Skattereduktion för reparation, underhåll samt om- och tillbyggnad av vissa bostäder

Debatt om förslag 13 maj 2009
Hoppa över anförandelistan

Anförandelista

  1. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  2. Hoppa till i videospelarenMarie Engström (V)
  3. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  4. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  5. Hoppa till i videospelarenMarie Engström (V)
  6. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  7. Hoppa till i videospelarenMarie Engström (V)
  8. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  9. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  10. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  11. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  12. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  13. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  14. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  15. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  16. Hoppa till i videospelarenJessica Polfjärd (M)
  17. Hoppa till i videospelarenKarin Nilsson (C)
  18. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  19. Hoppa till i videospelarenKarin Nilsson (C)
  20. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  21. Hoppa till i videospelarenKarin Nilsson (C)
  22. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  23. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  24. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  25. Hoppa till i videospelarenHelena Leander (Mp)
  26. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  27. Hoppa till i videospelarenMarie Engström (V)
  28. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  29. Hoppa till i videospelarenMarie Engström (V)
  30. Hoppa till i videospelarenGunnar Andrén (Fp)
  31. Hoppa till i videospelarenLars Gustafsson (Kd)
  32. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  33. Hoppa till i videospelarenLars Gustafsson (Kd)
  34. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  35. Hoppa till i videospelarenLars Gustafsson (Kd)
  36. Hoppa till i videospelarenJörgen Johansson (C)
  37. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  38. Hoppa till i videospelarenJörgen Johansson (C)
  39. Hoppa till i videospelarenFredrik Olovsson (S)
  40. Hoppa till i videospelarenJörgen Johansson (C)
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 40

Anf. 24 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till oppositionens gemensamma reservation. Det finns det goda skäl att göra. Sällan har det väl varit så viktigt att investera i jobben och göra något åt klimatkrisen. Sällan har behovet av investeringar i trygghet och framtidstro varit större. För oss socialdemokrater är jobben den allra viktigaste frågan. Därför ser vi väldigt allvarligt på utvecklingen i Sverige. Arbetslösheten rakar i höjden. Sverige halkar efter. Utvecklingen här är sämre än i våra konkurrentländer eftersom vår regering gör mindre än andra regeringar för att vända utvecklingen. Det går sämre för Sverige för att vår regering har förstört trygghetssystemen och prioriterat orättvisa skattesänkningar före jobben och välfärden. Intrycket är faktiskt att man har gett upp om jobben. De som gick till val på fler jobb säger nu som huvudbudskap att man inte kan göra så mycket. De som har tagit bort förmögenhetsskatten och öst pengar över de finaste villaområdena i våra rikaste förorter och som nu sänker skatten för höginkomsttagare på lånade pengar säger att det är oansvarigt att investera i jobben. Finansministern erkänner att det blir fler jobb med socialdemokratisk politik, även om han tycker att det blir för dyrt - som om arbetslöshet och utslagning skulle vara gratis. Har vi råd att arbeta, frågade Ernst Wigforss på 1930-talet. Frågan är lika aktuell i dag, och högerns svar är detsamma. Vi socialdemokrater har gång efter gång krävt att politiken ska läggas om. A-kassan måste repareras. Utan trygghetssystem värda namnet blir det ingen riktig fart på efterfrågan någonstans i ekonomin eftersom rädslan för arbetslöshet är så stor och driver jobbkrisen ytterligare nedåt. Kommunerna måste få ökade resurser nu när jobbkrisen utvecklas till en välfärdskris och regeringens politik tvingar fram besparingar i skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Vi måste också ta chansen att göra de långsiktiga och viktiga investeringarna för att komma till rätta med klimatkrisen och samtidigt passa på att skapa nya jobb. Därför föreslår en samlad opposition ett rejält rödgrönt ROT-avdrag med klimatbonus. Den jobbkris som vi nu ser i byggsektorn har förstärkts av den borgerliga bostadspolitiken. Redan under högkonjunkturen drev den politiken fram en kraftig nedgång av bostadsbyggandet i vårt land. Mellan 2006 och 2008 halverades bostadsbyggandet. Påbörjandet av nya bostadsrätter minskade med över 70 procent på två år, och prognoserna från Boverket pekar på en ytterligare nedgång. Det är ett gigantiskt misslyckande signerat Mats Odell och den borgerliga regeringen. Därför behövs ett mycket omfattande ROT-avdrag. Det krävs för att möta jobbkrisen och stimulera efterfrågan i byggbranschen. Avdraget ska vara kvar så länge det behövs för att bekämpa jobbkrisen i byggsektorn. Byggandet är väldigt viktigt. Dels genererar varje sysselsatt i byggbranschen en lång rad kringjobb, dels riskerar en omfattande utslagning av skickliga yrkesarbetare i lågkonjunktur att man står utan kompetent personal när det vänder uppåt. Då riskerar vi att snabbare hamna i överhettning med stigande inflation och att snabbare gå in i en ny och djupare nedgång. Därför är det väldigt viktigt för hela ekonomin att man sköter denna sektor på ett bra sätt. Det gör vi med vårt förslag. Vi vill att ROT-avdraget, förutom att gälla småhus, utvidgas till att omfatta också bostadsrättsföreningar och hyresfastigheter. Vi vill se fler attraktiva och klimatanpassade bostadsområden eftersom vi vet att det finns stora behov av underhåll och investeringar i energieffektiviseringar, inte minst i det så kallade miljonprogrammet. Vår satsning ger fler jobb och bättre boendemiljöer i de områden som kanske mest av allt behöver den förbättringen, och den bidrar till att klimatbelastningen minskar. De borgerliga ledamöterna i skatteutskottet röstar nej till detta. Men de kan inte ha missat de stora renoveringsbehov som finns i flerfamiljshusen. Eftersom många av husen byggdes under en ganska kort tidsperiod sammanfaller nu också de stora renoveringsbehoven tidsmässigt. Genom att totalrenovera kan vi förbättra utvecklingen i många områden som dessutom är ganska slitna. Det är bra bostadspolitik. Vi i oppositionen vill styra investeringarna mot mer av energieffektivitet, och vi föreslår att man ska kunna få ett stöd på upp till 50 000 kronor per lägenhet vid en totalrenovering som ger minst 30 procent i minskad energianvändning. Ägare av radhus, villor och bostadsrätter som genomför energieffektiviseringar ska utöver det vanliga ROT-avdraget även kunna få en klimatbonus. Det är bra klimatpolitik. Med vårt förslag skulle 40 000-50 000 lägenheter, både bostadsrätter och hyresrätter, kunna totalrenoveras varje år. Tillsammans med de besked som vi ger till landets radhusägare, villaägare och bostadsrättsinnehavare om en skattereduktion på 50 procent av arbetskostnaden med ett tak på 100 000 kronor innebär vårt förslag om ett utökat ROT-avdrag både rättvisare villkor mellan olika upplåtelseformer och ett rejält tillskott av jobb till en plågad bransch. Det är bra jobbpolitik. Det är dags att någon tar ansvar för jobben när arbetslösheten skenar, att vi gör någonting själva och inte bara kräver av andra någon annanstans långt borta att de ska ta ansvar för klimatkrisen och att vi vågar investera i framtidstro så att Sverige inte fortsätter att halka efter i Europa. Vårt förslag om ett utvidgat och förstärkt rödgrönt ROT-avdrag med klimatbonus är ett av många exempel som vi har lagt fram och som leder just i den riktningen. (Applåder) I detta anförande instämde Michael Hagberg (s).

Anf. 25 Marie Engström (V)

Fru talman! Som tidigare sagts vill vi ha ett ROT-avdrag för att möta jobbkrisen och stimulera efterfrågan i Sverige. Vi tycker att det ska behållas så länge det behövs för att vi ska kunna bekämpa jobbkrisen, främst i byggbranschen. Till exempel i mars var 10,6 procent av byggnadsarbetarna öppet arbetslösa enligt Byggnads. Bygginvesteringarna har sjunkit dramatiskt under de senaste åren. Redan under den högkonjunktur som vi hade före nuvarande lågkonjunktur minskade byggandet dramatiskt. Under 2008 halverades bostadsbyggandet jämfört med 2006. Boverket tror att det kommer att minska ytterligare under 2009. Då kanske vi får se ett bostadsbyggande som nätt och jämnt når upp till en tredjedel av det byggande som vi hade 2006. Resursutnyttjandet är alltså historiskt lågt i denna bransch, och det finns därför väldigt goda förutsättningar att göra precis det som vi nu föreslår, alltså en konjunkturstabiliserande politik samtidigt som vi vill vidta åtgärder för energieffektivisering. Finanspolitiska rådet har precis som Konjunkturinstitutet sagt att det behövs en mer expansiv ekonomisk politik. Detta är en del i vad vi menar är en expansiv ekonomisk politik, nämligen att också satsa på jobben och på en bransch som faktiskt befinner sig i kris. Vilka krav har vi då ställt på ett ROT-avdrag från den rödgröna sidan? Det ska ha betydelse i en lågkonjunktur. Därför ska det också finnas en tidsgräns. Det ska inte bara omfatta villor, som i regeringens förslag, utan det ska också omfatta flerbostadshus. Avdraget ska också ha en klimat- och miljöstyrande profil. Dessa tre hörnstenar har varit väldigt viktiga för oss, och nu presenterar vi ett förslag där dessa tre krav också finns med. Vårt förslag innebär att 40 000-50 000 lägenheter per år skulle kunna renoveras. Vi räknar med att detta tillhopa skulle kunna ge kanske 15 000 nya jobb. Enligt Sabos beräkningar skulle renovering av lika många lägenheter ge upp till 35 000 jobb. Men vi vill vara lite försiktiga i vår framtoning. Det kanske är vårt kännemärke i detta fall. Men jobb kommer det att ge till en bransch som i dag har stora problem. Vi lägger också på en klimatbonus som gäller bostadsrättsföreningar och småhus. Den utgår med 10 procent av arbetskostnaden upp till ett tak på 100 000 kronor. Tillhopa kostar vårt förslag 6 miljarder kronor. Som jag sade förut behöver vi en expansiv politik, och vi tycker att detta är en viktig del. Dessutom, vilket man kan se i vår reservation, säger vi nej till den så kallade fakturamodellen som regeringen nu vill införa. Den innebär att köparen av tjänsten ska betala endast halva arbetskostnaden till den som utför arbetet som sedan i sin tur ska vända sig till Skatteverket i efterhand för att få ut resterande del av ersättningen för det arbete som har utförts. Det har kommit en lång rad invändningar mot denna ordning. Den enskilda företagaren får på detta sätt faktiskt ta ansvar för att alla förutsättningar för att ett ROT-avdrag ska kunna göras finns. Företagaren får alltså göra en egen bedömning. I och med det får företagaren också stå för risken om alla förutsättningar inte finns. Då faller det tillbaka på företagaren. Det handlar också om att företagaren får en ökad administrativ börda. Ni vet att alla småföretagare i dag säger: Minska regelbördan, snälla politiker! Företagaren får också likviditetsproblem. Man får ligga ute med pengar. Vi vet att många företag redan tidigare har problem med likviditeten på grund av att kreditmarknaden inte har fungerat som den borde under det senaste året. Vi säger också nej till avdraget för hushållsnära tjänster, vilket också står i vår reservation. Vi tycker att avdrag för fastigheter som ligger utomlands inte borde medges. Även om EU-regler säger någonting annat bör frågan kanske ändå prövas. Vi tycker också att det är viktigt att man ställer krav på att den som utför arbetet har F-skattsedel. Fru talman! Jag yrkar bifall till den gemensamma reservationen.

