekt för att forsla bort snömassor eller byggmaterial. Man kan likställa en pråm med en lastbil på vatten, men den har mycket högre kapacitet. Jag har också varit i kontakt med företrädare för pråmtrafiken, och de ökar mer än gärna trafiken på de inre vattenvägarna. Regelverket och kostnaderna står dock i vägen.

Fru talman! Vi sverigedemokrater vill att man ser över Sjöfartsverkets kostym och organisationen. I dag är Sjöfartsverket ett affärsverk som har avkastningskrav. Sverigedemokraterna tycker inte att det är rimligt att Sjöfartsverket är ett affärsverk. Det borde i stället gå mot ett anslagsfinansierat verk, likt Trafikverket.

Sjöfartsverket har ingen lätt uppgift när det gäller att få ekonomin i balans. Den nya avgiftsmodell som Sjöfartsverket har tagit fram slår mycket hårt mot vissa redare i form av enorma avgiftshöjningar, vilket är djupt olyckligt om man vill ha mer sjötrafik. Problemet är att om färre fartyg väljer att trafikera Sverige tvingas Sjöfartsverket höja sina kostnader ytterligare, vilket skapar en negativ spiral. Som en redare uttryckte sig: Det sista fartyget tar hela kostnaden.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Vi har visserligen haft en positiv utveckling, och jag var själv med i firandet av det hundrade inflaggade svenska fartyget. Men vi kan inte sitta still i båten och tro att detta sköter sig självt. Vi ska inte räkna med att fartygen alltid kommer att trafikera våra kuster med import eller hämta export.

Det är beslutat att Fehmarn Bält-tunneln ska byggas, vilket öppnar upp för mer tågtrafik. Vi vet också att Kina vill bygga en tågförbindelse - sidenlinjen - vilket kan knyta ihop Asien med Europa på ett helt annat sätt än i dag. Den klipske kan då snabbt tänka att Amerika, Sydamerika, Afrika och Australien ju inte kan frakta sitt gods hit utan fartyg. Men det var lite det Anders Hansson var inne på: Man måste inte köra fartygen hela vägen till Sverige. Man kan släppa av godset i Tyskland eller Danmark och frakta det på tåg eller lastbil till Sverige. Det är en risk vi kommer att få ta om det är för dyrt för sjöfarten att trafikera Sverige.

Därför är det viktigt att vi skapar lättnader för sjöfarten, fru talman. Ett första skede vore att skjuta till extra medel till Sjöfartsverket för att lyfta bort exempelvis kostnader för isbrytningen och farledsavgifter. I ett andra skede bör möjligheten att anslagsfinansiera hela Sjöfartsverkets verksamhet utredas, och möjligheten att lyfta bort andra kostnadsdrivande verksamheter från Sjöfartsverket bör ses över.

Med hjälp av digitaliseringen kan man effektivisera bland annat inom lotsverksamheten. I dag åker en lots ut och möter upp fartygen för att på ett säkert sätt föra dessa i hamn, men tänk om man hade kunnat nyttja lotsen via kontrollcenter. Då skulle lotsen kunna köra fartygen säkert via datorer och kameror i stället för att i ur och skur ta sig ut till och klättra upp på fartygen för att manuellt föra dem in i hamn. Lotsarnas arbete skulle på det viset bli mycket mer likt flygledarnas arbetsuppgifter, och man skulle kunna hjälpa fler fartyg att navigera om det behövs.

Fru talman! Vi ska inte lägga fokus enbart på fartyg och vatten utan även på landinfrastrukturen. För att sjöfarten ska fungera behövs en fungerande landinfrastruktur, och det gäller inte bara järnväg utan även vägar till och från hamnarna. Trafikverket bör därför få i uppgift att göra en översyn av trafikflödet till och från hamnarna för att vidta förbättringsåtgärder när det gäller trafikstörningar. Genom en översyn av trafikflödet kan man underlätta för de städer som har mycket rorogods och fartyg som anlöper frekvent med stora godsflöden, vilket ofta skapar långa köer och irritation i städerna.

Vi sverigedemokrater vill även underlätta för dem som vill bygga torrhamnar och avlasta de vanliga hamnarna med att bidra till säkerhetsklassningen ISPS, vilket underlättar export till USA.


Anf. 15 Mikael Larsson (C)

Fru talman! Inledningsvis vill jag meddela att Centerpartiet självklart står bakom alla sina reservationer. För tids vinnande yrkar jag dock bifall enbart till reservation 2.

