Subsidiaritetsprövning av Europaparlamentets förslag till ändringar i EU:s valrättsakt

Herr talman! Ärendet vi nu diskuterar är inte riktigt som de subsidiaritetsprövningar vi är vana att göra i den här kammaren. Jag kan konstatera att det är ett mycket kritiskt yttrande som föreslås lämnas, ett yttrande som dessutom har hanterats i full enighet i utskottet.

Det är dessutom inte utan viss förvåning jag kan konstatera att det finns brister i det mest grundläggande när det gäller Europaparlamentets kommunikation med oss i riksdagen. Det kan tyckas vara självklart att meddela att ett subsidiaritetsprövningsförfarande har inletts, så att de nationella parlamenten i EU faktiskt får möjlighet att inleda en sådan prövning, men så har inte skett i det här fallet. Även det faktum att förslaget till valrättsakt inte har åtföljts av en motivering vad gäller subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna förtjänar kritik.

De nationella parlamentens rätt att subsidiaritetspröva förslag till EUlagstiftning infördes i samband med Lissabonfördraget. Syftet var att stärka medlemsstaternas parlaments - och därmed de folkvalda lagstiftarnas - inflytande över eventuell maktöverflyttning till EU. Avsteg i negativ riktning från de rutiner som har etablerats mellan medlemsstaternas parlament och EU:s institutioner kan skada det förtroende som har etablerats under de år som verktyget har funnits på plats. I värsta fall kan sådana brister som nämnts minska de nationella parlamentens fördragsbundna demokratiska roll i EUbeslutsfattandet.

När det gäller det faktiska innehållet - det vi har att pröva enligt subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna - blir det tydligt att det är mycket lite som kan passera utan att väsentlig makt över en av de regleringar som är viktigast för vår demokratis funktionssätt, nämligen vallagen, i många stycken föreslås flytta från den nationella nivån till den europeiska.

Förslagen skulle, om de genomfördes, också få konsekvenser på tryck- och yttrandefrihetens områden. För oss ter det sig en aning underligt att Europaparlamentet faktiskt vill diktera vad de svenska partierna ska ha i sina politiska program och hur deras valsedlar ska se ut. I övrigt kan det också ifrågasättas om flera av de andra förslagen som ligger på bordet är rimliga i förhållande till vad det skulle innebära vad gäller laglig reglering av vad vi i alla fall vanligtvis brukar betrakta som partiernas inre angelägenheter.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

För att avsluta vill jag bara säga att jag tycker att det är underligt att EUparlamentet inte har involverat de nationella folkvalda församlingarna i ett tidigare skede i den här processen. Då hade förmodligen en mer konstruktiv och kanske till och med paneuropeisk debatt kunnat ta fart.

Trenden och ambitionen sedan EUval började hållas har varit tydlig, nämligen att ge väljarna förståelse och insikt i EUfrågor samt öka inflytandet från befolkningen i stort över det som beslutas på transnationell nivå. Då kan till exempel en gemensam valdag som nu föreslås komma till nytta. Syftet från EUparlamentet med förslagen är tydligt. De vill uppnå just det, och det är vällovligt. Tyvärr känns det dock som om parlamentet i den här frågan har missat den viktigaste beståndsdelen i receptet för ökat medborgarinflytande, nämligen den politiska diskussionen.

Herr talman! Med detta korta anförande kan jag konstatera att Europaparlamentets förslag i stora delar vore direkt olämpliga att genomföra. Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Herr talman! Grunden för det här ärendet är att Europaparlamentet har presenterat ett förslag och numera också en resolution vad avser ändringar i EU:s valrättsakt. Det är ett pågående ärende där rådet just nu håller på att diskutera förslaget.

Syftet med förslaget är, som vi hörde, att öka den demokratiska och gränsöverskridande dimensionen i Europaparlamentsvalen, att öka den demokratiska legitimiteten för beslutsprocessen, att stärka unionsmedborgarskapet och att öka Europaparlamentets legitimitet.

För att säkerställa detta syfte har Europaparlamentet föreslagit en rad mycket långtgående åtgärder. Jag tänkte översiktligt skissera hur det ser ut.

För det första föreslår Europaparlamentet en gemensam valperiod och en gemensam dag och tidpunkt då valet till Europaparlamentet ska vara avslutat. I detta förslag ligger också att alla prognoser och annat som bygger på vallokalsundersökningar inte ska få meddelas förrän efter denna tidpunkt, eftersom det kan påverka utgången av valet.

För det andra föreslår man ett regelverk på unionsnivå som ska hindra dubbel röstning. Här föreslås ett mycket omfattande informationsutbyte mellan medlemsstaterna, dels när det gäller de medborgare som har dubbelt medborgarskap, dels när det gäller medborgare som är bosatta i en medlemsstat men som är medborgare i en annan.

För det tredje vill man införa en ny gemensam valkrets, där partiernas listor toppas av respektive partis kandidat till posten som ordförande i kommissionen.

För det fjärde föreslår Europaparlamentet att det ska ske en reglering av innehåll, publicering och utskick av partiernas valmaterial.

För det femte föreslår man att det ska införas regler rörande fastställande av kandidatlistor, röstlängder, listornas utseende i fråga om logotyper och de europeiska partinamnen.

Herr talman! Konstitutionsutskottet har i detta ärende att ta ställning till om bestämmelserna om subsidiaritet är tillämpliga. Vi kan konstatera att så är fallet och att detta förslag är av sådan karaktär att det omfattas av subsidiaritetsprincipen. Vi konstaterar att Europaparlamentet i denna process har brustit i sin information i fråga om när denna subsidiaritetsprövning inletts och när tidsfristen börjat löpa. Detta har inte varit riktigt tydligt.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Vi vill också framföra att utkastet till förslag saknar motivering när det gäller varför syfte och mål med regeländringarna måste ske på unionsnivå och inte på medlemsstatsnivå. Vi har i tidigare fall riktat mycket stark kritik när en sådan motivering saknats, eftersom det försämrar de nationella parlamentens möjligheter att påverka beslutsprocessen.

Vår uppfattning är att förslaget på flera områden strider mot subsidiaritetsprincipen. Inte minst gäller det de förslag som avser att reglera de nationella partiernas nomineringsordningar. Vi menar att en reglering på unionsnivå är ett allvarligt ingrepp i partiernas inre liv, och det kan till och med ifrågasättas om man skulle acceptera en sådan långtgående reglering ens på nationell nivå.

Vi anser också att förslagen om en gemensam valkrets och toppkandidater är alltför långtgående i förhållande till de uppsatta målen. Tvärtom menar vi att en sådan reglering kan vara kontraproduktiv. Det är inte så att väljarna rusar till vallokalerna för att lägga sina röster i Europaparlamentsvalen. Risken är att det med ökad reglering blir precis tvärtom, det vill säga att man tappar sin legitimitet och att färre väljer att gå och rösta i Europaparlamentsvalet. Denna typ av reglering skulle lämpa sig bättre på nationell nivå.

Vi anser att flera av förslagen strider mot svensk grundlag. Det gäller till exempel regleringen av valsedlarnas utseende, innehållet i de nationella partiernas valkampanjmaterial och publiceringen av valkampanjmaterialet. Det gäller också förbudet mot publicering av valprognoser.

Det är viktigt att vi i ett demokratiskt samhälle mycket tydligt slår vakt om tryck- och yttrandefriheten och att vi avvisar tankegångarna på att man ska inskränka tryck- och yttrandefriheten genom reglering på unionsnivå som är helt onödig.

Utskottet menar däremot att det finns en liten ljuspunkt i mörkret, och det är förslaget om en gemensam valperiod och en gemensam dag och tidpunkt då valet till Europaparlamentet ska vara avslutat. Där tycker vi att en reglering på unionsnivå är mest lämpligt för att uppnå målet. Däremot får man nog överväga om inte åtgärderna när det gäller reglering på unionsnivå för att till exempel förhindra dubbel röstning är alltför byråkratiska och långtgående.

