Statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan

Debatt om förslag 28 mars 2012
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 1

Anf. 146 Richard Jomshof (SD)

Herr talman! Detta är intressant. Jag hade förväntat mig en liten skoldebatt men inser att samtliga talare, sex sju stycken, utom jag har strukit sig från talarlistan. Jag beklagar det. Detta är en väldigt viktig debatt. Jag hade dessutom tänkt ställa en fråga till både Folkpartiets och Vänsterpartiets representanter, som uppenbarligen inte är här i dag. Nåväl, det kanske finns någon någonstans som lyssnar. Herr talman! Jag får tala till herr talmannen i dag. Sverigedemokraterna antog 2004 - det är nu ett antal år sedan - ett handlingsprogram för skola och utbildning där vi slog fast att skolan skulle återförstatligas. Anledningarna till detta ställningstagande var och är många. En är att svensk skola tappat i kvalitet sedan den övergick från statligt till kommunalt huvudmannaskap för drygt 20 år sedan. Vi vet att svenska elever presterar allt sämre i en rad olika ämnen. Andelen elever som lämnar nionde klass med ofullständiga betyg har också ökat sedan 90-talet. Samtidigt visar det sig att elever med särskilda behov har svårare att få stöd i dag. Arbetsmiljön i skolan för elever såväl som lärare har försämrats. Samtidigt vet vi att arbetsbelastningen har ökat och fortbildningsinsatserna har minskats. Andelen obehöriga lärare i den svenska skolan sedan kommunaliseringen har också ökat. Lärarnas Riksförbund har tidigare konstaterat att fler än 50 procent av lärarna som undervisar i grundskolan och gymnasiet saknar tillräcklig utbildning. Dessutom får vi i Riksrevisionens rapport om statens styrning mot en likvärdig betygssättning i grundskolan, som jag trodde att vi skulle debattera här i dag, veta att betygssättningen fortfarande inte sker på ett likvärdigt sätt. Riksrevisionen pekar på en rad brister i samarbetet mellan Skolverket och Skolinspektionen, att det statliga stödet inte når fram, som man uttrycker det, att den lokala nivån har otillräckliga förutsättningar och att det delade ansvaret mellan stat och huvudman komplicerar styrningen. Om jag tolkar det rätt ges lärarkåren inte tillräckligt med tid eller andra förutsättningar för att tillgodogöra sig det stödmaterial man har tagit fram. Det är till och med ibland tveksamt om detta stödmaterial över huvud taget når fram till våra lärare. Av den enkätundersökning Riksrevisionen har genomfört med ett stort antal lärare framkommer uppfattningen att huvudmännen inte tar sitt ansvar för att skapa en likvärdig skola med en jämlik betygssättning. Samtidigt som varje huvudman har stor frihet att själv bestämma över hur verksamheten och undervisningen ska organiseras och bedrivas för att nå målen pekar Riksrevisionen på att lärare tolkar mål och betygskriterier olika. Herr talman! Tanken är att svensk skola ska ge eleverna samma förutsättningar och samma kunskapsbas så att de klarar av att nå de uppsatta nationella målen oberoende av kön, socioekonomisk bakgrund eller var i landet man bor. Så är det inte i dag. I stället förekommer stora kommunala och regionala skillnader mellan skolorna. Vad gäller utskottets förslag till beslut är det dock inte nattsvart. Förslaget att man skyndsamt ska ta fram stödmaterial eller bedömningsstöd, som man uttrycker det, för den nya betygskalan och göra det tillgängligt är mycket bra. Regeringen skriver i sitt svar till Riksrevisionen att man arbetar med att försöka åtgärda problemen. Även det är bra. Men jag menar att det inte är tillräckligt - det är långt ifrån tillräckligt. Om vi på allvar ska kunna ta tag i de problem som svensk skola brottas med i dag menar Sverigedemokraterna att skolan måste få ett statligt huvudmannaskap. Jag yrkar bifall till min egen reservation 5 men också till Socialdemokraternas reservationer nr 1, 2 och 3. Jag hade tänkt ställa en fråga till Folkpartiet, som inte är här, och en till Vänsterpartiet, som inte heller är här. Jag tänker ställa dem ändå. Jag skulle nämligen vilja vet hur det kan komma sig att Folkpartiet, som gång på gång talar om behovet av att återförstatliga skolan inte talar om behovet här i talarstolen. Hur kan det komma sig att man röstar nej till motioner, till exempel min motion där jag skriver att skolan ska återförstatligas? Man vill uppenbarligen inte ens ta debatten, och man vill inte ta diskussionen. Jag tycker att det är beklagligt. Jag skulle också vilja ställa en fråga till Vänsterpartiet, som brukar sitta här nere någonstans. På sin kongress nyligen fattade de beslut om att skolan ska återförstatligas. Det är jättebra att man har insett att det var fel när man tillsammans med Socialdemokraterna kommunaliserade skolan. Men jag skulle vilja ställa frågan hur det kan komma sig att man inte bifaller den motion som jag har väckt i frågan. Den innehåller ingenting om invandring och ingenting om islam, utan där talar jag bara om skolan - ingenting annat! Jag kan som sagt inte försvara motionen här i dag, och det beklagar jag. Jag tycker att det är anmärkningsvärt att samtliga talare väljer att stryka sig. Det här är en viktig debatt och en viktig diskussion. Det är tredje gången på raken som jag står här och debatterar för mig själv. Men jag vill tacka åhörarna - kul att ni var här! Jag tackar också bakgrundsljudet och herr talmannen. (ANDRE VICE TALMANNEN: Jag vill bara ha ett klargörande. Du yrkade bifall till reservation 5, men betänkandet har ingen reservation 5. Jag antar att det är din motion nr 5 som du yrkar bifall till.) Då är det motion nr 5 som jag menar. Jag har två motioner i ärendet, och jag yrkar alltså bifall till båda.

Beslut

Lärarna behöver mer stöd för att sätta de nya betygen (UbU12)

Riksdagen uppmanar regeringen att se till att lärarna snabbt får mer stödmaterial för att sätta betyg utifrån den nya betygsskalan. Ställningstagandet grundar sig på en motion från Socialdemokraterna.

En ny betygsskala finns från årskurs 6 med sex steg som går från A till F. Betygen sätts utifrån de nationella kunskapskrav som Skolverket har tagit fram för betygsstegen A, C och E. När det gäller betygsstegen B och D konstaterar utskottet att lärarna behöver ett tydligt stödmaterial för att kunna bedöma och betygsätta kunskapskraven. Riksdagen har i ett tidigare tillkännagivande framfört detta till regeringen och riksdagen gör alltså på nytt ett tillkännagivande i frågan.

Riksdagen har också gått igenom regeringens redovisning av vad regeringen har gjort för att främja en likvärdig bedömning och betygssättning i grundskolan. Redovisningen visar att regeringen har gjort en rad insatser men att dessa ännu inte har hunnit få fullt genomslag.

Utskottets förslag till beslut
Skrivelsen läggs till handlingarna. Utskottet föreslår ett tillkännagivande till regeringen om att regeringen bör se till att ett bedömningsstöd för den nya betygsskalan skyndsamt tas fram och görs tillgängligt där sådant material ännu inte finns. Därmed bifaller riksdagen motion 2011/12:Ub8 yrkande 2 och avstyrker övriga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag till beslut.