Centerpartiet vill framhålla att sjöfarten är en mycket viktig näring när det gäller person- och godstransporter. Den allra största delen av Sveriges export och import går via våra drygt 50 hamnar och vidare ut på havet. Globalt sker ca 90 procent av världens handel via internationella sjötransporter. Vägar och järnvägar behöver byggas, finansieras och planeras medan havet utgör en befintlig och till sin natur mer gränslös infrastruktur med helt andra förutsättningar. Skandinavien och Sverige är omgivet av vatten, och sjöfartsnäringen är därmed av central betydelse för vårt lands välstånd och handel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Centerpartiet anser därför att det är mycket angeläget att den svenska sjöfartens konkurrenskraft inte försämras. En utflaggning av svenska fartyg inom rederier, handelsflotta och fiskefartyg riskerar att utarma kompetensen inom sjöfarten - detta eftersom inte bara fartygen utan även rederiernas landbaserade verksamhet flaggas ut ur landet. På senare år har antalet svenskflaggade fartyg ökat, vilket är mycket glädjande, men det är också viktigt att rederierna får rätt villkor så att antalet svenskflaggade fartyg kan öka än mer.

Fru talman! Centerpartiet kan konstatera att den internationella sjöfartsorganisationen sedan mitten av 1990-talet har arbetat med en internationell överenskommelse för att minska sjöfartens utsläpp. Organisationen tog under våren 2018 beslut om en strategi för reduktion av växthusgaser från internationell sjöfart. Strategin innehåller målet att sjöfartens totala växthusgasutsläpp ska minska med minst 50 procent fram till år 2050 jämfört med 2008 samtidigt som man ska sträva efter nollutsläpp så snart som möjligt. Detta är glädjande, och Centerpartiet anser att Sverige bör vara pådrivande för att dessa åtaganden uppfylls.

Centerpartiet anser vidare att det är angeläget med en ökad användning av klimateffektiva drivmedel inom sjöfarten. Förutsättningarna för detta bör därför utredas. Det är också angeläget att de farleds- och lotsavgifter som Sjöfartsverket tar ut utformas så att de ger en förbättrad miljöstyrning av sjöfarten och inte verkar hämmande för sjöfartens konkurrenskraft.

För inte så länge sedan presenterade Trafikverkets nationella samordnare, Pia Berglund, 62 förslag för hur sjöfarten kan öka sina åtaganden inom hållbara och effektiva godstransporter till sjöss. Man beskriver att med rätt förutsättningar kan dubbelt så mycket gods transporteras till sjöss fram till 2040.

Fru talman! Inlandssjöfart och kustsjöfart är viktiga delar av den svenska sjöfarten. De medverkar också till att mer gods kan flyttas över till sjöss. Jag tror att vi alla är överens om att denna verksamhet är viktig att satsa på, men även här krävs rätt förutsättningar. En sådan förutsättning kan vara farledsavgifterna. De har fram till nu höjts väldigt kraftigt. Centerpartiet anser att de farledsavgifter som tas ut för såväl inlandssjöfarten som den internationella sjöfarten ska utformas för att ge en förbättrad miljöstyrning av sjöfarten och inte verka hämmande på sjöfartens konkurrenskraft.

Inlandssjöfarten är också viktig för att på ett effektivt sätt knyta ihop exempelvis Stockholm och Göteborg och de landsdelar som finns däremellan. Till inlandssjöfarten kan även Gotlandsfärjan kopplas. Den är viktig för Gotlands befolkning men också för besöksnäringen. Gotlandsfärjan har även en nyckelroll när det gäller att ställa om till miljövänligt bränsle.

Fru talman! Sverige är i behov av nya isbrytare för att kunna hålla farlederna öppna under vinterhalvåret. Flera av de isbrytare som Sjöfartsverket har i dag är från 1970-talet och behöver bytas ut. I dag har Sverige ett samarbete med Finland när det gäller isbrytning. Det möjliggör för ett bra och effektivt sätt att bryta is under vinterhalvåret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Historiskt har också Försvarsmakten haft intressen i isbrytarna och kunnat använda dem i sin verksamhet under delar av året. När Försvarsmakten nu ska rustas och stärkas kan nya isbrytare vara aktuella för deras verksamhet.

I den svenska industrin pågår projekt där man vill vara med och utveckla och bygga nya isbrytare. Det är ett spännande initiativ som absolut tål att lyssnas på.

Fru talman! Sveriges drygt 50 hamnar är viktiga för landets export och import av varor. Många av våra hamnar är kommunala eller rena industrihamnar. Det är därför viktigt att vi hittar sätt att samarbeta för att underlätta godsets flöden. Eftersom många av hamnarna som sagt är kommunala och infrastrukturen till och från hamnarna ibland är statlig behöver samverkan ske också här, för att få ett så bra flöde som möjligt.

När nya hamnar byggs eller gamla renoveras är det viktigt att tänka på hur godset sedan förflyttas från hamnen. Kanske ska det vidare med järnväg eller lastbil redan i ett första skede men kanske just den sista biten, the last mile. Därför är det viktigt med bra bärighet på de så kallade BK4-vägarna så att godset kan komma fram till målet på ett bra sätt.

