Terrorism

Terrorism

Fru talman och åhörare denna sena kväll! Vi ska nu övergå till att debattera terrorism och insatser för att såväl lagföra otillåtna gärningar som att förebygga att sådana sker.

De senaste åren har terrorister vid upprepade tillfällen slagit till mot olika mål i Europa. Den 7 april 2017 drabbades också Sverige, som bekant, i och med den fruktansvärda terrorattacken på Drottninggatan.

Terrorismen är ett hot mot vår demokrati och vårt sätt att leva. Det hotet måste mötas med all kraft. Svensk säkerhetspolis beskriver att ungefär 300 personer har rest från Sverige till Syrien och Irak för att ansluta sig till IS. Närmare hälften har återvänt. Medierna har under den senaste tiden rapporterat att uppemot 800 fängslade terrorresenärer finns bara i Syrien, och några av dessa har med största sannolikhet också svenskt medborgarskap.

Problemen är naturligtvis inte nya, men de har eskalerat väldigt fort och mycket. Nationellt centrum för terrorhotbedömning framhåller i dag att det främsta terrorhotet mot Sverige sannolikt kommer från islamistiskt motiverad terrorism. Enligt Säkerhetspolisen finns i dag närmare 3 000 hotaktörer inom de våldsbejakande extremistmiljöerna i Sverige. Det är ett antal som nästan har tiofaldigats på bara sju år. Av dessa personer är ca 2 000 islamistiska extremister.

Terrorism

Detta är bakgrunden till dagens debatt - nästan en tiodubbling av antalet hotaktörer på bara sju år. Då hade man kunnat förvänta sig att svensk lagstiftning på något sätt hade tagit höjd för denna nya verklighet, men så är tyvärr inte fallet. Även om Sverige på många sätt är ett fantastiskt land kan vi konstatera att det här området tyvärr är synnerligen eftersatt.

Svensk lagstiftning fortsätter att släpa efter en lång rad andra länder. Trots det faktum att Sverige kanske ligger i toppen i hela Europa per capita när det gäller antalet personer som har lämnat landet och rest till Irak och Syrien för att ansluta sig till en vedervärdig terrorsekt släpar lagstiftningen efter. Såväl Norge som Danmark och Finland har kommit betydligt längre. Exempelvis har man i Norge redan en lagstiftning på plats som kriminaliserar deltagande i en terrororganisation, vilket underlättar hanteringen av återvändarna.

Fru talman! Det har nu gått sex månader sedan Säkerhetspolisen senast slog larm om att lagstiftningen släpar efter och efterlyste mer effektiva verktyg för terrorbekämpning. Jag säger "senast" därför att de här problemen har varit välkända under lång tid, och behoven har funnits där under ännu längre tid än så. Såväl signalspaning under förundersökning som datalagring och möjlighet att använda hemlig dataavläsning behöver snarast komma på plats. Annars är risken enligt myndigheterna stor att allvarlig brottslighet, däribland terrorism, inte kan förhindras.

Vi moderater har under flera års tid presenterat flera förslag på det här viktiga området. Flera av de förslagen har också letat sig in i de överenskommelser som vi har gjort med regeringen, och det är naturligtvis positivt. Vi har också under lång tid drivit frågan om kameraövervakning utan tillståndsplikt där det utöver själva lagstiftningen också behövs ekonomiska tillskott för att möjliggöra en utbyggnad av antalet övervakningskameror för att kunna öka medborgarnas trygghet.

Vi vill att Säkerhetspolisen ska ha och kunna använda sig av en möjlighet att kalla varje IS-återvändare till förhör. I dag krävs att det pågår en förundersökning kring ett brott där den som har återvänt figurerar i utredningen. Det innebär att såväl bevisning som underrättelseinformation kan gå förlorad. Därtill måste straffen för terrorismrelaterad brottslighet skärpas väsentligt för att både spegla brottens allvar på ett bättre sätt och sätta dem i de sammanhang där de hör hemma.

Lagen om särskild utlänningskontroll bör ändras så att utländska medborgare som kan befaras begå terroristbrott i Sverige kan utvisas. Vidare bör det skapas tydligare möjligheter att hålla sådana personer frihetsberövade eller under uppsikt. Lagen om utlänningskontroll är i stort behov av förändring för att bli mer lättöverskådlig och kunna tillämpas i fler fall än i dag.

Vi moderater har även pekat på att ett svenskt medborgarskap bör kunna återkallas i fall då någon med dubbelt medborgarskap begått ett terroristbrott. Sådana möjligheter finns inte i Sverige i dag. Det skiljer oss från till exempel England, Danmark och Finland. Och jag noterar att i till exempel Tyskland har nu de tyska socialdemokraterna gått med att förändra lagstiftningen så att denna möjlighet ska finnas även där.

Vi moderater vill införa den här möjligheten till återkallelse av medborgarskapet när någon agerar på ett sätt som skadar Sveriges vitala intressen.

Det kan till exempel handla om en person som har stridit för en terroristorganisation eller begått andra terroristbrott.

Fru talman! Jag tycker också att det är bekymmersamt att de förslag som faktiskt har presenterats nyligen - även om jag är glad över att de äntligen verkar komma på plats i någon form - ofta är urvattnade. Det gäller till exempel regleringen av datalagring där regeringen otvivelaktigt har lagt sig i underkant av vad som är möjligt, trots att regelverket faktiskt medger mer långtgående förslag med hänvisning till nationell säkerhet. Jag kan också konstatera att såväl Säkerhetspolisen, Försvarsmakten som Försvarets radioanstalt i sina remissvar anger att de anser att en mer omfattande lagringsskyldighet än vad utredningen har föreslagit faktiskt skulle vara förenligt med EU-rätten, särskilt på området nationell säkerhet.

Av de förslag som vi förde fram i överenskommelserna 2015 och 2017 är allting ännu inte på plats, trots att vi nu skriver maj 2019. Tillståndsplikten för polisens kameraövervakning har fortfarande inte slopats. Polisen har fortfarande inte fått tillgång till information från signalspaning, och hemlig dataavläsning är fortfarande inte möjlig. Samröre med terrororganisationer har fortfarande inte kriminaliserats.

