Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Herr talman! Skatteutskottet ska nu debattera sitt utlåtande nummer 16. Det handlar om subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv 2023:529 om internprissättning. Då undrar kanske vän av ordning: Vad är egentligen subsidiaritetsprövning, och vad är internprissättning?

Kort sagt kan man konstatera att en subsidiaritetsprövning i grunden handlar om huruvida EU eller nationalstaten ska fatta beslut i en viss fråga, eller annorlunda uttryckt: huruvida EU enligt något av fördragen har fog att lägga fram ett förslag. Internprissättning handlar, herr talman, om frågan: Var ska skatter betalas? Internprissättning handlar om vilka priser företag inom en koncern betalar till varandra. Det kan låta tekniskt, men det är viktigt just för att det avgör i vilket land skatter betalas.

De här tekniska frågorna kan förefalla mindre intressanta, men de är extremt viktiga av principiella skäl. De handlar om rätten att ta ut direkta skatter. Detta är medlemsstatens rätt, vilket är en oerhört viktig princip för oss socialdemokrater, framför allt eftersom det just nu pågår ett ganska omfattande arbete, med en svallvåg av olika direktivförslag, inom EU men också på global nivå inom skatteområdet. Det här arbetet är i grunden extremt viktigt. Men det är också viktigt att både EU och OECD fokuserar på rätt saker.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Före jul röstade vi här i Sveriges riksdag igenom lagen om tilläggsskatt. Det är en viktig lagstiftningsprodukt som handlar om att skapa en global miniminivå för bolagsskatter. Men detta viktiga arbete kan svårligen göras av en enskild nationalstat. Nu måste man arbeta igenom detta och se till att detaljerna kommer på plats, så att lagen får rätt effekt. Det är enligt vår uppfattning viktigare än att EU-kommissionen kommer med nya lagstiftningsprodukter, som nu är fallet.

Före jul hade riksdagen också en debatt kopplat till en annan subsidiaritetsprövning. Där hade en enig riksdag invändningar gällande just subsidiaritet. Då pratar jag om det direktiv från kommissionen som ibland kallas för Hots. Det handlar om att mindre bolag ges möjlighet att välja mellan olika skattesystem i EU. Vi socialdemokrater menar att utgångspunkten för samarbetet inom EU är att skattebasen ska bestämmas nationellt.

Hur tänker vi då gällande denna subsidiaritetsprövning, som alltså handlar om internprissättning? Jo, enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd om och endast om den planerade åtgärden inte kan uppnås av medlemsstaterna själva. Vidare måste åtgärden ha en rättslig grund i något av EUfördragen. En annan del av subsidiaritetsprövningen avser proportionalitetsprincipen, som stipulerar att unionens åtgärder till innehåll och form inte ska gå utöver vad som behövs för att nå målen i fördraget.

I detta fall handlar debatten om internprissättning och närmare bestämt en princip inom ramen för internprissättningen som kallas för armlängdsprincipen. Den principen säger att priser och villkor som avtalas mellan närstående företag, det vill säga företag inom samma koncern, som handlar med varandra ska vara jämförbara med de priser och villkor som skulle ha gällt om företagen varit oberoende av varandra.

Denna regel har förstås en ganska omfattande praxis. Den är inte bindande utan utarbetad av OECD. Därför är regelverket dynamiskt. Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att regelverket är just dynamiskt, eftersom det här är rörlig materia.

Vi socialdemokrater inser att frågan om internprissättning är gränsöverskridande. Trots detta menar vi att det finns en risk att den flexibilitet som behövs i den här typen av reglering försvinner om EU lagstiftar på detta område. Jag säger det igen: För oss socialdemokrater är grundprincipen att det är medlemsstaterna som fattar beslut om direkta skatter viktig och måste värnas. Därför har vi när det gäller det här direktivet också en subsidiaritetsinvändning.

