Strategisk exportkontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Debatt om förslag 11 juni 2020

Protokoll från debatten

Anföranden: 19

Anf. 107 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! En gång per år debatterar Sveriges riksdag vapenexport. Nu diskuterar vi den skrivelse som regeringen varje år skickar till oss med underlag kring vad som har hänt med den svenska vapenexporten under föregående år.

Vill man ha en bild av hur mycket Vänsterpartiet bryr sig om denna fråga kan man konstatera att utskottsmajoritetens ställningstagande är på tre sidor, medan enbart Vänsterpartiets åsikt finns på fyra sidor. Därtill kan man lägga en niosidig motion och ett antal debattartiklar i frågan.

I dag är det alltså dags för debatten om vapenexport. Låt oss börja med att kolla vad som hänt med den svenska vapenexporten under 2019. Den svenska vapenexporten har stigit mycket kraftigt. Skrivelsen visar att den svenska vapenexporten förra året ökade med 40 procent och att svenska företag exporterade krigsmateriel till ett värde av 16,3 miljarder kronor. Man kan se detta i ett längre perspektiv - en sammanställning av Svenska Freds visar att under 2019 var vapenexporten mer än fem gånger så stor som i början av 2000-talet.

Redan 2011, i ljuset av förtrycket av demokratikämpar under den arabiska våren, fick regeringen av riksdagen i uppdrag att ta fram en ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa vapenexporten till diktaturer. Först sju år senare, i april 2018, trädde den nya lagstiftningen i kraft. År 2019 är det första hela år som lagstiftningen har varit i kraft.

Tyvärr är resultatet av den nya lagstiftningen mycket nedslående. Den svenska exporten till diktaturer ökar. Exporten till diktaturer står i dag för en tredjedel av den svenska vapenexporten. Man kan utan större problem konstatera att den nya lagstiftningen är ett misslyckande i förhållande till vad man ville uppnå 2011.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Varför blev det då så här? Det handlar framför allt om att den nya lagstiftningen har två stora luckor.

Den första luckan är att det nya regelverket bara gäller för nya affärer som ingåtts efter den 15 april 2018. Alla affärer som anses ha koppling till en affär som beviljades innan demokratikriteriet trädde i kraft kan klassas som gamla affärer. Därför kan följdleveranser undkomma nya prövningar. Följdleveranser kan gälla allt från reservdelar till ammunition men också helt nya system som bygger på tidigare system som har levererats. Följdleveranser har ingen tidsgräns utan kan fortsätta hur länge som helst. Det finns i dag följdleveranser som gäller sådant som Sverige ursprungligen levererade för 30-40 år sedan. Följdleveranser har länge varit ett av de största kryphålen i den svenska exportlagstiftningen. Detta innebär att exporten kan fortsätta trots att inga nya affärer tillåts.

Den andra luckan i den nya lagstiftningen är att den inte innebär ett stopp för export till icke-demokratiska stater, utan det blir en bedömning av den demokratiska statusen som ska påverka om den utgör ett hinder för export. Om det anses finnas avsevärda nationella försvars- eller säkerhetspolitiska intressen kan export ändå beviljas. Ställningstagandet att inte stödja och legitimera odemokratiska och förtryckande regimer kan därmed åsidosättas om det finns andra intressen som anses väga tyngre i bedömningen.

Att Sveriges politik när det gäller vapenexport och utrikespolitik är fylld med dubbelmoral har varit känt länge. I och med redogörelsen av exporten under förra året blir det än tydligare att Sverige använder vackra ord om fred och mänskliga rättigheter samtidigt som man förser olika konflikter med gott om vapen.

Det är under all kritik att den lagstiftning som det tog sju år att arbeta fram inte verkar ha bidragit till en minskning av svensk vapenexport till krigförande och odemokratiska länder, som syftet var, utan precis tvärtom. Därför behöver det göras en grundlig utvärdering av regelverket. Det är bra om den kan göras så snart som möjligt.

Sedan 2015 pågår ett fruktansvärt krig i Jemen. Enligt FN:s flyktingorgan UNHCR är mer än 80 procent av befolkningen i behov av någon form av humanitär hjälp, och nästan 4 miljoner människor lever på flykt på grund av kriget. Under förra året exporterade Sverige vapen till fem av de stridande länderna i Jemen, nämligen Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait och Bahrain. Samtliga dessa stater är att betrakta som auktoritära stater som bryter mot de mänskliga rättigheterna. Länderna deltar bevisligen i en väpnad konflikt och uppfyller därmed samtliga kriterier för att inte beviljas export av svensk krigsmateriel.

Svensk krigsmateriel används i kriget i Jemen. Saabs stridslednings och radarsystem Erieye bidrar till att upprätthålla den blockad som hindrar att förnödenheter når civilbefolkningen. Exporten av Saabs system Globaleye, som är en uppföljare till Erieye, till Förenade Arabemiraten borde ha stoppats men räknas i stället som en följdleverans. Globaleye ökar Saudikoalitionens förmåga att upprätthålla blockaden, och den svenska exporten bidrar till det jemenitiska folkets lidande.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

I punkt 70 i januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Liberalerna och Centerpartiet framgår det att de fyra partiernas principiella inställning är att inte godkänna vapenexportaffärer med icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten, så länge den pågår. Uttrycket principiell inställning har skapat viss förvirring, och olika företrädare för olika januaripartier har gett mycket olika besked. Den principiella inställningen är därför mycket oklar.

På s. 5 i regeringens skrivelse skriver man att man inte ska godkänna vapenexport till dessa arabländer, och på s. 6 skriver man att Förenade Arabemiraten är det tredje största landet sett till vår export. Detta, fru talman, är inget annat än hyckleri, enligt mig.

Vänsterpartiet menar att januaripartierna måste leva upp till sin egen överenskommelse, ta sitt humanitära ansvar och stoppa vapenexporten till Förenade Arabemiraten, Jordanien, Kuwait, Bahrain och Saudiarabien.