När det gäller just det sistnämnda verkar det inte bättre än att det tråkigt nog kommer att dröja ytterligare flera år innan en sådan lagstiftning är på plats. Det är mycket beklagligt - för Sveriges skull.

Fru talman! Terrorismen syftar till att sprida skräck och skapa splittring. Den är ett hot mot det fria och öppna samhället. Hotet från IS-återvändare - terrorister - är för allvarligt för att inte prioriteras. Vi måste använda den fulla kraften i vår demokrati för att stoppa våldet och - i den utsträckning det går - naturligtvis också för att lagföra de återvändare som kommer till Sverige för deras begångna brott. Vi måste också inse allvaret och göra allt som står i vår makt för att såväl förebygga som förhindra framtida terrordåd i Sverige och skydda svenska medborgare från terrorismens avskyvärda handlingar.

Vi moderater står naturligtvis bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande vill jag yrka bifall endast till reservation nr 8.

(Applåder)

I detta anförande instämde Boriana Åberg (M).

Fru talman! Vi står bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande väljer jag att yrka bifall endast till reservation 11 om att kriminalisera propaganda för terrorism.

Fru talman! Våldsbejakande extremism har ökat i Sverige. Säkerhetspolisen räknar med att det finns ca 3 000 våldsbejakande extremister i vårt land, där de våldsbejakande islamisterna under ett fåtal år har gått från ett hundratal till att i dag omfattas av 2 000 individer. Eftersom den rödgröna regeringen har lämnat dörren öppen för IS-återvändare lär det bli ca 100 till i den kategorin de närmaste åren.

Även om de våldsbejakande vänster- och högerextrema miljöerna varierar i sina aktiviteter och inte utgör det största terrorhotet krävs det ändå ny lagstiftning som kan motverka samtliga politiska sammanslutningar som planerar, organiserar och utför brottsliga handlingar för att uppnå sina politiska mål. Det kan gälla organisationer som Nordiska motståndsrörelsen eller den organisation som Vänsterpartiet gör reklam för på sin EU-valaffisch, Antifascistisk aktion, men även våldsbejakande islamistiska nätverk eller organisationer.

Det krävs alltså en ny kriminalisering där åtal kan väckas mot personer som varit delaktiga i att planera och organisera kriminella handlingar eller som på ett annat sätt har varit en avgörande del i sammanhanget. En sådan typ av kriminalisering presenterades av Sverigedemokraterna redan 2012. Det som vi då kallade deltagande i en kriminell organisation bygger på exakt samma princip som förslaget mot terrorism med en kriminalisering av just deltagande i terroristorganisation.

Fru talman! Principen om en kriminalisering i form av ett deltagandebrott har alltså drivits av Sverigedemokraterna sedan 2012, och jag tror att Kristdemokraterna drev frågan redan innan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. Nu är avsaknaden av en sådan lagstiftning själva orsaken till att 150 återvändande IS-terrorister lever fritt i vårt land och ytterligare 100 kan återvända utan någon reell möjlighet för svenskt rättsväsen att väcka åtal mot någon av dem. Det sker trots att vi vet att samtliga rest med uppsåt att stödja och delta i Islamiska statens fruktansvärda och omänskliga terrorkrig. Jag konstaterar att skulden för Sveriges situation vilar tungt och ensamt på den rödgröna regeringen.

Fru talman! Det är inte bara ett deltagandebrott som saknas i svensk lag. Vi har i betänkandet ett antal reservationer om att skärpa arbetet mot terrorism, bland annat att förbjuda spridning av terrorpropaganda. Vi vet att en nyckel till den stora framryckning som Islamiska staten kunde göra var just genom en framgångsrik spridning av Islamiska statens terrorpropaganda.

För Sverigedemokraterna är det självklart att terrorister ska straffas hårt för sina brott, men det är också viktigt att förebygga just radikalisering och rekrytering. Enligt rekryteringslagen är det förbjudet att uppmana till terroristbrott, men vi menar att det finns luckor där liknande handlingar kan utföras utan straffansvar. Här kan Sverige med fördel inspireras av andra länder, till exempel Frankrike, som har mer omfattande kriminalisering.

Fru talman! Den enskilt viktigaste åtgärden för att stoppa den nu snabbast växande extremismen handlar om att ha koll på invandringspolitiken. Socialliberala regeringar har välkomnat terrorister, våldsbejakande extremister och radikala muslimer på löpande band under hela 2000-talet. Många av dem har till och med fått svenskt medborgarskap, trots att de hatar Sverige och vårt sätt att leva i Sverige. Det är själva grundorsaken till att just den våldsbejakande islamismen varit den snabbast växande gruppen under samma period.

För att komma till rätta med detta måste det givetvis finnas en politik som inte välkomnar terrorister till vårt land. Vi ska definitivt inte dela ut svenska medborgarskap till utlänningar som hatar vårt sätt att leva. Men sådana självklarheter möter ett politiskt motstånd från socialliberala partier - kanske inte så att de önskar att terrorister ska komma hit, men det blir effekten av den politiken.

Fru talman! Lagen om särskild utlänningskontroll måste också skärpas. Den rödgröna regeringen har för avsikt att ändra den lagen, men regeringen har inte uttalat att den genom ändring är beredd att hålla terrorister borta från våra gator. Utlänningar som av Säkerhetspolisen anses utgöra terrorhot kan alltså frihetsberövas och utvisas från vårt land. Men om de inte kan utvisas, exempelvis för att de riskerar en omild behandling i sitt hemland, vill regeringen med flera partier låta dem vistas fritt i vårt samhälle. Det enda sätt som regeringen vill skärpa lagen med är att elektronisk övervakning ska kunna användas mot utlänningar som utgör ett terrorhot. Jag kan bara konstatera att elektronisk övervakning inte på något sätt hade hindrat Rakhmat Akilov från att kapa en lastbil och utföra det terrordåd som kunde ha hindrats med hjälp av andra politiska beslut.