Precis som att vi pratar om hela resandekedjan för människor behöver vi tänka på hela kedjan också när det gäller godset. Oavsett om det är människor eller gods som ska förflyttas anser Centerpartiet att alla transportslag behövs och ska utvecklas.


Anf. 16 Jessica Thunander (V)

Fru talman! Vänsterpartiet yrkar bifall till reservation 5.

Jag vill inledningsvis framhålla att Vänsterpartiet vill se en ekologiskt hållbar handelsflotta med en stor andel svenskflaggade handelsfartyg där goda arbetsvillkor råder och där det dessutom ges större utrymme för att öka volymen på inrikes sjöfart.

Det har skett mycket positivt på sjöfartsområdet. Jag är ganska ny på området. Men jag är glad över att det verkar finnas ett stort engagemang i frågan. Jag tror att det kan leda till många bra saker framöver.

För att ytterligare stärka svensk sjöfarts konkurrenskraft, långsiktiga hållbarhet genom minskad miljö- och klimatpåverkan och goda arbetsvillkor ser vi behov av ytterligare åtgärder. För att nå klimatmålen måste vi, förutom att minska antalet transporter, flytta över mer godstransporter från väg till järnväg och sjöfart. Att rena sjöfartens utsläpp och genomföra en konsekvent satsning på att öka andelen godstransporter med sjöfart och på järnväg är en nödvändig åtgärd i omställningen till ett hållbart transportsystem. Systemet med eco-bonus där bidrag kan ges för transporter som går med fartyg och annars skulle ha gått på väg är bra och kan utvecklas.

Det finns starka skäl för att ha en stark inhemsk sjöfartsnäring för att kunna utforma de transporter som landets industri efterfrågar. Det säkrar också den inhemska tillgången på sjöfartskompetens inklusive stark miljö och säkerhetsmedvetenhet och skapar sysselsättning inom sjöfartsnäringen och industrin i övrigt. Sverige ska konkurrera med satsningar på kvalitet med moderna, miljöanpassade och effektiva fartyg samt välutbildade besättningar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Bristen på utbildad personal är ett problem för svensk sjöfart, inte minst för den inre sjöfarten. Vänsterpartiet vill ha åtgärder som dels lockar människor, dels underlättar för dem att utbilda sig till olika sjöfartsyrken.

Ett stort problem är de små möjligheterna till praktik. Det behöver åtgärdas innan bristen på personal blir akut. Detta beror delvis på utbildningarnas fokus på det så kallade Manilacertifikatet. Det är en internationell certifiering som det är svårt att få praktik för att uppnå. Vi vill att ett annat utbildningssystem med andra certifieringar och certifieringssteg för inlandssjöfarten utreds. Man kanske kan börja med att jobba i inlandssjöfarten och sedan få praktik för att uppnå Manilacertifieringen.

För utveckling av svensk sjöfart behövs också förbättrad sjöinfrastruktur. Sjöfartsverket finansieras inte, som Trafikverket, via anslag utan i huvudsak genom avgifter som verket tar ut för farledstrafik etcetera. Därutöver har staten lagt vissa avkastningskrav på Sjöfartsverket. Finansieringsmodellen leder till ojämlika konkurrensvillkor mellan trafikslagen och försvårar styrning mot våra trafik- och miljöpolitiska mål.

Vi i Vänsterpartiet vill ha en utredning av förutsättningar för och konsekvenser av att överföra finansieringen av Sjöfartsverkets verksamhet till statsbudgeten. Vi kommer att återkomma med förslag om detta.

Vi vill också att de ändrade farledsavgifterna och deras effekter ses över, speciellt eftersom de verkar bidra till minskad sjöfart på de inre vattenvägarna, till exempel Vänersjöfarten. De transporterna har i stället gått över till vägtransporter. Det vill vi ju inte.

Vänsterpartiets uppfattning är att på längre sikt bör flytande biogas och andra hållbara alternativ som vätgas och eldrift ersätta de fossila drivmedlen. Flytande biogas är i praktiken samma bränsle som flytande naturgas med den viktiga skillnaden att biogas är av förnybart ursprung medan naturgas är fossilt, som vi alla vet. För att Sverige ska utveckla en grönare sjöfart behövs fler åtgärder. Det behövs ett statligt investeringsstöd till ny teknik och innovationer.

Fru talman! Vattenskotrar har blivit populära under sommarhalvåret. Men skoterkörning är inte bara kul. Det kan också leda till negativa effekter för naturlivet och innebära påtagliga störningar och risker för allmänheten. Den nuvarande regleringen av vattenskoteranvändning har mycket stora brister till skillnad från regleringen som gäller till exempel motorcyklar och mopeder.

