Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Den första svenska insatsen i Mali beslutades den 12 juni 2014. Sedan dess har riksdagen tagit åtta följdbeslut på detta. Det är många som har deltagit i denna insats från många olika förband runt om i Sverige, och jag vill inledningsvis tacka all personal, officerare, specialistförband och andra förband för deras insatser i Mali.

Jag har själv besökt insatsen vid ett flertal tillfällen och sett den viktiga roll det svenska bidraget spelat inom FN-systemet och framför allt också tagit del av det behov som finns av denna typ av insatser för att stabilisera ett område som Mali med omnejd.

Nu ska vi ta beslut om en ordnad avveckling av denna insats för svensk del till och med den 13 juni 2023. Beslutet ger utrymme för maximalt 470 soldater, och det är 300 miljoner som anslås. Bakgrunden till detta beslut är att det är en negativ utveckling, och Mali har i dag en regim som inte är att betrakta som legitim. Den har tillkommit genom en statskupp, och den har inte följt de övergångsplaner som man har kommit överens om.

Sverige har i FN-insatsen bidragit med underrättelseresurser. Det är en unik förmåga som tidigare saknats i FN-systemet. Sedan 2019/20 har vi bidragit med ett skyttekompani.

Detta visar vikten av att demokratiska västländer bidrar till FN:s operationer. Det bidrar till såväl militär förmåga som stabilitet och trovärdighet i FN:s olika operationer. Det är definitivt ingen bra utveckling om länder med kvalificerad militär kapacitet uteblir från ansvarstagande inom FN-systemet. Sverige bör ha siktet inställt på att återkomma i nya framtida FN-insatser. Det är en väldigt viktig position.

FN kan på ett positivt sätt agera både fredsbevarande och fredsframtvingande. FN bidrar till stabilitet i olika osäkra regioner. Det är själva syftet med insatserna.

När det gäller Mali finns det anledning att uppmärksamma en särskild faktor, och det är närvaron av den ryska Wagnergruppen. Det är ett privat ryskägt företag som agerar på ryska statens uppdrag och som är den ryska huvudaktören i Afrika. Genom att använda sig av Wagnergruppen kan rökridåer läggas ut för att inte göra sambandet till ryska staten helt tydligt. Wagnergruppen blir ett instrument för att agera i en gråzon.

Just nu är Wagnergruppen närvarande i Mali med ansenlig styrka, och ett avtal har slutits med den maliska regeringen. Resultatet av detta är att gruppens närvaro destabiliserar den säkerhetspolitiska situationen i området och blir en del i ett maktpolitiskt spel för att underminera FN och i en vidare destabilisering av hela regionen. Detta tar bort intresset för internationell lag och rätt, bevarar diktatoriskt styre och bidrar till utsugning av afrikanska naturtillgångar.

Wagnergruppen verkar i bland annat Mali och Centralafrikanska republiken, och vi har sett gruppens insatser i Libyen, Sudan och Madagaskar. Den spelar även en ansenlig roll i Rysslands krig mot Ukraina och har till och med opererat i Venezuela.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

I Ryssland är privata företag som sysslar med militär verksamhet formellt förbjudna. Men Wagnergruppen har sitt militära säte på en rysk militärbas i Krasnodar. Denna bas har använts av GRU:s specialförband. Wagnergruppen är en paramilitär organisation som strategiskt används av den ryska regimen.

När vi nu ser utvecklingen i Mali och att detta företag tydligt visas upp som maktpolitiskt instrument för Putins regim och intressen måste vi reagera på det. Vi kan inte blunda för detta förhållande.

Bland demokratiska länder som ärligt och uppriktigt stöder FN måste det utvecklas en strategi mot paramilitära grupper som Wagnergruppen. Ett sådant arbete diskuterades tidigare bland europeiska demokratier med engagemang i Mali och övriga Afrika. Det skedde inom ramen för Takubaoperationen, inom ramen för EU och i direkta kontakter mellan olika länder.

Att ge plats för sådana som Wagnergruppen, den ryska regimens förlängda arm, bidrar enbart till att låta intressen som inte respekterar mänskliga rättigheter breda ut sig. Dessutom utvecklas en ny kolonialism genom utsugning av naturtillgångar, och korrupta diktatoriska regimer hålls under armarna.

Vi tycker att den svenska regeringen tillsammans med andra länder måste bidra till att utveckla en sådan här strategi. Det var tänkt att ett sådant arbete skulle inledas, och det fanns förutsättningar för det. Men sedan förändrades en rad villkor i både Frankrike och Sverige. Detta arbete är dock väldigt viktigt, och det har lyfts upp i EU:s försvarsministerkrets. Det går att ta upp detta igen och ta initiativ, och här har regeringen ett tydligt ansvar.

