Skattefri kapitalvinst och utdelningpå näringsbetingade andelar
Debatt om förslag 14 maj 2003
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenCatharina Bråkenhielm (S)
- Hoppa till i videospelarenAnne-Marie Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenAnne-Marie Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenAnne-Marie Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenPer Rosengren (V)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenAnne-Marie Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenAnne-Marie Pålsson (M)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenJakob Forssmed (Kd)
- Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
- Hoppa till i videospelarenRoger Karlsson (C)
- Hoppa till i videospelarenMarianne Samuelsson (Mp)
- Hoppa till i videospelarenRoger Karlsson (C)
Protokoll från debatten
Anföranden: 33
Anf. 5 Catharina Bråkenhielm (S)
Fru talman! Det finns stora frågor och det finns
små frågor. Det finns viktiga frågor och det finns
oviktiga frågor. Det finns frågor som tilldrar sig ett
stort politiskt intresse och frågor som passerar i stort
sett helt spårlöst förbi. Det finns frågor som är lätta
och det finns frågor som är tekniskt mycket svåra.
Den fråga som vi ska diskutera här i dag faller
inom kategorin tekniskt fruktansvärt komplicerade
och politiskt tämligen ointressanta. Jag har i varje fall
inte fått ett enda mejl, inte en enda påringning och
över huvud taget inget livstecken från världen utanför
riksdagen om vad man har för synpunkter på frågan.
Jag har inte heller sett några demonstrationer vid
Mynttorget där man har haft idéer om vad man ska
göra med den här typen av skattefrågor.
Den beräknade budgetmässiga kostnaden är också
liten. Den är i stort sett noll, enligt propositionen. Den
förändring som föreslås är egentligen bara en anpass-
ning till den verklighet som vi lever i. Frågan som
sådan är i det här sammanhanget alltså en ganska
ointressant fråga. Men den är naturligtvis inte ointres-
sant för alla de företag som verkar, inte minst globalt.
Innan jag går in på vad vi moderater egentligen
har för synpunkter på reglerna vill jag passa på till-
fället att säga någonting om handläggningen av ären-
det. Detta är ju ingen ny fråga. Den har utretts många
gånger - åtminstone två. Det har kommit två utred-
ningar, 1998 och 2001, två propositioner och två
betänkanden. Det har gjorts enmansutredningar och
det hela har utretts av en expert på området som till
sitt förfogande har haft andra experter.
Frågan är som sagt oerhört komplicerad. Vi fick
propositionen för några månader sedan, och vi fick
jämnt 14 dagar på oss att tränga in i materialet, att
tänka på och tänka igenom de förslag som har lagts
fram, att fundera på vilken syn vi ska ha på frågorna
som sådana och att skriva några motioner. Till vårt
förfogande hade åtminstone vi i den moderata skatte-
gruppen en handläggare. Det ska jämföras med de
oändliga resurser som ställs till regeringens förfogan-
de i frågan. Regeringen har tillgång till de bästa ex-
perterna och år av utredningar. Därtill kommer de
resurser som finns inom Regeringskansliet, på uni-
versitet, myndigheter, verk och alla andra organ som
regeringen tar till sin hjälp för att utreda frågor av det
här slaget.
Det säger sig självt, fru talman, att med denna
oändliga skevhet i resurser så kan det som vi har att
komma med inte bli annat än ganska övergripande
synpunkter på detta tekniskt komplicerade problem.
Därmed går jag över till vad vi moderater tycker.
Generellt tycker vi att regeringen har kommit med en
ganska hyfsad proposition. Regeringen har gjort det
som föregående talare precis påpekade - man har
tagit bort onödiga skevheter. Egentligen kan vi bara
konstatera att det var synd att man inte gjorde det här
tidigare. Redan förra gången det begav sig var den
allmänna synpunkten just att det radikala greppet
vore att ta bort kedjebeskattningen. Då anförde man
från regeringens sida att man saknade budgetmedel
för detta. Man lät frågan bero och kom med någon
form av halvmesyr. Det var därför frågan har kommit
tillbaka.
Den kritik som vi möjligtvis kan rikta gäller att
man, trots att man har tagit detta, åtminstone ur re-
geringens synvinkel, ganska stora steg har man fortfa-
rande inte tagit ett tillräckligt stort steg. Man har
lämnat kvar en hel den andelar, framför allt de så
kallade kapitalandelarna. Skälet till att man lämnar
dem utanför behandlingen är precis som tidigare att
det saknas budgetmedel.
Regeringen har också infört en rad konstigheter
när det gäller behandling av fastigheter, som framför
allt påverkar och är en nackdel för de små fastighets-
ägarna. Därutöver är ett skäl till att man inte utvidgar
synen på vad som är näringsbetingade andelar och
vad som ska få omfattas av regeländringen är att man
menar att de effektivitetsvinster som man skulle kun-
na uppnå är ovissa. Framför allt menar regeringen att
detta också skulle komma att påverka de så kallade
3:12-reglerna, som styr småföretagarverksamheten.
Det är samma regler som har varit ett gissel för
svensk företagsamhet i så många år. Nu visar reger-
ingen på nytt en betydande ovilja inför att ändra dem.
När det gäller synen på kapitalandelar har man
också pekat på att om man skulle göra en förändring
på den punkten som skulle innebära en generösare
behandling så skulle det betyda att privatpersoner
skulle kunna välja att utöva sitt sparande inom ramen
för fåmansbolag och därmed komma i åtnjutande av
skattemässiga fördelar. På nytt visas här den gamla
vanliga synen från Socialdemokraternas sida att ka-
pitalbildning ska ske i staten och inte hos det privata,
för då minskar statens makt och då ökar den enskildes
makt.
Jag ställer mig naturligtvis bakom samtliga mode-
rata reservationer men nöjer mig för tids vinnande
med att yrka bifall till reservation 1 under punkt 1.
Anf. 6 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Jag håller med Anne-Marie Pålsson
om att det finns stora och små frågor. De frågor som
vi diskuterar nu kan te sig små i jämförelse med
många andra frågor, men för dem som det berör är
det ju alltid viktigt.
Det finns en formulering i utskottsbetänkandets
majoritetsskrivning som är intressant. Det är tredje
stycket, som jag nu läser upp: Den avdragsbegräns-
ning som gällt för förluster på näringsbetingade an-
delar i avvaktan på att motsvarande kapitalvinster
skulle bli skattefria mjukas upp med - hör nu moti-
veringen - hänsyn till att beredningen av reformen
har tagit lång tid i anspråk.
Det är en ganska fantastisk motivering att själva
beredningsprocessen är det som är motivet för hur
man hanterar en fråga! Det säger mycket om Social-
demokraternas, Vänsterpartiets och Miljöpartiets syn
på hur vi ska hantera frågorna. Det är som min parti-
ledare sade häromdagen om vår käre finansminister:
Han har ju aldrig gjort någonting självständigt - det
är andra som tvingar fram det här! Detta är ett typex-
empel på vad som borde ha gjorts för länge sedan.
Man väntar alltså med hänvisning till att beredningen
av reformen har tagit lång tid i anspråk.
Det är också typiskt att Miljöpartiet inte har någon
avvikande åsikt i frågan. Miljöpartiet skulle ju vara
ett företagsvänligt småföretagarparti. Men i det här
fallet har Miljöpartiet absolut ingen åsikt om någon
enda fråga.
Vänsterpartiet, som också ska vara småföretags-
vänligt, har en väldigt intressant reservation. I reser-
vation nr 5 säger man att man av symmetriskäl ska
behålla gränsen på 25 procents ägarinnehav. Man vill
inte ens sänka den till 10 %, som regeringen efter det
att beredningen har tagit så lång tid går med på. Men
Vänsterpartiet vill behålla 25 %. Vad ger det för sig-
nal till småföretagare? Jo, att vi fortfarande ska be-
skatta dem inpå bara kroppen. Vi ska inte göra nå-
gonting annat över huvud taget. Vänsterpartiet har ju
utåt sett en helt annan politik i de här frågorna, och
vill vara småföretagsvänligt. Men när det kommer till
kritan - hur man ska utforma skattereglerna - så gör
Vänsterpartiet precis tvärtemot.