Vi välkomnar att en åldersgräns har införts och förutsätter att regeringen inom kort återkommer med ett förslag till riksdagen om införande av förarbevis för att köra vattenskoter, i enlighet med riksdagens tillkännagivande från 2015.

Sjöfart är av naturen en global verksamhet som mest styrs av internationella regler. Sverige bör verka för att dessa internationella regler utvecklas och innebär en renare och sjystare sjöfart, till exempel genom att stödja internationella konventioner i den riktningen. Även om Sverige har hårdare regler underlättar sådana konventioner genom att vi kan ställa krav även på utflaggade fartyg och internationella fartyg som anlöper svenska hamnar. Det visar framför allt på solidaritet och ansvarstagande även för övrig sjöfart.

Sverige har anslutit sig till ILO:s sjöarbetskonvention, vilket är jättebra. Den tydliggör regler om arbetsförhållanden och mänskliga rättigheter ombord på fartyg. Sverige har ett ansvar för att detta verkligen följs. Vi i Vänsterpartiet vill tillse att det i statliga upphandlingar och exportsatsningar ställs krav på att mänskliga rättigheter respekteras i såväl produktionsledet som transportledet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Sammanfattningsvis tycker Vänsterpartiet att sjöfarten är en mycket viktig del av Sveriges infrastruktur och att vi behöver arbeta för en långsiktigt hållbar sjöfart som tar över stora delar av godstransporterna från vägarna.


Anf. 17 Hampus Hagman (KD)

Fru talman! Jag vill inledningsvis framhålla att det går bra för svensk sjöfart. Stora godsmängder transporteras, handelsflottan växer och sjöfarten blir alltmer miljövänlig. Vi ser en positiv utveckling, och det är glädjande av flera skäl.

I dag arbetar ungefär 10 000 personer på svenska fartyg, och i hela sjöfartssektorn finns det ungefär 100 000 jobb. Det är jobb som skapar välstånd och välfärd. Men sjöfarten möjliggör inte bara jobb i den egna sektorn. Tvärtom är en stor del av det svenska näringslivet beroende av välfungerande transporter till havs. En stor och välfungerande svensk sjöfart med många arbetstillfällen innebär också att vi kan behålla och utveckla kompetensen på området. Det är ett skäl till att vi ser så positivt på att det går bra för svensk sjöfart.

När gods transporteras till havs avlastas också våra vägar och järnvägar, som är hårt belastade av både gods- och persontransporter. Där krävs stora investeringar framöver. Mer sjöfart är således positivt för hela trafiksystemet. Även detta är ett skäl till att det är positivt att det går bra för den svenska sjöfarten.

Ett tredje skäl är att mer sjöfart är bra för miljön. Det är ett relativt miljövänligt transportslag, eftersom sjöfarten i jämförelse med andra trafikslag är mycket effektiv och transporterna sker med en förhållandevis liten energiförbrukning. Vi ser också en snabb utveckling i branschen med fler elfartyg och hybridfartyg.

Ett fjärde skäl till att det är positivt att det går bra för svensk sjöfart gäller säkerheten. En större svensk handelsflotta innebär att vi har en större beredskap vid ett eventuellt krig eller i någon annan typ av krissituation. I ett sådant läge behövs en stor och diversifierad flotta. Detta är en fråga om nationell säkerhet, fru talman.

Även om vi ska glädjas över att vi har en positiv utveckling nu finns det förstås mer som behöver göras för att förbättra förutsättningarna. Det handlar inte minst om de förutsättningar som svenska myndigheter ger, som i sin tur påverkar både kostnader och smidighet för företagen i branschen.

Den administrativa bördan för sjöfartsnäringen riskerar att hämma utvecklingen och bör minskas så mycket som möjligt. I sjöfartsbranschen, precis som i många andra branscher, upplever många att myndighetskontakterna är komplicerade. Därför tycker vi att det vore bra med ett system som innebär att det bara krävs en enda kontakt in i myndighetsvärlden. Det skulle förenkla för företagen.

Vi behöver också förenkla inflaggningsprocedurerna för de företag som återigen vill flagga sina fartyg svenskt. Det måste bli enklare för fler att gå över till svensk flaggning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

En tredje förändring som vore bra för att få en större svenskflaggad flotta är att ge möjlighet till förhandsbesked om sjöfartsstöd. Sjöfartsstödet, som ges till arbetsgivare för att täcka skatteutgifter, är nödvändigt för att rederier ska kunna bedriva den verksamhet de i dag gör. Utan sjöfartsstödet skulle troligen många flagga ut de fartyg som de har i det svenska fartygsregistret. Men osäkerheten i om man är berättigad till sjöfartsstöd eller inte leder till att rederier många gånger avstår från att registrera fartyg i Sverige. Det håller inte om vi vill att den svenska handelsflottan ska växa. En möjlighet till förhandsbesked om sjöfartsstöd borde införas.