Sverigedemokraterna är hittills det enda partiet som vill ändra lagen om särskild utlänningskontroll så att utlänningar som utgör ett terrorhot ska sitta i förvar till dess att en utvisning kan ske. Sverigedemokraterna är det enda parti som även i fortsättningen vill att utländska terrorister ska utvisas på livstid. I dag kan de med ett socialliberalt samvete utvisas ur landet under en begränsad tid och sedan vara välkomna tillbaka till Sverige.

Fru talman! Med den rödgröna regeringen, understödd av Liberalerna och Centerpartiet, kommer fler terrorister att släppas in i Sverige och fler terrorister kommer att få svenskt medborgarskap. Det är den politiken med just det resultatet som har uppstått för varje år som de partierna har haft politiskt inflytande i vårt land. Låt mig "skarva" Einstein; det är galenskap att förvänta sig ett annorlunda resultat när det är samma politiska gäng som styr.

Fru talman! Sverigedemokraterna var faktiskt det enda partiet som pekade ut den våldsbejakande islamismen som Sveriges största hot för över tio år sedan. Det var alltså på den tiden då ni andra partier tävlade om vem som kunde skapa mest invandring till Sverige.

Fru talman! Sverigedemokraterna fick rätt, och Sverigedemokraterna är fortfarande Sveriges tydligaste garanti för att på riktigt bekämpa terrorismen.

(Applåder)

I detta anförande instämde Bo Broman, David Lång och Eric Westroth (alla SD).

Fru talman! Den 11 september 2001 vid terrorattackerna i USA var jag sju år gammal, men de kommer att sitta kvar i mitt minne resten av mitt liv. Jag minns exakt var och hur jag och familjen mottog det oerhört tragiska beskedet, trots min unga ålder.

Sedan dess har vi fått uppleva terrorism på olika sätt och i olika skepnader. IS har satt skräck i en hel värld och uträttat dåd runt om i världen, inte minst i Syrien.

Fru talman! Manchester, Paris, Bryssel - listan med terrordåd i världen och Europa är alldeles för lång. I dag är det på dagen två år och en månad sedan vi drabbades av terrorn här i Sverige, här i Stockholm. Det räcker nu. Terrorn måste få ett stopp en gång för alla. Det kommer att krävas resurser, kraftfulla åtgärder och politisk samverkan såväl här i riksdagen som på internationell nivå.

I kampen mot terrorism måste vi arbeta tillsammans och stå enade. Centerpartiet har två gånger, 2015 och 2017, ingått överenskommelser med Moderaterna, Kristdemokraterna, Liberalerna, Miljöpartiet och Socialdemokraterna för att tillsammans öka takten i arbetet med att motverka terrorism och stärka vår förmåga att stå emot eventuella framtida terrorattacker. Mycket av det som ingick i den första överenskommelsen har nu genomförts. Delar har ännu inte genomförts, och för detta förtjänar regeringen kritik. Samtidigt har man stött på utmaningar längst vägen för att kunna genomföra överenskommelsen fullt ut, men jag vill poängtera vikten av att vi trots detta även framöver har goda samtal och breda överenskommelser när det gäller att bekämpa terrorn. Frågan om att bekämpa terrorn är för viktig för politiskt käbbel.

Fru talman! Centerpartiet har länge velat se en skärpt terrorlagstiftning. Vi har drivit på för att kriminalisera samröre med terrororganisationer, stödjande av terror och finansierande av deltagande i terrorverksamhet. Extremism, terrorism och antidemokratiska strömningar måste motverkas på flera plan. Terrorbrott ska straffas hårt.

Det är bra att regeringen den senaste tiden har presenterat förslag som är steg i rätt riktning, men tyvärr har det tagit alldeles för lång tid att få delar av lagstiftningen på plats. Ännu mer behöver göras för att Sverige ska få en starkare beredskap. Bland annat vill Centerpartiet se ett nationellt resursteam som arbetar operativt med återvändande terrorister och radikala miljöer och ett förbud mot att offentliga medel går till organisationer som sprider våldsbejakande budskap. Säpo måste också ha tillräckliga resurser och verktyg. Därtill behöver vi ett utökat samarbete mellan civilsamhället, skolor, Säpo, polis och kommuner och andra relevanta organisationer och förvaltningar.

Konflikter ska lösas med demokratiska beslut. Att stödja terrorism kan aldrig accepteras i ett demokratiskt rättssamhälle och bör kriminaliseras för att visa hur allvarligt vi ser på terrorgruppernas framfart i stora delar av världen. Centerpartiet vill att en kriminalisering av stödjande av terrorism inkluderar bland annat att skicka pengar eller vapen, att hjälpa till med finansiellt stöd eller att hjälpa terrorgrupper med framtagande av propaganda eller med andra administrativa göromål.

För att möta hotet från extrema krafter vill Centerpartiet stärka skyddet mot extremism. Barn och unga riskerar att påverkas av dessa krafter och måste få ett starkare skydd från såväl skolan som hemmet. För att stödja unga människor bör skolan därför kontakta hemmet om ett barn visar tecken på extremism och radikalisering. Det behövs tydligare instruktioner till lärare och annan skolpersonal om att kontakta föräldrarna om man är orolig till exempel för att barnet radikaliseras och ökad hjälp till föräldrar som söker stöd då de ser tecken på att deras barn ligger i riskzonen för att radikaliseras.

Tyvärr har vi sett att terrorn inte har några gränser. I morgon öppnar vallokalerna till EP-valet, och samarbete över nationsgränserna är avgörande i kampen mot terrorism. EU är en viktig arena för att vi tillsammans ska kunna förstärka arbetet mot terrorism. Satsningarna mot påverkanshot behöver öka både i Sverige och i övriga EU. EU-länderna kan och ska samarbeta för att motverka terrorattacker, till exempel genom att dela underrättelser om potentiellt farliga personer och genom att stoppa vapensmuggling. Överenskommelser behövs när det gäller EU-ländernas skyldighet att informera om vapensmuggling eller radikaliserade personer när andra EU-länder berörs. Här kan EU bli bättre.