Att enbart dra sig ur från västvärldens sida utan att utveckla en strategi för att möta brutala gråzonsoperatörer är definitivt inte bra. Det här är ett inslag i dagens utveckling som måste hanteras. Det är besvärligt och krångligt och har sina utmaningar. Men här får man inte vika undan utan se tydligt och klart att man måste agera.

Eftersom Wagnergruppens verksamhet påverkar FN-operationen Minusma är det i högsta grad riktigt att belysa detta perspektiv i dagens debatt. Jag tycker att just detta perspektiv i alltför liten utsträckning har fått komma fram när det gäller analyser av situationen i Mali och utvecklingen i Afrika som helhet. Jag vill tydligt uppmana regeringen att agera i det här ärendet. Det är också rimligt att landets utrikesminister och försvarsminister engageras i detta sammanhang.

Vi kommer från vår sida att återkomma i ärendet och ta olika initiativ för att få en sådan utveckling till stånd.

Jag vill yrka bifall till föreliggande proposition och utskottsförslag.

(Applåder)

Fru talman! Sedan 2014 har Sverige deltagit i den FN-ledda insatsen Minusma i Mali. Beslutet om den svenska insatsen, som till en början bestod av en väpnad styrka i Minusmas underrättelseenhet, kom efter en formell förfrågan från FN:s generalsekretariat till Sverige om ett styrkebidrag, då en kraftig försämring skett av säkerhetsläget i Mali efter väpnat uppror, angrepp från extremistgrupper och en militärkupp.

Det svenska bidraget, som ändrade inriktning under åren, från en underrättelseenhet till ett lätt skyttekompani, har gjort ovärderliga insatser. Vi svenskar kan känna stolthet över de soldater och den personal som i FN:s regi har burit den svenska flaggan på sina uniformer.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Insatsen till trots har situationen i Mali tyvärr inte blivit bättre. Tvärtom är läget mer instabilt än någonsin. Läget präglas av ett tilltagande politiskt kaos som inte ser ut att lösas. Det har inte blivit någon demokratisk utveckling i Mali trots en stor internationell närvaro och trots att stora mängder bistånd givits. Inte heller har det fredsavtal som den maliska regeringen och två väpnade grupperingar ingick 2015 blivit implementerat. Militärkupper har i stället avlöst varandra, och den maliska regimens beslut om att anlita ryska legosoldater från den ökända Wagnergruppen har givetvis gjort det omöjligt för Sverige att vara kvar med trupp i landet.

Wagnergruppen är en organisation som agerar för ryska intressen i konflikter världen över, däribland i kriget i Ukraina, där den strider på den ryska sidan. Det finns många anklagelser mot gruppen om krigsförbrytelser - bland annat våldtäkter, tortyr och summariska avrättningar.

Den tidigare svenske ambassadören till Mali och numera statssekreteraren till biståndsministern, Diana Janse, riktade tidigare mycket kraftig kritik mot den svenska strategin i Mali och menade att det var dags att planera för att Sverige skulle dra tillbaka sitt militära bidrag till landet.

Det är givetvis fullständigt uteslutet att svenska soldater ska stå sida vid sida med krigsförbrytare. För de allra flesta av oss är det självklart att om Malis regim väljer att ingå avtal med Wagnergruppen ska de svenska insatserna omgående avslutas.

Det var därför glädjande att regeringen i våras fattade beslut om en snabbare avveckling än vad som först var planerat. Försvarsmakten har nu också meddelat att avvecklingen av den svenska styrkan har påbörjats.

Det förslag till beslut som vi i dag har att ta ställning till innebär att avveckla det svenska förbandsbidraget fram till den 30 juni 2023. Avvecklingsstyrkan förutses uppgå till ungefär 220 personer på plats med stationering i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Styrkan ska också med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt för räddnings, evakuerings, förstärknings- och fritagningsinsatser, och därför är förslaget att vi ska medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande.

Vi ställer oss bakom betänkandet, och jag yrkar därför bifall till utskottets förslag.

I detta anförande instämde Sara-Lena Bjälkö och Erik Hellsborn (båda SD).

Fru talman, ärade ledamöter och alla åskådare! Mot bakgrund av den entydigt negativa utvecklingen i Mali fattade regeringen, efter förankring i riksdagens sammansatta utrikes- och försvarsutskott, den 17 mars i år beslut om att ge Försvarsmakten i uppdrag att planera för en tidigarelagd ordnad avveckling av det svenska styrkebidraget till FN:s stabiliserande insats i Mali, Minusma. I den proposition som riksdagen nu har att besluta om redogör regeringen för att den avveckling som inleddes den 15 november ska vara helt avslutad senast vid halvårsskiftet 2023.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Jag vill nu redogöra för något av bakgrunden till besluten och för det svenska engagemang som förbandsbidraget till Minusma utgör en del av. FN:s säkerhetsråd konstaterade 2012 att situationen i Mali utgjorde ett hot mot internationell fred och säkerhet. Mot bakgrund av detta och efter inbjudan från Malis regering bildades den multidimensionella FN-insatsen Minusma.