Jag tycker att det är en småföretagarfientlig politik
som Miljöpartiet och Vänsterpartiet bedriver. Jag är
däremot glad över att Socialdemokraterna har tagit
intryck av verkligheten och kommer med de här för-
slagen. Det är ganska bra förslag. Sedan kan man
alltid diskutera om de går tillräckligt långt. På den
punkten har Folkpartiet, Moderaterna och Kristdemo-
kraterna några avvikande meningar. Det är inga jätte-
lika förändringar i grunden. Det ska jag gärna medge.
Man kan till exempel alltid diskutera vår reservation
om att sänka den här gränsen ytterligare. Vi föreslår
att man ska utreda om den kan sänkas till 5 %. Det
beror på hur ägarförhållandena ser ut i olika företag.
Jag menar att det är en lämplighetsfråga.
Fru talman! Med detta vill jag säga att detta är ett
ganska okontroversiellt och bra förslag. Men det visar
att partierna ser väldigt olika på villkoren för hur små
företag ska kunna fungera i det här landet.
För att vinna tid avstår jag ifrån att yrka bifall till
någon reservation. Jag inser att de förslag som vi
kommer med inte skulle kunna vinna kammarens
bifall.
Anf. 7 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Även om detta är mitt första anföran-
de över ett betänkande från skatteutskottet vet jag att
det inte är det första betänkandet från skatteutskottet
som är av den här naturen, att lappa och laga. Det
tycks lite grann vara vad skatteutskottet är till för.
Regeringen har inte ett helhetsgrepp över skatte-
politiken. De propositioner man överlämnar till riks-
dagen på skattepolitikens område vittnar om detta. I
slutet av förra året fick skatteutskottet ge amnesti åt
en rad entreprenörer som fått betala mer än 100 % i
skatt. För inte så länge sedan beslutade riksdagen att
införa en begränsningsregel i fastighetskatten, och vi
väntar konstigt nog fortfarande på en proposition om
arvskattens avskaffande för makar. Jag skulle kunna
göra listan längre.
Ofta får alltså skatteutskottet hindra de värsta ha-
verierna i skattepolitiken, ibland till och med retroak-
tivt.
Jag kommer till ytterligare ett sådant beslut av
lappa-och-laga-karaktär. Den här gången rör det sig
om att avskaffa kedjebeskattningen - viss sådan ska
tillläggas. Det har, enkelt uttryckt, blivit klart för
regeringen att man inte längre vill beskatta en vinst
först i dotterbolaget där den uppstår, sedan i moder-
bolaget dit den levereras och sist hos den fysiska
ägaren i moderbolaget. Under nuvarande förhållanden
beskattas vinsten alltså tre gånger - beskattning, be-
skattning och beskattning.
Detta avskaffar man således nu, och det är natur-
ligtvis bra, men bara i de fall moderbolaget äger så
kallade näringsbetingade andelar. Om moderbolagets
röstetal understiger 10 % och moderbolaget inte har
en rörelse i dotterbolaget som uppfyller det här be-
tingandevillkoret är tydligen den här kedjebeskatt-
ningen även fortsättningsvis att föredra.
Kristdemokraterna välkomnar visserligen att re-
geringen sänker gränsen för röstetalet från 25 % till
10 % men finner ändå att principen är lite underlig.
Vi vill alltså befria alla företagsägda andelar från
skatt och som ett första steg utreda detta ytterligare i
enlighet med reservation 1. Utskottsmajoriteten mot-
sätter sig detta då man är rädd för att det skulle kunna
medföra ett skattebortfall.
Det är klart att det finns en del oklarheter i den här
propositionen. Men flera remissinstanser har påpekat
att den så kallade sparbösseeffekten inte skulle bli
särskilt stor. Det finns en rad fördelar med vårt för-
slag som utskottsmajoriteten slår ifrån sig genom att
konstatera att det är ovisst vad en skattefrihet för
kapitalplaceringsandelar skulle medföra i form av
effektivitetsvinster. Någon djupare analys av detta
görs inte. Det är flera saker som är lämnade därhän
vad gäller analys.
I stället för att ytterligare utreda vad detta skulle
kunna medföra föredrar man att bibehålla den här
beskattningen på vissa av dessa andelar. Det finns
nästan ett ointresse för det i propositionen som berör
överlikviditet. Det är självklart att företag ibland har
mer kapital än verksamheten kräver och lika själv-
klart att Sverige nu går miste om mycket av den fi-
nansiella injektion som detta kapital skulle kunna
innebära.
Jag tycker att det finns goda förslag och goda in-
sikter i den här propositionen. Majoriteten säger sig
vara mot principen om beskattning i fler led än två,
den principiellt felaktiga kedjebeskattningen som
man kallar det. Men tyvärr leder inte det fram till de
rimliga slutsatser som vi andra drar. Skatteutskottets
strävsamma ledamöter kommer nog att få stå här även
i framtiden och lappa och laga, tror jag.
Jag yrkar bifall till reservation nr 1.
Anf. 8 Jakob Forssmed (Kd)
Fru talman! Det verkar som om frågan är helt ny
för vissa talare här som säger att man haft två veckor
på sig att sätta sig in i problemen. Det är inte med
sanningen överensstämmande. Jag tror att den här
utredningen kom 1998, eller kanske till och med
1997. I det betänkandet förslogs i stort sett samma
regelsystem som nu föreslås. Man har haft ganska
lång tid på sig att sätta sig in i det. Dessutom har det
varit en lagrådsremiss innan. Det där med att man har
haft två veckor på sig att agera i ärendet är väl en
sanning med viss modifikation.
Det här betänkandet är faktiskt lite påverkat av
Vänsterpartiet. Det handlar inte om småföretag i
första hand utan om stora företag. När lagrådsremis-
sen precis skulle skickas i väg hade man nämligen
inte tänkt att ta hänsyn till detta och ändra stopplag-
stiftningen och skjuta fram det här till den 1 decem-
ber 2002. Förslaget som låg innebar att de underskott
som hade uppstått i ren näringsverksamhet bara
skulle få dras av mot kapital. Vi reagerade mot detta,
precis som vissa företrädare för ett stort svenskt vit-
varuföretag hade reagerat eftersom de faktiskt hade
gjort en misslyckad investering som var helt närings-
betingad i ett land i Sydamerika. De skulle alltså inte
få dra av detta i näringsverksamhet. Vi tyckte att det
var lite problematiskt, varvid regeringen ändrade i
lagrådsremissen och skickade in det förslag som
Svenskt Näringsliv och Vänsterpartiet stod bakom. Vi
hade alltså större framgång när det gällde att ändra i
det förslaget än vad Svenskt Näringslivs toppar hade
haft.
Sedan skulle vi vara småföretagsovänliga bara för
att vi vill behålla en huvudägardefinition på 25 %.
Det är väl ganska naturligt att om vi har olika defini-
tioner av huvudägare i förmögenhetsbeskattning och
olika typer av kapitalbeskattning blir det en väldigt
knepig situation, i synnerhet som det finns en ventil i
detta som säger att det kan vara långt under 10 %.
Om det är ett rent dotterbolag som bedriver närings-
verksamhet och man är beroende av det företaget
finns det möjlighet att gå ned till 2-3 %. Huruvida
den ligger på 10 %, som här föreslås, eller 25 % är
ganska ointressant för direkt näringsverksamhet. Det
handlar snarare om att dra gränsen mellan vad som är
ren kapitalplacering och vad som är näringsbetingade
aktier.
Det är intressant att höra Jakob Forssmed som nu
lanserar en ny politik från Kristdemokraterna. För
några år sedan handlade det om att ta bort beskatt-
ningen på näringsbetingade andelar. Det var det som
var den stora grejen. Nu går man de borgerliga till
mötes i den frågan och gör detta. Då måste ni hitta
något annat som ni kan tjafsa om. Ni är inte trovärdi-
ga längre. Ni måste ju inse att trovärdigheten försvin-
ner totalt. När man genomför sådana saker som ni har
tjatat om i flera år måste ni expandera lite grann yt-
terligare.