Avslutningsvis vill jag säga att vi i Centerpartiet givetvis står bakom alla våra reservationer, men för att spara tid väljer jag att yrka bifall endast till reservation 4.

(Applåder)

Fru talman! Jag noterar att Centerpartiet här säger att terrorism är för viktigt för politiskt käbbel. Jag är beredd att hålla med. Så är det. Detta är en fråga där inte bara regeringen och den tidigare Alliansen har haft framgångsrika överläggningar och bra förslag; många av de förslag som regeringen nu senfärdigt kommer med har presenterats av Sverigedemokraterna redan för många år sedan.

Om den rödgröna regeringen nu fortsätter att inte göra tillräckligt för att bekämpa terrorismen, är Centerpartiet då berett att förhandla med Sverigedemokraterna för att arbeta fram bättre förslag med tillräckligt stöd i riksdagen för att det ska kunna bli ett tillkännagivande till regeringen, eller är Centerpartiet då berett att vika sig för det som man själv kallar för politiskt käbbel?

Fru talman! Centerpartiet kommer att fortsätta lägga fram skarpa förslag för att motverka terror. Vi kommer att ingå i de samtal som har påbörjats under 2015 och 2017 och som fortsatt pågår. Men jag tror inte att det är en skräll när jag säger att Centerpartiet inte kommer att samtala med Sverigedemokraterna. Vi kommer fortsatt att rösta på våra politiska förslag i den här kammaren.

Fru talman! Då noterar jag att det som sas i talarstolen var rent hyckleri. Centerpartiet är mer fixerat vid sin egen image att inte så att säga "befläckas" med Sverigedemokraterna.

Om det skulle krävas en majoritet tillsammans med Sverigedemokraterna och ett samtal för att komma fram till nödvändig lagstiftning för att bekämpa terrorism säger Centerpartiet nej. Där har vi Centerpartiet i den politiska debatten och i det politiska beslutsfattandet mot terrorism. Tack för det klargörandet!

Fru talman! Jag tror inte att någon kan påstå att Centerpartiet har backat från att ge ett tillkännagivande till regeringen, inte minst vi i justitieutskottet. Jag tror att vi är det utskott som gör flest tillkännagivanden av alla här inne i kammaren. Ingen kan väl någonsin betvivla att vi kommer att ta kampen med regeringen där vi inte är överens. Det gäller även terrorn.

Jag hoppas dock att vi kan lämna ytterkantspartierna hemma och att vi övriga sex partier kan fortsätta att ha breda överenskommelser i den här oerhört viktiga frågan.

Fru talman! I dag ska vi debattera justitieutskottets betänkande om terrorism. Men innan jag går in på några av de förslag som vi kristdemokrater har lagt fram tycker jag att det kan vara lämpligt att nämna något av det som jag och vi kristdemokrater tycker att regeringen misslyckats med. Faktum är att Sverige under 2017 och 2018 var medlem i FN:s säkerhetsråd. Under den tiden pågick kriget mot IS för fullt. Redan 2016 slog en FN-grupp som undersökte krigets fasor i Syrien fast att IS begick folkmord.

Folkmord ska enligt folkmordskonventionen behandlas antingen i det land där brotten har begåtts eller i en internationell tribunal. Kristdemokraterna har hela tiden förespråkat en internationell tribunal eftersom IS brott dels begåtts i flera länder, dels begåtts i länder där det kan misstänkas att det inte kommer att äga rum en rättssäker process.

Tyvärr kan vi konstatera att regeringen inte har agerat alls i denna fråga under tidigare år. Det har i stället varit en lång tid av tystnad från regeringens sida, och det har under åren som varit inte tagits aktiva steg eller initiativ för att dessa människor ska straffas. Först nu, när IS faller sönder, agerar regeringen - och då kanske främst genom debattartiklar. Man kan nog säga att åren i säkerhetsrådet slösades bort.

Att IS skulle falla sönder förr eller senare var det många som kämpade för. Bland annat föreslog vi kristdemokrater att Sverige skulle hjälpa till att bekämpa IS med exempelvis JAS-plan. Det var regeringen inte intresserad av. Vi ville beslagta pass från så kallade återvändare, och vi ville döma dem som stred för IS för landsförräderi. Tyvärr var regeringen inte intresserad av det heller. Vi kristdemokrater har i decennier drivit på för ett förbud mot samröre med terrororganisationer, men regeringen har inte varit intresserad.

Efter många års tystnad levererades till slut en utredning som skulle förbjuda samröre. Intentionen i utredningen var att förslaget skulle träda i kraft den 1 augusti i år, alltså långt efter det att IS fallit och flera år efter den tidpunkt då utredningen borde ha kommit. Regeringen klarar inte av att leverera ens detta. Man lägger fram ett förslag som sågas fullständigt av Lagrådet för att det är grundlagsvidrigt. Så går det när den aktuella regeringen bekämpar terrorism: Det tar lång tid, och när man väl gör något gör man det fel.

Fru talman! Ett betydande problem som kan väntas växa framöver är att främmande makt försöker påverka Sverige. Det som kanske diskuteras mest just nu är olika former av ryska desinformationskampanjer och psykologisk krigföring. Det som däremot diskuteras mindre är den våg av utländsk finansiering av religiösa stiftelser och moskéer som kommer antingen direkt från andra stater eller från olika aktörer med en nära koppling till dessa stater. Moskén som står på Hisingen i Göteborg kostade 67 miljoner kronor att bygga - pengar som kom direkt från Saudiarabien. Problemet har varit känt länge, och ett flertal församlingar har faktiskt tackat nej till saudiska pengar därför att landet ska ha velat ha alltför stor kontroll över verksamheten.

