Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av ett huvudkontorsbaserat skattesystem för mikroföretag samt små och medelstora företag och om ändring av direktiv 2011/16/EU

Fru talman! Skatteutskottets utlåtande 10, som vi nu ska debattera, handlar om en subsidiaritetsprövning av rådets ändring av direktiv 2011/16/EU.

Just nu pågår väldigt mycket arbete inom skatteområdet på EU-nivå. Man skulle nästan kunna kalla det någon form av akronymbingo, med förslag från kommissionen som exempelvis Beps, Befit, Atad, Faster, DAC och Vida - och nu, i dag, Hots.

Delar av detta arbete är extremt viktiga. Häromveckan röstade Sveriges riksdag till exempel igenom lagen om tilläggsskatt, en del av - och nu är vi tillbaka till akronymbingon - Beps, det internationella arbetet för att skapa en global minimiskatt för bolag. Det är ett viktigt arbete som svårligen kan göras av en ensam nationalstat.

Här i kammaren har vi också hanterat DAC. I grunden kommer detta förslag från det internationella samarbetet mot skattefusk, baserat på internationellt informationsutbyte.

I båda dessa fall hade varken majoriteten här i Sveriges riksdag eller vi socialdemokrater några invändningar kring att frågorna skulle hanteras på EU-nivå - även om vi i ett av fallen hade en mindre invändning gällande sanktioner, vilka naturligtvis med fördel kan beslutas på nationell nivå.

Arbetet mot skatteflykt och avancerad skatteplanering är viktigt och kan inte göras nationellt. Det är ett arbete för att rätt ska vara rätt och för att alla medborgare och företag ska göra rätt för sig. Detta är oerhört viktigt för sammanhållningen i vårt land, för sammanhållningen i Europa och faktiskt också för den globala sammanhållningen. Det är helt enkelt ett arbete för att upprätthålla tilliten mellan varandra. Därför är det också relevant att besluten i de fallen fattas på EU-nivå.

Den lagstiftningsprodukt som vi diskuterar i dag å andra sidan handlar huvudsakligen om små och medelstora bolag med huvudkontor i ett land men verksamhet i flera andra. Där vill kommissionen öppna en möjlighet att välja skatteregler. Tanken är att små och medelstora företag som etablerar sig i andra medlemsstater ska kunna göra det men fortfarande bara ha kontakt med en skattemyndighet, nämligen den som finns i hemviststaten.

Syftet med kommissionens förslag - och den ambitionen delar vi socialdemokrater - är att förenkla och minska den administrativa bördan för små och medelstora företag. Det är dock inte uppenbart att EU-kommissionens förslag leder till just detta. Risken är att vi i stället får en osund skattekonkurrens inom EU och på den inre marknaden.

Med det sagt vet ju ni här i Sveriges riksdag att det inte är sakfrågan vi ska behandla utan själva subsidiaritetsprövningen: Är detta en EU-fråga? Är detta någonting som EU ska fatta beslut om?

Enligt subsidiaritetsprincipen ska unionen på de områden där den inte har exklusiv befogenhet vidta en åtgärd om, och endast om, målet för den planerade åtgärden inte kan uppnås av medlemsstaterna själva.

En del av prövningen är också att väga förslaget mot proportionalitetsprincipen, det vill säga att unionens åtgärder varken till innehåll eller till form får gå över vad som behövs för att uppnå målen.

Sveriges regering har med fog konstaterat att utgångspunkten för samarbetet inom EU är att skattebasen för inkomstskatt bestäms nationellt. Varje skillnad mellan olika medlemsstaters skattessystem innebär således inte att det finns hinder för den inre marknaden.

Vi socialdemokrater delar den åsikten. Vi menar därför att det är bra att en enig riksdag ställer sig bakom det motiverade yttrande som utskottet har föreslagit kammaren.

Varför då denna debatt? Jo, för att det är viktigt att lyfta fram att ett skifte har skett, eller håller på att ske, just när det gäller skattefrågor och EU. Skiftet har skett i hur den nuvarande regeringen ser på förankringen av skattefrågor i EU. Under hela 2000-talet har regeringar från vänster till höger säkrat en bred blocköverskridande majoritet i skattefrågor på EU-området. Det har tjänat Sverige väl. Tyvärr verkar Tidöavtalet sätta käppar i hjulet för detta arbete, och vi socialdemokrater beklagar det.

Av uppenbara skäl tycker moderater och socialdemokrater olika när det gäller den svenska skattepolitiken. Historiskt har vi dock haft samma syn på vad som är EU-frågor och vad som är nationell kompetens just gällande skatt. Det är inte bra för Sverige, fru talman, om denna samsyn bryts.

Avslutningsvis konstaterar jag att regeringen i sitt yttrande menar att upparbetade skatter i Sverige också ska betalas här. Det är såklart rätt och riktigt, men jag hoppas att regeringen kommer tillbaka efter jul med, för att använda statsministerns egna ord, driv i steget också gällande svensk skattepolitik. Om SD-regeringen i en EU-kontext menar att upparbetade skatter i Sverige också ska betalas i vårt land måste man ju byta inriktning på den nationella skattepolitiken.