Sverige beslutade i juni 2014 att bidra till insatsen och har därefter varit på plats i Mali med en väpnad styrka. Från 2015 till och med 2020 har Sverige bidragit till insatsen med kvalificerat underrättelseinhämtningsförband. Det svenska styrkebidraget har i huvudsak verkat i den västra sektorn, i Timbuktu. Sverige har också bistått FN-insatsen med ett flygförband under cirka sex månader. Sedan 2020 har bidraget bestått av ett lätt skyttekompani om cirka 220 personer med placering i Gao i östra Mali, inhyst på den tyska campen.

Under sammantaget drygt åtta år har Sverige, tillsammans med kollegor från andra länder, bidragit till genomförandet av Minusmas mandat. Från oktober 2018 till oktober 2021 var därtill den svenske generalen Dennis Gyllensporre styrkechef för hela Minusmainsatsen. Jag har själv varit på plats i Mali och fick möjlighet att träffa Dennis Gyllensporre. Det var fantastiskt roligt att få se en duktig svensk på plats.

Sedan fredsavtalet mellan den maliska staten, regeringstrogna rebellgrupper och tuaregerna ingicks 2015 har en övergripande uppgift för Minusma varit att stödja avtalets genomförande. Mandatet omfattar även bland annat stabiliseringsinsatser, skydd av civila, att främja mänskliga rättigheter samt att stödja humanitär verksamhet och den politiska övergångsprocessen, inklusive genomförande av kommande val.

Fru talman! Utvecklingen i Mali har under den senaste tiden verkligen gått åt fel håll. Konflikterna inom landet mellan olika grupper och i relation till regeringen i Bamako kvarstår. Fattigdomen är mycket utbredd. Den statliga närvaron och tillgången till samhällstjänster ute i landet är bristfällig. På sina håll finns den tydligen inte alls. Korruptionen är omfattande, och utsattheten för klimatförändringarnas effekter blir alltmer tydlig. Samtidigt har islamistiska terroristgrupperingar vunnit mark och spridit sig såväl inom Mali som till andra länder i Sahelregionen.

I augusti 2020 respektive i maj 2021 genomfördes två militärkupper i landet. Militärjuntan, som utgör övergångsstyre, var inledningsvis ovillig att gå med på de krav på en återgång till demokratiskt styre som den västafrikanska samarbetsorganisationen Ecowas har förhandlat fram och som även EU och Sverige har ställt sig bakom. Sommaren 2022 enades man slutligen om en ny vägkarta mot fortsatta reformer och demokratiska val senast i mars 2024.

Den maliska övergångsregeringen har successivt blivit alltmer fientligt inställd till de internationella insatser som verkar till stöd för fred och säkerhet i landet. Inledningsvis märktes detta framför allt i relation till den franska antiterrorisminsatsen Barkhane, i vilken Task Force Takuba, som Sverige bidrog till 2021-2022, ingick.

Mot bakgrund av det förvärrade samarbetsklimatet beslutade Frankrike i februari 2022 att helt lämna Mali militärt, vilket också skedde slutgiltigt i augusti i år. Även Minusmas arbete i Mali har försvårats. Insatsen ifrågasätts och möts av olika restriktioner och krav från myndigheterna. Det gäller exempelvis flygtillstånd och rotationer av personal.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Därtill har den maliska övergångsregeringen ingått ett strategiskt samarbete med Wagnergruppen, som vi vet har starka kopplingar till den ryska staten, vars verksamhet i Mali nu är utbredd. Det internationella samfundet, inklusive Sverige och övriga EU, har varit mycket tydligt i sin kritik mot den maliska övergångsregeringen avseende samarbetet med Wagnergruppen. EU har suspenderat sina träningsinsatser i Mali, till vilka även Sverige har bidragit. Regeringen har utifrån detta beslutat att dra tillbaka det svenska bidraget till EU:s militära träningsinsats i Mali från och med årets slut.

Parallellt med den negativa politiska utvecklingen i Mali har säkerhetsläget fortsatt att försämras, både för civilbefolkningen och för den internationella militära närvaron. Islamistiska grupper har kunnat utnyttja det vakuum som uppstått när Barkhane lämnat landet och Minusma försvagats av den maliska juntans agerande. Minusma har utsatts för flera attentat och förluster, och insatsen betraktas som en av FN:s farligaste.

Fru talman! Just nu befinner sig Mali 17, Livgardet, på plats i Mali för att genomföra avvecklingen. Den svenska avvecklingsstyrkan är fortsatt stationerad i Gao, huvudort i Minusmas östra sektor. Det svenska avvecklingsförbandet förutses liksom tidigare uppgå till omkring 220 personer på plats. Styrkan ska med kort varsel kunna förstärkas tillfälligt, och sammantaget ska det svenska förbandsbidraget kunna uppgå till högst 470 personer.