Det finns stater, stiftelser, organisationer och andra som har ett intresse av att destabilisera Sverige och underminera den svenska demokratin. På detta område föreslår därför Kristdemokraterna ett förbud mot att utländska extremister får finansiera organisationer, stiftelser, trossamfund och politiska grupperingar i Sverige.

Fru talman! För bara några dagar sedan, på första maj, demonstrerade nazistiska Nordiska motståndsrörelsen. Kristdemokraterna anser att de är och ska behandlas som en terrororganisation. Medlemmar i rörelsen begår kontinuerligt våld med politiskt syfte, och exempelvis har tre personer dömts för olika bombdåd mot en fackförening och flyktingförläggningar under vintern 2016-17. Att de inte ens åtalades för terrorbrott sätter ljuset på en allvarlig lucka i svensk lagstiftning. Den måste skärpas. Nazister kan inte få komma undan. Två av de dömda har också varit i Ryssland och deltagit i paramilitär träning. På samma sätt som det ska vara förbjudet för Saudiarabien att finansiera extremism i Sverige ska det naturligtvis vara förbjudet för nazister att åka på träningsläger.

Fru talman! Jag stöder givetvis de reservationer gällande kommittémotioner och partigemensamma motioner som Kristdemokraterna medverkat i, men för tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall enbart till reservation 14 med hänvisning till Kristdemokraternas förslag om ett förbud mot utländsk finansiering.

Fru talman! Vi debatterar nu justitieutskottets betänkande om terrorism. Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.

Syrien, New York, Nairobi, Bryssel, Stockholm och Utøya, och nu senast Christchurch och Sri Lanka - otaliga är de platser som har drabbats av terroristers ofattbara grymhet och ondska. Offren är barn, kvinnor och män, och offren är kristna, muslimer och judar. Det gemensamma är att det är oskyldiga människor som har mördats och lemlästats. Sådan är nämligen terrorismen - den slår blint mot oskyldiga människor.

Det demokratiska samhället måste använda sin fulla kraft till att göra allt för att bekämpa terrorister. Samtidigt måste vi demokrater stå upp för det som terroristerna hatar mest, nämligen vår öppna, demokratiska samhällsmodell. Vi ska stå upp för yttrande- och religionsfrihet, och vi ska stå upp för alla människors lika värde. Vi ska stå upp för jämställdhet och hbtq-personers rättigheter. Vi ska aldrig vika ned oss, och vi kan aldrig låta terroristerna vinna.

Fru talman! Att förebygga, förhindra och försvåra är grunden för Sveriges strategi mot terrorism. Vi ska rusta samhället för att bemöta propaganda och antidemokratiska budskap. Vi ska ge Säpo och polisen bättre verktyg för informationsinhämtning, och vi ska ge polisen bättre möjligheter att avbryta eventuella pågående terroristhandlingar. Kampen mot terrorismen är allas vårt ansvar. Därför är det glädjande att vi under den förra mandatperioden kunde sluta två blocköverskridande överenskommelser, en 2015 och en 2017, som stärker Sveriges förmåga att bekämpa terrorism.

Exempel på saker vi kom överens om är en resursförstärkning av Säpo och polis för att öka slagkraften, säkerställande av polisens insatskapacitet, en ökad förmåga till kortare responstider samt en förmåga att verka på mer än en ort samtidigt och under längre tid. Det genomförs nu gemensamma övningar mellan Polismyndigheten, Försvarsmakten och Säpo. Vi har fått på plats ett utökat internationellt samarbete. Ny lagstiftning möjliggör ett operativt samarbete mellan EU:s insatsstyrkor, och Sverige har slutit ett liknande avtal även med Norge.

Det finns ett stärkt samarbete mellan Säpo och Migrationsverket där det nu sker en samverkan för att öka förmågan att upptäcka potentiella hot. Säpo har i dag en ökad direktåtkomst till Migrationsverkets utlänningsdatabas. Terrorismresor har kriminaliserats, och även mottagandet av terrorutbildning har kriminaliserats. Till detta kan vi lägga att man har försvårat missbruk av svenska pass.

Det har också inrättats ett nationellt center mot våldsbejakande extremism vid Brå, vilket är bra. Centret har till uppgift att vara ett insatsteam för handfast stöd till kommuner, ge ökad kunskap om extremismens drivkrafter och uttryck samt samordna nationella insatser. Åtgärder mot finansiering har förbättrats, men här är det viktigt att lagstiftningen fortlöpande ses över om och när behov finns.

Fru talman! En hel rad åtgärder har med andra ord kommit på plats, men vi kommer att behöva ytterligare åtgärder för att just förebygga, förhindra och försvåra för terrorister. Jag ska ta några exempel.

Vi anser att det är angeläget att en lagstiftning som kriminaliserar deltagande i och samröre med terroristorganisationer kommer på plats. Ett förslag är på väg gällande samröre med en terroristorganisation där gärningen är ägnad att främja, stärka eller understödja terroristorganisationen. De former av samröre som avses är att

ta befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor, kommunikationsutrustning, transportmedel eller annan liknande utrustning för en terroristorganisation

upplåta lokal eller mark till en terroristorganisation eller lämna liknande stöd till en terroristorganisation.

Straffen för terroristbrott kan behöva skärpas. Terroristbrottsutredningen har i uppdrag att göra en översyn av den straffrättsliga lagstiftningen på terrorismområdet i syfte att åstadkomma förslag på just straffskärpningar.

Goda underrättelser är A och O för att förbättra möjligheterna att förhindra terrorbrott. Nyligen har det lagts fram en proposition om hur Säpo och polisen ska kunna ta emot underrättelser från signalspaning.

Ett arbete pågår med att införa ett nytt hemligt tvångsmedel, så kallad hemlig dataavläsning. Det är en nödvändig anpassning till hur dagens terrorister kommunicerar och förvarar information.

En översyn görs nu av lagen om särskild utlänningskontroll, som vi har kunnat höra tidigare i debatten. I uppdraget ingår frågan om hur kontrollen av personer som bedöms utgöra ett säkerhetshot kan förstärkas.