Anf. 26 Helena Leander (Mp)

Fru talman! När vi rödgröna pressar regeringen för att den inte gör tillräckligt för att dämpa konjunkturnedgången brukar man gärna lyfta fram ROT-avdraget som en bra stimulansåtgärd. Problemet är att ROT-avdraget som stimulansåtgärd betraktad är helt felkonstruerat. Byggbranschen är en konjunkturkänslig bransch där det kan pendla rätt vilt mellan arbetskraftsbrist och djup arbetslöshet. Åtgärder som kan dämpa svängningarna i byggbranschen kan därför ha en positiv effekt både på samhällsekonomin i stort och så klart för de byggjobbare som berörs. Ett tillfälligt ROT-avdrag i lågkonjunkturer är därför en bra sådan åtgärd som i viss mån kan förskjuta olika byggarbeten från tider av arbetskraftsbrist till tider av arbetslöshet. Trots allt är renoveringsåtgärder någonting som kanske inte vidtas varje dag, utan med de rätta ekonomiska stimulanserna kan man förskjuta dem lite hit eller dit och på så sätt minska konjunktursvängningarna. Men det bygger förstås på att ROT-avdraget är just tillfälligt. Med ett permanent ROT-avdrag finns det egentligen ingen anledning att förskjuta byggåtgärderna över tiden. Då får man inte någon dämpande effekt på konjunktursvängningarna. Om regeringen skulle vilja ha någon trovärdighet i sin stimulanspolitik borde därför ROT-avdraget göras tillfälligt. Om regeringen vill ha någon trovärdighet i sin klimatpolitik vore det också lämpligt att ha lite klimatstyrning när det gäller ROT-avdraget i stället för att bara lite fromt hoppas att några kanske använder ROT-avdraget till att göra klimatsmarta saker. Det finns nämligen en väldigt stor potential för energieffektiviseringar i bostadssektorn som bara väntar på att realiseras i samband med renoveringar. Tar vi inte chansen nu utan bygger in oss i energislösiga lösningar och bygger om och bygger till och renoverar på ett oklokt sätt sitter vi där och får dras med osmarta lösningar som kommer att hålla i många långa år framöver. Därför är det så viktigt att vi faktiskt gör rätt från början och ser till att ROT-avdraget utformas så att det främjar energibesparingar. Det gör inte regeringens förslag. Det vill vi i oppositionen ändra på. Särskilt många av miljonprogramshusen är i stort behov av upprustning, både för att skapa en bättre miljö för de boende och för att hushålla bättre med energin. Med regeringens förslag kan dock vi som bor i hyresrätt känna oss blåsta. Det är bara de som äger sin bostad som får ta del av ROT-avdraget. Det är ytterligare ett exempel på regeringens fördelningspolitik, på vilka man väljer att gynna och på vilka man väljer att inte gynna. Det innebär att hus med det största renoveringsbehovet många gånger blir utan avdraget medan man för andra, kanske mer lyxbetonade, renoveringar mycket väl kan få fullt stöd om de bara sker i rätt hus. Om regeringen skulle vilja ha någon form av fördelningspolitik borde man alltså se till att ROT-avdraget omfattar såväl hyreshus som bostadsrätter och villor. Om regeringens fagra ord om vikten av ett gott företagsklimat betyder någonting borde man också se till att skrota fakturamodellen. Vi har fått brev och uppvaktningar från olika näringslivsföreträdare som vittnar om vilka problem det kommer att innebära för dem att vara de som får ligga ute med pengarna och att vara de som får ta smällen om det visar sig att köparen inte har rätt till avdrag, kanske därför att man redan använt hela sitt avdrag eller därför att man missförstått de något snåriga reglerna och från början över huvud taget inte hade rätt till avdrag. Om regeringen skulle vilja ha ett bra ROT-avdrag, inte bara ett ROT-avdrag för sakens skull, finns det alltså en del som man skulle behöva förändra. Vi har en del idéer om det i vår reservation som jag nu yrkar bifall till.

Anf. 27 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Vi har haft den här diskussionen flera gånger, så argumentationen börjar kännas igen. Jag är ändå lite förvånad. Jag trodde att oppositionen skulle tycka att det här är ett bra förslag eftersom det ganska mycket påminner om den ROT som förra regeringen införde. Vi föreslår alltså ett ROT-avdrag - ett avdrag för reparation, underhåll och tillbyggnad för småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter som ägaren eller innehavaren låter utföra. Vi tillämpar samma modell som när det gäller det tidigare diskuterade införandet av avdrag för hushållsnära tjänster. Där har vi redan beslutat att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad från den 1 juli i år. Vi har här hört om Socialdemokraternas, Vänsterns och Miljöpartiets förslag till en lite mer utvidgad ROT än regeringen föreslagit. Jag skulle vilja fråga er i oppositionen hur det kommer sig att ni alltid har mer pengar. Jag undrar vilken skattkarta ni har - jag avser då inte den skattkarta i traditionell bemärkelse där man letar efter skatten vid regnbågens slut utan den skattkarta där ni hela tiden hittar mer intäkter än regeringen - och vilka skatter ni ska höja. Vilka skatter föreslår ni ska finansiera utvidgningen av ROT-avdraget? Jag ser fram emot att få den frågan besvarad. Man får inte heller glömma att det avdrag som kommer att göras är en preliminär skattereduktion och att justering kommer att ske i slutändan. Förslaget innebär i övrigt att samma villkor och förutsättningar som gäller för skattereduktion för hushållsarbete också kommer att gälla för ROT-arbeten. Samma belopp gäller, och det är ingen utvidgning av beloppet, utan 100 000 kronor för arbete genererar ett avdrag på 50 000 kronor per år och person. Förslaget om att införa en skattereduktion för ROT-arbeten föreslås träda i kraft den 1 juli i år men kommer att gälla från och med den 8 december 2008. Allt som utförts sedan kommer alltså att kunna räknas med i samband med reduktionen. Regeringen föreslår att nuvarande regler om skattereduktion för hushållsarbete och förmån av hushållsarbete utvidgas så att skattereduktion kan lämnas för arbete och förmån av arbete som avser reparation och underhåll samt andra ROT-arbeten. Det handlar om en permanent utvidgning. Vi föreslår inte det här främst som en konjunkturåtgärd utan som ett sätt att komma åt det svartarbete som sker i sektorn samt för att kunna utvidga tiden på arbetsmarknaden för dem som i annat fall skulle ägna sig till exempel åt byggnation av altaner eller garage. Det handlar om att kunna fortsätta att göra det vi själva är bra på. Jag tror att flera av er har hört det vittnas om hur svensken rycktes med i Martin Timell-anda och började fixa och dona hemma. Sedan fick yrkeskunniga och verksamma på området rycka ut för att hjälpa till och skademinimera där skadorna var stora. Detsamma gäller naturligtvis för dem som jobbar i den bransch som tillhandahåller hushållsnära tjänster. Vi har diskuterat fakturamodellen, som jag lite senare återkommer till. Vi tror att det är en bra modell. Vi har sett effekter av avdraget för hushållsnära tjänster. Det har genererat mindre av svartarbete i berörd sektor. Det har också lett till att fler människor har fått en trygg anställning och bra villkor och får vara med i de trygghetssystem som vi andra tar för självklara. Ingen i oppositionen nämnde över huvud taget svartarbetet i sitt anförande här. Det finns flera skäl till att det har funnits mycket svartarbete i de här båda sektorerna. Från byggbranschens sida har man vidtagit åtgärder för att försöka stävja svartarbetet. Man har till exempel infört en legitimationskontroll och fortsätter med utvecklingen här för att komma åt missförhållanden och för att skapa ett gott rykte i den egna branschen. Utskottet anser att det är angeläget att skattereduktionen för hushållsarbete utvidgas till att gälla också för ROT-arbeten just av här nämnda skäl. Många i byggbranschen har en anställning och jobbar svart vid sidan av. Det är kanske skillnad om man jämför med sektorn för hushållsnära tjänster där många jobbat svart på heltid. Flera synpunkter har inkommit på förslaget om fakturamodellen. Remissinstanserna är inte eniga. En del tycker att förslaget är bra, medan andra tycker att det fortfarande finns frågetecken - frågor som jag tänkt att vi här och nu ska besvara. Marie Engström har lyft fram några. Vi ser att det för att en marknad ska uppstå behövs köpare. Därför är det viktigt att systemet är enkelt för den som ska köpa en tjänst. Det handlar om ganska stora belopp vid renoveringar och ombyggnationer, varför det är bra att man kan få skattelättnaden direkt vid köpet. Därmed stimuleras efterfrågan. Det är mycket pengar att ligga ute med för exempelvis en barnfamilj eller en äldre person som i så fall får vänta i upp till två år på att få tillbaka pengar. Vi tror också - man fick inte säga tror, så jag säger att vi vet att det här kommer att bli bra. Det finns många frågetecken kring att ligga ute med pengar, vem som ska stå för en eventuell förlust om det inte är riktiga och korrekta uppgifter. Vi hör i samtal med Skatteverket att de vill påskynda utbetalningarna. De har sagt att man kan få sin utbetalning från Skatteverket efter runt tio dagar. Det är egentligen en kortare tid än vid en vanlig faktureringsprocess där tiden ofta uppgår till 30 dagar. Många tycker också att Skatteverket faktiskt är en garant för att man ska få in pengar, och det finns ibland köpare som är svåra att ha att göra med. Det finns heller ingenting som säger att man måste slutfakturera, det vill säga att man måste fakturera hela beloppet när arbetet är slutfört, utan man kan fakturera efter hand, det vill säga mindre belopp under resans gång. Vi tror också att det finns en enkelhet i att det är utföraren som står för fakturan till Skatteverket. När det gäller den svarta sektorn finns det dels en riktad infrastruktur, dels en enkelhet i att företagaren är den som riktar kraven till Skatteverket. Vi vill påminna om att det här inte är hugget i sten, utan det finns en möjlighet - det har regeringen också skrivit i sin proposition - att göra en utvärdering för att se vilka fördelar och eventuella nackdelar det här systemet skulle kunna innebära. Jag tycker att det är bra att vi har en öppenhet för förslaget och för att kunna utvärdera detsamma. Jag är inte säker på att människor inte vill göra rätt saker. Jag är inte säker på att det alltid är så att regering och riksdag måste styra vart människor ska gå. Vi vet ingenting - och det skulle jag gärna vilja skicka med till den utvärdering som kommer att göras - om huruvida det faktiskt har gått till klimatstimulerande åtgärder, till energibesparing. Det kanske är så att människor själva har en vilja att göra det här, även om inte riksdagen pekar med hela handen.