Varför då denna debatt, kanske någon tänker? Ni är ju eniga i den här frågan, och uppenbarligen också när det gäller den andra produkten som jag precis nämnde.

Vi socialdemokrater menar att det är viktigt att det förs en sansad debatt här i riksdagens kammare om vad EU ska göra och inte göra. Vi tycker också att det är viktigt att man lyfter det faktum att det har skett ett skifte i hur regeringen förankrar skattefrågor i Sverige som kommer från EU.

Under hela 2000-talet, alltså i två decennier, har regeringar från höger till vänster säkrat en bred blocköverskridande majoritet i dessa skattefrågor. Det har tjänat Sverige väl, herr talman. Tyvärr verkar Tidöavtalet sätta käppar i hjulet för detta. Vi socialdemokrater beklagar det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Av uppenbara skäl har moderater och socialdemokrater olika syn på den svenska skattepolitiken. Men vi har historiskt haft samma syn på vad som är EU-frågor och vad som är nationell kompetens just när det gäller skatt. Vi tror inte att det är bra för Sverige om den samsynen bryts. Därför beklagar vi att den breda förankringsprocessen inte längre existerar.

Ni som följer debatterna i kammaren och framför allt skatteutskottets debatter här i kammaren noterar att jag tog upp det här problemet redan innan jul. Men det finns ingenting som tyder på att frågan är löst. Därför kommer jag med en dåres envishet att fortsätta att tala om detta problem.

Herr talman! Jag vill avslutningsvis konstatera att allt arbete inom skatteområdet blir helt meningslöst om vi inte tar arbetet mot skattefusk på allvar. Här har regeringen mycket att bevisa. Här har statsministerns käcka uttryck om driv i steget lyst med sin frånvaro.

Vi socialdemokrater menar att arbetet mot skatteflykt och skattefusk är oerhört prioriterat. Redan 2016 fattade den dåvarande S-ledda regeringen beslut om ett tiopunktsprogram mot skatteflykt. Den S-ledda regeringen arbetade effektivt och intensivt med de frågorna.

Tyvärr har inte den nya högerkonservativa SD-ledda regeringen visat samma vilja att bekämpa skatteflykt. Jag tänker på nedläggningen av exitskatteutredningen, hanteringen av ny kupongskatt och också på Skatteverkets minskade ram för arbetet mot just skatteflykt.

Det är viktigt, riktigt och nödvändigt att bekämpa skattefusk och därmed skapa en kraftfull och rättvis skattepolitik som gör att vi som land också fortsättningsvis håller ihop. Jag yrkar därför avslutningsvis bifall till utskottets förslag i skatteutskottets utlåtande 16 och därmed också till det motiverade yttrandet.

(Applåder)

Herr talman! I dag får vi tillfälle att i kammaren lyfta fram en av skatteutskottets subsidiaritetsprövningar. Vad är det då för EU-förslag som är uppe på bordet? Det benämns som Förslag till direktiv om internprissättning. Vad är då internprissättning, och varför behöver man ett regelverk om detta?

Herr talman! När två företag som ligger i olika länder men inom en och samma koncern, eller intressegemenskap, gör affärer med varandra öppnas teoretiskt en möjlighet att ackumulera affärstransaktionens vinst i antingen det land där företaget som säljer varan ligger eller där företaget som köper varan ligger.

För att förhindra att man använder liknande gränsöverskridande transaktioner som ett verktyg för skatteplanering, dubbelbeskattning eller dubbel icke-beskattning, finns det i dag ett regelverk utformat av OECD.

Detta går lite förenklat ut på att man vid liknande transaktioner mellan företag inom samma koncern eller intressegemenskap ska använda en så kallad internprissättning som ska vara i enlighet med en armlängdsprincip. Det innebär att priser och andra villkor kopplade till transaktionen ska överensstämma med vad som skulle ha avtalats mellan oberoende företag i en motsvarande situation.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Alltså: Bara för att man gör gränsöverskridande affärer inom en och samma koncern ska man inte kunna välja i vilket land den vinst som uppstår vid transaktion ska beskattas.

Nu har skatteutskottet behandlat detta ärende som en så kallad subsidiaritetsprövning. Detta innebär att vi inte tittar på förslaget i sak utan gör bedömningen om detta beslutas på rätt nivå för att uppnå målet. Huvudregeln är att beslut ska fattas på så låg nivå som möjligt för att ändå uppnå målen med förslaget.

Herr talman! Handel är något som är positivt och som är en viktig komponent för välståndet i vårt land. Skatter från företag i Sverige som exporterar produkter och tjänster utomlands är på vilka vi primärt bygger vår välfärd och vårt samhälle.

Sverigedemokraterna är i grunden ett handelsvänligt parti. Varje förenkling som vi kan göra för att underlätta handel mellan länder, oavsett om det är med andra EU-länder eller med tredjeland, ser vi som positivt.

Vi anser också att skatteflykt och skatteundandragande ska beivras och ser förslag som är träffsäkra och som inte orimligt belastar företag eller respektive länders skattemyndigheter som positivt. Dock är kommissionens förslag lite tårta på tårta.

Herr talman! Som jag nämnde tidigare har OECD redan ett regelverk för just internprissättning. Visserligen är OECD:s riktlinjer inte bindande, och det är upp till varje land att tolka riktlinjerna. Men det är samtidigt ett dynamiskt regelverk som utvecklas över tid och som uppdateras regelbundet.

Att EU nu skulle ta fram ett parallellt system som är bindande för medlemsstaterna, visserligen baserat på OECD:s regelverk men utan den flexibilitet som medges av det befintliga regelverket, riskerar att skapa nya problem vid transaktioner med tredjeland.

Det finns dessutom en överhängande risk, som ofta när EU ska vara med och ta fram system, att det blir överarbetat och extra krångligt. Dessutom är frågan om internprissättning och armlängdsprincip global och kräver därför globala lösningar.

Men den viktigaste invändningen är att värna medlemsländernas befogenheter på skatteområdet. Nyttan av harmoniserade regler måste vägas mot möjligheten att införa och behålla nationella regler.

Herr talman! Att EU konstant visar ambitioner att flytta fram sina positioner och överföra mer makt från våra nationella parlament till Bryssel ser vi Sverigedemokrater som oroväckande, och det borde bekymra fler.

Denna subsidiaritetsprövning berör dock inte just denna del om maktförflyttning. Men om det föreslagna EU-gemensamma regelverket om internprissättning skulle bli verklighet kommer det sannolikt att bli mer stelbent, och möjligheten att tillämpa OECD:s regelverk med dess flexibilitet blir mer begränsad.

Regeringen gör dessutom bedömningen att kommissionen överdriver problematiken med medlemsländers tolkningar av OECD:s regelverk, och tvister, åtminstone mellan medlemsstater, löses med ömsesidiga överenskommelser genom skatteavtal.

Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om internprissättning

Regeringen anser också att tvister generellt inte uppstår på grund av att medlemsländer tolkat armlängdsprincipen på olika sätt, då denna inte är en exakt vetenskap utan en övergripande princip för att rätt skatt ska betalas i rätt land och att förutsättningarna ofta skiljer sig i de enskilda fallen. Sammanfattningsvis anser utskottet precis som regeringen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen.

Visserligen är internprissättningsproblematiken gränsöverskridande i sin natur. Men då det redan finns ett regelverk från OECD att förhålla sig till och att problematiken är global borde man i stället söka lösningen genom att förbättra OECD:s regelverk snarare än att införa ett eget.

Herr talman! Vi sverigedemokrater ställer oss bakom det motiverade yttrandet till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande och tycker att det är positivt att samtliga övriga partier i utskottet gör detsamma.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 7.)