Fru talman! Terrorism är inget nytt begrepp eller en ny företeelse. Terrorism är dock inget statiskt. Den har förändrats över tid, från den franska revolutionens terrorvälde via flygplanskapningar och kidnappningar på 70-talet till dagens självmordsbombare och IS-terrorister. Med det sagt är det oerhört viktigt att vi som lagstiftare ständigt utvärderar och vid behov också förändrar vår lagstiftning så att den möter upp även framtidens terrorister med det öppna samhällets fulla kraft.

(Applåder)

Fru talman! Jag lyssnade på Joakim Sandells anförande med visst intresse. Han tog upp frågan om kriminalisering av deltagande i och samröre med terroristorganisationer, vilket är en mycket omskriven fråga.

Regeringen beslutade om denna utredning för drygt två år sedan - det var våren 2017. Där står vi - tyvärr, vill jag säga - i mångt och mycket kvar på ruta ett; Lagrådet underkände ju den lagstiftning som regeringen hade tagit fram.

Vad jag har förstått av de signaler som har kommit från regeringen och Socialdemokraterna ser man nu framför sig någon form av parlamentarisk utredning eller liknande för att öppna upp dessa grundlagsfrågor, i och med att detta för att man ska få allt på plats torde kräva just grundlagsförändringar.

Detta besked gavs till oss redan i mars. Nu är vi framme i maj, och mig veterligen har ingenting ytterligare hänt när det gäller just dessa grundlagsfrågor. Inga kontakter har i alla fall tagits med oss moderater.

Nu vet jag såklart att Joakim Sandell inte sitter i regeringen, men en regering består ju också av partier. Eftersom Joakim Sandell tog upp frågan undrar jag om han känner till när Socialdemokraterna har för avsikt att ta initiativ till en sådan här utredning, så att vi äntligen kan få denna viktiga förändring på plats.

Fru talman! Det är helt riktigt, som Johan Forssell säger, att det fanns ett förslag på plats gällande en kriminalisering av deltagande i och samröre med terroristorganisationer. Detta förslag har Lagrådet sedan yttrat sig om, och man konstaterade att förslaget gällande deltagandedelen inte var förenligt med grundlagens föreningsfrihet.

Vår uppfattning i utskottet är fortfarande att vi ser en lag på plats där deltagande kriminaliseras, men det är oerhört viktigt för oss att vi lever upp till grundlagen. Jag tolkar det som att man behöver göra en grundlagsändring om en sådan lagstiftning ska komma på plats.

Lagrådet yttrade sig inte om samröresdelen, så på det området kan vi mycket snabbare komma fram med ett nytt förslag till lagstiftning.

Fru talman! Jag har inte så mycket att invända mot den beskrivningen; det är ungefär så det är. Möjligtvis saknar jag den lilla detaljen om när en utredning kan komma på plats om just deltagandedelen. Detta är ju väldigt brådskande; även på denna punkt ligger Sverige efter en lång rad andra länder, som Joakim Sandell säkert känner till.

Vi har som sagt väldigt allvarliga problem i vårt land, inte minst när det gäller antalet personer som har fattat det osedvanligt dåliga beslutet att ansluta sig till en vedervärdig terrorsekt. Det hade varit förträffligt om denna lagstiftning kunde komma på plats.

Jag tror att vi alla kan ha förståelse för att detta med grundlagar är komplicerat. Det ska också vara komplicerat - man ska inte ändra det i onödan. Men det är heller ingen nyhet att grundlagar existerar. Nu står vi här, två år efter att regeringen fattade beslut om denna utredning, och jag tycker att det fortfarande är väldigt oklart hur denna process ska se ut framöver.

Jag hoppas att Joakim Sandell med partikamrater ser till att nu äntligen börja sätta lite fart på detta arbete, göra det nödvändiga utredningsarbetet och ta de kontakter som behövs, så att vi kan få detta att fungera bättre. En sak vet jag nämligen: Verkligheten där ute tar inte paus, oavsett hur långsamt en regering arbetar.

Fru talman! I sak låter det som att Johan Forsell och jag är överens. Jag tror inte att någon av oss här inne - varken du, Johan Forsell, jag eller någon annan här i kammaren - på något sätt försvarar att man engagerar sig i en terroristorganisation på något sätt. Dock är det ju så att vi har att förhålla oss till vad Lagrådet har konstaterat i detta fall.

Det är min förhoppning och din förhoppning att vi ska kunna komma vidare med detta. Jag hoppas att vi kan nå en samstämmighet i denna fråga precis som vi har gjort i tidigare överenskommelser som de 2015 och 2017. Jag tycker att det är oerhört viktigt att vi kan göra detta arbete tillsammans.

Fru talman! Jag var först inne på samma spår. Johan Forssell tog frågan ur munnen på mig angående det som vi saknar - tänket på vart vägen kommer att gå vidare.

Men jag svänger över på ett annat spår. Det finns ju terroraktivitet även inom vårt land. I många fall är den riktad mot dem som är judar, mot synagogor och på annat sätt.

Jag kan konstatera att första maj i Malmö inte var ett bra exempel på hur sådana tendenser motarbetas. Som jag uppfattade det använde man i demonstrationståget formuleringar som handlar om att krossa sionismen, vilket jag tolkar som att man talar i samma anda som de som tar till våld för att bekämpa något religiöst.

Fru talman! Jag skulle gärna vilja höra vilken bild Joakim Sandell har av hur det är och hur vi motverkar terrordåd riktade mot judar och mot synagogor om man inom ett ungdomsförbund använder begrepp som kan tolkas som att man riktar sig mot en folkgrupp.

Fru talman! Om ledamoten Kihlström har följt med i medierna under de senaste dagarna har han kanske kunnat läsa mina kommentarer till detta. Jag tar å det bestämdaste avstånd från alla uttryck och åsikter som på något sätt kan tolkas som antisemitiska. Jag har också å partiorganisationens vägnar framfört en förbehållslös ursäkt till den judiska församlingen i Malmö. För mig är det oerhört viktigt att alla människor, oavsett varifrån de kommer eller vilken religion de har, ska vara trygga på Malmös gator.

Jag tycker dock att det är lite intressant att frågan kommer just från Kristdemokraterna. Jag kan ju vända på frågan: Er utrikespolitiska talesperson har bjudit in företrädare för en organisation som heter My Truth, som uttrycker att man ska rensa Judeen och Samarien från araber. Hur ser du, Ingemar Kihlström, på det förtryck som drabbar palestinier i de ockuperade områdena?

Fru talman! Om det här hade varit en utrikespolitisk debatt skulle jag gärna ha belyst hela den komplexa bild som handlar om Palestina-Israel. Den har ju många aspekter.

Utifrån min egen personliga synpunkt ska vi nagelfara allt som görs i regionen. Det är viktigt att hålla en balans. Jag återvänder dock till frågan om Joakim Sandell tycker att det är en åsikt och någonting som ska figurera under ett förstamajtal eller inom ett ungdomsförbund att man säger: Krossa sionismen! Jag tolkar det som att man då på något sätt ställer sig på samma sida som de som begår terrordåd utifrån en religiös övertygelse.

I min värld ska i mitt Sverige alla få uttrycka sin åsikt, men ingen ska drabbas av våld, oavsett vilken tro, sexuell läggning eller partitillhörighet man har. Det är viktigt att sätta upp råmärken, och jag tycker att det är dags att också Socialdemokraterna gör det inom sitt parti.

Fru talman! Jag har ingen annan uppfattning än ledamoten Kihlström i den här frågan.

Om ledamoten Kihlström hade bemödat sig med att lyssna på mitt första svar på frågan alternativt bemödat sig med att läsa det som står i DN, Sydsvenskan och Skånska Dagbladet i dag och det som sagts i Sveriges Radio P4 i dag hade han också fått svar på frågan han nu ställer.

(Applåder)

Fru talman! Terrorism är ett stort hot mot demokratin och mot oss som vill leva i ett fritt samhälle. Våldbejakande miljöer vill inte att vi feminister, miljöaktivister och ensamstående mammor ska kunna leva i frihet. Den våldsbejakande extremism som IS står för är en karikatyr på vad som händer när en manlig våldsam kultur får härja fritt och obehindrat använda sina maktmedel.

Den våldsbejakande vitmaktmiljön lever och frodas. NMR demonstrerade både i Ludvika och i Kungälv på första maj, som är arbetarnas högtidsdag. Det är att spotta på vänstern, på hbtq-personer, på socialister och på feminister.

De som drabbats hårdast av IS är andra muslimer - muslimer som lever sina liv i frid och frihet och tar avstånd från den extrema del av islam som IS tror att de förespråkar. Egentligen förespråkar de bara död, våldsamhet och förödelse. De som drabbas hårdast av NMR är alla vi som tror på öppenhet, demokrati och rättvisa.

Det behövs ett samlat grepp kring den våldsbejakande extremismen. Den innehåller så otroligt många frågor, från demonstrationstillstånd till hur IS-barn ska kunna komma hem till Sverige på bästa sätt. Det finns så otroligt mycket mer att göra. Men fokus i den politiska debatten ligger mest på nykriminalisering, en kriminalisering som har visat sig inte fungera så himla bra.

Vänsterpartiet ingår inte i det blocköverskridande arbetet mot terrorism, för vi anser att de rättsliga åtgärder som hittills har föreslagits inte har varit särskilt bra. Man har kriminaliserat resande och finansiering av terrorism. Domstolarna har haft ganska svårt att använda sig av denna lagstiftning. En av domarna ligger just nu i hovrätten.

Regeringen skulle presentera en proposition om kriminalisering av samröre med terrorism. Men Lagrådet kom då med en 18-sidig argumentation om varför det är en juridiskt dålig idé, och jag instämmer i varje ord från Lagrådet.

Fru talman! Tänk om man skulle lägga lika mycket tid på att förhindra människor att radikaliseras som man i dag lägger på nykriminalisering, om man skulle lägga tid på att få människor att inte vända sig till extrema miljöer och sammanhang som varken är religiöst eller politiskt motiverade. Men det som arbetet och tiden egentligen måste läggas på är att extrema och odemokratiska åsikter inte ska få utrymme att växa.

Vi vet att extrema åsikter frodas lättare i ekonomiskt ojämlika samhällen. Kriminaliteten är mer utbredd och ohälsan större. Om vi i Sverige hade en socialtjänst med stor kapacitet att tidigt fånga upp och hjälpa barn som inte mår bra och är på glid skulle extremismen minska. Om vi hade kommuner som på allvar hade kapacitet att integrera och bjuda in nyanlända personer i det svenska samhället skulle extremismen minska. Om vi hade politiker som fokuserade mer på att minska de ekonomiska klyftorna i stället för att nykriminalisera brott som redan är kriminella skulle mycket hända.

Terrorism har vi i denna kammare debatterat otroligt många gånger, och det med rätta, för problemet med radikala och våldbejakande miljöer är stort. Men ett ännu större problem är att det inte debatteras hur vi ska få människor att inte radikaliseras, för det är egentligen där problemet ligger. När lagstiftningen i dag diskuteras är liksom allting redan för sent. Nu har terrorismen redan skett.

Fru talman! Jag har inget yrkande i dag utan står bakom den politik som Vänsterpartiet har framfört i det här utskottet under alla tidigare debatter genom åren.

Fru talman! Som jag nämnde i mitt anförande avslöjades det häromveckan att Vänsterpartiets partiledare kampanjar på samma valaffisch som en kanske så kallad kamrat bär en t-shirt som visar stöd för Antifascistisk aktion. Antifascistisk aktion bedöms av Säkerhetspolisen vara en av de mest brottsaktiva organisationerna inom den så kallade vänsterextrema autonoma miljön.