Anf. 28 Marie Engström (V)

Fru talman! Det sista som Jessica Polfjärd tog upp, att riksdagen inte ska peka med hela handen, tycker jag låter lite märkligt, för den skattereduktion som vi har infört för till exempel byte av uppvärmningssystem till mer miljövänliga system har blivit mer eller mindre succé och faktiskt inneburit att människor har investerat i alternativa uppvärmningssystem. Det tycker jag är väldigt bra. En sådan sak som att höja koldioxidskatten för att människor i mindre utsträckning ska använda olja för uppvärmning har också haft bra miljöeffekter. Jag tror på den typen av politik. Jag tror också på de åtgärder för energieffektivisering som vi från oppositionen nu föreslår. Vi tror att de kommer att få betydelse. Det är viktigt att understryka att vi har ett stort ansvar i klimatfrågan. Jessica Polfjärd frågar varför vi alltid har mer pengar. Ja, vi kanske inte alltid biträder era jättestora skattesänkarförslag som i första hand riktar sig till höginkomsttagare, blir väl mitt svar på frågan. Men vad vi vill genomföra är en aktiv konjunkturstimulerande åtgärd. Det är det som vårt förslag till ROT-avdrag innebär. Eftersom det här är någonting som ska motverka svartarbete skulle jag vilja höra vad ni har för åtgärder att sätta in för en bransch som i dag har hög arbetslöshet och är hårt drabbad av lågkonjunkturen.

Anf. 29 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Det förvånar mig när jag lyssnar på Vänsterpartiet att ni är så måna om just byggsektorn. Byggsektorn ska främjas, och här ska det till fler jobb. Ni räknar på 15 000 nya arbeten. Jag tror att det är högt räknat, men du får gärna precisera hur ni har räknat om det skulle underlätta för alliansen att förstå ert förslag. Det ni egentligen gör när ni säger nej till avdraget för hushållsnära tjänster är att säga: Vi värderar inte den här sektorn. Vi värderar inte de arbeten som utförs i den här sektorn. De får gärna fortsätta att vara svarta. Vi struntar i de kvinnor som har fått arbeten och de företag som har etablerat sig. Nu tittar vi på byggsektorn. Det är här vi vill generera nya jobb. Jag tycker att det klingar falskt utifrån er beskrivning att ni vill att människor ska omfattas av trygghetssystem och liknande. Ni föreslår i ert konjunkturstimulerande program att man även ska ta med hyreslägenheter. Det finns ju ett åtagande från hyresvärden som har en skyldighet att underhålla och renovera efter hand. Det handlar ibland om stora företag, börsnoterade fastighetsbolag. Varför ska vi gå in och subventionera deras åtagande? Jag tror också att det finns en risk för att det blir höjda hyror om man skjuter över ansvaret för underhåll och reparation på hyresgästen och inte tar det själv. Det här tycker jag att Marie Engström ska svara på.

Anf. 30 Marie Engström (V)

Fru talman! Självklart är det hyresvärden som har ansvaret för att renovera. Men syftet med en konjunkturåtgärd är att man ska tidigarelägga ett arbete för att det ska stimulera under tiden som det är lågkonjunktur. Det är det som är kärnan i alltihop. Vi ser uppenbarligen helt olika på det här. Samtidigt vet vi att det finns stora eftersatta behov av renovering, framför allt i det så kallade miljonprogrammet. Jag ställde frågan till Jessica Polfjärd hur regeringen har resonerat. Svaret på frågan varför vi på något sätt skulle bry oss om bara byggbranschen är att det ju är ROT-avdrag som vi diskuterar. Det är det som är ämnet för betänkandet, och då är det självklart att det blir byggbranschen som diskuteras. Men sammantaget handlar våra förslag inom ramen för en expansiv politik också om ett investeringsstöd till kommunsektorn, om riskkapital på energisidan och så vidare. Det är en lång rad åtgärder vi föreslår för att kunna bedriva konjunkturpolitik. Och i ryggen har vi lite grann det som både Konjunkturinstitutet och Finanspolitiska rådet i går tog upp, nämligen behovet av en aktiv finanspolitik. Men i det här fallet är vi begränsade till att diskutera bara ROT-avdraget. Jag tycker att det är väldigt märkligt att regeringen inför den här fakturamodellen som går emot vad väldigt många företagare och företagares intresseorganisation säger. Jessica Polfjärd säger: Vi vet att det här ska bli bra. Hur kan hon säga någonting sådant?

Anf. 31 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Så Marie Engström menar att dämpa fallet för den kommunala sektorn är att hålla deras kommunala bostadsbolag under armarna? Jag tror i sådana fall att det finns betydligt bättre sätt att bidra med konjunkturstimulerande åtgärder. Det ni säger är att det kommunala självstyret gäller både i dåliga och i bra tider. Man har som fastighetsägare en skyldighet att stå för renovering och underhåll. Miljonprogrammet är ett lysande exempel på någonting som vi inte ska göra igen. Precis som Marie Engström sade var det många fastigheter som byggdes under samma tid och som i dag står inför enorma behov. Jag vet inte hur ni har räknat, och du kanske inte kan precisera det. Om man tittar på det tillägg som ni gör ser man att det finns frågetecken när det gäller vad det räcker till per lägenhet. Hur stor är energieffektiviseringen? Vad räcker detta till? Jag vill fortfarande hävda att detta är en viktig fråga. Men vi har också energideklarationer och vi har människors vilja, som ges utrymme i ROT-avdraget, att göra klimat- och energiförbättringar. Det finns utrymme för att installera bergvärme och att göra andra saker som att byta fönster eller tilläggsisolera. Det finns alltså möjligheter inom ramen för detta.

Anf. 32 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Det är egentligen en positiv människosyn som Jessica Polfjärd målar upp om att människor gör saker frivilligt, till exempel tar ansvar för miljön, utan att någon styrning behövs. Det vore kanske kul om den människosynen kunde lysa igenom till exempel också i jobbpolitiken, där ni annars är ganska mycket för sänkta ersättningar och sänkta skatter för dem som jobbar. På det sättet blir det en stor klyfta mellan dem som jobbar och inte jobbar som gör att människor ska piskas att ta jobb som de annars inte skulle vilja ta, eftersom man tydligen inte har så positiv människosyn där. Jag tror också i grunden att människor både vill ta jobb och göra klimatinvesteringar. Men ibland har man kanske inte riktigt kunskapen om och engagemanget i att se över precis vad man ska göra när man ska renovera. Men om man har ett klimatstyrande ROT-avdrag tar man sig samman och försöker kolla upp hur man ska göra det hela på ett bra och klimatsmart sätt. Därför bör vi också ha en klimatstyrning av ROT-avdraget. Jag skulle vilja ställa en fråga till Jessica Polfjärd. Den gäller kanske inte någon jättestor politisk sak, utan mer en småsak. Men den är viktig för den för det berör. Det finns en tydlig avgränsning; för att få del av ROT-avdraget ska åtgärderna göras i eller i nära anslutning till hemmet. Det framstår kanske som ganska enkelt. Men det är inte alltid så självklart. Vissa saker gör man till exempel med fördel i en fabrik. Man tar med sig dörrarna, skåpluckorna, fönstren eller vad det nu är och fixar dem i en fabrik. Men om det finns ekonomiska incitament att göra detta i eller i nära anslutning till bostaden kan man mycket väl ta med sig lite enklare grejer dit och måla om luckorna i vardagsrummet, fixa fönstren på gården eller något sådant. Det kanske både ger en sämre arbetsmiljö och mer störningar för de boende. Jag har därför en fråga: Kommer regeringen att försöka se över gränsdragningen så att man kan åtgärda det här på ett bra sätt?

Anf. 33 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Det är härligt att vi är överens om att människor kan och vill göra sina egna klimatförbättringar. Det är en bra ingång, tycker jag. Jag tycker att det skulle vara intressant att se hur många av de avdrag som görs som faktiskt kommer att generera en bättre energi- och klimatfunktion i hemmen. Jag är helt säker på att människor vill ta ansvar. När det gäller gränsdragningar tror jag att Helena Leander har läst i propositioner att det är tydligt vad som ingår och inte ingår. Det är också tydligt att skåpluckor eller det som är producerat på ett annat ställe inte omfattas av ROT-avdraget. Däremot gör monteringen det, det vill säga att det finns möjlighet att göra avdrag för arbetskostnaden för att du sätter in det hela i ditt hem. Det som räknas ska vara nära eller i nära anslutning till hemmet. Om man bygger en ledning för att dra in vatten räknas det alltså som något som ligger i anslutning till och nära hemmet. Jag tror att det skulle bli ännu svårare om vi skulle börja se till vad som är producerat utanför hemmen och var man skulle dra gränsen. Detta är ett system som har varit i gång ett tag, och Skatteverket har tydliga riktlinjer både när man ringer dit och på hemsidan. Jag tror att det skulle bli problematiskt om man skulle börja manövrera och ändra saker i förslaget nu.

Anf. 34 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Jag har själv inte någon lösning, ska jag erkänna. Men det här är en fråga som har uppmärksammats av plåtslagarna, och jag undrar bara om man kunde se över vad som kan ske när människor har saker där de har valet att göra det hela i en fabrik på ett sätt som kanske är bättre både för de boende och för dem som jobbar med det än att göra det i hemmet. Men det är alltså ingenting som ni kommer att titta över, verkar det som. Jag vill återvända till frågan om klimatstyrning eller inte. Det är så klart jättebra om människor frivilligt vidtar klimatåtgärder när de nu får ta del av ROT-avdraget. Om alla kommer att utnyttja det på ett bra sätt är det ju inget problem att vi kräver vissa miljöprestationer för att man ska få ta del av åtgärderna. Men problemet är om människor inte gör det, kanske på grund av okunskap, att det är krångligt eller vad det nu kan vara. I det läget tror jag att det är bra om man kan gå in och säga: Du får pengar om du gör den här renoveringen, men då vill vi att du uppfyller vissa energibesparingskrav. Du får pengar, men du får en bonus om du uppfyller klimatkraven. På så sätt kan vi få en mer långsiktig lösning. Det vi gör nu kommer vi att få dras med jättelänge. Det är inte så att man renoverar hus varje år. Om vi gör fel nu har vi byggt in oss i ett fortsatt klimatdåligt boende. Det är därför vi nu måste ta den chans vi har när framför allt miljonprogramsområdena ska renoveras. Vi måste se till att göra på rätt sätt, och då är det oansvarigt att inte ha någon som helst klimatstyrning.

Anf. 35 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Om det nu är så akut och bråttom kan man återigen fråga sig varför den förra regeringen inte införde detta när man hade chansen. Jag får en liten känsla av att det alltid är lättare att fläska på när man sitter i opposition. Då har man alltid mer pengar. Om alliansen säger korv med bröd ska ni ha bostongurka och räksallad också. Ni måste föra i bevis var ni hittar pengarna. Jag tycker fortfarande att det är oansvarigt att säga att ni gör det här. Låt oss titta på om det genererar klimatinvesteringar. Om det inte gör det kan vi titta på det efter utvärderingen. Då kanske vi ser att vi behöver mer incitament för människor att vilja gå den här vägen - ungefär som den bonus man införde för miljöbilar. På så sätt kan man ge incitament till människor och styra konsumtionen på ett visst sätt. Jag vill upprepa den fråga som jag ställde till Marie Engström och ställa den även till er. Varför är det så viktigt att stimulera den här sektorn när ni säger nej till avdraget för hushållsnära tjänster? Vad är det för skillnad i konjunktur och arbetslöshet beroende på i vilken sektor man befinner sig? Jag får inget svar på det. Jag vet inte om ni undviker att svara. Vilken värdering gör ni av arbeten inom sektorn för hushållsnära tjänster och i byggnadssektorn?