Sedan ska vi inte glömma att en av anledningarna
till att detta kommer är att denna lagstiftning har gått
med förlust. Företagare har haft all möjlighet i värl-
den att komma undan beskattningen genom att sälja
till utlandet. Vi har ett statligt företag som gjorde
detta. Telia sålde Eniro, katalogföretaget, till ett dot-
terbolag i Holland. Därmed kom det att omfattas av
de holländska reglerna, och där var vidareförsäljning-
en skattefri.
Det var då som finansministern sade att vi tar igen
detta i nästa skede. Han var väl då lite desinformerad.
Så kunde man inte göra eftersom dotterbolaget om-
fattades av holländsk lagstiftning och därför var
skattebefriat. De företag som så har velat har alltså
kunnat göra detta. När det har uppstått förluster har
man däremot plockat hem dem till Sverige och kvittat
dem.
Denna lagstiftning har alltså varit en minusaffär
för landet. Om man hade behållit gränsen vid 25 %
hade den förändring som nu genomförts inneburit ett
plus för staten om 200 miljoner i stället för som nu ett
minus om 200 miljoner. Jag är lite osäker på om det
gällde ett minus om 200 miljoner eller om 400 miljo-
ner, men i det ena fallet är det i alla fall fråga om en
plusaffär och i det andra en minusaffär.
Frågan är naturligtvis huruvida även rena kapital-
placeringar ska omfattas av detta, och det tycker vi är
fel. Det skulle skapa en ojämnhet i lagstiftningen som
inte är särskilt bra.
Det finns vissa kommentarer att göra till detta.
Gunnar Andrén pratade om processen. Att man går
med på att skjuta fram de här förändringarna beror på
att företag inte under en jättelång tid kan leva i en
situation där förlusterna inte är avdragsgilla men där
intäkterna är skattepliktiga. En sådan stopplagstift-
ning kan man ha under några månader, men om den
sträcker sig över ett år är det klart att man måste gå de
berörda företagen till mötes. Det är inte avsett att vi
ska en sådan typ av obalans i lagstiftningen.
Också Gunnar Andrén vet att anledningen till att
processen tog lång tid helt enkelt varit att CFC-
lagstiftningen är så komplicerad och att det pågår
mycket arbete runtom i Europa för att komma till
rätta med detta. Det har inte minst bevisats genom ett
TV-program - jag tror att det hette Dokument inifrån.
Det visade sig där att flera ledamöter i skatteutskottet
inte vet vad internprissättning är. Vet man inte det
kan man självfallet avge en sådan reservation som
Moderaterna står för.
Det är ganska typiskt att man inte inser att det på-
går en företagsverksamhet som beskattas i de länder
där företagen vill bli beskattade. Vi i Vänsterpartiet
anser att beskattning ska ske i de länder där vinsterna
uppkommer, och då är det väldigt viktigt att man
inför någon form av CFC-lagstiftning.
Internprissättningsproblematiken har också upp-
märksammats såväl inom OECD som inom EU, och
det pågår där ett arbete med denna. Det tar lite tid att
göra detta arbete internationellt och att få till stånd en
gemensam lagstiftning runtom i Europa. Jag tycker
dock att det var väldigt bra att man bröt ut detta och
lade fram betänkandet i frågan.
Det är vidare lite patetiskt när kristdemokraterna
säger att man har gett amnesti för pomperipassaef-
fekterna. Det har inte getts någon sådan amnesti. Man
har i efterhand insett att en lagstiftning var felaktig
och ändrat den så att samma regler ska gälla för alla.
Det handlar här inte om amnesti.
Jag yrkar avslutningsvis bifall till reservation nr 5.
Jag har i min argumentation gentemot Gunnar And-
rén, som tyckt att man eventuellt ska sänka gränsen
för röstetalet, klargjort att vi inte kan ha olika huvud-
ägarbegrepp i olika delar av skattelagstiftningen. Det
vore väldigt knepigt. För dem som vill ha enhetliga
regler i skattelagstiftningen, som de borgerliga ville,
är den här typen av förändringar inte särskilt positiva.
Anf. 9 Per Rosengren (V)
Fru talman! Frågan är inte ny, sade Per Rosen-
gren. Nej, det är klart, och det var det som jag sade.
Det tillsattes en utredning 1992 av den dåvarande
skatteministern Bo Lundgren. Den är självfallet inte
ny för Per Rosengren, som suttit många år i riksda-
gen, men den är ny för mig, som har suttit i riksdagen
bara ett halvår.
Jag tycker faktiskt att det finns anledning att ta
upp en bredare diskussion, även om det kanske inte är
rätt tidpunkt, om vilka resurser vi har att granska
viktiga propositioner. Även om det inte är en propo-
sition och ett betänkande som handlar om politiskt
brännbara frågor, gäller det ändå en viktig fråga. Om
vi i oppositionen ska kunna göra en god, rimlig och
ingående analys av de förslag som det tagit år och
åter år för regeringen att utreda, tycker jag att det vore
bra om vi fick mera tid och mera resurser till vårt
förfogande för att kunna göra den analys som jag
anser nödvändig.
Anf. 10 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Jag har diskuterat den här frågan un-
der föregående mandatperiod med Carl Erik Hedlund,
som då representerade Moderaterna i skatteutskottet.
Jag har naturligtvis inte några synpunkter på hur
Moderaterna sköter samarbetet och kontakterna med
före detta ledamöter, men om Anne-Marie Pålsson
hade tagit kontakt med Carl Erik Hedlund skulle
denne nog ganska snabbt ha kunnat sätta in Anne-
Marie Pålsson i dessa frågor. Dessutom bör ni ha ett
kansli med lite större kontinuitet än vad kanske riks-
dagsledamöterna har.
Mitt råd i all ödmjukhet till Anne-Marie Pålsson
är, som sagt, att i dessa sammanhang ta kontakt med
Carl Erik Hedlund. Han kan frågorna.
Anf. 11 Per Rosengren (V)
Fru talman! Jag har lite större ödmjukhet inför
krav på kunskap, och jag har fått höra att de frågor
som vi diskuterar är så komplicerade att det kanske är
de fem vassaste skatterättsexperterna i Sverige som
förstår dem rätt. Jag räknar mig inte till den skaran,
och jag tror inte heller att Per Rosengren ingår i den
skaran, fru talman. Vi måste därför känna respekt för
den typ av materia som vi nu behandlar.
Jag vill också ta tillfället i akt att påpeka några
små felsägningar av Per Rosengren som det kanske
kan vara viktigt att påtala. Det sades här, fru talman,
att det här gäller en reform som inte kostar någonting,
men skälet till att reformen inte genomfördes förra
gången det begav sig var att man räknade med en
kostnad om 1 ½ miljard. Trots att utredaren kom fram
till samma slutsats då som nu såg betänkandet an-
norlunda ut, vilket Per Rosengren säkert kommer ihåg
trots att han sade fel från talarstolen, fru talman.
Man lade inte fram samma förslag förra gången
därför att man ansåg att den statsfinansierade kostna-
den var för stor. Det är också precis detta som är
skälet till att man i dag inte vill gå hela vägen ut, trots
att utredaren anser att det vore rimligt att de här skat-
tereglerna även omfattade kapitalandelar. Men skälet
är precis detsamma nu som då: den statsfinansiella
kostnaden.
Anf. 12 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Det är för oss fullkomligt naturligt att
näringsbetingade andelar ska anses som icke kapital-
andelar. Det har aldrig föresvävat oss att kapitalpla-
ceringsandelar skulle omfattas av den här nya lag-
stiftningen. Vad jag säger är att den förändring som
nu sker hade varit i stort sett kostnadsneutral med lite
plus, om man hade haft kvar det gamla huvudägarbe-
greppet. Det framkom även i den utredning som ligg-
er till grund för propositionen.