Fru talman! När vi talar om myndigheter går det inte att komma runt Sjöfartsverket. Sjöfartsverket är ett affärsverk som delvis finansieras av de farledsavgifter de tar ut. Det ska sägas att farledsavgifter ur ett internationellt perspektiv är en udda fågel. För att kunna hålla sin budget har Sjöfartsverket kraftigt höjt sina avgifter. Det drabbar förstås sjöfarten direkt, men i nästa led drabbar det också oss alla.

När det blir dyrare att transportera gods på svenska vatten innebär det nämligen att SSAB:s stål blir dyrare och att bilarna som Volvo bygger på Hisingen blir dyrare. Hur påverkar det dessa företag, och hur påverkar det möjligheten att jobba på dessa företag? Det påverkar knappast positivt, fru talman.

Utvecklingen inom sjöfarten går mot att fartygen blir allt större. Det är helt naturligt, eftersom fraktkostnaden per enhet då minskar. Men med större fartyg blir det färre anlöp, och med nuvarande modell tvingas Sjöfartsverket att höja farledsavgifterna för att få ekonomin att gå ihop. Effekten av höjda avgifter blir att redare som trafikerar hamnar mer frekvent med mindre fartyg får minskad lönsamhet och därmed kan tvingas sluta gå in i svenska hamnar. Det resulterar i att Sjöfartsverket återigen höjer avgifterna, eftersom färre ska betala för att verkets ekonomi ska gå ihop.

Detta är en negativ spiral, fru talman, där färre tvingas betala mer och godset riskerar att lämna sjöfarten för att i stället transporteras på exempelvis lastbil. Farledsavgifterna är alltså inte bara negativa för jobben, utan också för möjligheterna att flytta över godstransporter till sjöfart. Därmed är farledsavgifterna också negativa ur ett klimatperspektiv.

Mot den här bakgrunden måste Sjöfartsverkets roll och organisation ses över. Inte minst rollen som affärsverk måste prövas kritiskt. Det bör övervägas om Sjöfartsverket kan anslagsfinansieras och därmed i större utsträckning än i dag kunna fokusera på att stärka sjöfarten.

Fru talman! Avslutningsvis: Det går bra för svensk sjöfart. Den svenska handelsflottan växer. Fartygen blir allt miljövänligare. Till den lilla ön Donsö i Göteborgs södra skärgård, som trots sin storlek huserar ett tiotal rederier, kommer vartannat år tusentals besökare från hela världen för att diskutera sjöfarten ur ett internationellt perspektiv, knyta kontakter och göra affärer. Det finns mycket att bygga på i svensk sjöfart. Men staten behöver hjälpa till genom att skapa rätt förutsättningar.

Jag står givetvis bakom alla de reservationer som Kristdemokraterna har i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall enbart till reservation 3.


Anf. 18 Emma Berginger (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! I dag debatterar vi trafikutskottets sjöfartsbetänkande. Jag vill i sammanhanget erinra om att vi befinner oss i ett nödläge för klimatet. Om vi inte lyckas vända utsläppskurvorna och kraftigt minska utsläppen av växthusgaser före 2030 kommer vi inte att nå Parisavtalets mål om att hålla temperaturökningen väl under två grader och helst under en och en halv grad med katastrofala konsekvenser som följd för hela vår värld.

Sjöfarten har god potential att utgöra en del av lösningen i omställningen. Sjöfarten har en väldigt viktig roll i det svenska transportsystemet. Som tidigare har nämnts i debatten går 90 procent av all import och export över sjön. Därför vill Miljöpartiet se en fortsatt överflyttning av gods från vägtrafik till sjöfart. Vi har i vårt regeringssamarbete arbetat för detta, vilket ledde till att vi införde en eco-bonus. Eco-bonusen kan kompensera för en del av de merkostnader som kan vara förenade med att etablera sjötransportlösningar som en del av transportkedjan.

Samtidigt är sjöfarten fortfarande i stort fossilberoende. Det behövs därför fortsatta insatser för att ställa om sjöfarten. Eldrift och batterier kan såklart utgöra en bra lösning för färjor som går relativt korta sträckor. Som exempel vill jag lyfta fram de färjor som korsar Öresund på sträckan Helsingborg-Helsingör. El kan också vara viktigt när fartyg ligger i hamn. Det är positivt att se att det kommer fler och fler landanslutningar som gör det möjligt för fartygen att koppla upp sig mot elnätet och därmed slippa köra dieselmotorer för att försörja fartyget med el när det ligger i hamn. Jag vill se att fler hamnar gör sådana investeringar.