Sveriges militära bidrag till stöd för fred och säkerhet i Mali har lämnats inom ramen för FN, EU och operationen Task Force Takuba. De har alla varit väldigt uppskattade av FN och våra partnerländer. Våra insatser har, utifrån sina respektive uppdrag, gjort skillnad på marken i en mycket utmanande miljö.

Vi har bidragit med viktiga förmågor till Minusma. Vårt första förbandsbidrag, underrättelsekompaniet, försåg Minusma med kvalificerade underrättelser som utvecklade FN:s underrättelseförmåga och bidrog med erfarenheter även för andra deltagande FN-länder.

Vårt skyttekompani har varit en del i det nya koncept som utvecklades under general Gyllensporre, Mobile Task Force, och som möjliggjorde för Minusma att operera mer effektivt och över större landområden än vad som tidigare varit möjligt.

Det svenska bidraget till Minusma kommer på sedvanligt sätt att utvärderas av Försvarsmakten. FN:s bedömning är att Minusma fortsatt genomför en mycket viktig verksamhet i Mali. Det är samtidigt tydligt att man står inför väldigt stora utmaningar. Exempelvis har också Tyskland och Storbritannien, i ljuset av utvecklingen, fattat beslut om att avveckla sina bidrag.

FN:s generalsekreterare har bett om en översyn av insatsen som förväntas presenteras för FN:s säkerhetsråd i januari nästa år.

Det är i detta sammanhang även värt att nämna att det omfattande svenska och internationella militära engagemanget i Mali kompletterats av insatser inom bland annat utvecklingsarbete och omfattande humanitär verksamhet.

Även om den politiska utvecklingen i Mali tvingar oss att fundera på formerna för vårt engagemang ligger det i Sveriges, EU:s och världssamfundets intresse att fortsätta stödja det maliska folket och Sahelregionen även framgent.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Slutligen vill jag rikta regeringens tack till de soldater och officerare som med stor professionalism och mod ovillkorligt arbetar med att skapa säkerhet och stabilitet inom ramen för svenska bidrag till internationella insatser, inklusive just Maliinsatserna, som vi nu diskuterar och som vi avslutar.

Jag har själv varit på plats och sett vilken fantastisk styrka som vi har haft där - vilken professionalism! Tack till er alla!

Jag vill också passa på att rikta mitt tack till alla anhöriga som har stöttat våra soldater på hemmaplan. Utan de anhörigas outtröttliga stöd är dessa insatser inte möjliga.

Jag yrkar bifall till propositionen.

Fru talman! Som jag förstår det av anförandets utformning representerar Alexandra Anstrell regeringen här i dag. Då vill jag först ställa frågan: Vad innebär din formulering om regeringens fortsatta stöd till Mali och Sahel? Hur ser det stödet ut?

Sedan vill jag återkomma till det jag sa om Wagner. När jag har besökt Mali har det varit en väldigt stor fråga bland soldaterna, bland förbandsledningen och i FN-systemet. Det är en rysk strategi att stegvis köra ut FN från olika delar av Afrika och att köra ut västvärlden från olika delar av Afrika.

Vi påbörjade, som jag redogjorde för, en diskussion om att försöka forma en strategi - en strategi som inte enbart ska vara att man lämnar så fort det visas en Wagnersoldat någonstans. Är ni beredda att återuppta ett sådant initiativ inom ramen för EU? Är ni beredda att återuppta ett sådant arbete med andra länder som skulle kunna vara intresserade? Eller är det så att det hela är avslutat nu när vi lämnar detta? Wagner kvarstår som ett problem i olika delar av världen, inte minst i Afrika.

Fru talman! Tack, Peter Hultqvist, för frågan! Ja, det är jag som representerar regeringspartierna här i dag.

Det är något som är viktigt, tänker jag, när man gör saker. Det är att mer av samma kanske inte alltid funkar. Då behöver man fundera på: Hur kan vi göra det på bättre sätt? Det ligger i regeringens linje - i Sveriges, EU:s och världssamfundets intresse - att fortsätta stödja det maliska folket. Då behöver man titta på hur vi kan göra det på bästa sätt. Det får regeringen återkomma kring, tänker jag.

Wagnergruppen har varit i Mali länge - jag måste ändå få säga "länge". Den har varit där under den tidigare regeringens tid, och man har faktiskt bara fortsatt med mer av samma och inte gjort någonting nytt. Då måste man ställa sig frågan: Varför gjordes inget nytt? Varför hade man inga tankar på hur man skulle kunna göra detta på ett bättre sätt?