När det sedan gäller komplexiteten i detta fall vill
jag säga att det mest komplicerade de facto är CFC-
lagstiftningen. Den har man ännu inte kommit fram
till. Det handlar om mycket av internationella över-
enskommelser för att man ska kunna lösa problemati-
ken. Det är det som har gjort att ärendet har legat så
pass länge och att vi inte har kommit fram ännu. Jag
hoppas dock att det ska lösa sig under den här man-
datperioden, så att skatt kommer att betalas i de län-
der där vinsterna genereras.
Anf. 13 Per Rosengren (V)
Fru talman! Det är alltid intressant att diskutera
med Per Rosengren. Det är också väldigt frustrerande
att inte veta om Per Rosengren är majoritetstalesman-
nen eller en av majoritetstalesmännen. Han vill ju
framställa sig som majoritetstalesmannen.
Jag instämmer naturligtvis i att processen med
CFC-lagstiftningen tar tid. Likväl kan vi notera att,
som du säger, utredningen på den här punkten kom
1998, för fem år sedan. Fem år är en väldigt lång tid,
och företag kan inte leva med en sådan här osäkerhet
så länge. Vi tycker att det nya förslaget i huvudsak är
bra men att det borde ha kommit långt tidigare.
Sedan kommer vi till frågan om sänkning av den
schablonmässiga gränsen från 25 % till 10 % av rös-
tetalet. Det finns en fundamental skillnad, som Per
Rosengren inte har observerat, och det är att Folkpar-
tiet vill ha bort förmögenhetsskatten. Vi vill ha bort
förmögenhetsskatten, och ni vill behålla förmögen-
hetsskatten. Det är det som är den centrala frågan.
Det är ju beskedet från er till alla småföretagare, och
även till storföretagare: Ni vill behålla förmögenhets-
skatten, och vi vill avskaffa den. Sedan är det lite
olika vad gäller kapitalbeskattning och sådant, men
det är den ideologiska skillnaden.
Sedan tycker herr Rosengren att det är bra att ni
och inte Svenskt Näringsliv har kunnat göra föränd-
ringar i en lagrådsremiss. Ja, men det beror ju på att
Svenskt Näringsliv, som jag inte har något att göra
med, såvitt jag förstår inte sitter i Regeringskansliet,
men det gör ju ni. Det är väl inte så konstigt att ni kan
göra det. Svenskt Näringsliv har ju ingen represen-
tant, såvitt jag förstår, i Finansdepartementet, och det
tycker jag inte att de ska ha heller. Jag ser inget kons-
tigt i detta.
Anf. 14 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Ibland undrar man om inte Svenskt
Näringsliv har någon placerad på departementet, men
det är en annan sak!
Gunnar Andrén säger att ni vill ta bort förmögen-
hetsskatten. Men småföretag betalar ingen förmögen-
hetsskatt på det kapital som ligger i småföretag. Det
vet ju Gunnar Andrén. Det han pratar om är kapital-
vinstbeskattning, och det har inte alls med förmögen-
hetsskatten att göra.
Så till frågan huruvida jag är majoritetstalesman
eller ej. Det är väl alldeles klart att jag icke är tales-
man för majoriteten i detta fall. Det är ju den som inte
har någon reservation i betänkandet. Det torde framgå
att jag faktiskt har en reservation i ett avseende -
dock en reservation som naturligtvis inte kommer att
leda till någon förändring i beslutet i förhållande till
propositionen, eftersom vi är ganska ensamma om att
tycka att vi ska ha gemensamma begrepp inom skat-
telagstiftningen. Samma begrepp, majoritetsägare,
ska i den ena delen av skattesystemet inte betyda en
sak och i en annan del av skattesystemet en annan
sak. Jag tycker det är ett orimligt resonemang. I kon-
sekvensens namn skulle de som nu vill gå ned till
10 %, också när det gäller förmögenhetsbeskattning-
en, gå in och sänka sig till ett huvudägarbegrepp som
uppgår till 10 %, annars förstår jag inte konsekven-
serna i majoritetens och även i minoritetens resone-
mang i det här sammanhanget.
Anf. 15 Per Rosengren (V)
Fru talman! Det är uppenbart vem som är företrä-
dare för Svenskt Näringsliv i Finansdepartementet.
Det är uppenbarligen så att Svenskt Näringsliv förli-
tar sig på Vänsterpartiet. Det är ju ni som har företrätt
dem. Det var ju det herr Rosengren sade i sitt första
inlägg. De har inga egna företrädare - det är uppen-
barligen herr Rosengren. I det här fallet är det väl
alldeles utmärkt. Men varför förneka att det är herr
Rosengren som är företrädare för Svenskt Näringsliv
i det här fallet i Finansdepartementet? Det har vi ju
herr Rosengrens eget ord på.
Jag håller med om det som herr Rosengren säger
om förmögenhetsbeskattningen: Det är skillnad på
enskilda personer och företag. Men så säger herr
Rosengren i sitt eget första anförande att det är gans-
ka ointressant - det var exakt det ordet som herr Ro-
sengren använde - om gränsen ska vara 25 % eller
10 %. Det viktiga är att fastställa vad som är kapital-
placering och inte. Det håller jag med om. Men då
förstår jag inte varför ni håller fast vid 25 % och inte
går med på 10 %. Detta har ju att göra med synen på
företagandets villkor. Om det är ointressant är det ju
den andra frågan som ni ska diskutera: Vad är kapi-
talplacering?
Anf. 16 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Det är precis det jag säger: Har man
en 25-procentsdefinition av huvudägarbegreppet
sopar man undan det som är kapitalplaceringar. Då
blir det rent näringsbetingat. Om det dessutom sedan
finns andra indikatorer som visar att detta är rent
näringsbetingat, till exempel om man har behov av
produkterna och har ett intresse i det enskilda företa-
get, så vet vi att det finns rättsfall som har visat att
man har godkänt ned till 2-3 % som näringsbetingat.
Då räcker väl det. Jag förstår inte varför man ska gå
in och mixtra med att ha olika regelsystem och olika
procentsatser för att definiera begreppet huvudägare.
Man behöver lösa de verkliga problemen, och vi
tycker att de ska lösas här, men vi kanske har olika
uppfattning.
Jag tycker att det är näringsbetingade aktier som
ska skattebefrias i detta fall. Kapitalplaceringsaktier
ska beskattas, precis som alla andra får skatta för
kapitalplaceringar. De ska inte undantas från beskatt-
ning.
Sedan till frågan huruvida jag är företrädare för
Svenskt Näringsliv i Finansdepartementet: Jag tror
nog att Svenskt Näringsliv skulle ha haft en lite annan
uppfattning och kanske skulle ha valt någon annan
företrädare i det läget - om de själva hade fått välja.
Anf. 17 Per Rosengren (V)
Fru talman! Per Rosengren sade i sitt inlägg att vi
inte är trovärdiga från Kristdemokraternas sida för att
vi vill eftersträva att man tar bort trippel- eller kedje-
beskattningen också på portföljandelarna. Det är väl i
så fall ett problem vi får leva med helt enkelt, om Per
Rosengren har den uppfattningen. Vi tycker, som jag
också sade i mitt inlägg, att propositionen huvudsak-
ligen är bra. Vi tycker att man kunde ha tagit ett yt-
terligare steg och åtminstone utreda det här om man
inte skulle kunna ta bort den här beskattningen också
på de andra andelarna. Detta för att vi tror att detta
skulle bli en finansiell injektion i svensk ekonomi i en
situation då ekonomin blir mer internationaliserad.
I betänkandet och propositionen skriver man ock-
så att kedjebeskattningen är principiellt tveksam och
felaktig, och det är väl någonting som också borde
gälla dessa portföljandelar, kan man tycka.
Anf. 18 Jakob Forssmed (Kd)
Fru talman! De näringsbetingade aktierna och
rena kapitalplaceringsaktier beskattas ju på olika sätt.