Vi socialdemokrater menar att arbetet mot skatteflykt och skattefusk är oerhört prioriterat. Redan 2016 fattade den dåvarande regeringen beslut om ett tiopunktsprogram mot skatteflykt.

Den S-ledda regeringen arbetade effektivt och intensivt med dessa frågor. Tyvärr har den nya högerkonservativa SD-ledda regeringen inte visat samma vilja att bekämpa skatteflykt. Jag tänker på nedläggningen av exitskatteutredningen, jag tänker på hanteringen av ny kupongskatt och jag tänker på Skatteverkets minskade ram och minskade revisioner i arbetet mot just skatteflykt.

Fru talman! Det är viktigt, det är riktigt och det är nödvändigt med kraftfull och rättvis skattepolitik om vi ska ha ett land som håller ihop.

Fru talman! Med det yrkar jag bifall till skatteutskottets förslag i utlåtandet.

Jag vill också önska talmannen och kollegorna i riksdagen en god jul. Hemläxan, kära vänner och kollegor, är att ni när ni äter er mätta på vad er jul nu har att bjuda på funderar på hur Sveriges och Europas skattesystem kan bli lite rättvisare så att fler svenskar får äta sig mätta och belåtna nästa jul.

(Applåder)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till utskottets förslag.

Subsidiaritetsprincipen är en viktig grundregel inom EU och i svensk politik. Den syftar till att garantera att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Subsidiaritetsprincipen är en grundläggande princip i EU-fördraget. Den är också fastställd i svensk lagstiftning.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas på lägsta möjliga nivå som är lämplig för att lösa ett visst problem. Den grundar sig på tanken att det är bäst att beslut fattas av dem som är närmast problemet och som har bäst kunskap om det. Genom att beslut fattas på lägre nivåer kan man undvika onödig byråkrati och göra beslutsprocessen mer effektiv.

Fru talman! Kommissionen anser i det här fallet att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen och motiverar detta med att problemets gränsöverskridande karaktär kräver ett gemensamt initiativ som omfattar hela den inre marknaden och att en mångfald av regler leder till fragmentering och utgör ett allvarligt hinder för affärsverksamheten.

Syftet med kommissionens förslag i detta fall är att förenkla beskattningen av mikroföretag samt små och medelstora företag och därmed minska den administrativa bördan för både skattebetalare och skattemyndigheter, bland annat i Sverige. Skattemyndigheterna kommer också, enligt kommissionen, att dra nytta av den förväntade minskningen av arbetsbördan, eftersom inlämning av deklarationer, taxering och skatteuppbörd kommer att centraliseras till den medlemsstat där huvudkontoret är beläget.

Fru talman! Tillåt mig tvivla på detta!

Tanken från kommissionen är också att små och medelstora företag som etablerar sig i andra medlemsstater ska kunna göra det men fortsätta att ha kontakt med bara en skattemyndighet, den som finns i hemviststaten. Regeringen är negativ till det förslaget på ett principiellt plan. Regeringen anser att företag som bedriver verksamhet i Sverige bör beskattas enligt svenska skatteregler, oavsett var företagen har sin skatterättsliga hemvist.

Förslaget innebär att verksamhet som bedrivs i en medlemsstat genom ett fast driftställe inte längre kommer att beskattas på samma sätt som samma typ av verksamhet som bedrivs av ett företag hemmahörande i den medlemsstaten. Förslaget innebär ett avsteg från en vedertagen princip inom internationell beskattning som utgår från att ett fast driftställe ska beskattas som ett fristående företag i det land där verksamheten bedrivs.

Fru talman! Utskottet vill betona att grundprincipen om medlemsstaternas befogenhet på skatteområdet måste värnas när det gäller direkta skatter. Det faller inom varje medlemsstats nationella kompetens att säkra välfärden genom att ta ut och använda skatteintäkter på ett lämpligt sätt. Risken finns annars att våra skattemedel går till ett annat land och att vi tappar skatteintäkter, vilka vi så väl behöver till skola, vård, omsorg, infrastruktur och så vidare.

Det saknas också en analys i förslaget av hur detta påverkar medlemsstaternas skattebaser.

Utskottet är på ett övergripande plan positivt till kommissionens ambition att underlätta och förenkla för små och medelstora företag som bedriver gränsöverskridande verksamhet i andra medlemsstater. Utskottet anser dock att kommissionens förslag strider mot subsidiaritetsprincipen och föreslår att riksdagen i enlighet med 10 kap. 3 § riksdagsordningen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslaget innebär vidare, enligt utskottet, att det finns risk för att företagen kommer att välja att etablera sig där de mest förmånliga bolagsskattesystemen finns och att det i sin tur kan leda till ökade möjligheter till skatteplanering och snedvriden konkurrens.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att kommissionens förslag inte kan anses vara förenligt med subsidiaritetsprincipen. Utskottet föreslår därför att riksdagen lämnar ett motiverat yttrande till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Fru talman! Jag önskar alla en god jul - ingen nämnd, ingen glömd.

(Applåder)

I detta anförande instämde Alexandra Anstrell, Lars Beckman, Jan Ericson, Mats Green, Gustaf Göthberg, Marie-Louise Hänel Sandström, Malin Höglund, Marie Nicholson, Thomas Ragnarsson, Jesper Skalberg Karlsson och Boriana Åberg (alla M).

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 16.)