Fru talman! Nu var realiteten den att vi ville göra mer på något annat sätt genom att börja med diskussionen om att utforma en strategi mot Wagnergruppen, för det som man gjorde bet inte på det sätt som det borde göra. Man kan inte komma ur detta bara genom att säga: Varför gjorde ni inte det och det? Du har inte ens en gång idéer om vad det är man skulle ha gjort, Alexandra Anstrell.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Man måste sätta sig ned med de andra länderna, ta detta på allvar och utforma en ny strategi. Då är min fråga fortfarande: Är ni beredda att ta den typen av initiativ och att återuppta den typen av initiativ inom EU? Jag har personligen lyft den frågan i EU flera gånger. Vi har också i en gruppering inom ramen för Takubagruppen diskuterat den här typen av frågor. Det går alltså att återkomma och driva den typen av frågor. Är Sverige berett att göra det?

Jag kräver inte svar på exakt hur man nu ska göra - själva arbetet tillsammans med de andra ska ju leda till att man får fram en strategi. Vi har sett problemet, och nu måste vi göra något åt det. Är ni beredda att ta upp det jobbet? Det är det som är min fråga, och det är det som är intressant att veta.

Fru talman! Det känns ändå bra att vi har en ledamot som har alla lösningar på de problem som vi ser i Sahel och Mali. Jag tänker att man behöver ta frågan på mer allvar än så och faktiskt titta på de olika delar där man kan hitta lösningar - Sverige, EU och världssamfundet tillsammans. Precis som Peter Hultqvist är inne på behöver man göra detta tillsammans med andra länder. Det tror jag är klokt. Men det finns också andra delar man behöver titta över.

Som jag sa inledningsvis behöver regeringen få återkomma kring detta, eftersom svaren inte finns här och nu. Det är bra att Peter Hultqvist inte frågar efter alla detaljer, eftersom de inte finns på plats ännu.

Jag tänker ändå att det är viktigt att man tittar på långsiktigheten och på hur man gör. Sedan får vi inte glömma bort att det inte bara är Sverige som är medlem i FN. Vi är många länder som gör detta tillsammans. Man behöver också titta på, nu när Sverige går ur detta, hur man kan säkerställa att man fortsätter att stödja Mali tillsammans utan att just Sverige ska vara på plats. Det tror jag är oerhört viktigt.

Vi är överens om den här propositionen. Har Peter Hultqvist ändrat sig i denna fråga? Eller är det så att Socialdemokraterna har ändrat sig och inte står bakom propositionen?

Fru talman! Jag vill börja med det självklara och tacka alla som under alla de år som vi i riksdagen har beslutat att skicka iväg soldater och militär personal till Mali har genomfört och varit en del av den FN-insats som vi i dag fattar det sista beslutet om. Det beslutet innebär att vi också för sista gången skickar iväg svensk personal.

För mig blev denna insats väldigt nära när en nära vän till mig skickades iväg på uppdraget. Jag upplevde den oro som jag skulle gissa att väldigt många anhöriga har upplevt när det har kommit en flash i telefonen om oroligheter i Mali på olika sätt. Man har snabbt hört av sig till honom bara för att kontrollera att allting är lugnt.

Nu har det gått bra för de svenska soldaterna, just för att de är så välutbildade. Jämfört med hur det har varit för många andra länder som har deltagit i denna insats har säkerheten än så länge, med svenska mått mätt, för våra soldater varit god. Det tror jag att väldigt många - både de som har deltagit i insatserna och de anhöriga - är väldigt glada för.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Mot bakgrund av regeringens proposition kan man konstatera att säkerhetsläget och utvecklingen i Mali på många sätt är en mörk läsning. Vi talar om ett av världens fattigaste länder som under lång tid har haft stora problem med väpnade konflikter, drog- och vapenhandel, kidnappningar och terrorism. Säkerhetsläget har verkligen inte varit bra under en lång tid. Fredsavtal har skrivits men sedan brutits. Vi har upplevt militära statskupper där kuppmakarna sedan inte följer ingångna avtal.

Detta har lett fram till den situation vi befinner oss i i dag, där vi är nödgade att lämna insatsen eftersom resultat inte kan uppnås på ett positivt sätt. Framför allt relaterar det till Wagnergruppens involvering i landet och att den nya militärregimen så tydligt velat närma sig och sluta avtal med Wagnergruppen för att befästa sin egen makt i området.

Det man måste se i det så kallade Sahelområdet är att det är de stora klimatförändringarna i form av minskad nederbörd och stor torka som tvingar befolkning att lämna sina hem. Fattigdomen och utsattheten ökar, och det blir helt enkelt en konkurrens om de resurser som finns på marken. Detta bidrar till att späda på etniska och kulturella konflikter, och i förlängningen leder det till ett försämrat säkerhetsläge.

Därför är det otroligt viktigt att vi tar ansvar för att bekämpa klimatförändringarna, just för att det också leder till en fredligare värld. Sverige som ett rikt och fredligt land har ett stort ansvar att på olika sätt vara en aktör på den globala arenan för fred och säkerhet men också för att stoppa klimatförändringen och bidra med ett ökat bistånd. Det kopplar in i den stora fråga som kommer att debatteras här i kammaren framöver kring Sveriges nu sänkta ambitioner för biståndet, något som oroar mig väldigt mycket.

Samtidigt kan man se att arbetet med FN:s resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet har varit någonting som Sverige fokuserat extra mycket på att implementera i det arbete som vi har bedrivit i missionerna. Det är otroligt viktigt att vi är ett internationellt föredöme i jämställdhetsarbetet och att vi ser till att det får genomslag i organisationer som FN.

Tidigare bedrev vi ju en feministisk utrikespolitik. Det var tydligen lite för mycket av en etikett för den nya moderatledda regeringen, så det har man tagit bort nu. Man undrar vad det i förlängningen innebär för den här typen av internationella insatser som missionerna till Mali faktiskt har varit.

Det är också otroligt viktigt för Vänsterpartiet att vi fortsätter att ge stöd till FN:s ledning av militära insatser i stället för att de leds av enskilda länder, som har varit fallet med en annan insats i Mali, eller av Nato eller EU. Respekten för folkrätten måste alltid finnas där som grund, och det är viktigt att det finns en inbjudan från regeringen för att man ska kunna ha förutsättningar att verka för ett fredsfrämjande arbete.

Även om vi är stora anhängare av FN och FN:s arbete för fred och utveckling måste man se FN:s brister och tillkortakommanden. FN-systemet behöver reformeras, och Sverige kan ha en framträdande roll i det om vi bryr oss. Men jag ser en ökad oro för att vi i Europa mer och mer sluter oss och inte tar ansvar för övriga världen. För mig är det därför av väldigt stor vikt att Sverige fortsätter att delta i FN-insatser, och jag är glad över de partier som i dag lyfter fram vikten av att göra det.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

En trygg och säker värld kräver samarbete med andra länder. Internationell säkerhet ska vila på folkrätten, samarbete och ett starkt globalt regelverk under FN:s ledning. Sverige ska vara en stark röst i det globala fredsarbetet för en värld med demokrati och mänskliga rättigheter. Sverige ska agera fredsfrämjande, fredsskapande och fredsbevarande på en folkrättsligt förankrad grund.

Därför är det viktigt att vi är positivt inställda till internationella insatser under FN-mandat, som insatsen i Mali, och därför hoppas jag också att vi kan återkomma till nya mandat i nya insatser när möjligheterna för detta finns. Samtidigt måste vi hela tiden balansera det mot säkerheten i Sverige och förutsättningarna för vår egen försvarsmakt att ha de resurser som behövs här.

Jag hoppas och förväntar mig att den nya regeringen återkommer till riksdagen med förslag på hur Sverige ska kunna bidra till en ny FN-insats framöver. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Fru talman! Denna proposition handlar om det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, vilken Sverige har deltagit i sedan 2014.

Av propositionen framgår att regeringen mot bakgrund av den allvarliga utvecklingen i Mali har bedömt att det svenska förbandsbidraget till Minusma ska avvecklas tidigare än planerat. Detta är också något som Centerpartiet har framhållit vid ett flertal tidigare tillfällen.

Försvarsmakten har därför fått i uppdrag att inleda en avveckling från mitten av november 2022. Avvecklingen ska vara helt avslutad den 30 juni 2023, men beroende på utvecklingen i Mali kan avvecklingen komma att ske snabbare än så.

Det planerade svenska förbandsbidraget till Minusma ska utgöras av en avvecklingsstyrka med högst 470 man med huvuduppgift att slutföra avvecklingen av det svenska förbandsbidraget inom ramen för tillgängliga resurser och förmågor samt i nära dialog med andra truppbidragande länder och FN.

Fru talman! Det är viktigt att Sverige bidrar i de insatser som görs via FN. Dock har det säkerhetspolitiska läget i Mali förändrats och försämrats, och i det läge som nu råder i Mali med bland annat närvaro av den ryska Wagnergruppen är det viktigt att avvecklingen av Minusma och Sveriges deltagande slutförs senast vid halvårsskiftet 2023.

Jag vill avslutningsvis, fru talman, rikta ett väldigt stort tack till alla män och kvinnor som i de olika förbanden deltagit i Minusma och den insats som varit i Mali. Det har varit mycket värdefullt. Ett jättestort tack till er!

Med det, fru talman, vill jag meddela att Centerpartiet självklart står bakom propositionen. Jag yrkar bifall till utskottets förslag i dess helhet.

Fru talman! I dag debatterar det sammansatta utrikes- och försvarsutskottet det svenska deltagandet i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Som sagt förut av flera talare har Sverige gjort insatser i Mali sedan 2014. I åtta år har vi gjort uppskattade insatser med underrättelseförband och skyttekompani, i flera år under ledning av generallöjtnant Dennis Gyllensporre. Detta har varit en uppskattad och viktig insats som har haft stor betydelse.