Det jag vände mig emot är detta: Från början har
kristdemokraterna förfäktat att det är näringsbetinga-
de aktier det ska handla om. Så får vi nu en proposi-
tion som går dem till mötes. Då verkar de undra: Hur
ska vi nu göra för att ha en annan uppfattning? Då
plötsligt expanderar man och börjar plocka in även
kapitalplaceringsandelarna. Det är inte trovärdigt.
Man ändrar alltså politiken bara för att det kommer
en proposition som innehåller det som man själv har
efterfrågat en gång i tiden.
Den typen av politik är inte trovärdig. Sedan får
Jakob Forssmed stå här och säga vad han vill. Jag
hade tänkt använda ett kraftuttryck däremellan, men
det gjorde jag inte. Han får säga vad han vill i detta
läge, men det blir inte trovärdigt - absolut inte!
Anf. 19 Per Rosengren (V)
Fru talman! Det hedrar ju Per Rosengren att han
avstår från kraftuttryck i det här sammanhanget.
Det man kan komma till insikt om är att det här
faktiskt kan betyda någonting för svensk ekonomi
och bli en finansiell injektion. Som man också skriver
i betänkandet vet man inte riktigt vilka de här effek-
terna skulle bli. Man säger att det är ovisst hur det här
skulle påverka svensk ekonomi. Man vet inte riktigt
hur mycket skatteunderlag som är portföljandelar och
som hur mycket skatteunderlag som de näringsbe-
tingade andelarna bidrar med och så vidare.
Det här är väl någonting som man i alla fall borde
utreda och titta på om det här är någonting som fak-
tiskt kan förbättra den svenska ekonomin och göra att
kapital stannar i Sverige och så vidare.
Sedan kan man tycka att det inte är trovärdigt att
vilja utreda detta, men jag tycker att det i högsta grad
är trovärdigt. Det är väl ganska seriöst om det kan
innebära en finansiell injektion, vilket man också
säger i propositionen och betänkandet att det troligen
kommer att göra. Inflödet av kapital kommer troligen
att öka med det, men man kan inte bedöma effekter-
na.
Anf. 20 Jakob Forssmed (Kd)
Fru talman! När det gäller privatpersoner har vi
kvar dubbelbeskattningen. Jag vet att det finns partier
som argumenterar för att man ska ta bort dubbelbe-
skattningen för privatpersoner, även om inte det hel-
ler är särskilt trovärdigt med tanke på det arbete som
pågår i Europa och inom EU och återinförandet av
dubbelbeskattning i Tyskland och Holland och så
vidare. Men att nu gå före och föreslå att man ska
göra det för företagen på något sätt: Det blir inte bra
om man förespråkar vissa typer av skatter.
Tron att detta skulle bli en kapitalinjektion för
svenskt näringsliv eller det svenska samhället - det
där är ju bara nys. Det borde Jakob Forssmed också
inse. Det finns ingenting som talar för att det över
huvud taget skulle ha någon påverkan på ekonomin.
Däremot tror jag att detta att skattebefria närings-
betingade aktier är väldigt viktigt, inte minst för att
man ska slippa konstruera kringgåenderörelser som
man har gjort förut när man har sålt företag. De
kringgåenderörelserna kan ju aldrig existera när det
gäller kapitalplaceringsandelar på samma sätt.
Att Kristdemokraterna tar upp detta just nu och
ändrar sin politik när propositionen kommer tycker
jag, som jag sagt förut, inte är särskilt trovärdigt.
Anf. 21 Per Rosengren (V)
Fru talman! Jag hörde att Folkpartiets representant
i debatten inte tyckte att jag skulle prata så länge, i
åtta minuter. Jag ska därför försöka ta det hela lite
fortare.
Som framgått av föregående talare i debatten
handlar det betänkande som vi nu diskuterar om att
avskaffa skatten på kapitalvinster på näringsbetingade
innehav av andelar i andra företag. Det är lite krång-
ligt, inte bara med tanke på formuleringen utan också
beträffande det tekniska.
Majoriteten i utskottet föreslår - och i det avseen-
det är Per Rosengren inte majoritetsföreträdare - att
reglerna för vilka andelar som ska vara näringsbe-
tingade görs mer gynnsamma för företagen. Det
schablonmässiga kravet på hur stort ägandet ska vara
för att betraktas som näringsbetingat föreslås sänkas
från 25 % till 10 %. Därmed kommer också den
skattefrihet som redan i dag finns för utdelningar på
näringsbetingade andelar att utökas till att gälla fler
företag.
Fru talman! Att modernisera och förbättra skatte-
systemet är ett kontinuerligt arbete. Det sitter nästan
alltid några utredningar och tittar över vårt skattesy-
stem. Vi har ett fortlöpande behov av att i takt med
utvecklingen förändra lagar och regler.
Det finns flera skäl till de nu föreslagna föränd-
ringarna, vilket vi också hört tidigare i debatten. Ett
sådant skäl handlar om det principiellt felaktiga sättet
att kedjebeskatta i företagsledet. Det kan dessutom
ske i flera led. I en koncern som har barnbarn, där det
alltså finns dotterdotterbolag, kan en vinst beskattas
fyra gånger. Utskottets majoritet vill nu undanröja
detta, bland annat för att en önskvärd, nödvändig och
sund omstrukturering i företagssektorn inte ska riske-
ra att förhindras av kedjebeskattningen.
Ett annat skäl till de nya reglerna är att minska
möjligheterna till internationell skatteplanering ge-
nom att förslaget undanröjer en obalans i dagens
skatteregler. I dag kan en försäljning av näringsbe-
tingade andelar som ger vinst ske genom ett utländskt
dotterbolag, och därmed undgår man beskattning i
Sverige. Om försäljningen däremot skulle medföra en
förlust kvittar man den här hemma. Detta medför en
oacceptabel ordning där vinster "privatiseras" medan
förluster "socialiseras" och får bäras av oss alla.
Genom förändringarna blir det förmånligare att
äga ett dotterbolag från Sverige. De nya reglerna
innebär att svenska företag inte behöver ta omvägen
via exempelvis Nederländerna för att skatteplanera
sin vinst. Det gynnar inte minst de mindre företag
som har små eller kanske inga möjligheter att göra
den typen av transaktioner.
Tillsammans med bra dubbelbeskattningsavtal
och en relativt låg skatt på bolagsvinster stärker de
nya reglerna också, åtminstone på marginalen, våra
möjligheter att klara oss i den internationella konkur-
rensen. Dessutom kan det ske utan att någon egentlig
statsfinansiell kostnad uppstår.
Fru talman! Moderaterna, Kristdemokraterna och
Folkpartiet är inte nöjda med de förslag som innebär
att vinster på näringsbetingade andelar görs skattefria.
Eftersom skattefriheten inte gäller företagens kapital-
placeringar, utan bara av näringen betingade innehav,
räcker det inte riktigt. Det räckte tidigare, men det
räcker inte nu.
Om det finns en möjlighet att sänka skatter måste
Moderater, Kristdemokrater och Folkpartister ta den
möjligheten, eller i alla fall få det att se ut som om de
tar den. Så tycks den politiska logiken se ut. Omvänt
kan man då säga att vi är lite mer motsträviga. Det
finns väl en viss logik i det också.
Nu har man alltså i reservation 1 enats om en
minsta gemensam nämnare, nämligen att kräva att
regeringen utreder hur det skulle gå till att göra dessa
vinster på företagsägda aktier och andelar skattefria,
oavsett om de är näringsbetingade eller inte.
Vi ser inget behov av en sådan utredning eftersom
de fakta som redan i dag finns visar att det både ur ett
statsfinansiellt och ett samhällsekonomiskt perspektiv
vore ekonomiskt oansvarigt - för att uttrycka det
något kraftigt. För statens del skulle det, om vi an-
vänder oss av den senaste statistiken, handla om att
vinster och utdelningar på sammanlagt 60 miljarder
kronor helt skattebefriades.