Anf. 36 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Det är inte bara vi i oppositionen som säger att regeringens krispolitik är felaktig. Det säger också regeringens egen expertmyndighet Konjunkturinstitutet. De går på vår linje. Det gör också de av Anders Borg utsedda experterna i Finanspolitiska rådet, som på punkt efter punkt underkänner regeringens ekonomiska politik och som på punkt efter punkt ger oss stöd. Så du har faktiskt en hel del att förklara, Jessica Polfjärd, och kanske fler frågor att besvara än att ställa i det hänseendet. Vi tycker att det är fel att behandla olika former av boende på olika sätt. Vi tycker att det skulle vara bra om vi kunde stödja hyresrätten lite bättre. Det gör vi i hela vår bostadspolitik, men när det handlar om ROT-avdraget och konjunkturpolitiken tycker vi att det finns skäl att lyfta in också hyresrätten och behandla den på ett sjystare sätt. Jag har svårt att förstå varför den borgerliga majoriteten inte kan ställa upp på den politiken. Det är bra fördelningspolitik. Det ger fler jobb. Och det är bra klimatpolitik. Jag tycker att Jessica Polfjärd har en del att besvara och reda ut när det handlar om de frågorna.

Anf. 37 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Jag tror att jag har besvarat frågan om hyresrätter, men jag upprepar gärna svaret. Varför ska vi gå in med skattemedel och subventionera ett eftersatt underhåll som fastighetsägaren har? Jag ser inte att det är det primära som vi behöver göra. Vi ser också att renovering av det här slaget oftast inte genererar svartarbete. Det förekommer inte så mycket svartarbete just i den här sektorn när det gäller renovering av till exempel hyresrätter. Det poppar upp på andra ställen, framför allt i relationer mellan privatpersoner och utförare. Där ser vi att det finns en stor svart marknad. Vi vet också att de flesta människor faktiskt vill köpa vitt. Om det finns ett kostnadsincitament vill människor köpa på den vita marknaden. Det ser vi också när det gäller hushållsnära tjänster; människor vill göra rätt för sig. Det som har varit problemet är att skillnaden i pris har varit så stor, och det vet Fredrik Olovsson också.

Anf. 38 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jag har väldigt svårt att förstå varför man är så väldigt styvmoderlig just när det handlar om hyresrätten. Beror det på att människor som bor i hyresrätt kanske har lägre inkomstnivå och att man fortfarande är väldigt intresserad av att öka klyftorna i samhället? Här gynnar man ensidigt dem som äger sitt boende, och de som hyr får vara utan. Det blir effekten av er politik. Vi tycker att vi i en lågkonjunktur ska ta chansen att verkligen göra bra satsningar som kan stärka Sverige långsiktigt genom att bygga om bostadsområden så att de inte bara blir klimatsmartare utan också trevligare att bo i. Det finns många områden som är slitna och nedgångna. När man har råd att sänka skatten för de allra rikaste borde man också ha råd att satsa i de bostadsområden där de som inte riktigt har samma goda förutsättningar bor. Vi tycker att det är en rimlig politik. Dessutom ger det jobb. Det är den andra delen av detta. Varför så ensidigt gå fram med stora skattesänkningar som framför allt riktas till dem som har goda inkomster i stället för att investera i jobben? Vi får alltid höra att vi måste finansiera våra förslag. Jessica Polfjärd var också inne på var vi får våra pengar ifrån. Vi lyssnar på Konjunkturinstitutet och regeringens egna experter, dem som Anders Borg struntar i, och gör de satsningar som krävs. Vi finansierar också vår politik genom att säga nej till de stora skattesänkningar som ni vill genomföra för höginkomsttagare och förmögna. Vi tycker till och med att de grupperna kan vara med och betala lite mer framöver. Vi måste ha lite ordning och reda i fördelningspolitiken. Man kan inte låta klyftorna växa ohejdat.

Anf. 39 Jessica Polfjärd (M)

Fru talman! Jag vet inte hur du tänker, Fredrik Olovsson. Är det så att du kan tala om för mig vem som bor i en hyresrätt och vem som inte gör det? Jag tycker att det är ett larvigt argument att vi skulle gynna en viss upplåtelseform utifrån något som helst fördelningspolitiskt motiv. Här handlar det om människor som vill ta ansvar. Med jobbskatteavdraget har människor ett större utrymme i sin egen ekonomi för att göra till exempel investeringar i sin bostad. Räntorna är också låga, vilket gör att det finns ett större utrymme för människor att kunna se om sitt hus. Man kan göra investeringar som man kanske har skjutit på tidigare därför att man har haft väldigt små marginaler. Det här ifrågasätter du samtidigt som du vill ge pengar till börsnoterade fastighetsbolag som har en skyldighet att renovera och underhålla bostäder för sina hyresgäster. Jag anser fortfarande att du riskerar en hyreshöjning. Man förskjuter ansvaret för vem som ska renovera och vem som ska åtgärda problemen i lägenheten, men man sänker kanske inte hyrorna i samma utsträckning.

Anf. 40 Karin Nilsson (C)

Fru talman! Då var vi framme vid ett beslut som gäller ROT-avdrag och som ska kopplas till regelverket för RUT-avdrag. Förslaget är bra, men några skönhetsfläckar kan kanske hittas här och var. Huvudsyftet med skatteavdraget är att minska svartarbetet och öka efterfrågan inom byggsektorn. Det är bra. Dessutom ökar kvaliteten när kunniga hantverkare utför jobben inom sina kompetensområden. Det är bra. Därmed kan fastighetsägarna ägna sin tid åt professionellt arbete på sina respektive arbetsplatser. Det måste väl ändå vara alldeles utmärkt. I detta betänkande föreslås att ROT-avdraget, som handlar om reparationer, underhåll samt om- och tillbyggnader av vissa bostäder, liksom RUT-avdragen, som gäller hushållsnära tjänster som städning och trädgårdsskötsel, även ska omfatta den så kallade fakturamodellen. Förslaget som träder i kraft den 1 juli innebär att köparen betalar halva arbetskostnaden inklusive momsen till utföraren. Utföraren får sedan begära ut den andra hälften av arbetskostnaden hos Skatteverket. Det innebär att köparen får en skattelättnad direkt vid köpet av tjänsten i stället för att behöva ligga ute med pengarna till efter deklarationen året därpå. Det måste faktiskt vara riktigt bra. Jag vet att både husägare och byggföretag ligger i startgroparna för att ta del av åtgärden som kommer att sätta fart på efterfrågan nu när tjänsterna kommer att bli tillgängliga för fler genom direktavdraget. Systemet kommer definitivt att underlätta för kunden. Frågan är hur krångligt det kommer att bli för utföraren. Det är där jag kanske inte är lika nöjd. Jag har en känsla av att utformningen kanske kommer att ställa till det en del för mindre företag som inte har särskilt anställd personal för att sköta det administrativa arbetet. De kommer kanske att tycka att det här förslaget är besvärligt eftersom man måste dela fakturan med en halva av arbetskostnaden till Skatteverket och resterande halva av arbetskostnaden, materialet och momsen till kunden. Jag hade önskat en annan modell där kunden själv ansvarar för sin ansökan om skattereduktion till Skatteverket. Jag ser inte det förslag som vi ska fatta beslut om i dag som det mest optimala, men det är ändå bra nog för att uppfylla syftet att minska svartjobben, stimulera efterfrågan och skapa arbetstillfällen. Jag är därför beredd att yrka bifall till förslaget som det föreligger i dag. Det är helt naturligt att en ny lagstiftning, som dessutom föreslås bli permanent, kommer att bli föremål för uppföljning och utvärdering. Det gäller även detta förslag. Jag kommer inte att bli överraskad om det dyker upp flera frågetecken runt tillämpningen framöver som ger utrymme för omprövning av detaljer i förslaget. Fru talman! När man anlitar en målare för att tapetsera eller måla väggar och tak inne eller ute eller anlitar en golvläggare är regelverket glasklart. Då utförs arbetet i eller i nära anslutning till fastigheten. Något annat är givetvis helt omöjligt. Men en annan fråga som nämndes i ett tidigare replikskifte är hantverkarnas arbetsförhållanden och kvaliteten på arbetet då de för att omfattas av ROT-avdraget ska utföra arbetet i eller i nära anslutning till fastigheten, fast de kanske borde utföra arbetet någon annanstans för att det ska bli effektivt. Många finsnickare, plåtslagare, glasmästare med flera tar gärna med sig arbetsuppgifterna till sina fasta maskiner och redskap i sina verkstäder, eftersom det är betydligt lättare och säkrare att utföra arbetet där. Det blir också säkrare för kunden om till exempel glasmästarna byter de gamla trasiga glasrutorna i fönsterbågarna inne i sin arbetslokal i stället för att de står ute på fastighetens gräsmatta där barn och hundar kan komma att trampa långt efter det att arbetet har utförts. I de fall man väljer att vara praktisk och realistisk i utförandet av arbetet kan det vara svårt att avgöra om det är en arbetsinsats eller en köpt produkt man har att ta ställning till på fakturan. Jag tror att vi kommer att finna frågor efter hand som kommer att bli föremål för prövning. Detta kanske är en sådan. Vi får se var det slutar. Med erfarenhet från tidigare förändrad lagstiftning har jag sett att frågorna återkommer lite fram och tillbaka här i kammaren. Jag kan tänka mig att det kommer att ske även i denna fråga. Även om jag inte är helt nöjd med fakturamodellen är det ett klart framsteg jämfört med det som gällt hittills och som de tre oppositionspartierna förespråkar ska vara kvar. Direktavdraget ger fler med lägre inkomster möjlighet att anlita hantverkare liksom utförare av hushållsnära tjänster eftersom man inte behöver betala mer än halva arbetskostnaden då arbetet utförs och slipper ligga ute med beloppet i månader eller år. Oppositionen vänder sig också mot att personer som inte har F-skattsedel ska kunna anlitas för att utföra ROT-jobb. Jag ser bara fördelar med den förenklade skattedeklarationen då man vill få hjälp med enkla ströjobb och vill betala dessa vitt. Den förenklade skattedeklarationen är verkligen mycket enkel när man vill göra rätt för sig både gentemot Skatteverket och gentemot den man anlitar. Fru talman! Sedan jag kom till riksdagen anlitar jag min granne för att gå en runda med hunden då jag inte är hemma. Det händer också att hon torkar golvet och vattnar blommorna, vilket jag aldrig gjort avdrag för men skulle kunna göra sedan den 1 juli. Kan någon av er i oppositionen svara mig på om ni tycker att hon borde vara egen företagare med F-skattsedel för att utföra dessa enkla arbeten? Kan någon av er svara mig om ni hellre såg att jag gav henne några svarta kronor i handen, eller skulle jag kanske hellre göra mig av med hunden eftersom jag befinner mig här och inte kan vara hemma varenda dag och passa min hund? Fru talman! Jag håller en förenklad skatteblankett i min hand. Så här ser den ut! Det är en sida med ett fåtal uppgifter som man fyller i. Den finns att ladda ned på nätet, och den går att fylla i för hand eller direkt i datorn. En gång i månaden behöver jag fylla i en sådan här blankett med mina egna personuppgifter, grannens personuppgifter, uppgifter om lön, och så beräknar jag skatten och pensionsavgiften. Eftersom hon är ålderspensionär berörs hon inte av någon arbetsgivaravgift. Det är ju i detta fall den som det ska kunna göras avdrag för, men det finns kanske andra i omgivningen som man skulle vilja anlita där blanketten också kommer att vara väldigt tillämplig. Det är ett väldigt enkelt sätt att göra ett jobb vitt och göra rätt för sig. Jag skulle aldrig i livet tvinga min granne att skaffa en F-skattsedel för att kunna hjälpa mig. Jag postar den här blanketten till skattekontoret, jag betalar lönen till hennes konto och jag betalar skatt till Skatteverket. Det är klart på några minuter. Jag tror att det går att göra ännu fler svarta jobb vita och få in fler skattekronor till staten även inom arbete som utförs av grannar eller vänner emellan. Man tillåter avdrag av arbetsgivaravgiften då arbetet utförs av någon som saknar F-skattsedel. Kanske handlar det om en barnvakt som familjen känner eller någon som mot ersättning kan ta en promenad med en äldre anhörig. Kanske kan det vara någon som har tid att skotta snö på uppfarten eller klippa gräsmattan hos ens gamla mor, och det kan vara avgörande för om ens gamla mor kan bo kvar i huset. Kanske handlar det också om någon som kan dra i en skruv någon gång eller måla staketet. Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.