Herr talman! Jag instämmer med föregående talare om att vi är ytterst kritiska till det förslag som har lagts fram. Det genomsyrar också det motiverade yttrande som vi föreslår att riksdagen ska anta. Med detta yrkar jag bifall till förslaget i konstitutionsutskottets utlåtande.

(Applåder)

Herr talman! Sverigedemokraterna är, som namnet antyder, ett Sverigevänligt parti. Det innebär för vårt vidkommande att vi, olikt vissa andra mer internationalistiska och mer federalt sinnade partier, alltid strävar efter att makten ska stanna i Sverige. I de fall då makten har överlämnats strävar vi efter att den faktiskt ska återföras till det svenska folket.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Att makthavare i EU strävar efter att knyta så mycket makt som möjligt till sig själva på bekostnad av Europas självständiga nationer är beklagligt men i sammanhanget inte alls konstigt. Vad som däremot är anmärkningsvärt är om man försöker mygla till sig makten genom att skicka ut ofullständiga underlag till de nationella parlamenten att fatta beslut om.

I detta fall har alltså Europaparlamentet sänt över den här lagstiftningsakten till riksdagen utan att bifoga den sedvanliga underrättelsen om att samtliga språkversioner av förslaget sänts över till de andra nationella parlamenten i EU:s medlemsstater. Inte heller fanns det någon information om att förfarandet som används vid prövning av subsidiaritets- och proportionalitetsprincipen hade inletts. Enligt rutin följer sådan information med när akter överlämnas från kommissionen och rådet. Ett enigt utskott har nu gladeligen uttalat att frånvaron av sådana yttranden leder till osäkerhet bland de nationella parlamenten huruvida aktuell akt omfattas av reglerna för just subsidiaritetsprövning eller ens från vilken dag en sådan subsidiaritetsfrist ska räknas.

Utskottet har även uttalat att det vore en god ordning om samtliga lagstiftningsakter som översänds till de nationella parlamenten åtföljs av sådan information, oavsett om avsändaren är kommissionen, rådet eller, som i detta fall, EU-parlamentet. Om detta har skett medvetet från parlamentets sida är det naturligtvis mycket illa. Har det skett genom ett förbiseende är det också mycket illa. Ansvariga borde likväl skämmas och göra ett bättre arbete framdeles.

Vad gäller själva innehållet i detta förslag finns det mycket att anmärka på. Förslaget är överdrivet detaljerat, precis som många tidigare talare har varit inne på. Det innehåller regler som styr de politiska partiernas inre liv. Extra anmärkningsvärt är att det innehåller regler om sådant som redan styrs, eller inte styrs, av den svenska tryckfriheten. Sådana frågor gäller logotyper på valsedlar, hur valmaterial ska publiceras och förbud mot prognoser baserade på vallokalsundersökningar, det vill säga mycket långtgående regler.

Som sann Sverigevän är jag därför glad att ett enigt utskott i dag skickar tillbaka förslaget till EU med två läxor: För det första måste EU vara mer tydligt. För det andra ska EU hålla fingrarna borta från svensk grundlag.

(Applåder)

I detta anförande instämde Fredrik Eriksson (SD).

Herr talman! Ibland är det lite extra intressant för oss som är mycket intresserade av lagstiftning på det mer principiella planet. KU föreslår för, såvitt jag förstår, första gången att man gör en subsidiaritetsprövning och lämnar ett motiverat yttrande utan att direkt ha fått en uppmaning att göra det.

Vi diskuterar en ganska speciell valrättsakt. EU:s valrättsakt har processats under mycket lång tid. Tanken har varit att få till stånd starkare och mer formerade europeiska partier, en gemensam valdag, gemensamma listor och gemensamt kampanjmaterial. Bakgrunden till det har varit att man vill ha en mycket större och bredare gemensam debatt och politik i valrörelsen och få mer fokus på EU-debatten. Man vill i förlängningen se någon form av Europas förenta stater där det blir mer fokus på den gemensamma politiken för att ge mer legitimitet.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Det förslag som EU lägger fram är mycket långtgående. Inte ens i USA finns en enda gemensam valkrets, och ingen skulle ens komma på tanken att föreslå något sådant. Att kräva andra partisymboler än de som vi känner igen oss i kan vara direkt kontraproduktivt när väljaren inte känner igen partiet denne ska rösta på. Listor där den svenska EU-kandidaten kanske återfinns först på baksidan av valsedeln kan direkt minska intresset för att rösta.

Vi diskuterar i dag om man på EU-nivå har funderat över om förslaget borde prövas, trots att det är så långtgående åtgärder som föreslås i valrättsakten. KU tycker att det ska ske en prövning och att ett mycket kritiskt motiverat yttrande ska skrivas. Många av förslagen strider dels mot svensk grundlag, dels mot principen att frågor inte ska behandlas på en högre nivå.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i utlåtandet.

(Applåder)

Herr talman! I konstitutionsutskottet har vi kommit fram till ett förslag som innebär att riksdagen ska lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentet om vår subsidiaritetsprövning av EU:s valrättsakt. Jag tycker att vi från konstitutionsutskottet har kommit fram till ett tydligt och bra förslag till yttrande. Vi hoppas att de som arbetar med dessa frågor i Europaparlamentet kommer att förstå yttrandet.

KU anser att grundtanken i den nuvarande valrättsakten om reglerna vid nationella val också ska gälla för Europavalet. Tilltron till valförfarandet skapas genom att man känner igen sig. Vi tror att det är viktigt för att upprätthålla förtroendet för valförfarandet. Detta påverkar också antalet medborgare som är beredda att delta i val.

Det finns delar i förslaget där konstitutionsutskottet tycker att vi kan ställa upp på att det finns särskilda regler när det gäller Europavalet. Det handlar om åtgärder för att undvika dubbelröstning. Samtidigt får valet inte vara alltför byråkratiskt. Det finns en tendens till det i förslaget. Den delen kan vi tänka oss att acceptera, likaså att fastställa en dag och tid när valen ska avslutas gemensamt i hela Europa.

När det gäller övriga förslag som framförs om valrättsakten är vi kritiska. Vi menar att de strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga att vi anser att vi kan sköta lagstiftningen bättre på nationell nivå än att Europaparlamentet ska ta över beslutanderätten om hur Europavalen ska gå till.

Vi anser inte att de politiska partiernas inre liv ska styras alltför mycket. Det bör i stort kunna gå till som i Sverige. Några av förslagen är så långtgående att det till och med kan bli konflikt med vår grundlagsreglering i Sverige om tryck- och yttrandefrihet. Det gäller bland annat kravet i valrättsakten på att partisymboler ska finnas på valsedlarna. I Sverige har vi beslutat att det får finnas partisymboler på valsedlarna, men i Europavalet skulle det enligt förslaget bli obligatoriskt. Det menar vi är alltför långtgående. Det ger problem tryckfrihetsmässigt.

Herr talman! Jag yrkar bifall till förslaget i konstitutionsutskottets utlåtande.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

(Applåder)

Herr talman! Flera talare har förtjänstfullt redogjort för innehållet i det motiverade yttrandet. Det är galant skrivet. Vi skulle också kunna säga att det här är skit, men yttrandet är mycket snyggare skrivet. Det är mycket bra.

Det är bra att vi är så överens. Jag håller helt och hållet med Jonas Gunnarsson i slutsatsen att förslaget är direkt olämpligt. Om förslaget eventuellt landar i Europaparlamentet igen hoppas jag att vi är lika överens där också. Det är bra om det går att förstå en politisk linje om partierna har samma uppfattningar oavsett vilket parlament de är representerade i.

I Europaparlamentet har företrädarna för FI, som inte är representerade här, och Liberalerna, Centerpartiet och Socialdemokraterna röstat för förslaget. Jag ska också säga att två socialdemokrater lade ned sina röster.

Jag hoppas att det som har sagts här i kammaren också kommer att vara den politik som drivs vidare i EU-parlamentet. En förutsättning för att vi också ska få igenom vår vilja är att vi håller vår linje hela vägen. Yttrandet är glädjande, och jag hoppas att det resulterar i att hela paketet slängs i papperskorgen.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)