Detta är ju helt orimligt till och med ur ett borger-
ligt perspektiv, för även om de har stora skattesänk-
ningar i sina program och budgetalternativ så har i
vart fall inte jag sett att de reserverat något utrymme
för den här typen av skattebefrielse. Kanske kommer
det längre fram, men jag antar att det trots allt beror
på att de i andra sammanhang delar utskottets be-
dömning att en sådan skattebefrielse har små och
ovissa effektivitetsvinster. Det kostar alltså betydligt
mer än det smakar.
I reservationen bortser de tre borgerliga partierna
- Centerpartiet kanske ansluter sig i efterhand, vad
vet jag - dessutom helt från risken av en så kallad
sparbösseeffekt. Genom att göra kapitalplaceringar i
aktier skattefria för företag skapar man en asymmetri
i skattesystemet som gynnar juridiska personer. Det
kan alltså bli lönsamt för den som sparar i aktier att
sätta sitt sparande i ett bolag för att på det sättet slip-
pa en löpande beskattning av de vinster man gör och
de utdelningar man får. På det viset vinner man en
ränteeffekt.
För att Gunnar Andrén ska bli lite gladare stannar
jag där och yrkar bifall till skatteutskottets förslag i
betänkande nr 14 och avslag på samtliga reservatio-
ner.
Anf. 22 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Jag ska också försöka fatta mig kort.
Det är bra att man från regeringens sida har lagt
fram detta förslag. Det finns många delar i det som är
klart intressanta, genomtänkta och kloka.
Skälet till att vi trots allt har synpunkter är att vi
menar att man kanske skulle kunna vara steget före,
inte steget efter. Vi ser nämligen hela tiden att det
råder en ovillig anpassning till verkligheten. Den har
trängt sig på så till den milda grad att de regler man
hade tidigare enkelt kunde kringgås genom disposi-
tion inom ramen för företaget. Alltså gör man denna
förändring för att anpassa sig till verkligheten.
Utredningen konstaterar att man skulle göra detta
även i fråga om kapitalandelar. I propositionen säger
också regeringen att det vore rimligt, men man pekar
på just den statsfinansiella aspekten på det hela. Den
har man dock inte gått igenom så förskräckligt noga.
Man pekar naturligtvis också på, vilket jag har
påpekat tidigare, att det skulle innebära att man fick
se över 3:12-reglerna. Likaså pekar man på sparbös-
seeffekterna. Just 3:12-reglerna och sparbösseeffek-
terna är argument som inte är särskilt giltiga i sam-
manhanget.
Slutligen vill jag säga något om skattesänkning.
Ja, vi moderater vill sänka skatten. Det är precis det
vi vill. Vi vill alltid sänka skatten - så mycket vi kan
och så fort vi kan. Samtidigt är även vi en smula
ansvarskännande, vilket innebär att vi inte kan sänka
skatten precis hur som helst. Vi vill inte gå i bräschen
för en skattesänkning som skulle leda till allvarliga
konsekvenser för den enskilde medborgaren.
Vi vill sänka skatten eftersom vi vill begränsa
statens makt och öka den enskildes makt. Därför vill
vi sänka skatten.
Anf. 23 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Det hedrar Anne-Marie Pålsson att
hon inte vill sänka alla skatter, åtminstone inte på en
gång.
Regeringen skriver i sin proposition - och utskot-
tet tycker i det fallet som regeringen - att det skulle
handla om ganska ansenliga belopp om skattefriheten
också skulle gälla företagsägda kapitalplaceringsan-
delar. Enligt den senaste statistiken handlar det om 60
miljarder som då skulle beskattas.
Men det räcker inte att bara göra en statisk be-
skattning. Det gäller också att ta hänsyn till andra
effekter. En sådan är sparbösseeffekten. En annan är
att vi riskerar ett förändrat beteende när det gäller hur
näringslivet använder sitt kapital. I stället för att satsa
pengarna i kärnverksamheter, att bygga lastbilar eller
sälja kläder eller vad det nu är man gör, väljer man att
satsa på en skattebefriad och spekulativ kapitalför-
valtning.
Jag undrar varför Anne-Marie Pålsson och Mode-
raterna tycker att det är bra att göra det lönsamt för
företagen att ägna sig åt sådan verksamhet i stället för
åt kärnverksamheter.
Anf. 24 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Just sparbösseeffekten är ganska in-
tressant. Det man vänder sig mot är nämligen den
omständigheten att en enskild person, det kan vara
Fredrik eller jag, kan spara i aktier genom att starta
ett eget bolag. Då sparar vi i aktier i detta bolag. Man
kan se det som att vi har vårt eget investmentbolag.
Inom ramen för detta bolag säljer och köper vi se-
dan aktier allteftersom vi tycker att företaget utveck-
las väl eller mindre väl. Vi kan också sälja aktier för
att vi tycker att företagsledningen beter sig oetiskt,
och vi vill vi markera detta genom att sälja aktier i
företag där ledningen tar ut ohemula ersättningar.
Detta skulle man kunna göra om lagförslaget hade
tillämpats även på kapitalandelar. Men det innebär
inte att det blir skattefritt. Den dagen jag lyfter pengar
från mitt fåmansbolag slår ju skattekraften till precis
som tidigare.
I själva verket skulle man kunna tycka att detta
vore ett utomordentligt sätt att sprida ägarmakten till
den enskilde, att göra det bättre för den enskilde,
lättare och mer skattefördelaktigt än vad fallet är i dag
att äga aktier. Därmed skulle man kanske kunna bli
en lite mer effektiv ägare än de stora institutionella
ägare som vi ser i dag och som har blivit så kritisera-
de från så många håll därför att man inte vill driva på
företagen i den riktning som är lämplig. Vi tror
många gånger att den enskilde är bättre på den saken.
Anf. 25 Anne-Marie Pålsson (M)
Fru talman! Sparbösseeffekten leder i praktiken
till att man skjuter upp sin beskattning. Om man
skjuter upp sin beskattning väldigt länge blir det ju i
princip skattefritt. Vid ett ögonblick, då man säljer
och realiserar sin vinst, får man betala skatt. Men
jämfört med hur systemet fungerar i dag innebär det
ändå en avsevärd skattelättnad om man skulle äga
företag på det sätt som Anne-Marie Pålsson talar om.
Jag förstår om Anne-Marie Pålsson och Moderaterna
tycker att det är bra, men där skiljer vi oss som sagt
åt.
Anf. 26 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Jag tycker att det är intressant att få
diskutera även med herr Olovsson. Han framstår som
en mycket god representant för den socialdemokratis-
ka skattepolitiken. Jag tycker mig se att det är väl
försörjt för återväxten på den här punkten.
I takt med utvecklingen, var en mening som herr
Olovsson använde. Man kan säga ungefär som Anne-
Marie Pålsson att Socialdemokraterna har en väldig
förmåga att alltid ligga efter. Jag tycker att man
ibland måste gå tillbaka till sådana saker som Folk-
partiet och Socialdemokraterna har gjort gemensamt,
som 1990 års stora skattereform. Den var väldigt bra,
för den var väldigt framåtsyftande. Om man alltid
hamnar på efterkälken blir det den här typen av lag-
stiftning som behövs med ändring av skattefri kapi-
talvinst och utdelning som vi nu diskuterar. I själva
verket är det omtanken om statens intäkter som hela
tiden styr. Eniro-affären, som inte herr Olovsson
använde men som herr Rosengren använde som ex-
empel, innebär att man flyttar en vinst mellan olika
statliga konton.
Får jag lov att säga en annan sak för att förtydliga
vad som är viktigt med skattepolitiken. Vi vill inte
sänka skatterna för skattesänkningens egen skull utan
för att få en bättre fungerande ekonomi. Vi vill inte
sänka alla skatter. Det är en felaktig beskrivning helt
enkelt. Det finns många skatter som är bra. Men jag
tycker att 1990 års skattereform var ett väldigt bra
exempel. Ibland måste man gå in och göra saker för
att det ska bli en bättre fungerande ekonomisk politik.
Vi ansluter oss till det här betänkandet i allt väsent-
ligt. Det är bra, men det är för sent.