Under 2019 visade det sig att det faktiskt går att stoppa vapenexport till ett land om det verkligen finns en politisk vilja, och det är väldigt positivt. I mitten av oktober förra året stoppade Sverige all vapenexport till Turkiet på grund av landets militära offensiv mot Syrien.

I debatten låter det ofta som att det inte finns någon möjlighet att påverka affärer, men sanningen är att ISP har flera olika möjligheter att stoppa vapenaffärer och hänskjuta prövningen till regeringen, som i slutändan alltid bär ansvaret för den svenska vapenexporten.

När Turkiet angrep det kurdiskdominerade området Rojava i nordöstra Syrien förra året fördömde EU Turkiets agerande på svenskt initiativ. Samtidigt var EU-länderna inte beredda att gå lika långt i åtgärderna mot Turkiet som den svenska riksdagen och regeringen var. I stället för ett vapenembargo mot Turkiet enades man i EU om att rekommendera sina medlemsländer att se över sin militära export. Några länder, inklusive Sverige, stoppade all sin vapenexport till Turkiet samtidigt som andra länder fortsatte med sin. Turkiets militära aktioner i Syrien pågår alltjämt, och den humanitära katastrofen är enorm. Sverige bör därför fortsätta att verka för ett EU-gemensamt vapenembargo mot Turkiet.

I Trumps USA har det tagits stora kliv mot en alltmer polariserad och reaktionär nation. Vi är mycket oroade över den politiska utvecklingen i det stora landet i väst. Vänsterpartiet tycker att det är hög tid för en verklig översyn, i restriktiv riktning, av den svenska vapenexporten till USA. Det är det land som vi förra året exporterade näst mest vapen till. Om vi ser det ur ett längre perspektiv, ett näst intill 30-årigt perspektiv, är USA det land som vi har exporterat mest vapen till.

Militär har redan satts i beredskap för att slå till mot demonstranter som protesterar mot förtrycket av svarta och det utbredda polisvåldet. Vi kan inte exportera vapen till en instabil och lynnig politisk ledning, menar jag.

Svensk vapenexport rimmar illa med de uttalade feministiska ambitionerna i utrikespolitiken. I krig och katastrofer är det kvinnor och barn som drabbas hårdast. Ojämlikheten mellan män och kvinnor förstärks, och kvinnor stängs ute från beslutsfattande processer. Antalet barnäktenskap ökar, liksom det sexuella våldet. Kvinnor och barn på flykt löper stor risk att utsättas för våldtäkter och sexuellt slaveri. När politiska ledare i hårt drabbade länder väljer att investera pengar i vapen och annan krigsmateriel blir det mindre pengar kvar att investera i sjukvård, utbildning och annan välfärd som leder till minskad fattigdom och ökad jämlikhet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Vänsterpartiet vill att Sverige ska vara ett land som konsekvent står upp för demokrati och folkstyre, ett land som aktivt arbetar för fred och nedrustning samt ett land som fördömer varje brott mot de mänskliga rättigheterna.

Sverige har alla möjligheter att vara en sådan röst, men då krävs det att vi slutar beväpna auktoritära regimer, länder som befinner sig i krig och stater som begår grova och omfattande brott mot de mänskliga rättigheterna. Om vi inte gör det minskar trovärdigheten i vårt arbete för mänskliga rättigheter, nedrustning, fred och jämställdhet.

Jag yrkar bifall till reservationen.


Anf. 108 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! I skrivelsen som regeringen har sänt till riksdagen och som är grunden för det betänkande som vi nu debatterar redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under 2019, det vill säga exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Med termen produkter med dubbla användningsområden, PDA, avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel.

Utrikesutskottet konstaterar, liksom i det tidigare betänkandet, att försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka är en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att bibehålla en hög, konkurrenskraftig tekniknivå och därigenom den kompetens som krävs för att underhålla och vidmakthålla den svenska Försvarsmaktens materielsystem.

Det är viktigt att komma ihåg den här bakgrunden till varför vi över huvud taget exporterar vapen.

En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar också till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet och medför bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket bygger på både export och import av krigsmateriel.

Det är ungefär 35 år sedan regeringen för första gången gjorde en sådan här skrivelse till riksdagen för att redogöra för sin politik på exportkontrollområdet. Den allra första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades 1985. Sverige var då bland de första i Europa med att redovisa det gångna årets aktivitet på området.

Sedan dess har skrivelsen utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport till en omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning.

Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet. I årets skrivelse har ytterligare förbättringar gjorts i enlighet med propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel. Redovisningen av krigsmateriel har dels utökats med faktauppgifter som tidigare inte har publicerats, dels strukturerats om för att på bättre och överskådligare sätt göras mer tillgänglig. En annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter, ISP, i bilaga 3 i regeringens skrivelse ger sin egen syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar denna skrivelse från regeringen till att utgöra underlag för en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Fru talman! Under 2019 var det 58 länder samt EU som tog emot leveranser av krigsmateriel från Sverige. Fyra av länderna mottog enbart jakt och sportskytteutrustning. Det handlade om Andorra, Malta, Namibia och Zambia.

Värdet av krigsmaterielexporten under 2019 var ungefär 16,3 miljarder kronor, vilket var en ökning med drygt 40 procent sedan året innan. Ökningen gällde export till såväl etablerade samarbetsländer som till övriga världen.

Bakom den här till synes stora ökningen ligger avslut eller genomförande av stora affärer som har tecknats tidigare, men det är när de levereras och betalas som de kommer in i statistiken. Fördelningen mellan olika regioner i världen är ungefär likadan som tidigare år. Den ligger ganska stabilt.

Det i särklass största mottagarlandet för svensk krigsmaterielexport 2019 var, precis som de två föregående åren, Brasilien med drygt 3 miljarder kronor. Det är framför allt kopplat till fortsatta leveranser av det stridsflygplan som är svenskutvecklat och svenskproducerat - JAS Gripen.