Men för mer långväga sjöfart behövs det andra lösningar. Här vill jag särskilt uppmärksamma potentialen för flytande biogas, LBG. En övergång till mer biogas inom sjöfarten skulle också säkra en avsättning för den svenska biogasproduktionen, så att nödvändiga investeringar görs för att ta till vara vår biogaspotential.

Miljöpartiet och Socialdemokraterna har i regering gjort stora insatser för sjöfarten, vilket också har lyfts fram på ett bra sätt av min kollega Johan Büser. Han lyfte fram vårt arbete för tonnageskatt och för en sjöfartssamordnare, som vi nu har infört. Det är viktiga steg för att stärka sjöfarten. Inte minst är sjöfarten en viktig del av godstransportstrategin.

Men det är viktigt att ta ytterligare steg för att få mer gods att ta sjövägen och för att ställa om sjöfarten. Miljöpartiet vill se en bättre balans mellan kostnader för gods som går på land respektive på sjön för att uppnå mer av en konkurrensneutralitet. Vi ser här en nödvändighet av att arbeta med både positiva och negativa incitament. Därför ser vi utöver en utvecklad eco-bonus även behov av till exempel en vägslitageskatt eller motsvarande.

Det finns en stor outnyttjad potential i att utveckla inlandssjöfarten. Den socialdemokratiska och miljöpartistiska regeringen har vidtagit en rad åtgärder på det här området. Men jag förväntar mig såklart att ytterligare åtgärder kommer att vidtas. Jag vill understryka att även vi från Miljöpartiet och Socialdemokraterna är väldigt positiva till pråmtrafik och vill se att den utvecklas. Det har vi också skrivit om i vår reservation. Men vi anser inte att det behövs ett tillkännagivande i detta läge.

Det behövs såklart också fortsatt satsning på fossilfrihet. De fartyg som i dag beställs, byggs och tas i drift kommer att leva under väldigt lång tid. Omställningen inom sjöfarten behöver därför accelerera. Vi ser miljödifferentiering av olika avgifter, exempelvis farledsavgifter, som ett viktigt verktyg för den här omställningen. Det ska gå att ta en merkostnad för att skapa en mer hållbar och fossilfri flotta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fortsatt behövs också viktiga investeringar i hamnar och ett främjande av intermodalitet. Jag ser med oro på att möjligheten att transportera tåg med fartyg är så begränsad och riskerar att försvinna. Att ha möjligheten att fortsatt transportera tåg från hamnen i Trelleborg med fartyg är viktigt, inte minst som ett komplement till Öresundsbron, som annars skulle utgöra den enda länken för tågtrafiken ut till Europa.

Fru talman! Sjöfarten är, liksom flyget, i mycket en internationell fråga. Det är viktigt att Sverige fortsatt utgör en väldigt stark röst i IMO för att en omställning ska kunna ske på internationell nivå.

Fru talman! Miljöpartiet anser att sjöfarten är viktig för omställningen till ett fossilfritt och fossiloberoende samhälle. Men omställningen inom sjöfarten måste främjas och accelerera. Jag yrkar bifall till vår reservation nr 5. I övrigt ställer jag mig bakom utskottets betänkande.

(Applåder)


Anf. 19 Anders Hansson (M)

Fru talman! Jag tackar Emma Berginger för anförandet. Jag gläder mig åt att till exempel eldrift nämns. Färjan mellan Helsingborg och Helsingör går på batteri. Vi har många hamnar där det är väldigt viktigt att man när färjan ligger i hamn kan koppla in sig på landelen. Det finns skräckexempel där färjor ligger i hamnen och har motorerna igång i över fem timmar för att ha systemen igång. Det kan till och med vara en hel dag i vissa fall.

Men det för mig osökt in på hur vi ska få el. Där går detta egentligen lite emot Miljöpartiets politik, tycker jag. Hur ska vi få el? Det blir faktiskt en fråga som jag måste ställa. Både Emma Berginger och jag kommer från de södra delarna av det vackra Skåne. Där nekas nu företag etablering. Man ställer in byggprojekt på grund av elbrist. Hur vill Miljöpartiet lösa detta? Hur ska vi kunna ha färjor med eldrift och förse färjor med landel om vi har elbrist?

Emma Berginger tog också upp eco-bonusen, som jag egentligen tycker är ett gott initiativ. Nu är det 50 miljoner årligen mellan 2018 och 2020. Förra året frös det inne lite, eftersom det togs i bruk så sent. Det var inte mycket som delades ut. Men eco-bonusen blir på något vis ganska intressant kontra de höjda farledsavgifterna. Eftersom man höjer farledsavgifterna med drygt en kvarts miljard årligen är 50 miljoners kompensation i eco-bonus för omställning ganska lite.


Anf. 20 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Jag blev positivt överraskad av att jag fick en replik. Jag får tacka så mycket för den.