Anf. 27 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Min kommentar om att man alltid vill
sänka skatter var riktad till Anne-Marie Pålsson i
föregående replikskifte. Vi har ju en trevlig historia
tillsammans, Socialdemokraterna och Folkpartiet, på
skatteområdet. Jag tycker att det är bra om vi kan ha
en öppenhjärtig diskussion om hur vi ska forma det
framtida skattesystemet. Det är bra om det finns en
bred enighet i riksdagen om det också.
När det gäller kapitalplaceringsandelar för företa-
gen skulle anledningen vara att man får en bättre
fungerande ekonomi, säger Gunnar Andrén. Men jag
sade också i föregående replikskifte att det riskerar att
ändra beteendet när det gäller hur man hanterar sin
kapitalanvändning. Varför ska det bli mer lönsamt för
företagen att ägna sig åt spekulativ kapitalförvalt-
ning? Den vill ni ju skattebefria. Men man får fortfa-
rande betala skatt i kärnverksamheten.
Anf. 28 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Det är en intressant fråga. Det är en
välskriven, välformulerad och i förväg presenterad
fråga som ställs till mig här nu. Jag vill i första hand,
herr Olovsson, att det ska vara lönsamt att arbeta.
Den form av skatteplanering som vi har sett i det
holländska fallet är ingenting som Folkpartiet tycker
är bra. Vi tycker att det är dåligt. Därför är den här
reformen bra och att man skapar möjlighet att flytta
hem den här typen av bra beskattning till Sverige. Vi
tycker att det här är bra. Jag förstår egentligen inte
frågan. Den är väldigt provocerande. Den tillvitar oss
att vi skulle ha ett dolt syfte med det här. Då har ju ni
haft ett dolt syfte med att ha de här reglerna tidigare.
Det här är en bra reform egentligen. Det har vi sagt
hela tiden. Men man kan diskutera om man har gått
tillräckligt långt.
Det är viktigt att vi får en bättre och mer rationellt
utformad skattepolitik överlag som gör att spekula-
tion och skatteplanering inte lönar sig. Däremot ska
det löna sig att arbeta hederligt och bra. Det står jag
för. Det är det som Folkpartiet står för i all sin politik
där detta över huvud taget är möjligt. Vi är emot
svartarbete. Vi är emot skalbolagsplaceringar som
sker bara för att man ska komma undan lagstiftning-
en. Jag tycker att frågan är mycket insinuant. I den
ligger att vi skulle ägna oss åt att gynna spekulativ
verksamhet i den olagliga meningen. Jag vänder mig
emot den. Jag hoppas att vi ska slippa den typen av
diskussion. Jag tycker att det var ett väl formulerat
anförande som herr Olovsson hade från början.
Anf. 29 Gunnar Andrén (Fp)
Fru talman! Jag tycker också att frågan var oer-
hört väl formulerad. Det kanske Gunnar Andréns
reaktion vittnar om. Jag menar ingenting annat än att
spekulativ verksamhet mycket väl kan vara laglig.
Det är inget som hindrar att man spekulerar med sitt
kapital, åtminstone inte om man håller sig inom la-
gens råmärken. Det är ändå intressant att man hävdar
att man vill gå ett steg längre för att öka effektiviteten
i ekonomin. Man kan just ställa frågan om det inte
också leder till andra effekter, nämligen att det blir
mer gynnsamt att ägna sig åt att spekulera med sitt
kapital än att använda det i kärnverksamheten.
Anf. 30 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Fredrik Olovsson hävdar att om det
finns en chans att sänka skatten så gör Kristdemo-
kraterna det, eller i alla fall kräver detta. Det är ju
icke med sanningen överensstämmande. Det vet
Fredrik Olovsson. Om man läser vårt budgetförslag
märker man att vi till och med höjer vissa skatter och
sänker andra. Men det stämmer att vi vill sänka skat-
tetrycket. Det är korrekt.
Fredrik Olovsson hävdar vidare att vårt förslag i
reservation 1 är ekonomiskt oansvarigt. Det skulle
alltså vara ekonomiskt oansvarigt att utreda den här
frågan. Sanningen är ju den att majoriteten, inklusive
Fredrik Olovsson tror jag, inte riktigt vet vad de här
förslagen kommer att innebära. Om man läser på s. 9
i betänkandet kan man läsa ord som oklart, ovisshet,
inte specificerat, inte tillmätts, indikation och omöj-
ligt att uttala sig om, detta på en sida. Dessa ord, om
något, indikerar väl att detta borde vara någonting
som man skulle utreda innan man avslår det? Det
tycker i alla fall jag. Det är en slutsats jag drar av
detta.
Fredrik Olovsson däremot har väldigt tydliga siff-
ror på vad detta skulle innebära statsfinansiellt. Jag
tycker mot bakgrund av detta att det är lite märkligt
hur man med sådan säkerhet kan slå fast att det inte
skulle innebära den injektion i ekonomin som vi häv-
dar.
Anf. 31 Jakob Forssmed (Kd)
Fru talman! Det stämmer inte att det inte finns
några siffror. Om man läser i propositionen ser man
att det väldigt tydligt redogörs för en massa siffror.
Man använder sig av den senaste statistiken och kon-
staterar att det i fråga om kapitalvinster för företagen
handlar om 48 miljarder kronor från 2001. I fråga om
utdelningar handlar det om 12 miljarder kronor. Till-
sammans blir det 60 miljarder kronor. Det väljer man
att inte beskatta om man gör det Kristdemokraterna
vill göra och de två andra borgerliga partierna som
står bakom reservationen. Det har en tydlig statsfi-
nansiell effekt.
Man kan inte uttala sig om hur den ser ut för varje
år eftersom vinsterna och utdelningarna förändras.
Men vi hoppas att det ska gå bra för Sverige. Det
innebär också att det blir vinster att beskatta, för oss i
alla fall. För er är det ju betydligt mer oklart. Ni vill
ju ta bort den här typen av beskattning.
Anf. 32 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Ja, den siffra som Fredrik Olovsson
refererar till stämmer. Däremot står det här att det inte
finns specificerat hur stor del av denna summa som
belöper sig på just kapitalplaceringsandelar. Inte
heller vet man riktigt vad inflödet av kapital skulle
bli. När vi vet att väldigt mycket kapital befinner sig
utomlands som skulle kunna vara i Sverige, enligt
Riksskatteverket mellan 400 och 500 miljarder kro-
nor, är det väl ändå någonting som indikerar, om man
får använda det ordet, att en del av detta skulle kunna
placeras i Sverige och faktiskt innebära en injektion
och ge ökad effektivitet i den svenska ekonomin. Jag
tycker att det är märkligt att man inte ens vill utreda
detta och titta på hur det skulle kunna förbättra läget
för investeringar och liknande i den svenska ekono-
min.
Anf. 33 Jakob Forssmed (Kd)
Fru talman! Här har vi lite olika uppfattningar; det
är uppenbart.
När det gäller hur stor del av de summor jag tidi-
gare redovisade som i själva verket handlar om kapi-
talplaceringar vet man faktiskt en del i alla fall. Man
har ingen exakt siffra, men att det är en stor andel,
antagligen mer än hälften, kan man göra väldigt tro-
ligt.
Om man ska utreda saker ska man också vilja
genomföra dem. Vi vill inte genomföra att ta bort
denna beskattning av kapitalvinster eftersom det ger
negativa effekter, exempelvis - och det är samma
resonemang som jag fört i övriga replikomgångar -
att det kan påverka hur företagen agerar och göra att
man snarare ägnar sig åt kapitalplaceringar och spe-
kulation på det området än att satsa pengarna i kärn-
verksamheten.
Anf. 34 Fredrik Olovsson (S)
Fru talman! Ledamöter och åhörare! Jag tycker att
det här betänkandet och den här propositionen i hu-
vudsak är bra. Man undanröjer kedjebeskattningen
och möjligheterna, till största delen i alla fall, att
skatteplanera mellan moder- och dotterbolag i Sveri-
ge och utomlands. Det tycker jag är bra.