Tillsammans med Brasilien var USA, Förenade Arabemiraten, Pakistan och Indien stora mottagarländer. Det som levererades till Förenade Arabemiraten handlar om Globaleye, ett radarspaningsssystem. Det var en affär som godkändes redan 2016, alltså i den gamla exportkontrollagstiftningen. Det visar lite på de tidsperspektiv som det handlar om när det gäller tillståndsärenden, leverans och när det här verkligen blir statistik. Det är långa processer att sälja krigsmateriel, i synnerhet när det handlar om stora affärer som omsätter väldigt stora belopp.

Svensk krigsmaterielexportlagstiftning är strikt, sannolikt en av de allra striktaste i världen. Den har dessutom en normerande verkan på andra länder och deras export. Redovisningen är jämfört med andra länder mycket öppen. Det är få länder som har en så publik debatt och ett så stort publikt intresse för krigsmaterielexport som vi har i Sverige.

Det finns faktiskt ett ovanligt stort engagemang i krigsmaterielexportfrågorna i just Sverige. När jag möter andra politiker runt om i Europa och andra delar av världen är de lite häpna över hur mycket debatt och hur mycket öppenhet vi har kring de här frågorna i Sverige.

Med detta, fru talman, vill jag yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU11.

(Applåder)


Anf. 109 Håkan Svenneling (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Den arabiska våren inleddes 2011, och det var med fasa många av oss tog del av rapporter om hur demokratiaktivister brutalt slogs ned och dödades i de protester som då skedde runt om i arabvärlden.

Socialdemokraterna var ett av de partier som tog initiativ till och ställde sig bakom en översyn av den svenska krigsmaterielexporten i syfte att begränsa möjligheterna för export till diktaturer och auktoritära stater så att det inte skulle kunna ske den typen av terror mot demokratiaktivister som skedde under den arabiska våren.

Översynen tillsattes under den borgerliga regeringen 2012, men det tog otroligt lång tid innan det blev en proposition till riksdagen. Först 2018 kom den. Då hade den socialdemokratiska regeringen haft fyra år på sig att lägga fram den.

År 2016 godkändes Globaleye, eller föregångaren Erieye, till Förenade Arabemiraten. När vi debatterade den frågan förra året kallade Kenneth G Forslund det för en "delikat fråga" i förhållande till punkt 70 om att man inte ska exportera till de länder som deltar i den saudiskledda koalitionen.

Ett år senare står vi nu här. Kenneth G Forslund säger fortfarande att vi har den striktaste vapenexporten i hela världen. Samtidigt har socialdemokratin fullständigt svikit det jemenitiska folket genom att inte sätta stopp för en vapenexport som man ville stoppa redan 2011.

Jag undrar hur sjutton det här går ihop. Varför följer ni inte ens er egen generalöverenskommelse, Kenneth G Forslund?


Anf. 110 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Jag tackar för frågorna, Håkan Svenneling.

Ja, det är utan tvivel så att det är en delikat fråga. Den här produkten är ett radarsystem. Det är inget man skjuter med, men det råder inget tvivel om att med hjälp av det systemet siktar och skjuter man bättre. Så är det.

Den här affären inleddes före den nya lagstiftningen. Vi får inse att vi här kommer att ha en situation många år framöver där det tar tid innan den nya lagstiftningen med ett striktare demokratikriterium får verkan på en stor del av vår export. Det måste vi inse. Något annat skulle inte vara möjligt. Om vi börjar ändra reglerna för sådant som vi redan har godkänt kommer vi inte att bli trovärdiga som säljande part ute i världen.

Jag skulle vilja fråga Håkan Svenneling två saker. Vilket land har striktare vapenexportregler än vad Sverige har?

En av orsakerna till att vi har vapenexport är att vi också ska ha råd att utrusta vår egen försvarsmakt. Vänsterpartiet är det parti som vill lägga minst pengar på försvaret av de åtta partierna i riksdagen. Det är inte en hållning som går ihop med ambitionen som Vänsterpartiet har. Den ambitionen är innerst inne att totalt stoppa vapenexporten. Borde inte det vara så att Vänsterpartiet är det parti som vill lägga mest pengar på det svenska försvaret, med tanke på att ni inte vill ha någon vapenexport och därmed betydligt dyrare krigsmateriel för den svenska Försvarsmakten?


Anf. 111 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Kenneth G Forslund drar fram de historiska perspektiven och talar om att denna rapport har lagts fram i 35 år. Rapporten är lika gammal som jag är. Det betyder att om följdleveranser ska tillåtas enligt den nya lagstiftningen kommer det att ske när jag går i pension. De andra partierna kommer att ha höjt pensionsåldern till 70 när det är dags för mig att gå i pension. Då kommer äntligen den lagstiftning vi beslutade om 2018 att ha en betydelse i den faktiska rapporten. Då kommer vi för första gången att se att vi inte levererar till diktaturer i arabregionen, som vi kan se i dag i Mellanöstern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Detta är problemet med den svenska vapenlagstiftningen. Det är över huvud taget inte strikt att jag kan gå från att födas till att bli riksdagsledamot till att pensioneras innan det ens finns en strikt tillämpning av lagstiftningen. Det är oroväckande långa perspektiv med tanke på att världen ofta förändras mycket fort.

När det gäller att peka ut ett land med mer strikt lagstiftning än Sverige skulle jag vilja peka på ett land som jag inte tror Kenneth G Forslund skulle tro att jag skulle välja, nämligen USA. I USA finns krav på att kongressen notifieras vid varje typ av vapenexport. Det finns ett eget utskott som godkänner all vapenexport. Där har president Trump kringgått lagstiftningen för att kunna leverera vapen till Saudiarabien.

En socialdemokratisk regering i Sverige behöver inte kringgå riksdagen eftersom det är helt okej att säga ja till följdleveranser så länge man har levererat någon del innan den nya vapenlagstiftningen kom på plats.

Jag tror definitivt på att vi behöver stärka det svenska försvaret. Men man ska ha klart för sig att Globaleye och Erieye inte används av det svenska försvaret. Det finns inget svenskt intresse av att utveckla mer precision på det sätt som vi nu ser som en exportprodukt till konflikter i Indien och Pakistan, Jemenkriget och andra konflikter runt om i världen.

Jag är orolig över att vi pumpar världen full med vapen.


Anf. 112 Kenneth G Forslund (S)

Fru talman! Man blir lite häpen - det är därför jag börjar säga saker i fel ordning - när vänsterpartisten Håkan Svennelings föredöme för vapenexporten är USA. Det är knappast ett land som någon annan förknippar med en restriktiv vapenexportlagstiftning eller i praktiken en restriktiv vapenexport. Det finns en tendens att amerikanska vapen dyker upp på de mest överraskande ställen där vi helst inte skulle vilja se några vapen alls. Det var ett häpnadsväckande exempel.

Ja, det tar tid. Utrikes- och säkerhetspolitik är kanske inte det bästa politikområdet för de allra otåligaste av oss inom politiken. Det kan jag medge. Det tar tid, och det är mycket långa processer. Jag delar i någon mån Håkan Svennelings frustration över detta. Det finns många saker inom utrikes- och säkerhetspolitiken som jag tycker tar alldeles för lång tid. Jag skulle kunna stå här hela dagen och räkna upp konflikter av olika slag och annat som vi har kämpat med i decennier och i hela århundraden utan att världen har löst dem.

Svensk vapenexportlagstiftning är hård och restriktiv. Det ska den fortsätta att vara. Vi har också en förhållandevis öppen redovisning av exporten, och vi har en förhållandevis mycket livaktig debatt som bidrar till granskningen av den. Det är bra. Jag välkomnar granskningen, och den ska vi fortsätta att ha.


Anf. 113 Hans Rothenberg (M)

Fru talman! Det har sagts förr, och det kommer att sägas många gånger igen; världen är inte alltid en särskilt vacker plats. Men det är ändå vår uppgift att förhålla oss till denna plats och göra det bästa av situationen när instabilitet, osäkerhet och konflikter råder i vår omvärld. Förmågan att försvara oss mot illasinnade angrepp är den skyldighet vi har gentemot oss själva, våra nära och även människor som lever i andra delar av världen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Sveriges försvarsförmåga hänger ihop med vår förmåga att ha en hög självförsörjningsgrad av krigsmateriel. Möjligheten att försvara sig på bästa sätt förutsätter att Sverige som land har den materiel som krävs för att klara just den uppgiften. Att vara oberoende i förmåga att försvara vårt land innebär också att vi har ett ansvar att själva förse oss med den utrustning och den materiel som erfordras. Det håller ned kostnaderna, och det gör att vi har kontroll över den utrustning som sedan kommer att användas den dag det så krävs.

För att klara den uppgiften är det nödvändigt att Sverige som ett litet och oberoende land också delar med sig av sin försvarsförmåga. Det innebär att export av militär utrustning måste vara möjlig för att stärka vårt oberoende och även stärka vår försvarsförmåga.

Fru talman! Sveriges vapenindustri måste ha tillgång till andra marknader än enbart den svenska för att denna modell ska fungera. Det måste ske med ansvar, och det måste ske på ett genomtänkt sätt. Därför är försvarsindustrin sedan lång tid tillbaka en central del av den svenska säkerhets- och försvarspolitiken. Krigsmaterielexporten stärker den svenska försvarsindustrins möjligheter att också bibehålla en hög och konkurrenskraftig tekniknivå.

En internationellt konkurrenskraftig tekniknivå bidrar också till att Sverige förblir ett intressant land att samarbeta internationellt med. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer, vilket således innebär såväl export som import av krigsmateriel. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet.

Det är alltså av denna anledning som Sverige av utrikes, säkerhets- och försvarspolitiska skäl valt att i viss utsträckning tillåta export av krigsmateriel. Ytterst är syftet att slå vakt om Sveriges långsiktiga säkerhet.

Fru talman! Moderaterna anser att Sverige ska ha en strikt exportkontrollagstiftning med noggrann kontroll och uppföljning. Vi anser att det bästa vore ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen. Det utgör den mest effektiva vägen att bekämpa den gränsöverskridande illegala vapenhandeln, vilken på många håll i världen föder väpnade konflikter och instabilitet.

Vi vill också se ökade krav på världens länder att stifta nödvändiga lagar, skapa adekvata kontrollinstrument och upprätta och stärka myndigheter i de länder som ansvarar för den kontrollen. Den svenska exportkontrollen av krigsmateriel har förhållandevis nyligen genomgått en översyn i en parlamentarisk kommitté, med resultatet att en lagstiftning finns på plats där ett demokratikriterium har införts. Det är viktigt. Det var angeläget att en komplicerad fråga löstes i bred politisk enighet. Överenskommelsen har skapat långsiktiga förutsättningar för industrin och tydliga regler för länder och företag som handlar med Sverige.

Exportkontrollen innebär att krigsmateriel ska kunna exporteras endast till mottagarländer som är acceptabla för Sverige. Det är viktigt också för materielförsörjningen av det svenska försvaret.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Med detta yrkar jag bifall till förslaget.


Anf. 114 Tredje vice talman Kerstin Lundgren (C)

Fru talman! Ja, det här handlar om strategisk exportkontroll. Svensk krigsmateriel är inte en vara vilken som helst. Det är en förbudslagstiftning som här redovisas.

Det finns möjlighet att göra undantag. Tillstånd får dock bara ges om utförseln eller samverkan behövs för att tillgodose det svenska förvarets behov av materiel eller kunnande eller om det i övrigt finns ett säkerhetspolitiskt intresse samt om det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Det är grunden för att göra ett undantag från förbudet. Svensk säkerhetspolitik, svensk säkerhet, är naturligtvis helt avgörande i prövningen.

Redan 1996 överfördes prövningen från regeringen. Vissa länder har fortfarande sitt regeringskansli som beslutande organ. Men här finns en särskild myndighet, ISP, vars generaldirektör har att fatta beslut efter samråd med ett exportkontrollråd med möjlighet att överlämna principiellt viktiga ärenden till regeringen för avgörande. Det är en mycket speciell situation, för det är politiska beslut som fattas av denna myndighet och dess generaldirektör. Det är politiska ställningstaganden som har delegerats till myndigheten. I det här fallet kommer nu en redovisning av detta i skrivelsen från regeringen.

Vi har, som framgått av tidigare debatt, haft en ny lagstiftning i två år. Det är en lagstiftning som kommer med ett medskick: Gör redovisningen till riksdagen tydligare!

Vi har nu en andra skrivelse efter det att vi fick en ny lagstiftning, och jag tycker att man om man jämför kan se mer i den här skrivelsen och att den är tydligare än de skrivelser som fanns med den gamla lagstiftningen. Det finns skäl för riksdagen att uppmärksamma det. Vi har ju en vilja till ökad öppenhet och transparens. Det är något som det är viktigt att regeringen tar fasta på när man fortsätter utveckla den här skrivelsen, vilket man signalerar att man har för avsikt att göra.

Av skrivelsen framgår numera också förhandsbesked. Det tycker jag att det finns skäl att kammaren uppmärksammar, för vi har i det här fallet möjlighet att i ett tidigt skede fråga - det är inte grönt ljus, men det är en fråga - om besked i förhand. Det innebär inte klartecken till anbudsförfarande, och det innebär inte klartecken till utförsel. Vi har en krigsmateriellagstiftning som tas i flera steg.

Förhandsbesked är inte så tydliga, av naturliga skäl. Det finns förhandsbesked som är positiva, men det finns också negativa förhandsbesked. Det är en del av denna lagstiftning och en del av svensk säkerhetspolitik och utrikespolitik att allt inte kan skrivas i en sådan här bilaga. Det är viktigt, tycker jag, att ledamöterna har den insikten. Allt är inte vad som framgår av faktisk export, vilket är det man oftast tittar på när man säger "Titta! Nu har ni sålt för så och så mycket" eller "Nu har ni sålt till de och de länderna". Det finns också en del annat, före.

Jag tycker också att det finns skäl att uppmärksamma att vi valt att hålla fast vid att allt inte är krigsmateriel för strid. Vi har också övrig krigsmateriel, som kan vara kläder eller Scanialastbilar eller vad det nu kan vara. Rätt ofta är det ventiler till mejerier och annat som behövs.

Man kan se att till Mellanöstern 2019 är den faktiska exporten av krigsmateriel för strid nollad. Däremot finns det export av övrig krigsmateriel. Det är en skillnad i det fallet. Det är lätt att se bara en del av helheten, men det är viktigt att se på djupet i ett så här pass komplext ärende för att förstå hur offensiv vår krigsmateriellagstiftning ändå är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Jag har möjlighet att pröva detta utifrån flera horisonter, fru talman, både här i kammaren och som en av ledamöterna i Exportkontrollrådet. Det är naturligtvis också ett viktigt uppdrag. Jag önskar att jag kunde vara tydligare och berätta mer här. Vi har inte möjlighet att göra det eftersom det är sekretessbelagt. Men jag kan lova en och annan granskare att det vi säger här, det säger vi också där. Då har jag inte sagt för mycket i det sammanhanget, men det är ändå en signal att ta fasta på för tvivlaren.

Med det, fru talman, yrkar jag bifall till utskottets förslag.


Anf. 115 Lars Adaktusson (KD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkande UU11.

Kristdemokraterna är förespråkare av en stark inhemsk försvarsindustri. Vi ser att försvarsindustrin genom åren har varit en viktig del av svensk militär förmåga och säkerhetspolitik och behöver vara det också framöver.

Försvarsindustrin ska därför även i fortsättningen ha de förutsättningar som krävs för att vara livskraftig och tekniskt världsledande. Ska Sverige ha ett starkt försvar och kunna försvara frihet och demokrati måste det säkerställas att den materiel som finns ger den militära förmåga som behövs. Att detta förutsätter vapenexport är industrin och de flesta partier här i riksdagen överens om. Samtidigt finns det, som vi hört, en bred politisk uppslutning kring de starka begränsningar som gäller för vapenexport från vårt land.

Kristdemokraterna är sedan länge motståndare till export av vapen till diktaturer och länder som systematiskt kränker mänskliga rättigheter. Av det skälet ställde vi oss bakom den överenskommelse om ny lagstiftning på området som slöts för ett par år sedan och som innebar en skärpning av exportkontrollen av krigsmateriel.

Överenskommelsen innehåller tydliga skrivningar om att respekt för mänskliga rättigheter och mottagarlandets demokratiska status ska utgöra centrala villkor vid all tillståndsprövning. Dessa skrivningar var ett resultat av starka påtryckningar från bland annat Kristdemokraterna och innebär i praktiken att behovet av försvarsexport nu vägs mot ett demokratikriterium. Sverige har därmed blivit mer restriktivt när det gäller vilka länder man exporterar till, och det är mycket välkommet.

Fru talman! Kristdemokraternas bedömning är att den breda överenskommelse som vi har varit med och träffat kommer att få betydelse framöver. Det finns positiva tecken på det redan i dag. Den export till länder i Mellanöstern och Nordafrika som genomfördes under förra året avsåg exempelvis enbart följdleveranser av övrig krigsmateriel. När det gäller exporten till Förenade Arabemiraten är det viktigt att understryka det som har sagts här: att det till största del handlade om kompletterande anskaffning av den flygplansburna radarn Globaleye. Vad gäller Saudiarabien har inga nya affärer godkänts sedan 2013.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Största delen av exporten förra året gick till USA, Brasilien och EU-länder, inte till diktaturer och länder där mänskliga rättigheter systematiskt kränks.

Vid några tillfällen under denna mandatperiod har Kristdemokraterna ställt sig bakom krav på att helt stoppa vapenexport till vissa länder. Denna möjlighet finns. Det har gällt Turkiet, efter det militära angreppet mot kurddominerade områden i östra Syrien. Det har gällt Saudiarabien, med hänvisning med krigföringen i Jemen och mordet på Jamal Khashoggi. När det gäller just Saudi tycker vi att Sverige borde ha agerat som Tyskland, som klart deklarerade att landets vapenexport inte kunde fortsätta som om inget hade hänt.

Fru talman! Export av krigs- och försvarsmateriel är en fråga med etiska dimensioner som givetvis måste tas på största allvar. Därför ska Sveriges behov av vapenexport alltid vägas mot demokratikriteriet och kravet på efterlevnad av mänskliga rättigheter.


Anf. 116 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Vi behandlar i dag utrikesutskottets betänkande nr 11, Strategisk exportkontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Det rör regeringens skrivelse om den strategiska exportkontrollen, och man redogör där för exportkontrollpolitiken och redovisar den export som har förekommit och till vilka länder och hur mycket pengar det handlar om och så vidare.

Det är viktigt att vi betonar de olika aspekterna, för det här är en ganska bred fråga. Att vi har en försvarsmakt och en försvarsindustri är i förlängningen viktigt för vår egen säkerhet och demokrati. Det är givetvis den mest centrala delen av detta. Det är självfallet också extra viktigt eftersom Sverige under lång tid har valt att stå utanför militära allianser såsom Nato. Försvarsindustrin har därför under lång tid spelat en betydelsefull roll för den svenska försvarsmakten.

Det är också en viktig fråga för svensk ekonomi. Det handlar om många jobb, om industriell teknik och om utveckling av högteknologiska produkter och processer. Det innebär att det skapas synergier med andra delar av den svenska ekonomin och andra branscher, till exempel fordonsindustrin. Det är alltså en viktig del även för svenskt näringsliv.

Givetvis handlar det också om våra utrikespolitiska, säkerhetspolitiska och försvarspolitiska intressen. Sverige är i allians med andra fria stater i världen, och vi måste kunna ha militära samarbeten med dem och kunna exportera och importera krigsmateriel från andra länder. Detta ska dock ske kontrollerat, och vi ska inte sälja krigsmateriel till vem som helst; det säger sig självt. Det är heller ingen som vill det, uppfattar jag det som.

Liberalerna har länge krävt att den svenska krigsmateriellagstiftningen ska vara hårt reglerad och ha tydliga kontrollinstanser. Det ska ske en omfattande redovisning från regeringen, och riksdagen ska sköta sin kontrollmakt. Sverige ska inte sälja vapen till länder som är diktatoriska, och det ska vara tydligt vad gäller mänskliga rättigheter.

Detta har vårt parti tillsammans med flera andra partier i riksdagen länge krävt. Det tog många år att baxa denna fråga framåt, och för två år sedan trädde en ny lagstiftning i kraft. För mig hade den gärna fått komma några år tidigare, men vi fick i alla fall till stånd en skärpt lagstiftning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Lagstiftningen är fortfarande färsk, och därför är det svårt att skönja tydliga mönster. Men vi kan se att det i alla fall inte har utfärdats nya exporttillstånd till några av de värsta skurkarna i världen. Så som nämnts av tidigare talare finns dock följdleveranser, tidigare avtal och så vidare, men de är ganska få till antalet.

En skärpt lagstiftning är trots allt bättre än en mindre skarp lagstiftning, och nu måste Sveriges riksdag ta sitt ansvar för denna lagstiftning och noga se till att den följs så att det som var riksdagens intention följs upp och blir verklighet.

Jag yrkar bifall till utrikesutskottets förslag.


Anf. 117 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Vecka 41 förra året var en bra vecka i svensk politik. Det tycker nog både jag och Fredrik Malm. Då stoppade Sverige nämligen på mitt och Malms initiativ all vapenexport till Turkiet. På måndagen veckan därpå fattade ISP beslut om att dra tillbaka redan beviljade tillstånd för export till Turkiet och markerade tydligt att man inte tänkte bevilja några nya efter de uttalanden riksdag, regering och EU hade gjort.

Regeringen fördömde Turkiets attack mot Rojava i nordöstra Syrien efter att riksdagens utrikesutskott hade pressat på. Riksdagens uttalande stod utrikesutskottet för i sin ståndpunkt till EU:s utrikesråd, FAC. Utifrån bland annat riksdagens ståndpunkt fattade FAC sedan beslutet att tydligt fördöma Turkiets attack, vilket ledde fram till ISP:s beslut.

Vecka 41 förra året var alltså en bra vecka, både för att det fattades ett klokt beslut och för att det visade att om man vill kan man snabbt stoppa vapenexport till länder som begår stora, allvarliga brott genom att starta krig mot andra länder.

Jag undrar om det finns fler länder som likt Turkiet har utvecklats i en diktatorisk riktning till vilka Fredrik Malm vill stoppa vapenexporten.


Anf. 118 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Det enkla svaret är att det kan det säkert finnas. Frågan om demokrati och diktatur blir enkel om man tittar på en sådan regim som Nordkorea, som är tydligt diktatorisk. Om regimen i Turkiet eller något annat land med tydliga auktoritära drag snabbt förvärrar en situation eller om det blir inre oroligheter i en stat måste vi givetvis kunna vidta åtgärder. Det var precis det Håkan Svenneling och jag kämpade för och även fick stöd för hos Sveriges regering när Turkiet gick in i Rojava.

Detta är en del av den utrikespolitiska verktygslådan. Det kan också vara så att man gör bedömningen att det ligger i Sveriges utrikespolitiska och säkerhetspolitiska intresse att införa ett stopp.

Samtidigt har vi i den andra vågskålen, vilket vi aldrig kommer undan, att vi inte bara kan riva upp avtal och säga upp saker retroaktivt hur som helst i våra internationella förbindelser. Man kan införa tillfälliga stopp och så vidare i olika situationer, men det är inte säkert att det i alla lägen går att upphäva avtal som har löpt i många år. Detta måste vägas in.

Det enkla svaret på frågan är ja.


Anf. 119 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Det skulle vara intressant om Fredrik Malm kunde namnge några stater där han ser framför sig att vi borde ha en diskussion om vi kan stoppa vapenexporten.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det blir uppenbart. Man säger att man ska stoppa vapenexporten och att det är den principiella inställningen i punkt 70 i januariöverenskommelsen, och sedan ser vi att det de facto inte har skett något stopp för vapenexporten utan att följdleveranserna bidrar till att länder kan komma upp på topp-tre-listan över de länder som man exporterar mest till.

Vi ser att en tredjedel av svensk vapenexport fortfarande går till diktaturer. Vi måste någonstans fundera på om vi kan ha fler och snabbare åtgärder för att göra mer. Jag skulle gärna vilja höra lite större tydlighet från Fredrik när det gäller vilka länder man kan tänka sig att stoppa vapenexporten till.

I detta anförande instämde Jonas Sjöstedt (V).


Anf. 120 Fredrik Malm (L)

Fru talman! Ett konkret svar är att det kom skärpt lagstiftning för två år sedan, och när jag läser skrivelsen från regeringen och tittar på förteckningen i tabellverket längre bak över länder som vi exporterar till ser jag att inga nya exportlicenser eller tillstånd har beviljats till ett antal grova förbrytarstater som Sverige tidigare har beviljat nya tillstånd till. Lagstiftningen har, i alla fall i den delen, uppenbarligen gjort viss skillnad, upplever jag det som.

Som jag sa i mitt anförande har vi höga ambitioner för en restriktiv lagstiftning med tydliga kontrollmekanismer, där demokrati och mänskliga rättigheter ska vägas in i bedömningarna och väga tungt. Denna lagstiftning förpliktar. Den förpliktar regeringen att vara transparent och öppen i sina redovisningar. Den förpliktar riksdagen att sköta sin uppgift som kontrollmakt. Den förpliktar även enskilda politiker som tjänstgör i Exportkontrollrådet. Nu vet vi inte hur de har röstat där. Jag sitter inte där själv, men det förpliktar även dem så att partierna inte säger en sak framför tv-kamerorna eller i talarstolen och sedan säger något annat på slutna sammanträden där det råder sekretess. Då undermineras intentionerna i lagstiftningen.


Anf. 121 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Svenska vapen i händerna på fel personer dödar inte humanare än andra vapen. Det är ett faktum som måste vara utgångspunkten för den politik och kontroll av vapenexporten som bedrivs i Sverige.

Jag hoppas att det är klart och tydligt för var och en i denna kammare vad jag och Miljöpartiet vill med svensk vapenexport. Vi vill att den ska minska, att Sverige aldrig ska exportera vapen till diktaturer och att kontrollen ska vara stenhård. Detta har vi drivit sedan Miljöpartiet bildades, och det har vi haft med oss in i varje förhandlingsrum. Arbetet har gett resultat, men mycket ligger fortfarande framför oss.

Under den förra mandatperioden drev Miljöpartiet och regeringen igenom en skärpning av det svenska regelverket för vapenexport. Förändringen trädde i kraft i april 2018 och efterfrågades från flera håll. Den nya lagstiftningen har bland annat inneburit att mottagarländernas demokratiska status numera är central i prövningen av om export ska tillåtas, och ett större fokus läggs på att landet ska leva upp till mänskliga rättigheter.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Den skrivelse som vi debatterar här i dag är viktig och betydelsefull i sig. Det är av största vikt att en redogörelse för den svenska exporten av krigsmateriel sker öppet och transparent, och det är en linje som vi också driver gentemot andra stater. All verksamhet av denna typ behöver granskas och varje del synas i sömmarna. För att möjliggöra detta krävs skrivelser och redogörelser precis som den vi nu behandlar. Det är centralt att inrapporteringen och redovisningen sker tydligt, öppet och ärligt i Sverige, EU och resten av världen.

Fru talman! Just nu pågår en av världens värsta humanitära kriser i Jemen. Människor drivs på flykt under förfärliga förhållanden, och bristen på mat gör att barn svälter ihjäl. Sveriges och regeringens engagemang för Jemenkonflikten är brett och långtgående. Under vår tid i FN:s säkerhetsråd lyftes frågan ett flertal gånger, och Sverige har tagit en aktiv roll i försöken att medla i konflikten. Nu är det dags att tydligt slå fast att Sveriges vapen inte har något att göra i händerna på konfliktens stridande parter.

Punkt nr 70 i januariavtalet är tydlig, och avtalet ska genomföras. Vi ska inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår. Denna inställning måste nu omsättas i handling på alla plan. Det är inget annat än anständighet, och för Miljöpartiet är det givet att följdleveranser inte heller ska tillåtas. Vi ser att de leveranser som under de senaste åren skett på grund av tidigare affärer bör omfattas av januariavtalet, och detta har vi mer än tydliggjort för våra samarbetspartner.

Fru talman! Svensk export av krigsmateriel ska präglas av respekt för mänskliga rättigheter, öppenhet, strikta krav och transparens. Detta är min och regeringens tydliga inriktning.

Tiden att stå upp för internationell solidaritet är nu.

(forts. § 9)


Anf. 122 Håkan Svenneling (V)

Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Fru talman! Före voteringen höll Maria Gardfjell ett brandtal, får man väl kalla det, för punkt 70 i januariöverenskommelsen. Det har varit talande för denna debatt att det bara var Maria Gardfjell från Miljöpartiet som höll ett brandtal för punkt 70. Jag tycker inte att det gjordes så mycket från socialdemokrater, liberaler och centerpartister.

Man kan undra varför Miljöpartiet väljer att hålla detta brandtal för en punkt som de själva vet inte ens är uppfylld och säger att följdleveranser självklart ska inkluderas, när de vet att följdleveranser inte har inkluderats i praktiken i punkt 70. Det som har hänt är att Socialdemokraterna har tolkat punkt 70 precis som den nya exportlagstiftningen, att det går att stoppa lite leveranser till en del länder som man tidigare har exporterat till men att det går bra att fortsätta med följdleveranser.