Säkerhetsläget har under lång tid varit tufft, och det har, som påpekats, försämrats. Det finns islamistiska grupper med IS och al-Qaida i spetsen som agerar. Regeringen i landet har stöd av Wagnergruppen, som verkar destabiliserande i Mali men också i flera andra länder. Det är ett privat bolag som är direkt kopplat till Putin och Ryssland och en aktör för någon typ av imperialism som Ryssland bedriver och som är ett stort problem. Även detta har påpekats här förut.

Det här har gjort att en rad länder nu drar sig ur. Det är Frankrike, Tyskland och nu även Sverige. Det var egentligen planerat att vi skulle dra oss hem vid halvårsskiftet 2024, men vi har i stället i politisk enighet kommit fram till att det rimliga är att vi drar oss ur redan vid nästa halvårsskifte.

Jag vill också framföra ett stort tack till alla som har gjort insatser under dessa åtta år - officerare, soldater, män och kvinnor som har sänts ut på uppdrag av den svenska regeringen och riksdagen. Vi vill tacka er! Även till er som har varit ute förut och kanske råkar titta eller lyssna på den här debatten just nu vill jag framföra ett tack från oss för den insats ni gör.

Detta gäller också andra officerare och soldater som är ute på andra uppdrag i världen och även de som gör insatser i vårt eget land. Vi lever i en orolig tid, och ni ska veta, soldater och officerare, att ni gör en viktig insats för vår trygghet och för andra länders trygghet.

Fru talman! Sedan 2013 har FN:s stabiliseringsinsats Minusma pågått i Mali. Sverige har deltagit i insatsen med en väpnad styrka sedan 2014. Miljöpartiet har stått bakom deltagandet med en förhoppning om att det kan bidra till säkerhet och så småningom fred.

Tyvärr har utvecklingen i Mali gått i motsatt riktning. Säkerhetsläget är nu så problematiskt att det är svårt att arbeta fredsbevarande. Flera militärkupper har försvårat samarbetet med den maliska regeringen, och flera länder har beslutat sig för att dra sig tillbaka från landet. Därför behöver nu det svenska bidraget till stabiliseringsinsatsen avvecklas i förtid.

Mali är ett land som plågas av etniskt våld. Såväl militanta islamister som separatistiska rebeller från ökenfolket tuareger kämpar mot regeringsstyrkor. Konflikterna i landet ledde till en militärkupp år 2012, och FN har haft en stabiliseringsinsats i landet sedan 2013.

Åren 2020 och 2021 genomfördes ytterligare två militärkupper, och sedan den senaste styrs landet av en militärdominerad övergångsregering.

Precis som har sagts här tidigare har den maliska regeringen valt att inleda samarbete med den ökända Wagnergruppen. Den Rysslandskopplade Wagnergruppen skickar legosoldater till konflikter i olika delar av världen. Gruppen är kopplad till olika människorättsliga övergrepp, men oklarheter kring Wagnergruppens rättsliga ställning gör det svårt att veta vilka lagar och vilken internationell rätt som grupperingen lyder under - vilket försvårar möjligheten att utkräva ansvar och skipa rättvisa för utsatta.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Det sammansatta försvars- och utrikesutskottet har redan i tidigare betänkanden understrukit att det är oacceptabelt att svenska militära styrkor skulle fortsätta att verka i Mali för det fall den maliska regeringen skulle anlita legosoldater såsom den så kallade Wagnergruppen.

Miljöpartiet står, som sagt, bakom beslutet att medge att regeringen ställer en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer till förfogande för att avveckla det svenska förbandsbidraget till Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali, Minusma, till och med den 30 juni 2023. Det är såklart under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett giltigt mandat för styrkan enligt beslut av FN:s säkerhetsråd.

Jag vill, liksom föregående talare, passa på att tacka alla dem som genom åren har deltagit i det svenska bidraget till Minusma för era insatser och för ert mod - och även för era anhörigas förståelse och tålamod.

Miljöpartiet vill att Sverige ska vara en stark röst för fred, demokrati och mänskliga rättigheter. Vi vill se ett starkt globalt samarbete med FN som en central aktör för fred och mänskliga rättigheter samt för att värna folkrätten. Därför ser vi det som naturligt att Sverige ska bidra till internationella insatser med tydlig folkrättslig grund genom FN-mandat eller efter inbjudan från ett lands regering.

Det övergripande utrikes- och säkerhetspolitiska syftet med Sveriges medverkan i olika internationella militära insatser är att bidra till fred och säkerhet samt att förebygga konflikter och skapa förutsättningar för att bygga en hållbar fred och hållbar fattigdomsbekämpning. Därför vill vi att regeringen återkommer med förslag på hur man kan delta i kommande FN-insatser.