Det jag inte tycker är bra i propositionen och be-
tänkandet är att man inför vad som kallas en kvitt-
ningsfålla för fastigheter. Som ny i riksdagen och i
skatteutskottet tycker jag att en av skatteutskottets
viktigaste uppgifter är att förenkla regelverket. Det
behövs verkligen. En tumregel kan sägas vara att små
företag i Sverige lägger ned ungefär 30 000 kr per
anställd och år på att administrera olika regler, där-
ibland skatteregler. Då tycker jag att det är viktigt att
lyfta fram att utskottsmajoriteten och regeringen i det
här sammanhanget har misslyckats med att förenkla
regelverket. Tvärtom har man lyckats krångla till en
befintlig regel som är lätt att förstå och lätt att tilläm-
pa.
Enligt gällande regler får en kapitalförlust på en
fastighet i ett aktiebolag kvittas mot eventuella drifts-
överskott i verksamheten. Motsvarande gäller att en
kapitalvinst får kvittas mot driftsunderskott. Med
detta förslag kommer det i framtiden bara att vara
möjligt att kvitta en kapitalförlust på en fastighet mot
en kapitalvinst på en fastighet. Det är detta som kallas
för en kvittningsfålla för fastigheter.
Detta innebär att man särbehandlar fastighetsför-
valtning. Det innebär att det särskilt drabbar småfö-
retag. Det innebär också att det drabbar företag som
är verksamma på landsorten och i småstäder. Där är
det vanligt med kapitalförluster på fastigheter, men
det är mindre vanligt med kapitalvinster på fastighe-
ter. Därmed finns det inte heller någonting att kvitta
förlusten mot.
Detta tycker jag är oöverlagt. När Centerpartiet
lägger fram förslag gör vi alltid en regional och en
social analys och också en jämställdhetsanalys. Det är
klockrent att här inte har gjorts någon sådan analys.
Sedan är det också viktigt att regeringen och ma-
joriteten lägger fram ett undantag. Denna begränsning
i avdragsrätten ska inte gälla om fastigheten i bety-
dande omfattning under de tre år som föregått avytt-
ringen har använts för produktions- eller kontorsän-
damål eller liknande hos avyttrande företag eller ett
företag i intressegemenskap - det var ett ungefärligt
citat.
Man kan då fråga sig om ett hyreshus kommer att
räknas som produktionsändamål. Jag tror inte det.
Hyreshus och hyresrätter är viktiga för Socialdemo-
kraterna, så hade det gjort det hade det nog framhål-
lits här. Det är just denna typ av undantag, sådana
som fordras om huvudregeln inte går att tillämpa
generellt, som gör den svenska skattelagstiftningen så
komplicerad.
På just den här punkten, kvittningsfållan för fas-
tigheter, kan jag inte ge det här förslaget godkänt.
Därför vill jag yrka bifall till reservation 7.
Anf. 35 Roger Karlsson (C)
Fru talman! Detta betänkande rör, precis som
Anne-Marie Pålsson inledde med att säga, en tekniskt
komplicerad proposition och ett förslag som kanske
inte väcker så jättemycket känslor ute bland allmän-
heten. Det är dock onekligen ganska viktigt för dem
som berörs, såsom det ju ofta är med skattefrågor.
Vi i Miljöpartiet stöder den här propositionen och
dess förslag utifrån det samarbete vi har med reger-
ingen. Vi har därför inte någon egen motion eller
några reservationer. Så fungerar det ju ofta i ett sam-
arbete.
Gunnar Andrén tyckte att vi svek småföretagarna.
Jag förstod inte riktigt den debatten. För det första
kanske Gunnar Andrén behöver en kurs i hur man
samarbetar innan en proposition läggs fram. Det är
nämligen där man kanske kan påverka allra mest. För
det andra jobbar Miljöpartiet väldigt mycket för små-
företagandet utifrån vår möjlighet att påverka genom
vår regeringssamverkan. Tidigare har vi gjort det i
opposition i riksdagen. Jag kan ganska tydligt se att vi
i nuvarande läge påverkar betydligt mycket mer än
när vi skrev egna reservationer till betänkanden som
ganska snart var bortglömda eftersom de inte påver-
kade småföretagarnas möjligheter att arbeta.
Det är oftast de förslag som regeringen lägger
fram och som blir majoritetsförslag som ger de största
effekterna, och i det här fallet stöder vi regeringen.
Anf. 36 Marianne Samuelsson (Mp)
Fru talman! Jag ska inte stressa Gunnar Andrén
med att vara långrandig. Jag vill bara yrka bifall till
reservation 9 under punkt 7.
Anf. 37 Roger Karlsson (C)
Fru talman! Vi har nu framför oss ett betänkande
som behandlar propositionen Administrativa avgifter
på skatte- och tullområdet. Det behandlar även en
motion av Moderaterna, Folkpartiet liberalerna,
Kristdemokraterna och Centerpartiet samt tre motio-
ner från allmänna motionstiden. Utskottet föreslår att
alla motioner avstyrks.
I propositionen som i väsentliga delar bygger på
1999 års skattekommittés betänkande föreslår man
ändringar av bestämmelserna om skattetillägg i taxe-
ringslagen och skattebetalningslagen. Även ändringar
i fordonsskattelagen föreslås.
Skattetillägg är den avgift som man får betala om
man bedöms ha lämnat felaktiga uppgifter avsiktligt
eller oavsiktligt eller vid skönstaxering. Huvudsyftet
med skattetilläggssystemet kommer även i fortsätt-
ningen att vara att garantera att vi medborgare fullgör
vår uppgiftsskyldighet på ett riktigt sätt.
Förslagen innebär också möjlighet att göra nyan-
serade bedömningar av skattetillägg, och det förbätt-
ras då i varje enskilt fall. Grunderna för befrielse
kommer att bli tydligare och utökas med nya grunder
för när man kan bli befriad från skattetillägg. Man
föreslår här också rätt att erhålla anstånd med betal-
ning av skattetillägg tills länsrätten har prövat frågan.
Strävan är att förfarandereglerna på skatte-, av-
gifts- och tullområdet ska vara så likformiga som
möjligt. Man föreslår också ändrade avgifter för för
sent inkommen deklaration.
Dessa föreslagna ändringar kommer att vara en
fördel för alla, och inte minst för de små företagen.
Men även i fortsättningen kommer skattetillägg
att få betalas om man har lämnat oriktiga uppgifter
oberoende av om det har skett med uppsåt eller om
man har gjort det med oaktsamhet. Den skattskyldige
kan få slippa skattetillägg och förseningsavgift helt
eller delvis om det som man har gjort framstår som
ursäktligt.
Även förslagen om ändringar i bestämmelserna
om tulltillägg innebär positiva förändringar för de
små företagen. De redan nu gällande reglerna om
befrielse görs tydligare, och de kompletteras dessut-
om med nya grunder. Tullverket får i och med detta
större möjlighet att göra nyanserade bedömningar i
varje enskilt fall.
Utskottet delar regeringens uppfattning om att ett
skattetilläggssystem behövs för att garantera att de
skattskyldiga fullgör sin uppgiftsskyldighet på ett
korrekt sätt. Men reglerna bör reformeras för att göra
systemet mer rimligt, mer rättvist och mer legitimt.
Det förslag som föreligger är också helt förenligt
med artikel 6 i Europakonventionen, och ändringarna
föreslås från den 1 juli 2003.
Fru talman! I och med denna inledning överläm-
nar jag ärendet till kammaren för en debatt.
Dokument
Beslut
Gynnsammare beskattning vid försäljning av dotterbolag (SkU14)
Riksdagen beslutade om skattefri kapitalvinst och utdelning på näringsbetingade andelar, dvs. andelar i dotter- och intressebolag. Kapitalvinster ska vid försäljning av näringsbetingade andelar inte beskattas. Kapitalförluster på sådana andelar kan då inte heller dras av. Det schablonmässiga kravet på hur stort ägandet ska vara för att anses som näringsbetingat sänks. Därmed utvidgas även den skattefrihet som redan finns för utdelningar på näringsbetingade andelar. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2003.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen, med vissa mindre justeringar. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag