Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten

Fru talman! Den organiserade brottsligheten i Europa är omfattande och ett stort problem. De kriminella nätverken tjänar pengar på narkotikabrott, vapensmuggling och människosmuggling. De tjänar också stora pengar på bedrägerier och korruption.

Korruption och missbruk av EU-medel är ett utbrett problem inom EU. Det innebär att stora belopp går förlorade av skattemedel, men det gör också att förtroendet för EU riskerar att urholkas. EU-länderna går, vad man bedömer, också varje år miste om 50 miljarder euro i momsintäkter på grund av bedrägerier.

För att bättre skydda EU:s ekonomiska intressen har den Europeiska åklagarmyndigheten Eppo inrättats. Den rättsliga grunden för att inrätta Eppo infördes i Lissabonfördraget, och Eppoförordningen antogs 2017. Därefter vidtog ett arbete med att göra myndigheten operativ, och den 1 juli 2021 startade Eppo sin verksamhet.

I dag deltar 22 av EU:s 27 medlemsländer i Eppo. Med undantag för Danmark och Irland, som över huvud taget inte deltar i EU:s straffrättsliga samarbete, är det i dag bara Ungern, Polen och Sverige som inte deltar i Eppo. Det ligger i Sveriges intresse att Eppo blir en så effektiv myndighet som möjligt för att kunna bekämpa brott mot EU:s ekonomiska intressen. Genom ett svenskt deltagande kan Sverige också påverka samarbetet och prioriteringarna på området.

Eppo utreder och väcker åtal för de brott som omfattas av myndighetens befogenheter, främst genom det så kallade SEFI-direktivet, som innehåller straffrättsliga bestämmelser om bedrägerier som riktar sig mot unionens finansiella intressen.

När Sverige ansluter sig till Eppo innebär det att vi avsäger oss vår primära behörighet när det gäller utredning och lagföring av brott som omfattas av myndighetens behörighet. Det innebär att Eppo får rätt att inleda, ta över och genomföra förundersökningar för de brott som omfattas av Eppos behörighet. Svenska åklagare får även de inleda förundersökningar om dessa brott men måste då informera Eppo, som då har rätt att ta över förundersökningen. Det handlar om brott som bedrägeri, penningtvätt, korruption och mutbrott. Momsbedrägerier med en skada som överstiger 10 miljoner euro får också utredas av Eppo.

Vi behandlar nu en proposition från regeringen om svenskt deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten. När Sverige anmäler att vi vill delta i samarbetet blir Eppoförordningen direkt tillämplig i svensk lag. För att det ska fungera i praktiken behöver dock vissa anpassningar göras i svensk lagstiftning. Därför föreslås riksdagen besluta om en ny lag om Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten, där merparten av de kompletterade bestämmelserna samlas. Därutöver införs vissa nya bestämmelser i befintliga lagar i det fall detta är mer ändamålsenligt.

Sverige valde att inte vara med i Eppo från start 2017. Det bedömdes från Sveriges sida finnas en stor osäkerhet om mervärdet med den nya myndigheten och att det skulle kunna finnas en risk för dubbelarbete i förhållande till svenska myndigheter.

Moderaterna som parti tog våren 2019 ställning för att Sverige borde ansluta sig till Eppo. När den dåvarande regeringen överlade med justitieutskottet om Sveriges anslutning till Eppo i december 2019 motsatte sig fortfarande Vänsterpartiet, Sverigedemokraterna och Centerpartiet att Sverige skulle delta i Eppo med hänvisning till att frågan borde regleras nationellt. Därför är det nu, fyra år senare, glädjande att en enig riksdag står bakom Sveriges deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten.

Med detta yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Fru talman! Jag vill börja med att säga att Vänsterpartiet yrkar bifall till propositionen om att ansluta oss till Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo.

Det finns flera anledningar till att vi vill göra det. Det handlar inte minst om att bekämpa den korruption som tyvärr pågår och som angriper de medel som vi med gemensamma skatteintäkter från medlemsländerna har levererat till EU-projektet.

Eppo är, som anfördes alldeles nyss, relativt nytt - myndigheten startade verksamheten så sent som i juni 2021. Vi inser också att risken för korruption med och förluster av EU-medel kan minska för samtliga medlemsstater, och ju fler vi är som ansluter oss, desto effektivare skulle systemet kunna vara. Andra länder har gjort undantag. Ni kunde nyss höra att det är få som numera inte ansluter till Eppo.

Själva konceptet för Eppo är att det finns en central nivå i Luxemburg, som består av ett antal europeiska åklagare. Varje medlemsstat i Eppo ska skicka åklagare till Luxemburg, till kärnan. Det ska Sverige också göra i och med beslutet. Allt tyder ju på att det blir ett bifall till förslaget. Dessutom ska det finnas europeiska delegerade åklagare placerade i Sverige, precis som i de andra medlemsstaterna.

De brott som kan ligga inom Eppos behörighet är större bedrägerier, penningtvätt, korruption och mutbrott. Vissa gränsöverskridande skattebrott avseende mervärdesskatt omfattas också av behörigheten för Eppo.

Anledningen till att vi ville utveckla ett särskilt yttrande i ärendet är att det finns både för- och nackdelar med beslutet. Vi menar att fördelarna överväger, men det finns också markeringar som gör det lite problematiskt. När Sverige går med i Eppo innebär det en maktöverföring till EU från Sverige. Det handlar om den typ av brott där Eppo får ensambehörighet att hantera dem. Vi från Vänsterpartiets sida - och jag har även sett det i argumentationen från andra partier - vill markera att det är viktigt att kretsen inte vidgas utan att Sverige håller fast vid kärnan i Eppos uppdrag.

Det som är lite problematiskt, oroande, är att när Sverige går med i Eppo tappar vi en del av det som vi tar för givet av svensk kontroll över åklagarväsendet. Den tillsyn som vi i vanliga fall ser från Riksdagens ombudsmän, alltså JO, överåklagare, Säkerhets- och integritetsskyddsnämnden med mera kommer inte att omfatta Eppos verksamhet och deras åklagare. Där får vi lita till de kontrollinstanser som Europeiska datatillsynsmannen tillhandahåller.

Detta kommer att leda till en del lagstiftningsmässiga och principiella svårigheter inom systemet eftersom Eppoåklagarna som är verksamma här i Sverige kommer att lyda under reglerna från Eppo, vilket innebär tystnadsplikt. Vi kan inte heller göra någon tillsyn i Eppos byggnader eller lokaler. De får inte genomsökas, och man får inte beslagta eller konfiskera något. Det blir en bubbla som det svenska kontrollsystemet inte kommer åt. Därför behövs regler för att undanta de svenska åklagarna vid Eppo från den nationella tillsyn som vi är vanliga fall har i Sverige.

En annan principiell fråga som ofta kommer upp i samband med att Sverige går in i ett internationellt samarbete är att vissa regler som vi tar för givna ska fungera här inte blir tillämpliga. Till exempel de svenska bestämmelserna om handlingsoffentlighet, sekretess och meddelarfrihet kommer inte att gälla för handlingar och uppgifter inom Eppo, även om det är sådant som förvaras i Sverige.

Offentlighetsprincipen är grundläggande för oss men inte inom EU och dess institutioner, och denna fråga gäller inte bara för Eppo utan även mer generellt. Där vill vi agera för ett mer transparent EU, och jag hoppas att vi kan göra det tillsammans och på sikt.

Det finns en annan aspekt som jag också vill markera och som jag hoppas att många är medvetna om. Den är lite svårare att hantera. Enskilda kan komma sämre ut i det här systemet än om rättsordningen hade hanterats traditionellt svenskt och enbart i det svenska systemet. Det innebär till exempel att skadeståndslagen inte tillämpas gentemot Eppo om myndigheten eller anställda skulle vålla skada för någon. Ersättningsansvaret för svenska staten enligt lagen om ersättning vid frihetsberövande och andra tvångsåtgärder gäller inte heller när Eppoåklagaren har fattat beslut om anhållande, reseförbud eller anmälningsskyldighet, som också kan komma i fråga.

Dessa noteringar om försämringar för enskilda gör att det finns risk för tillämpningssvårigheter. Det är frågor som vi också får återkomma till och försöka hantera och lösa på ett bra sätt efter hand som de visar sig, även om de har flaggats för redan i lagstiftningsprojektet.

Precis som jag sa inledningsvis, trots de anmärkningar som vi tycker är viktiga att offentliggöra, vill vi inte yrka avslag, utan i stället yrkar vi bifall till propositionen om att ansluta Sverige till Eppo.

Fru talman! Det finns tider som definierar oss, tider vi kommer att läsa om i historieböckerna, tider där det gäller att stå på rätt sida, på rätt sida av historien.

Sådan är tiderna nu i Europa. Det pågår en fullskalig invasion av ett land i Europa, ett krig som först och främst rör Ukrainas självständighet men som i slutändan hotar oss öppna, liberala demokratier som samlats i EU. Det är det EU som bildades efter andra världskriget och sedan utökades efter Östeuropas fall och därefter - och där vi nu är 27 medlemsländer.

Demokratiska krafter kommer alltid att hotas, alltid ifrågasättas av mer totalitära krafter som vill annat, som vill polarisera och destabilisera, som vill sprida lögner och desinformation, som använder våld, terror och hot och som inte vill se alla människor, allas lika rätt och värde.

I dessa tider behöver vi än mer samarbeten som EU där grundläggande rättigheter lyfts fram och slås fast. Förutom krig och terror är den grova organiserade brottsligheten ett av vårt Europas stora hot. Den grova organiserade brottsligheten består av flera delar, nämligen narkotika, vapensmuggling, människohandel både för arbetskraft och till prostitution, bedrägerier, välfärdsbrott och miljöbrott.

Sverige är sedan tidigare med i Europol och Eurojust, som är samarbetsorganisationer där polis och åklagare arbetar tillsammans mot gränsöverskridande brottslighet. Dessa samarbeten sker utifrån den nationella befogenhet man har i sitt respektive land.

Det vi nu har att ta ställning till är deltagande i Europeiska åklagarmyndigheten, Eppo, som innebär att svenska åklagare kommer att ges nya befogenheter och arbeta för EU. Det avser i första hand bedrägerier mot EU:s finansiella intressen, det vill säga penningtvätt, korruption och mutbrott.

Eppo är en mycket viktig pusselbit i arbetet mot den grova organiserade och gränsöverskridande brottsligheten, i arbetet för att stärka förtroendet för EU, för att de pengar vi anslår till EU används på rätt sätt och för att EU:s institutioner arbetar för medborgarnas och medlemsländernas bästa och inget annat.

Fru talman! Centerpartiet välkomnar dagens förslag, och jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 17.)