Anf. 41 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jag är nyfiken på Centerpartiets skäl till att säga nej till vårt förslag om ett ROT-avdrag som också omfattar bostadsrättsföreningar och hyreslägenheter. Varför inte investera i bättre, klimatsmart boende och fler jobb på en och samma gång?

Anf. 42 Karin Nilsson (C)

Fru talman! Jag kan väl inte säga annat än att förslaget är lovvärt och att det ska göra allt mellan himmel och jord i dagsläget. Men det är också skillnad på förslag och förslag. Jag anser att det här är ett ROT-avdrag som följer det gamla sättet att tänka sig ROT-avdrag och också är kopplat till RUT-avdrag som berör enskilda fastigheter och enskilda fastighetsägares löner. Det investeringsstöd som skulle behövas till miljardprogrammet är en helt annan fråga än det ROT-avdrag som vi behandlar i dag, och det har ett helt annat syfte. Syftet här är att komma åt svartarbetet i privata affärerna man och man emellan jämfört med en renovering av ett flerbostadshus där man lättare kan ha koll på fastighetsägarens bokföring och komma åt svartarbetet som faktiskt inte förekommer i samma omfattning i dag. Syftet är alltså ett annat, och kostnaden är framför allt en helt annan för staten om man skulle ge sig in på det som Fredrik Olovsson föreslår. Sedan tror jag att investeringar i flerfamiljshus skulle kunna komma i gång i den mån att bankerna klarar av utlåningen och kreditgivningsproblemen som råder. Det finns alldeles säkert många som står i startgroparna just för att det är lågkonjunktur och konkurrensen på arbetsmarknaden är annorlunda. Man skulle alltså få mer för pengarna om man bara kom åt det ekonomiska.

Anf. 43 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jag har ändå väldigt svårt att förstå att vi i det läge som Sverige befinner sig i i dag - med en arbetslöshet som skenar och med en ekonomi som backar, där vi har enorma problem och där vi också halkar efter andra länder - inte passar på och går utöver den gamla formen av ROT-avdrag. Vi tycker den är rätt; vi står ju bakom den delen också. Men vi tycker att det är rimligt att vi också försöker att bygga Sverige långsiktigt framåt och att vi avsätter resurser för att förbättra också i våra flerbostadsområden. Det kan inte bara vara så i det här läget med den orättvisa fördelningspolitik som regeringen bedriver att det bara är på villor som vi ska satsa. Vi tycker att det är rimligt att vi också gör de här satsningarna i flerbostadshus och på en och samma gång kan uppnå många olika positiva effekter. Vi får en bättre boendemiljö, för det kommer det naturligtvis att leda till, och ett mer klimatsmart boende. Vi ligger ju efter i klimatpolitiken i Sverige nu och vi behöver nya förslag som kan förbättra det området och framför allt jobben som är det område som ni tydligen har slutat att prata om. Det här handlade ju inte om jobben, utan det handlade om skattefusket, vilket naturligtvis är viktigt, men den viktigaste frågan av alla just nu är jobben, och vårt förslag skulle ge uppåt 15 000 nya jobb säger vi. Andra säger att det skulle ge väldigt mycket mer, men vi nöjer oss med att räkna hem de där 15 000 jobben. Jag vill alltså ändå veta varför ni inte tar chansen nu när möjligheten finns.

Anf. 44 Karin Nilsson (C)

Fru talman! Jag får göra en kortversion av det jag nyss sade. Det är som jag betraktar det en helt annan fråga. Frågan när det gäller det vi tar beslut om i dag handlar om att komma åt svartarbete i de privata köpen av tjänster. Frågan som Fredrik Olovsson pratar om är en fråga som bromsas upp av en helt annan problematik, och den bromsas upp av kreditgivningen av bankerna. Om man då säger "Okej, ni får de här pengarna till stöd" kräver det fortfarande att de problem som finns när det gäller kreditgivningarna i bankerna kommer att lösas upp. Allt handlar inte om statsbidrag, utan det handlar också om investeringar, och den delen måste ju förhoppningsvis också få komma i gång så att den möjligheten finns. Att tro att vi ska kunna lösa alla problem genom att plocka in det i beslutet i dag tror jag inte är rimligt. Sedan tycker jag att man får avvakta och se vad marknaden faktiskt själv kan klara av när problematiken som finns i bankdelen släpper. Det är många i Sverige som ska slåss om pengarna, men man begränsas till den svenska utlåningsproblematiken eftersom det är betydligt svårare att få krediter utanför Sverige till all näringslivsverksamhet i dag. Byggbranschen kämpar alltså om samma medel, och jag tror att vi måste hitta en lösning där först.

Anf. 45 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Fru talman var inte närvarande tidigare då vi diskuterade en fråga som berörde 18 svenskar. Nu handlar det om fem sex miljoner. Det är lite skillnad i antalet som berörs. Det har sagts mycket klokt, och jag ska försöka att vara mer kortfattad än vad jag var förra gången. När det gäller ROT- och RUT-avdragen är det intressant att se vad motiven är för dem. Det finns två motiv med RUT-avdraget. Det är framför allt en valfrihetsreform för att skapa en ny marknad främst för många kvinnor. Det är det ena. Det andra var, under framför allt Bosse Ringholms tid när det infördes, för att skapa underlag för investeringar i energibranschen. Det var mycket klokt. Nu har det kommit till ett tredje motiv, nämligen att stimulera byggkonjunkturen. Alla de här motiven kan i grund och botten sammanfalla. De kan vara bra allihop, så det är inget större fel i detta. Men det kan vara klokt att se att det är lite olika motiv för de olika åtgärderna. Alla sätter vi väl jobben först, och då får man fundera lite om man har en begränsad summa pengar att tillgå. De som har sedelpressar har lättare att använda väldigt mycket pengar. Nu säger jag inte att alla har detta, men det finns en tendens att lägga på det ena förslaget efter det andra. Jag noterar att de tre oppositionspartierna i det här lilla betänkandet föreslår ytterligare stimulansåtgärder för 6 miljarder kronor ovanpå allting annat man har talat om. Det är en icke oväsentlig summa som ska tas av skattebetalarnas medel eller av våra barn. Om man skulle få fram 15 000 jobb skulle de kosta ungefär 400 000 kronor styck, och man kan diskutera om det är klokt att använda 6 miljarder till en sådan jobbskapande politik. Fru talman! Låt mig bara gå in på några små detaljer i reservationen. Reservanterna föreslår att man ska avslå det här förslaget, men i motiveringen och ställningstagandet säger man att det kommer för sent. Det är väldigt svårt att få ihop ett yrkande om avslag på förslaget med hävdandet att de åtgärder man föreslår kommer för sent. Det blir lite bekymmersamt. Sedan kommer man till sådana saker som om fakturamodellen är bra eller inte. Det är en avvägningsfråga, vill jag påstå. Jag var häromdagen i Linköping och träffade en kvinnlig företagare i en städbransch, kan man säga - hon arbetar med människor - och hon var i stort sett positiv till detta. Jag träffade också en målarfirma där man var bekymrad över detta. Det visar att det på samma ort kan finnas olika synpunkter på om fakturamodellen är bra eller inte. Det beror lite på vilken likviditetssituation man befinner sig i, hur många människor man har att göra med och många andra saker. Jag menar att vi har kommit till en klok ståndpunkt när man säger att fakturamodellen är bra, därför att den möjliggör åtminstone att undvika stora kreditförluster för många byggföretag som skulle kunna råka ut för det annars. Den stora frågan är då om detta ska gå till flerbostadshus eller inte. Där har de föregående talarna på regeringssidan klargjort vilka motiven är för att avstå från detta. Det hindrar inte att jag gärna vill säga att de förslag som ni syftar till att genomföra, nämligen att rusta upp miljonprogrammen, är väldigt angelägna. Men det sättet som ni föreslår nu tror jag är väldigt konstigt av den anledningen att då skulle enskilda dels få betala sin hyra, dels få betala för det underhåll som det faktiskt åligger hyresvärdarna att sköta. Det tycker jag är konstigt. Däremot kan de som bor i en hyresrätt använda detta till sin sommarstuga eller något annat. Det finns många sådana möjligheter. Men jag förstår syftet. Allra sist vill jag säga en sak till Fredrik Olovsson, och det gäller er andra i oppositionen också. I reservationen står det att ni vill begränsa avdraget till fastigheter i Sverige. Det är en åsikt som jag ofta framhållit att vi också har i grund och botten. Detta är inte bra. Men på just den här punkten är vi bundna av en annan EU-stadga än vi var tidigare. Detta är en följd av ett åtagande som vi har gjort. Men syftet med reformen är inte att vi med skattepengar ska understödja sysselsättning i utlandet. Vi får väl hoppas att några andra länder skapar några jobb också i Sverige. Men jag säger gärna till Fredrik Olovsson igen att om vi kunde ta bort detta utan att bryta mot EU-stadgan skulle vi säkert vara villiga att göra det.

Anf. 46 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Vad gäller det sista tror jag möjligtvis att vi skrev någonting om att pröva möjligheten, men där kan jag minnas fel. Det jag tänkte prata om är de 6 miljarder som Gunnar Andrén tog upp. Om man ska vara petig är det 6 miljarder totalt som vi föreslår. Då har ni ju redan, med ert förslag, lagt in 3 ½ miljard, så det är 2 ½ miljard extra som vi föreslår för att även hyresrätter ska kunna vara med. Det är klart att man skulle kunna tänka sig att banta det hela så att det skulle handla om mindre pengar och ändå ha en rättvis fördelning. Den principfrågan skulle vi kanske kunna diskutera. Jag tycker att det är lite märkligt hur en liberal företrädare, eller i alla fall föregivet liberal företrädare, står och försvarar att bara vissa upplåtelseformer ska få ta del av ROT-avdraget. Jag är medveten om att syftet i första hand är att motverka skattefusk och att det kanske sker mindre skattefusk när man renoverar hyresrätter. Men någonstans måste man ändå se vilka konsekvenser ens förslag får. Redan nu kan man säga att hyresrätterna är skattemässigt missgynnade, och ska man dessutom ha ett ROT-avdrag som inte kommer hyresrätterna till del, trots att vi ser väldigt stora behov i just hyresrätterna, särskilt i miljonprogrammet, får det väldigt märkliga konsekvenser. Jag har också lite svårt att förstå det resonemang som Gunnar Andrén för och som Jessica Polfjärd var inne på, att man på något sätt får betala extra som hyresgäst om man nu skulle ha ett ROT-avdrag som även omfattar hyresrätter. Någonstans borde ju renoveringarna bli billigare i hyresrätterna om även hyresrätt får ta del av ROT-avdraget. Eller menar ni att man ska avstå från att renovera hyresrätterna, att det är fräscht och fint i alla miljonprogramshus och att man får skylla sig själv om man är så dum att man renoverar? Jag tycker att det hela är lite oklart.

Anf. 47 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Helena Leander tycker att jag är en "föregivet" liberal företrädare. Jag vill gärna svara på detta och säga att jag tycker att Helena Leander är en fullgod företrädare för sitt gröna parti. Jag vill inte ta ifrån henne att hon är en mycket god ideologisk företrädare för sitt parti, vad hon än anser om att jag är föregivet liberal eller någonting annat. Jag går tillbaka till själva sakfrågan. Anledningen till att det är problematiskt att införa ett ROT-avdrag för hyresgäster beror ju på att hyresrättens konstruktion är just den att man hyr alltihopa - hissar, tapeter, kök och så vidare - och att det är det som ingår i hyran. Om hyresgästen vill göra några mindre saker är det helt okej, men det är inte rimligt att hyresgästen också ska betala till exempel nytt golv eller något sådant. Det är inte rimligt, och framför allt inte att skattebetalarna ska göra det. Däremot är det felaktigt. Om Helena Leander hade lyssnat på mig hade hon hört det. Jag tycker att intentionerna bakom detta, att man vill rusta upp miljonprogrammet, är väldigt goda. Att stå och tillskriva mig att jag inte skulle vilja detta när jag precis har sagt motsatsen tycker jag inte är särskilt hög standard på en debatt. Jag tycker att vi måste göra någonting åt miljonprogrammet och för de människorna. Jag vet inte om Helena Leander nyligen har varit i Rosengård, men där behövs betydande investeringar, kan jag säga, som bostadsbolaget i första hand behöver göra. Det gäller delar av Rosengård. Det är inte alla delar av Rosengård som är dåliga. Det är många delar som är väl skötta också. Men delar av Herrgårdens kvarter är inte väl skött.

Anf. 48 Helena Leander (Mp)

Fru talman! Nej, jag har faktiskt inte varit i Rosengård. Däremot har jag bott i Husby i Stockholm, och jag kan tänka mig att det är lite annorlunda standard på de husen än på husen i - är det Danderyd som Gunnar Andrén bor i? Men nu ska vi inte lägga oss i det. Den viktiga frågan är ju frågan om hyresrätter ska kunna ta del av ROT-avdraget eller inte. Vår avsikt från de rödgröna har aldrig varit att det plötsligt ska åläggas hyresgästerna att fixa sina golv eller vad det nu kan vara, utan det ansvaret ligger fortfarande på hyresvärden. Men då ska även hyresvärden kunna ta del av ROT-avdraget för att genomföra renoveringar av hyreshusen, vilket vi ser stora behov av. Jag vill också passa på och be om ursäkt om Gunnar Andrén blev kränkt av att jag använde formuleringen "föregivet liberal". Det var bara en liten finess som syftade på att bara för att man har ordet "liberal" i partinamnet ger det ingen garanti för att alla förslag är liberala. Och är det så att man tycker att det är oliberalt att ha stöd som bara gynnar vissa upplåtelseformer för att på så sätt faktiskt peka ut att vissa upplåtelseformer är mer skattegynnade än andra tycker jag att man kan hävda att det inte är helt liberalt.

Anf. 49 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Med anledning av den sista frågan skulle jag vilja säga att jag absolut inte blev kränkt. Det skulle vara mig främmande att bli det. Jag är fortfarande övertygad om att Helena Leander uttryckte sin åsikt om vad jag står för. Den vill jag inte ta ifrån henne. Hon får tycka precis vad hon vill, men jag skulle aldrig uttrycka mig på motsvarande sätt om Helena Leander - det vara bara det jag ville säga. Sedan tycker jag att det är synd att Helena Leander inte har varit i Rosengård. Jag vara där en hel dag den 28 mars och gick genom både centrum och delar av Törnrosen och andra kvarter. Det är stor skillnad på de olika kvarteren. Nu diskuterar vi ju inte om vi varit där eller inte, men det är värdefullt att gå i sådana områden. Det är bra att också ha bott i Husby. Det är viktigt att hålla ordning även i det området så att det ska vara trivsamt att bo där, liksom i Akalla och många andra områden. Det är mycket viktigt, och därför säger jag att vi behöver insatser för många områden av den karaktären, områden som håller på att gå ned sig. Frågan är dock om ROT-avdraget är den effektivaste metoden. Jag och andra som representerar regeringspartierna tror inte att det är rätt metod att använda ROT-avdraget till hyreslägenheter, men vi kan ju bli övertygade om att vi har fel på den punkten. De som bor i hyreslägenheter kan ofta använda avdraget för sina sommarställen och så vidare. Där finns det inga som helst restriktioner, men då äger de i allmänhet dessa ställen. Det handlar alltså om själva boendeformen. Man kan fråga sig om det inte ska vara samma sak för olika boendeformer. Nej, det ska det inte vara. Det är inte fråga om samma sak.

Anf. 50 Marie Engström (V)

Fru talman! Jag noterar att Gunnar Andrén i den här debatten är mycket lugnare och mycket mer lågmäld än i den förra debatten. Då lät det lite annorlunda. Jag skulle vilja kommentera frågan om sedelpressarna. När regeringen, som vi tycker, inte gör tillräckligt i detta konjunkturläge får vi alltid höra att vi har en sedelpress någonstans. Då intar majoriteten alltid ett slags kameral hållning. Vi vill hänvisa till både Finanspolitiska rådet och Konjunkturinstitutet som säger att vi behöver en expansiv ekonomisk politik i detta konjunkturläge. Regeringen föreslår ROT-avdrag för ca 3 ½ miljard. Vi utökar avdraget till att även omfatta flerfamiljshus. Därmed kommer det att kosta 6 miljarder kronor. Det är vad vi pratar om och då beskylls vi för att ha en sedelpress. Så är det inte. Vi har heller inte stått bakom alla majoritetens beslut om stora skattesänkningar. Det där kan vi alltså käbbla om fram och tillbaka. Jag skulle vilja ställa några frågor. För det första: Varför gör ni inte, Gunnar Andrén, ett konjunkturanpassat ROT-avdrag, ett som är tidsbegränsat? Meningen är ju att vi ska få fart på jobben i en bransch med mycket hög arbetslöshet. Byggjobben har mer eller mindre avstannat. För det andra: Varför ska inte flerbostadshus omfattas av ert förslag?

Anf. 51 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! Den andra frågan tycker jag att jag besvarade i det tidigare replikskiftet och därför kanske inte ska uppehålla mig så mycket vid den. Det beror alltså i första hand på att upplåtelseformerna ser olika ut. Det beror inte på att de människor som bor i de husen inte har möjlighet att använda ROT-avdrag upp till 100 000 kronor. Det kan de göra om de till exempel har en sommarstuga eller till exempelvis städning av sin hyresbostad. När det gäller frågan om man ska ha ett konjunkturanpassat ROT-avdrag eller inte menar jag att det är en avvägningsfråga. Att regeringen i detta läge valt att inte ha det är väl för att inte få väldiga pucklar, vilket är fallet om man har begränsade skattestimulanser vid olika tider, utan i stället få ett jämnt flöde. Ett förslag som mötte mig i Linköping var att man skulle ha högre måleriavdrag på vintern eftersom man då skulle få en jämnare sysselsättning. Det finns många tekniska lösningar för att tillfredsställa olika branscher. Jag säger inte att man alltid ska ha ett permanent ROT-avdrag av just den här typen, men jag tycker att det var klokt att i denna lågkonjunktur säga att man inte behöver riskera att det avskaffas runt hörnet eller något sådant. Det är väl motivet till att det gjordes på det här sättet. Jag vill gärna tillägga att jag inte har anklagat Vänsterpartiet för att ha en sedelpress. De vill, har jag lagt märke till, finansiera detta genom att bland annat dra in 80 miljarder av vanliga konsumenter, familjer. Med det avsågs inte att de hade en sedelpress, tvärtom har de en sedelindragningsförmåga.

Anf. 52 Marie Engström (V)

Fru talman! Ibland känns det som om vi debatterar olika saker. Från oppositionens sida är vi noga med att prata om konjunkturåtgärder. Vi känner att vi finns i verkligheten. Byggbranschen är hårt ansatt. Majoriteten pratar om någonting helt annat. Vi har hört flera talare ta upp att det är bra med insatser för att förhindra svartarbete. Det är bra med sådana insatser, men det känns som om vi inte befinner oss i riktigt samma verklighet. Nu instämmer Gunnar Andrén i att ROT-avdraget är en bra åtgärd, men frågan är vad de gör nästa gång vi hamnar i en lågkonjunktur, när det här systemet redan finns. Det kan vara bra att kunna vidta olika åtgärder när man hamnar i en lågkonjunktur. Att kunna göra den typen av insatser är också en del av en aktiv finanspolitik. Det är inte bara vi som säger det, utan det har redan flera gånger påtalats att även andra säger det. Jag tänkte ställa ett par frågor om den fakturamodell som ska införas. Vi har blivit uppvaktade av flera företagare och deras organisationer som är oroliga. Gunnar Andrén sade att det blir ett bra system och någon annan alliansföreträdare visste att det kommer att bli ett bra system. Ändå är man orolig inför ett ökat risktagande. Man ser framför sig en ökad administrativ börda och eventuellt också likviditetsproblem. Flera av företagens organisationer uppvaktar ofta oss ledamöter och ber oss att minska företagens regelbörda. Varför inför ni då, Gunnar Andrén, nya regler som organisationerna, innan reglerna ens är införda, protesterar mot eftersom de befarar att det ska öka regelbördan? Trots protesterna tycker ni alltså att det säkert blir bra. Det skulle jag vilja ha svar på.

Anf. 53 Gunnar Andrén (Fp)

Fru talman! När jag började mitt sedvanligt lugna anförande försökte jag dela upp de olika motiv som funnits för de olika åtgärderna. Jag sade att RUT-avdraget i första hand var till för att skapa en ny marknad och motarbeta svartarbete. Det var huvudmotivet. Man ville även skapa en del valfrihet, inte minst för kvinnor. Jag sade också att när Bosse Ringholm införde en annan form av ROT-avdrag, för bergvärme eller vad det nu var, var det främst för att stimulera energiinvesteringar. Det var också bra. Det ROT-avdrag som nu införs är i första hand för att motverka lågkonjunkturen i byggbranschen, får vi väl lov att säga. Man skulle kunna utvidga det till IT-branschen och allt möjligt, men man får göra en del avgränsningar. Det är egentligen fråga om en avvägning vill jag påstå. Vi blir, fru talman, uppvaktade av olika intressen, och Marie Engström är en mycket erfaren person som under årens lopp blivit uppvaktad av många, och då kan man notera att intressen också kan vara särintressen. Det är inte säkert att alla företag alltid tycker exakt samma sak. Det jag försökte säga med mitt besök i Linköping var att företag i olika branscher kan uppfatta fakturamodellen på olika sätt. Jag tror att man ska vara noga med att säga att alla inte uppfattar den på exakt samma sätt som deras organisationsföreträdare. Huruvida det skapar mer byråkrati eller inte kan jag inte säga. Efter en tidigare diskussion med någon av ledamöterna framkom det att om man ska vara riktigt ärlig är det nog ett system som är väl så bra om man vill vara säker på att få betalt och att inte skurkar i branschen slår mynt av att använda sig av det, alltså utöver vad man skulle kunna få i ROT-avdrag.

Anf. 54 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna. Häromdagen, jag har för mig att det var i måndags eftermiddag, stod jag och gjorde någonting och lyssnade på ett samhällsprogram på min lokalradio. Det handlade om varför ett antal byggföretag hade det så välfyllt med beställningar. Nio av tio byggföretag hade fulltecknat. Skälet till detta angav man till stora delar vara ROT-avdraget. Till stor del var det mindre byggföretag. De kände sin framtid tryggad för ganska många år. De fick till och med säga nej till beställningar. Jag tror att det är ett ganska välkommet förslag som vi har lagt fram om utvidgade ROT-avdrag. De höga skatterna på arbete har medfört att det ekonomiska utrymmet för hushållen att köpa tjänster som städning, barnpassning etcetera har varit litet. Det har lett till att en stor del av hushållsarbetet har utförts av hushållen själva eller ibland tyvärr köpts på den svarta marknaden. I stället för att utföra hemarbetet själv köper individen tjänsten och kan använda den frigjorda tiden till att öka antalet arbetade timmar på marknaden och få mer fritid. Den reducerade skatten på hushållsarbete har således ökat arbetsutbudet. Skattereduktionen gör det också lättare för den vita marknaden för hushållsarbete att konkurrera med motsvarande svarta marknad. En del svartarbeten kommer därför som en följd av skattereduktionen att ersättas med vita arbeten, vilket vi välkomnar. Det har varit mer positivt än man någonsin hade kunnat tänka sig enligt branschen själv. Skattereduktionen för hushållsarbete vill jag säga är en succé. Mot bakgrund av detta och den försvagade byggkonjunkturen inför vi nu en motsvarande skattereduktion för byggsektorn. Satsningen är ganska stor. Den motsvarar ett beräknat skattebortfall på 3 ½ miljard kronor, som vi har hört här tidigare. Det är mycket pengar. Det är stora summor. Därigenom gör vi också en mycket verkningsfull insats mot svartarbete. Oppositionens förslag innebär ett tillfälligt ROT-avdrag som inte syftar till att minska svartarbetet utan i huvudsak är en konjunkturstimulerande åtgärd. Vår politik handlar om långsiktiga och strukturella åtgärder för att motverka svartarbete och dess följder i form av otrygga jobb, bristande försäkringsskydd, obefintligt konsumentskydd med mera. Fru talman! Svensk ekonomi, och världsekonomin får vi väl säga, befinner sig i en konjunkturnedgång, i en finanskris som vi nästan inte har sett maken till på många årtionden. I byggsektorn kan man nu också märka en försvagning jämfört med hur marknaden för byggnadsarbetare såg ut när systemet med skattereduktion för hushållsarbete infördes för några år sedan. En skattereduktion för ROT-arbete kan antas öka efterfrågan på sådant arbete, vilket innebär att volymen av byggnadsarbeten ökar och att det sker genom anlitad vit arbetskraft och registrerade företag. Med hänsyn till att skattereduktionen kan förväntas stimulera en annars vikande byggmarknad delar vi i utskottet regeringens bedömning att det nu är en lämplig tidpunkt att införa en permanent reduktion också för ROT-arbeten, vilket vi nyligen har hört i ett debattinlägg från Gunnar Andrén. Vi vet inte hur lång krisen är. Vi vill ha stabila spelregler för dem som anlitar arbetskraft respektive får beställningar för lång tid framöver. Därför kan det vara positivt att i detta läge inte göra reduktionen temporär eller begränsad. Det finns också anledning att anta att de åtgärder som vidtas kommer att bidra till ökad energieffektivisering, eftersom det blir inbyggt implicit när man gör en renovering, reparation eller tillbyggnad. Däremot är det som framgår av debatten orimligt att man ska kompensera med miljardbelopp för misslyckade miljonprogram och eftersatt fastighetsskötsel hos flerbostadsägare. Det innebär egentligen att man missgynnar dem som har skött sina fastigheter jämfört med dem som har misskött dem. Dessutom är det inte något som direkt är lönsamt för hyresgästen. Från och med den 1 juli 2009 kommer skattereduktionen för hushållsarbete att göras enligt fakturamodellen direkt vid köpet, vid dörren. Det innebär att köparen betalar hälften av arbetskostnaden och att utföraren sedan kan kvittera ut den andra delen från Skatteverket. Den försenande modellen, där man får sina pengar tillbaka i efterhand, har reducerat viljan och möjligheterna för många att köpa dessa tjänster. Detta har vägts in vid våra tankar på att nu kunna ha en reduktion direkt vid dörren. Vi tycker att det är rimligare. Fakturamodellen har stora fördelar ur effektivitetssynpunkt och kontrollsynpunkt. Med detta förslag tar vi ett steg framåt. Det är naturligtvis så att utförarna och företagen är bättre lämpade att ha kontakt med skattemyndigheten än det enskilda hushållet är. Förslaget underlättar också Skatteverkets hantering av kontrollen och säkerställandet av att regelverket åtföljs. Som Gunnar Andrén påpekade är det en avvägningsmodell, eftersom vissa företag haft vissa tveksamheter, medan de jag har talat med övervägande har varit positiva till detta. De ser ökade möjligheter. Reformen kommer därför att kunna förväntas ytterligare öka efterfrågan på hushållsnära tjänster. Det ger fler anställningar, minskat utanförskap, högre skatteintäkter och framför allt enklare vardag för många hushåll som köper de här tjänsterna. Det tycker vi är bra!

Anf. 55 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Lars Gustafsson vecklade in sig i ett resonemang om att man skulle missgynna de fastighetsägare som har skött sig om man inför ett ROT-avdrag för hyresrätter. Frågan är om inte detsamma då borde gälla på villaområdet. Är det inte så att man med det här ROT-avdraget gynnar dem som har misskött sig, medan de som tidigare har skött sig inte fick något avdrag då? Det blir ett väldigt konstigt sätt att se på det här. För oss är det viktigt att man ser till att alla upplåtelseformer behandlas så lika som möjligt. Det görs inte i dag. Hyresrätten är redan missgynnad, inte minst av regeringens politik. Nu förstärks den orättvisan ytterligare med det här förslaget till ROT-avdrag som inte omfattar hyresrätter, vilket vi tycker att det borde göra. Dessutom ger vårt förslag många jobb. Det är någonting som man behöver i byggsektorn och i samhället i övrigt. Det blir lite svårt att förstå hur Lars Gustafsson egentligen tänker kring de här frågorna. Varför säga nej till hyresrätten och fler jobb?

Anf. 56 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Jag vet inte om man ska behöva gå ned på de enklaste och mest fundamentala principer. Flerbostadsföretag är affärsdrivande och tjänar pengar på sin verksamhet: att upplåta bostäder åt dem som hyr dem. Det låter helt obegripligt att man i det läget skulle låta dem få dubbel vinst genom att både ha fördelar som företag med periodiseringsfonder, skattereduktioner och annat och få subventioner för att de inte har använt intäkter till att sköta sina fastigheter och upprätthålla den standardnivå som krävs enligt hyreslagen. Privatbostadsägaren kommer dock att få betala mycket dyrt om han har varit efterlåten, eftersom han bara får en viss begränsad möjlighet till avdrag. Det är detta som blir fel. Vi kan inte jämföra den ena upplåtelseformen med den andra och säga att de är likvärdiga. Om jag leasar en bil är jag inte ansvarig för dess underhåll, men jag ska betala för bilen. Är det samma sak om jag har en privat bil? Nej, då får jag betala för underhållet. Det är en viss skillnad i detta. Då måste man ställa sig frågan: Har ni inte själva tänkt igenom detta förslag? Det här förslaget handlar om att på ett övermaga sätt gynna affärsdrivande företag som redan har vissa skattenedsättningar och vissa förutsättningar att klara detta. De tar i sin tur ut det av sina hyresgäster. Då kommer det kanske att bli en högre hyra i stället. De företag som då har skött sina hyresbostäder och uppgraderat dem och som är goda hyresvärdar kommer de facto att missgynnas gentemot dem som inte har skött sig. Detta ser jag enbart som ett sätt att rädda ett miljonprogram som misskötts under er tid och som var en felsatsning från första början. I detta anförande instämde Jessica Polfjärd (m).

Anf. 57 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Lars Gustafsson tar i ordentligt: Det är minsann skillnad på olika upplåtelseformer! Ja, det är det gubevars, och det märks på regeringens politik, som så tydligt gynnar dem som bor i villa, framför allt i de områden där fastighetsvärdena är väldigt höga och där människor med goda inkomster bor. Det är inte så att alla hyresföretag är jättelika börsnoterade företag. Det vanliga är att det är kommunala allmännyttiga bostadsföretag. Det vet säkert Lars Gustafsson. Vi tycker att det är rimligt att de företagen och andra som upplåter hyresrätter får den här formen av stöd så att vi kan konvertera vårt energianvändande och bli klimatsmartare. Vi tycker naturligtvis också att kommunerna som sådana och verksamheterna vård, omsorg och skola ska få större statsbidrag än de får genom regeringens politik. Det är en annan fråga, men den förvirringen hade vi tidigare med Jessica Polfjärd, så jag ville passa på att säga det. Fortfarande återstår problemet för Lars Gustafsson att förklara: Varför inte passa på nu i det konjunkturläge vi befinner oss i att göra en rejäl satsning på hyresrätter och att göra bostadsområden klimatsmarta och samtidigt få alla dessa jobb som vi behöver? Sverige halkar efter för att ni inte satsar tillräckligt. Rekommendationen från regeringens egna experter är att vi ska satsa mer. Varför inte passa på att göra det?