Sedan blir jag mindre förvånad över att ledamoten Anders Hansson vill göra det här till en kärnkraftsdebatt. Jag kan konstatera att vi från Miljöpartiet har uppmärksammat de problem som finns när det gäller kapaciteten i elnäten. Det är framför allt där problemet ligger. Däremot tror vi inte att det behövs en satsning på kärnkraft, vilket Anders Hansson och hans parti gärna framför. Vi menar att vi måste satsa på det som är hållbart för framtiden, och då handlar det om förnybar energi.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Anders Hansson nämner eco-bonusen som ett gott initiativ. Det är roligt att höra att även Moderaterna uppmärksammar att eco-bonusen är ett gott initiativ. Syftet med eco-bonusen är som sagt att stimulera en överflyttning från vägtransporter till sjöfarten och då också kompensera för en del av de kostnader som uppstår i samband med att man flyttar över godset. Det handlar inte om en kompensation för farledsavgifterna, utan det handlar om en kompensation för att man flyttar över gods från väg till sjöfart, fru talman.


Anf. 21 Anders Hansson (M)

Fru talman! Jag hade inte tänkt göra detta till en kärnkraftsfråga, utan bara säga: Hur avser Miljöpartiet att se till att vi får el till färjor och hamnar? Men visst, det stämmer absolut: Jag är en stark förespråkare för kärnkraft, för jag tror att det är lösningen.

Men jag tänkte inte gå in mer på det, utan jag tänkte gå in på något som Emma Berginger sa i slutet av sitt anförande och som gläder mig oerhört. Emma Berginger tog nämligen upp färjetrafik med räls, som är en bristvara utan like. I dag är det en hamn i hela Sverige som har den kapaciteten, och det är Trelleborg. Det är rederiet Scandlines som har tre färjor, tror jag att det är - två i drift och en i reserv.

Men det har gått från 200 000 enheter ned till 20 000 enheter. Det är alltså väldigt olönsamt att göra detta. Nu gör Scandlines det ändå. Jag kan ur sjöfartsperspektiv, näringslivsperspektiv och totalförsvarsperspektiv se att det är viktigt att vi någonstans har möjligheten till färjetrafik med räls. Det är viktigt att vi håller kvar detta. Nu blir det lite så att vi låter Scandlines ta detta på sin bekostnad. Jag vill fråga Emma Berginger: Är det så att Miljöpartiet - och den regering där Miljöpartiet ingår - är villigt att ta ytterligare ansvar för att vi ska ha kvar färjor med räls? Nu finns det alltså tre färjor i Trelleborg.


Anf. 22 Emma Berginger (MP)

Fru talman! Miljöpartiet ser ett behov av att vi ställer om hela samhället till ett fossilfritt och förnybart samhälle. Då handlar det såväl om energiförsörjning som om transporter och industri.

När det gäller energiförsörjningen vill vi se en kraftig satsning på de förnybara alternativen. Vi ser också att det är där det är mest lönsamt i dag. Med den energiöverenskommelse som finns ser vi att vi kommer att röra oss i den riktningen. Men vi ser också ett behov av att se över de kapacitetsbrister som kan finnas i det elnät som behövs vid en elektrifiering.

Som jag nämnde i mitt anförande ser jag med oro på de begränsade möjligheterna att köra tåg på färjor. Det är en fråga som aktualiseras alltmer. Det finns brister i lönsamhet och brister i viljan att investera i nya färjor med räls. Det är en väldigt viktig fråga för regeringen att bevaka. Det är också en fråga som jag och Miljöpartiet ser som väldigt viktig och som vi kommer att bevaka och driva framåt.

Vi ser att det finns ett behov av att ha flera anslutningar till kontinenten för tågtrafiken. För både godset och persontrafiken och inte minst totalförsvaret, som ledamoten Anders Hansson nämnde, finns det väldigt stort behov av att ha den möjligheten. När vi besökte andra hamnar kunde vi också konstatera just bristen på spår. Här finns kanske en potential att nyttja andra hamnar för rälstrafik även i framtiden.


Anf. 23 Helena Gellerman (L)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Sjöfartsfrågor

Fru talman! Sverige är ett land som gynnas av fri handel. Vi har stora råvarutillgångar och världsledande företag som exporterar större delen av sin produktion, till exempel fordon, till andra världsdelar. Detta ger goda inkomster till Sverige.

Sjöfarten står för 90 procent av våra transporter ut i världen. Vi kan också konstatera att vi inom landet börjar nå eller redan har nått kapacitetstaket på våra vägar och järnvägar runt om i landet. Våra inre vattenvägar är en tillgång med i dagsläget relativt begränsat utnyttjande. Dessa två områden visar på sjöfartens betydelse för Sverige både ekonomiskt och miljömässigt.