Även med ett krig i Europa och med den inriktning på att bygga förmåga nationellt som Sverige arbetar efter behöver Sverige vara berett att delta i internationella insatser för att upprätthålla fred och säkerhet. Förutom att det är vår skyldighet som ett rikt och tryggt land att bidra på detta sätt ger det också vårt försvar viktiga erfarenheter. Sveriges deltagande i fredsfrämjande insatser är alltså viktigt även för vår nationella säkerhet och vår försvarsförmåga. Det är därmed viktigt för Sverige att vara en solidarisk partner inom det internationella samarbetet. Miljöpartiet förväntar sig därför att regeringen ska återkomma med förslag på deltagande i andra FN-insatser.

Jag vill också understryka vikten av att fortsätta att arbeta för fred och demokratisk utveckling i Mali även om Sveriges bidrag till FN:s stabiliseringsinsats upphör. Sverige bedriver sedan 2001 ett långsiktigt bilateralt utvecklingssamarbete med Mali. Den nuvarande strategin för det svenska utvecklingssamarbetet med Mali uppgår till 2 miljarder kronor för perioden 2021-2025. Miljöpartiet ser med stor oro på den svenska regeringens nya biståndspolitik och risken att den får konsekvenser för den typen av arbete.

Det är av stor vikt att arbeta förebyggande i fråga om konflikter runt om i världen och därmed också att arbeta aktivt med diplomati samt minska risken för konflikter som orsakas av de klimatförändringar som vi står inför, som kommer att påverka hela vår jord på ett allvarligt sätt. Torka och olika extrema väderförhållanden kommer att göra land obrukbart, och vi vet att det ökar spänningar och konflikter.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet, det vill säga att riksdagen bifaller propositionen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Svenskar har gjort och kommer att göra stora insatser för fred och trygghet i världen genom vårt lands deltagande i olika internationella insatser såsom den i Mali. Alla som har bidragit och kommer att bidra förtjänar förstås vårt hjärtliga och varma tack.

Från Liberalernas sida ser vi ett stort behov av internationella kris- och konflikthanteringsförmågor. Fler insatser i till exempel FN:s och EU:s eller Natos regi kommer att behövas, och Sverige bör engagera sig i dessa. Men de insatser som görs måste ha förutsättningar att uppfylla sitt syfte och stödja en positiv utveckling på den plats där man verkar.

Tyvärr är utvecklingen i Mali mycket nedslående och blir allt farligare. Trots ett långvarigt och omfattande utländskt engagemang med truppnärvaro går utvecklingen i Mali åt helt fel håll. Det är mycket bekymmersamt att förhoppningarna om skydd av civila, främjande av mänskliga rättigheter, humanitär verksamhet och stöd till en politisk övergångsprocess inklusive genomförande av demokratiska val inte har blivit möjliga att uppfylla.

Det här innebär att vi nu i stället ser en kraftigt försämrad situation som minskar människors frihet och säkerhet. De militärkupper som genomfördes i augusti 2020 och maj 2021 var allvarliga signaler om en negativ utveckling och att den skulle förstärkas ytterligare. Det samarbete som finns med den avskyvärda Wagnergruppen med sina krigsförbrytare och sina täta band till Putins Ryssland gör naturligtvis situationen ännu värre.

Liberalerna påpekade detta redan för mer än ett år sedan och föreslog då att vi skulle göra en snabbare avveckling av den pågående insatsen. Tyvärr fick vi inte gehör för vårt förslag. Det är beklagligt. Det har fördröjt den här processen, och vår närvaro har blivit onödigt lång. Det är en farlig situation som behöver hanteras på ett sätt som skapar de bästa förutsättningarna att avveckla det svenska åtagandet i Mali.

Fru talman! Det är bra att vi nu har ett konkret förslag från regeringen om hur den svenska insatsen inom ramen för FN:s samarbete ska avvecklas tidigare än vad som tidigare var beslutat om än senare än jag skulle önska. Jag välkomnar detta.

Det har varit ett viktigt åtagande med en stark närvaro med en väpnad styrka i Mali ända sedan 2014. Det är naturligtvis beklagligt att utvecklingen gått åt fel håll, främst förstås därför att det drabbar civilbefolkningen och människors vardag, men också för att det inte längre är rimligt och meningsfullt för Sverige att fortsätta sitt engagemang på plats.

Nu är det i stället viktigt att fokusera på en god ordning för avvecklingen av vår närvaro i landet med sikte på att den ska vara avslutad i sin helhet senast den 30 juni nästa år. Det är rimligt att det får finnas en svensk väpnad styrka bestående av högst 470 personer som ställs till förfogande för avvecklingen av det svenska engagemanget i Mali. Det här beslutet borde ha fattats för länge sedan, men det är bättre sent än aldrig.

Svenskt deltagande i Förenta nationernas stabiliseringsinsats i Mali

Fru talman! Jag yrkar bifall till propositionen och förslaget i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 13 december.)