Anf. 58 Lars Gustafsson (Kd)

Fru talman! Det är mycket enkelt. Jag tycker inte heller att kommunala fastighetsbolag som har misskött sig ska gynnas. Det är det enkla svaret. Finessen med vårt förslag är att ägare av privatbostäder får möjlighet till ett ROT-avdrag för att upprusta sina fastigheter genom förbättrad energieffektivisering och förbättrade miljöinsatser. De kommer numera tack vare regeringens fastighetsskattepolitik inte heller att missgynnas genom att de får höga fastighetsvärden, något som ni drev tidigare. Det var missgynnande att reparera och förbättra sin bostad. Det blir det inte längre. Det är skillnad när man hyr sin bostad jämfört med när man äger den själv. Man har som ägare huvudansvaret för sin bostad. Det har man inte när man hyr. Däremot har den som hyr ut huvudansvaret. Det är där den stora skillnaden i synsätt finns. Jag kan inte tänka mig att vi skulle använda 2,6 miljarder kronor som en klimatinsats. Vi skulle kunna göra det på ett mycket bättre sätt för att förbättra och minska utsläppen.

Anf. 59 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! I debatten har det kommit upp en del frågor som jag tycker är väl värda att kommentera. Fredrik Olovsson sade bland annat i sitt inledningsanförande att han ser allvarligt på situationen i dag. Jag kan garantera, Fredrik Olovsson, att alliansregeringen ser minst lika allvarligt på den situation vi har i dag. Fredrik Olovsson sade också att regeringen i dag uppenbarligen tycker att det är oansvarigt att satsa på jobb. Inget kan vara mer felaktigt. I stället är det så att de satsningar som har gjorts är gjorda för att minimera den eventuella arbetslöshet som människor råkar ut för. Det kan vara intressant att göra en jämförelse mellan situationen i dagsläget och hur det var ett par år tidigare. I mars månad betalades det via a-kassan ut 1,49 miljarder kronor, detta i den finanskris vi har i dag. År 2006 i mars månad, under högkonjunktur med en socialdemokratisk regering, betalades ut 1,3 miljarder mer, det vill säga 45 procent mer. Jag tycker ändock att man bör ha den dagsblicken klar för sig. Nu vill jag inte med detta säga att vi ska förringa den kris vi i dag är i. Det är tvärtom. Vi har i dag inte sett slutet på den. Finanspolitiska rådets kommentarer har också diskuterats här. Jag vill klargöra att ett enigt finanspolitiskt råd sade att det är en bra politik som regeringen har fört hittills i krisen. Ett oenigt finanspolitiskt råd sade att man borde göra mer. Det måste ändå nyanseras. Så var förhållandet i vad man har framfört från Finanspolitiska rådet. Man var inte enig i den eventuella kritiken. Vad man däremot uppenbarligen inte har noterat är att regeringen i dag i tilläggsbudgeten anslår mer pengar för innevarande år. Den säger dessutom att man i budgeten avser att återkomma om det finns behov. Vad det gäller är att se till att varje krona gör största och bästa nytta i den situation vi i dag är i. Vidare säger Fredrik Olovsson att det omfattande ROT-avdrag som oppositionen vill införa ska finnas så länge det behövs, det vill säga att det är en konjunkturpolitisk åtgärd. Det är intressant att man har den inriktningen. När ROT-avdragen infördes i det här landet i början av 80-talet gjorde man en utvärdering i slutet av 80-talet. Det var Boverket som gjorde den utvärderingen. Man kom fram till att det inte är lämpligt att använda det som ett konjunkturpolitiskt medel. Nu har man använt det som ett konjunkturpolitiskt medel ett antal gånger efter det. Men det är trots allt intressant att notera att Boverket mycket tydligt har markerat att det inte är en lämplig väg att använda det som ett konjunkturpolitiskt medel. Fredrik Olovsson säger också att det är viktigt att man sköter sektorn. Han syftar då på byggsektorn. Jag håller med om det. Det är precis detta vi kritiserade under förra perioden när Socialdemokraterna satt vid makten. Nu har jag tyvärr inte siffrorna med mig. Men det vore intressant att se hur byggandet ser ut i dag och hur det såg ut tre fyra år tillbaka i tiden. Jag är övertygad om vi ligger ungefär på samma nivå. Problemet i dag inom byggsektorn är banksituationen. Vi bör ha detta med oss när vi för diskussionen om ROT-avdrag och hyresfastigheter kontra småhus.

Anf. 60 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Det är väldigt intressant att höra Jörgen Johanssons beröm för att man inte betalar ut så mycket i a-kasseersättning. Det kan hänga ihop med att a-kassan i grunden har försämrats så kraftigt att det är så få som får ut ersättning av den. Av dem som är arbetslösa i dag är det inte ens hälften som har rätt till ersättning. De har inte kommit in i systemen eftersom ni har förstört dem. Dessutom har ni sänkt ersättningsnivån så att ni också därigenom betalar ut mindre i ersättning till människor. Trots det tvingas ni nu stoppa in uppåt 10 miljarder för ökade kostnader för a-kassan eftersom arbetslösheten sticker i väg så otroligt kraftigt. Men det var intressant att höra berömmet om den försämrade a-kassan. Det är också intressant att höra vilken av ledamöterna i det finanspolitiska rådet som inte tyckte att man skulle göra några fler satsningar på jobben. Det var Lars Tobisson, tidigare ekonomisk-politisk talesman för Moderaterna här i riksdagen. Han verkar hänga i. Han var den som sade att det var omöjligt att minska arbetslösheten förra gången det begav sig och vi hade kris. Han fick äta upp det. Med en socialdemokratisk regering, ofta med stöd av Centerpartiet, kunde vi reda ut den situationen och vända utvecklingen för Sverige. Vi kanske kan göra om den bedriften vid ett annat tillfälle tillsammans med andra partier som kan vara intresserade. Sedan är det också detta med ROT-avdrag. Det är en sällsynt bra konjunkturåtgärd. Det är vad Konjunkturinstitutet säger i sitt remissvar, de som är experter på detta med stabiliseringspolitik och som regeringen kanske borde lyssna på lite oftare. De säger att man efterlyser just ett tillfälligt stöd. Det är en klok åtgärd att vidta i ett sådant här läge. Det innebär också att man pressar fram mer investeringar under lågkonjunkturen om man vet att det inte är något som varar för evigt. Med Centerns förslag kan man vänta hur många år som helst fast det är nu vi behöver jobben.

Anf. 61 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Beträffande a-kassan hade jag inte räknat med att vi skulle få den debatten i dag, så jag har inte med mig procentsatserna. Nu är det inte alls som Fredrik Olovsson påstår här. Jag kan återkomma till den debatten sedan. Jag vill gärna underbygga det med de procentsiffror jag har i ärendet. Jag går inte vidare i det. Det är rätt att det är Lars Tobisson som sagt detta. Det är intressant att notera att oppositionen också var medveten om att det var ett icke enigt finanspolitiskt råd. Det hade kanske varit stilfullt att också säga det i debatten här. Sedan går jag till frågan om ROT-avdrag till hyresfastigheter. Det är precis som tidigare har sagts här. En stor del av ägarna till fastigheterna är de kommunala bolagen. De kommunala bolagen lyder under begreppet god ekonomisk hushållning. Har man ett eftersatt underhåll har man enligt lagstiftningen inte skött sig. Nu vet vi att vårt kommunfolk i det här landet så sent som för ett år sedan inte ansåg att det räknades in i begreppet god ekonomisk hushållning, men det gör det faktiskt. Att vi ska gå in och rätta till direkta felaktigheter och misskötsel via den här åtgärden tycker jag är fel. Det är kommunerna som måste ta sitt ansvar, helt enkelt ägarna.

Anf. 62 Fredrik Olovsson (S)

Fru talman! Jörgen Johansson har fel. Den statistik han kan ta fram som visar hur det ser ut på a-kassans område är precis de siffror som jag rapporterar om här. Det är inte ens hälften av de arbetslösa som har rätt till a-kassa. Så illa är det. Det blir landets kommuner som får skära ned i vården, skolan och äldreomsorgen för att ha råd att betala ut de socialbidrag som de människor som inte har rätt till a-kassa måste ha för att överleva. Så ser det ut, och det vet säkert också Jörgen Johansson. Vi har varnat för just den utvecklingen när ni har förstört a-kassan. Den andra frågan som Jörgen Johansson ställde i sitt förra replikskifte handlade om bostadsbyggandet. Där ser utvecklingen ännu dystrare ut än på a-kasseområdet. Det går rätt ned. Bostadsbyggandet i Sverige är katastrofalt dåligt och har på två år halverats. När det handlar om hyresrätten som ni inte tycker så mycket om, har vi förstått, i andra sammanhang heller minskar de påbörjade byggnationerna med 70 procent. Den utvecklingen började redan före finanskrisen. Det såg vi direkt i samband med att politiken lades om efter valet. Då rasade bostadsbyggandet. Så här har Jörgen Johansson och de borgerliga partierna en hemläxa att göra. Vi måste bygga långt fler bostäder i Sverige med vår befolkningsstruktur och alla de ungdomar som nu ska lämna hemmet och gymnasieskolan för att ta sig vidare till ett eget boende och ett arbete. Därför tycker vi att det är väldigt klokt att satsa på ett ROT-avdrag som går lite längre så att vi kan skapa fler jobb, också till de många elever som lämnar byggprogrammen redan nu i vår.

Anf. 63 Jörgen Johansson (C)

Fru talman! Jag delar inte den beskrivning som Fredrik Olovsson ger. Däremot kommer införandet av ROT-avdragen för småhus att innebära - förmodligen i Fredrik Olovssons hembygd och även i min hembygd där företagen försvann under 90-talet när bostadspolitiken förändrades - att vi kommer att få en mängd nytt företagande, småföretagande som har förutsättning att växa och därmed också stimulera konkurrensen. Vid sidan av en satsning på att få bort svartjobben får vi fram nya företag som också kan stärka konkurrensen ute i våra kommuner.

Beslut

Skatteavdraget för hushållsarbete ska även gälla ROT-arbete (SkU32)

Skatteavdraget för hushållsarbete ska även omfatta byggtjänster i hemmet, ROT-avdraget. De nya skattereglerna syftar till att minska svartarbetet och öka efterfrågan på arbetskraft i byggsektorn. Avdraget gäller bara den faktiska arbetskostnaden och alltså inte kostnader för material, utrustning och resor. Det sammanlagda beskattningsunderlaget får uppgå till högst 100 000 kronor per person under ett beskattningsår. Då blir det totala avdraget 50 000 kronor per person och beskattningsår. Arbeten som har utförts och betalats från och med den 8 december 2008 kommer att omfattas av de nya reglerna. Riksdagens beslut att skattereduktion för hushållsarbete ska lämnas som en skattelättnad direkt vid köpet från och med den 1 juli 2009 ska också gälla ROT-arbeten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen och avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag