Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden

Debatt om förslag 20 december 2022
  • Bädda in video

  • Ladda ner

Protokoll från debatten

Anföranden: 4

Anf. 240 Aida Birinxhiku (S)

Herr talman! I dag debatterar vi subsidiaritetsprövningen av kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden.

Jag vill börja med att understryka för kammaren och eventuella åhörare att debatten handlar om huruvida förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga om det är något som bör beslutas på nationell nivå eller på EU-nivå. Debatten handlar alltså inte om den politiska sakfrågan i sig.

Herr talman! Den fria rörligheten på den inre marknaden måste fungera även i tider av kris. För ett litet, exportberoende land som Sverige är en välfungerande inre marknad med fri rörlighet avgörande för att skapa jobb, välfärd och tillväxt. En välfungerande inre marknad är även en förutsättning för ökad tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i hela Europa.

Olika medlemsstaters agerande efter pandemin och Rysslands invasionskrig i Ukraina visar att det är särskilt viktigt att värna principerna om fri rörlighet i krissituationer. Under pandemin drabbades medlemsländerna hårt av stängda gränser, leveransstörningar och handelsrestriktioner. Enskilda krisåtgärder vidtogs utan någon samordning eller kommunikation. Det visade hur sårbar den inre marknaden egentligen är.

Vi välkomnar därför EU-kommissionens förslag om ett krisinstrument för att säkra den fria rörligheten för personer, varor och tjänster även i tider av kris. De protektionistiska tendenser som stegrades under pandemin finns till viss del fortfarande kvar, och i krisens spår är det viktigare än någonsin att stå upp för en fri, hållbar och rättvis handel.

Det är tydligt att medlemsstaterna måste samarbeta och ta ett större ansvar vad gäller efterlevnaden av den inre marknadens regler. Vi måste kunna ta oss igenom kriser tillsammans.

Herr talman! När det gäller de delar av kommissionens förslag som handlar om att säkerställa att den inre marknaden fungerar även i tider av kris vill jag understryka att vi inte gör någon annan bedömning än kommissionen. Det vi däremot ställer oss frågande till är förslagen av mer intervenerande natur.

Förslaget innehåller bland annat bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse. Det finns ett behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser förhåller sig till den rättsliga grund som anges. Den rättsliga grunden för och behovet av kommissionens befogenheter behöver analyseras ytterligare - i annat fall finns det en uppenbar risk för att dessa bestämmelser kommer att inskränka medlemsstaternas nationella kompetens.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Vi anser även att förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen bör förtydligas vad gäller konsekvenserna för medlemsländerna och effekten på konkurrensen, särskilt när det gäller förslagen av mer intervenerande karaktär. Medlemsländerna har naturligtvis ett stort intresse av att kunna överblicka både kostnadsmässiga och faktiska konsekvenser. Det gäller även för företagen när det handlar om till exempel arbetsbörda och konkurrensförmåga.

Det är viktigt, herr talman, att det finns en rimlig balans mellan instrumentets syfte och intresset av att upprätthålla en fri och öppen marknad även i kristider. Mot denna bakgrund anser vi att det inte med säkerhet kan konstateras att förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Herr talman! Problematiken kring den rättsliga grunden och proportionalitetsprincipen är något som lyfts fram i flera remissvar, bland annat av Konkurrensverket, Kommerskollegium och Svenskt Näringsliv. Faktum är att detta även lyfts fram av regeringen. Regeringen bedömer också att förhållandet mellan den rättsliga grunden och bestämmelserna om varor och tjänster av strategisk betydelse behöver förtydligas. Regeringen går till och med ett steg längre och säger att vissa delar av förslaget kan behöva justeras för att det ska anses vara proportionerligt när det gäller de åtgärder som syftar till att säkra tillgången på varor och tjänster i krissituationer.

De utskottsledamöter som har reserverat sig delar regeringens bedömning. Den enda skillnaden mot vår bedömning är att de trots dessa oklarheter landar i slutsatsen att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Det är egentligen inte helt tydligt vad regeringen tycker, men regeringen verkar landa i något slags villkorat godkännande av subsidiaritetsprövningen som är beroende av den fortsatta förhandlingsprocessen.