Därför undrar jag om Miljöpartiet verkligen är nöjda med att Global Eye levereras till Förenade Arabemiraten, vilket gör att den saudiskledda koalitionen har en starkare möjlighet att upprätthålla blockaden i Jemen? Oavsett hur många vackra ord som sägs och hur många fredsförhandlare som skickas betyder det ändå att den saudiskledda koalitionen krigar bättre i Jemen tack vare svenska vapen. Är Miljöpartiet nöjda med att vapenexporten i Sverige ökar med 40 procent och att andelen som går till diktaturer ökar från en fjärdedel till en tredjedel? Förutom att Förenade Arabemiraten kommer upp på topp 3 på listan över de länder som Sverige exporterar mest till kommer helheten av alla diktaturer ändå att stå för en tredjedel av allt man exporterar.

Detta är verkligen på många sätt ett misslyckande för Miljöpartiet - från de vackra orden till vad som faktiskt sker i verkligheten.

Jag undrar om Miljöpartiet känner att punkt 70 blev den superpunkt som man var så stolt över. Man tog ut detta som sin stora seger den 20 januari förra året. Jag skulle inte hålla det riktigt så högtidligt som Maria Gardfjell gör.


Anf. 123 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Tack, Håkan Svenneling, för frågan! Det här är min debut i en utrikespolitisk debatt, så det känns bra att också värma upp direkt med lite frågor.

Jag tycker att frågan om januariavtalet är bra. Punkten är verkligen oerhört viktig. Precis som jag sa ska januariavtalet genomföras även om inte alla punkter i det ännu har genomförts. Flera områden tar tid att komma fram med, och denna punkt är en sådan.

Fru talman! Jag lyssnade noggrant på debatten tidigare när Kenneth G Forslund talade och när Håkan Svenneling hade ett replikskifte med honom. Håkan Svenneling påstod då något häpnadsväckande, nämligen att USA var ett föredöme för alla länder i världen vad gäller vapenexport. USA är ju den värsta giganten av alla vapenexportörer i hela världen, och bland USA:s tre största exportländer finns både Saudiarabien och Förenade Arabemiraten. Det här är alltså Vänsterpartiets förebild när det gäller vapenexport i världen. Jag skulle nog säga att Sverige är bättre.

Hur kan Vänsterpartiet påstå att USA är en förebild?


Anf. 124 Håkan Svenneling (V)

Fru talman! Maria Gardfjell får gå tillbaka och läsa protokollet. Jag sa att USA är ett föredöme när det handlar om parlamentarisk kontroll. Det är de. USA har ett utskott som måste notifieras när de ska exportera. De har en tydligare parlamentarisk kontroll än Sverige, menar jag.

Vi har en nämnd som kontrollerar export, men den är hemlig. De får inte berätta vad de gör, vad de säger eller vad som står i deras protokoll, inte ens för mig som är riksdagsledamot. Det betyder att den svenska parlamentariska kontrollen är mindre transparent än den amerikanska. Detta betyder dock inte att USA inte exporterar vapen kors och tvärs och hejvilt och inte alltid enligt sin egen lagstiftning. Det gör de. De är verkligen inget föredöme när det gäller vapenexport. Men jag vågar påstå att de har en bättre parlamentarisk kontroll.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Strategisk export-kontroll 2019 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Det stora problemet med Miljöpartiet och punkt 70 är att man under det ett och ett halvt år sedan man fick överenskommelsen på plats inte har tagit några initiativ för att punkt 70 ska uppfyllas. Snart är det sommar, och vi befinner oss mitt i mandatperioden. Det är Miljöpartiets andra mandatperiod i regeringsställning. Det tar tid att genomföra januariöverenskommelsen. Nu har man två år på sig att ta initiativ för att uppfylla punkt 70.

Vilka initiativ behöver man ta? Jo, man behöver ta ett tydligt initiativ. Det gör man genom att säga att alla beslut som har att göra med den saudiskledda koalitionen som krigar i Jemen ska prövas av regeringen, oavsett vilka vapenslag det handlar om och oavsett om det handlar om följdleveranser. Det ska alltid prövas av regeringen.

Vi såg att när regering, riksdag och EU satte ned foten och var tydliga när det gällde Turkiet stoppades all vapenexport direkt. Men när man är så otydlig som Miljöpartiet och regeringen är när det gäller exporten till den saudiskledda koalitionen innebär det att ambassadörer med moderata förtecken fortfarande springer runt och gör dealar med olika vapenföretag i arabvärlden.


Anf. 125 Maria Gardfjell (MP)

Fru talman! Miljöpartiet är oerhört tydligt. Punkt 70 i januariavtalet ska genomföras. Vi ska inte godkänna vapenexportaffärer till icke-demokratiska länder som deltar militärt i Jemenkonflikten så länge konflikten pågår.

Det är intressant att ledamoten Svenneling tror sig ha så stor insyn i de förhandlingar som sker mellan regeringspartierna, Centerpartiet och Liberalerna så att han vet vilka frågor Miljöpartiet driver i detta samarbete och inte. Jag har sagt här i dag att vi driver på i dessa frågor. Januariavtalet kommer att genomföras under den här mandatperioden.

Det är väldigt intressant att Vänsterpartiet lyfter fram USA, denna vapenexportgigant, som sitt föredöme. De största mottagarländerna för USA:s vapenexport är onekligen bland annat Saudiarabien och Förenade Arabemiraten.

Det är inget fel i att ha en bra parlamentarisk kontroll. Men det är heller inte fel att, precis som vi här i kammaren i dag, ha en debatt om en skrivelse som på ett tydligt, öppet och ärligt sätt ger en rapport om vilken vapenexport Sverige har. Det är sådan öppenhet och ärlighet vi behöver, inte bara vi i Sverige utan alla länder i EU och i världen, för att komma till rätta med oönskad vapenexport.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 16 juni.)

Beslut

Skrivelse om strategisk exportkontroll under 2019 har behandlats (UU11)

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Utskottets förslag till beslut
Utskottet föreslår att riksdagen lägger skrivelse 2019/20:114 till handlingarna och att samtliga motionsyrkanden avslås. I betänkandet finns en reservation (V) och ett särskilt yttrande (V).
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.