Det är glädjande att vi i början av 2019 passerade 100 svenskregistrerade fartyg i den svenska handelsflottan. Från en nivå på 250 fartyg för 10-15 år sedan var vi nere på så lågt som 85 fartyg förra året 2018. Orsaken till den positiva trenden bedöms bland annat vara införandet av tonnagebeskattningssystemet.

Men vi kan inte slå oss till ro. Vi behöver ta fram en övergripande handlingsplan för svensk sjöfart för att identifiera och prioritera åtgärder som skapar stabila, långsiktiga villkor för sjöfarten för att den ska kunna konkurrera på lika villkor både internationellt och med andra transportslag.

Här ser Liberalerna bland annat åtgärder för att förbättra Sjöfartsverkets ekonomi. Dagens dåliga ekonomi riskerar att hämma investeringar i bland annat isbrytare. Det i sin tur riskerar att tillgängligheten till våra hamnar väsentligt försämras vintertid. Därför är Sjöfartsverkets ekonomi en av kärnfrågorna.

Fru talman! Långsiktiga villkor underlättar för branschorganisationerna att göra nödvändiga investeringar inför framtiden för att öka kapaciteten och möta ökade klimatkrav på sjöfarten. Med prioriterade åtgärdspaket kan sjöfartens stora potential att bidra till transportområdets klimatmål utnyttjas. Det gäller inte minst överflyttning från våra vägtransporter.

Sverige har ett drygt femtiotal hamnar. Många av dem har vuxit fram starkt kopplade till lokala företag med ett starkt behov av transporter. Sveriges hamnar behöver erbjuda kostnadseffektiv och snabb omlastning av gods för att öka sin attraktivitet internationellt och gentemot andra transportslag. Här är digitalisering och vidareutveckling av infrastrukturen i Sveriges hamnar mycket viktig.

Konkurrensen internationellt är stenhård i dag, och smidiga hamnanlöp gör att svensk sjöfart kan bibehålla och stärka sina marknadspositioner. Liberalerna vill öka systemtänkandet i det svenska transportsystemet på tvärs över transportslagen. Sjöfarten har en stor betydelse för trafikintensiteten i övriga transportsystemet. Därför är det viktigt att transporten till och från hamnarna är effektiv.

Sjöfartsfrågor

Mycket av godset som anländer till hamnarna lastas om till lastbil och tåg. Det måste därför säkerställas att vägarna i anslutning till hamnarna har tillräcklig bärighet och är trafiksäkra samt att järnvägskapaciteten är tillräcklig. Som exempel kan nämnas att Skandinaviens största hamn, Göteborg, har enkelspår till stambaneanslutningen. Stockholmshamnen Norvik, som planerats i 10 år och tas i bruk 2020, riskerar att belasta mindre, osäkra vägar med en kraftigt ökad tung trafik. Detta är inte acceptabelt. Liberalerna vill utveckla helhetstänket i transportsystemet där kapacitet och övergångar mellan olika trafikslag och utvecklingen inom olika transportslag hänger ihop.

Liberalerna vill lyfta fram vikten av våra inre sjövägar. Endast 3 procent av våra inrikestransporter sker på våra inre vattenvägar. Potentialen är att en enda pråm kan ersätta minst 60 lastbilar på väg. Pråmen kan också underlätta citylogistiken i våra trafiktäta städer så att vi slipper få in stora mängder lastbilar i de centrala delarna.

Vi vill fortsätta upprustningen av infrastrukturen för inre sjöfart och göra en översyn av villkoren för den inre sjöfarten. Det skulle vara en del i handlingsplanen med olika åtgärder för att stärka sjöfarten.

Slutligen, fru talman, vill jag beröra kompetensbristen. För att möjliggöra en fortsatt ökning av den svenska sjöfarten och tillvarata dess möjlighet som arbetsgivare krävs att vi fokuserar på kompetensutveckling och sjöfartens speciella arbetsvillkor. Genom attraktiva utbildningsmöjligheter kopplat till goda arbetsvillkor och att man kan kombinera familjeliv med arbete inom sjöfarten kan dagens kompetensbrist undvikas i framtiden.

Avslutningsvis vill jag peka på att kompetent personal, långsiktiga villkor och förbättrad hamninfrastruktur är viktiga delar för att Sverige även framöver ska kunna hävda sig inom sjöfarten internationellt och ta till vara potentialen i våra inre sjövägar.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 12 juni.)

Väg- och fordonsfrågor

Beslut

Godstransporter till sjöss bör gynnas (TU14)

För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.

Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.

Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.

Utskottets förslag till beslut
Tillkännagivande till regeringen om att den bör fortsatt prioritera arbetet med att främja vattenvägarna samt underlätta för mer pråmtrafik för att öka andelen hållbara transporter. Bifall helt eller delvis till motionsyrkanden om detta. Avslag på övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.