Subsidiaritetsprövningen sker dock här och nu, och de oklarheter som finns gör det svårt att landa i slutsatsen att förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Det är beklagligt att regeringen vid det här laget inte har fått fram de förtydliganden som behövs och som har efterfrågats av berörda aktörer.

Subsidiaritetsprincipen handlar om att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt, och det ska vi ha stor respekt för. Den innebär också att makt inte kan förskjutas till EU-kommissionen på generella och otydliga grunder.

Herr talman! Vi välkomnar kommissionens ambition att öka medlemsstaternas möjligheter att hantera framtida kriser tillsammans, men vi menar att detta förslag inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Mot bakgrund av detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och avslag på reservationen.


Anf. 241 Ann-Charlotte Hammar Johnsson (M)

Herr talman! Detta ärende handlar om att subsidiaritetspröva kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden. Det innebär att vi här i dag har att ta ställning till om förslaget från EU-kommissionen ska avgöras nationellt eller på EU-nivå. Det är detta som subsidiaritetsprincipen innebär.

Krisinstrumentet har som syfte att säkerställa den fria rörligheten för varor, tjänster och personer på den inre marknaden under en kris. Förslaget ska garantera tillgång på varor och tjänster av strategisk betydelse vid en krissituation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Bakgrunden är att det under covid-19-pandemin fanns medlemsstater som ställde upp hinder mot den fria rörligheten, vilket satte stopp för och broms i leveranskedjor. Med den erfarenheten har man från kommissionens sida identifierat ett behov av att stärka den inre marknadens motståndskraft överlag och vid kriser.

Vilken sorts kris som kommer framöver vet vi inte; vi har ingen överblick över detta. Däremot vet vi att den kommer att komma, och man kan förbereda sig för den genom att så mycket som möjligt ta lärdom av det som tidigare kriser visat.

Det finns ett mervärde av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen för samordning och informationsutbyte i krissituationer liknande dem som uppstod under covid-19-pandemin. Därför menar vi att de otydligheter som lyfts fram i regeringens bedömning av om förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen kan hanteras på vägen framåt under den sedvanliga förhandlingsprocessen om förslaget till förordning.

Därför ser vi inte anledning att från riksdagen lämna ett motiverat yttrande. Vi anser att utskottet bör lägga utlåtandet till handlingarna.

Jag yrkar bifall till reservationen från Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna.

Jag vill avsluta med att önska alla en god jul.


Anf. 242 Jessica Stegrud (SD)

Herr talman! En av de sista debatterna inför helgerna gäller kommissionens förslag till förordning om inrättande av ett krisinstrument för den inre marknaden och det betänkande där näringsutskottet har genomfört en subsidiaritetsprövning av detsamma.

Varje förslag till lagstiftning som EU-kommissionen lägger fram ska gå igenom en så kallad subsidiaritetsprövning. Förenklat kan man säga att varje parlament ska pröva och avgöra om det finns någon vits med att reglera området på EU-nivå eller om det regleras bättre av medlemsstaterna själva. Förslag ska också prövas för proportionalitet, vilket handlar om att avgöra om EU-kommissionen tar i för mycket eller inte.

I grunden finns inga avgrundsdjupa motsättningar mellan partierna i den aktuella frågan. Riksdagen ser värdet av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen och för samordning och informationsutbyte i krissituationer liknande dem som uppstod under covid-19-pandemin eller som en följd av Rysslands krig i Ukraina.

Sverigedemokraterna och majoriteten i frågan välkomnar sålunda kommissionens förslag om ett krisinstrument på den inre marknaden som under strikta villkor ska säkra den fria rörligheten för personer, varor och tjänster även i tider av kris.

Enligt majoritetetens uppfattning är det viktigt att principen om fri rörlighet värnas under kristider, men vi i majoriteten anser inte att förslaget i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Vi föreslår därför att riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Kommissionens förslag har som syfte att säkerställa att den inre marknaden fungerar väl även i krissituationer. Förslaget innehåller även bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse, det vill säga varor och tjänster som är absolut nödvändiga för att man ska kunna säkerställa att den inre marknaden fungerar på strategiskt viktiga områden och som inte kan ersättas eller diversifieras.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

I detta sammanhang anser vi att det finns ett behov av att förtydliga hur dessa bestämmelser förhåller sig till den rättsliga grund som anges. I ett läge där det är otydligt hur dessa bestämmelser förhåller sig till den angivna rättsliga grunden anser majoriteten att det finns en risk för att förslaget i vissa delar kommer att inkräkta på medlemsstaternas nationella kompetens.

Utskottet anser därför att det inte med säkerhet kan anses att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen.

Herr talman! För oss sverigedemokrater är det viktigt att riksdagen med dagens beslut påpekar för EU-kommissionen att subsidiaritetsprincipen ska respekteras och att man inte ännu en gång kan utnyttja kriser för att flytta fram sina och EU:s positioner på medlemsstaternas bekostnad.

Kommissionen bör lägga fram förslag som skapar förutsättningar för att den inre marknaden ska fungera väl utan att inkräkta på medlemsstaternas kompetens. Ytterst står EU:s redan naggade förtroende och folkliga förankring på spel.

Till sist anser jag att betydelsefulla beslut ska fattas på saklig grund och föregås av gedigna konsekvensanalyser. Därför välkomnar jag att det i riksdagen finns en majoritet som anser att förslagets förenlighet med proportionalitetsprincipen bör förtydligas vad gäller konsekvenserna för medlemsländerna och effekten.

Herr talman! Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag och önskar alla en god jul.


Anf. 243 Lili André (KD)

Herr talman! Vi kristdemokrater anser att förslaget till riksdagsbeslut borde ha följande lydelse: Riksdagen beslutar att inte lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och lägger utlåtandet till handlingarna.

Vi kristdemokrater välkomnar förslaget om ett krisinstrument på den inre marknaden som bland annat syftar till att säkerställa att den fria rörligheten på den inre marknaden fungerar även i tider av kris.

Förslaget innehåller även bestämmelser om att säkra tillgången till varor och tjänster av strategisk betydelse, det vill säga varor och tjänster som är absolut nödvändiga för att kunna säkerställa att den inre marknaden fungerar på strategiskt viktiga områden och som inte kan ersättas eller diversifieras.

I likhet med regeringen ser vi kristdemokrater behov av en balanserad lagstiftning som stärker den inre marknaden, främjar transparens och gynnar alla medlemsländer. Det är särskilt viktigt under kristider att principerna om fri rörlighet värnas. Därför finns det ett mervärde av att skapa mekanismer för en snabb och strukturerad kommunikation mellan medlemsstaterna och kommissionen för samordning och informationsutbyte i krissituationer.

Vi kristdemokrater delar regeringens bedömning att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen under förutsättning att kommissionen förtydligar förhållandet mellan dessa bestämmelser och den rättsliga grunden. Vi står bakom regeringens avsikt att bevaka att förslagets ansats om att säkra den fria rörligheten vid kris är förenlig med proportionalitetsprincipen.

Förslagets förenlighet med subsidiaritetsprincipen kan lösas ut under den sedvanliga förhandlingsprocessen om förslaget till förordning. Vi ser därmed ingen anledning för riksdagen att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som framgår av bilaga 2.

Herr talman! Vi föreslår därför att riksdagen lägger utskottets utlåtande till handlingarna.

Subsidiaritetsprövning av EU-förslag

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 21 december.)

Studiestöd

Beslut

EU-förslag om krisinstrument för den inre marknaden behöver förtydligas (NU10)

Riksdagen har prövat ett lagförslag från EU-kommissionen som handlar om att införa ett instrument som syftar till att säkerställa att den inre marknaden inom EU, det vill säga den fria rörligheten för personer, varor och tjänster ska fungera väl även i krissituationer. Förslaget innebär även bestämmelser om att säkra tillgången av varor och tjänster som är av strategisk betydelse, vilket enligt förslaget definieras som varor och tjänster som är absolut nödvändiga för den inre marknaden och som inte kan ersättas eller diversifieras. Förslaget har prövats enligt den så kallade subsidiaritetsprincipen, som säger att EU bara ska lagstifta i en fråga om målen för den planerade åtgärden inte kan uppnås bättre eller lika bra av medlemsstaterna själva.

Riksdagen anser att förslaget inte i alla delar är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Enligt riksdagen finns det ett behov av att förtydliga hur bestämmelserna kring varor och tjänster av strategisk betydelse förhåller sig till den rättsliga grunden som anges. Riksdagen beslutade därför att rikta invändningar till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen i ett så kallat motiverat yttrande.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Riksdagen beslutar att lämna ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande med den lydelse som anges i bilaga 2.