Med tanke på Vänsterpartiets olika kopplingar till revolutionära och våldsbejakande idéer och organisationer vill jag ställa ett par enkla frågor till Linda Westerlund Snecker. Är man demokratiskt trovärdig om man demonstrerar tillsammans med våldsbejakande organisationer? Och blir man utesluten ur Vänsterpartiet om man är kommunist? Ja eller nej?

Fru talman! Vänsterpartiet stöder inte på något sätt någon våldsbejakande organisation. Vänsterpartiet stöder inte AFA. Vänsterpartiet har ingenting med den organisationen att göra.

Vad som har hänt är att en person har kuppat sig in på fotograferingen av Vänsterpartiets EU-affischer. Det är dåligt, det är fruktansvärt taskigt mot Vänsterpartiet och någonting som vi verkligen önskar inte hade skett. Vi har ingenting att göra med den organisationen och kommer inte heller att ha det.

Fru talman! Det var något klargörande. Men jag noterar att Vänsterpartiet inte har dragit tillbaka utan väljer att fortsätta kampanja med affischen som gör reklam för våldsbejakande extremism. Det kan man kalla trovärdigt eller inte.

Man fortsätter att demonstrera tillsammans med kommunistiska partier på första maj, vilket var en del av min fråga. Men den viktigaste frågan som jag vill ha svar på är: Blir man utesluten ur Vänsterpartiet om man är kommunist - ja eller nej?

Fru talman! Vänsterpartiet har över huvud taget ingen beröring, samverkan eller vilja att ha någonting att göra med de miljöer som AFA står för. Vi har det inte nu och kommer inte att ha det i framtiden.

Ska man vara medlem i Vänsterpartiet måste man dela våra värderingar. Vi är feminister, antirasister, socialister och klimataktivister, och det är värderingar som man måste dela. Om man inte gör det, om man bryter mot våra stadgar eller liknande, kommer det att ske en process med en prövning av medlemskapet. Det är så våra stadgar fungerar.

Vi är ett demokratiskt parti som håller hårt på de demokratiska principerna. Våra medlemmar beslutar vilken politik vi har, och den politiken följer vi.

Alla är välkomna till Vänsterpartiet. Vem som helst kan bli medlem, men man måste ställa upp på demokratiska principer och vara antirasist, feminist och socialist. Då är man välkommen.

(Applåder)

Fru talman! Efter terrordådet i Stockholm i april 2017 klarade Sverige av att samla sig. I likhet med vad Norge gjorde efter Utøya och i likhet med alldeles för många europeiska städer och länder de senaste åren.

Att kunna samla sig som nation efter en sådan tragedi är en styrka, och det är något som kännetecknar våra robusta demokratiska samhällen. Vi känner stor tillit till varandra, och när det krisar hjälps vi åt. I Stockholm kunde man se hur människor samarbetade och visade omtanke och solidaritet med varandra.

Även politiken visade sig från sin bästa sida. Regeringen visade ett starkt ledarskap, men inte, vill jag hävda, för att den vid detta tillfälle var rödgrön. Jag är helt säker på att en regering av en annan färg i en sådan situation också hade agerat för lugn och för att samla landet.

Efter hand efter terrordådet samlades de politiska partierna för att diskutera hur liknande dåd kunde förhindras i framtiden. En andra överenskommelse mot terror gjordes - den första gjordes som bekant 2015 - med en lång rad åtgärder. Det handlade om resurser och verktyg för säkerhetspolis och polis samt lagändringar men också om kunskap.

Fru talman! Den senaste tiden har samröre och deltagande i terrororganisationer diskuterats och hur förbud kan se ut. Flera har talat om detta i sina anföranden. I sitt yttrande var det just deltagande Lagrådet anmärkte på och menade att det inte var i linje med föreningsfriheten i grundlagen. Det som gäller samröre ser faktiskt inte ut på samma sätt.

En annan fråga som har diskuterats är återvändare, alltså svenska medborgare som kommit tillbaka efter att ha varit i Syrien och Irak. Vi hade också nyligen en särskild debatt om det i kammaren. Utan att återupprepa det som då sas är det oerhört viktigt att de som kommer tillbaka och har begått brott kan ställas till svars och dömas.

Om några veckor är det val till EU-parlamentet. Europas länder delar alla behovet av att förhindra och förebygga terror. Våra respektive länders säkerhetspoliser och underrättelsetjänster måste samarbeta i detta och kunna göra det på ett bra sätt för allas våra medborgare.

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

Fru talman! Det är 300 jihadister från Sverige som har åkt till Syrien och Irak och utövat extrem brutalitet. Det är en skam för oss alla, och endast två är dömda.

Regeringen har saknat handlingskraft. Det har lett till att myndigheters åtgärder mot våldsbejakande extremism och terrorism har varit en enda lång kedjereaktion av senfärdighet.

När det gäller de barn vars vårdnadshavare är IS-terrorister och som befinner sig i Syrien saknas det en genomtänkt plan. Fokus ligger på om de ska tas hem till Sverige eller inte. Men planen för hur vi ska bemöta dem saknas. Här måste budskapet vara tydligt. Barnen ska omhändertas. Bedömningar måste göras av traumatisering och risk för radikalisering. Vårdplaner ska upprättas. Därefter kan individuella prövningar göras om barnens framtid. Här måste socialtjänsten känna politikens fulla stöd. Det är vår skyldighet.

Det saknas sammanhållen politik med tydliga åtgärder för att skapa det förebyggande arbetet i de miljöer där radikaliseringen sker. Politiken har inte förstått den spelplan som extremisterna verkar på. Vi har inte identifierat de insatser som krävs som motståndskraft för alla de barn och unga som befinner sig i riskzonen.

Det är 300 jihadister som har rest och begått de värsta brotten, och vad har vi gjort för att motverka de tusentals som radikaliserats eller är på väg att radikaliseras här hemma? Säpo ska vara den sista instansen men tenderar att bli den första och det enda skyddet. Vi utnyttjar inte hela spelplanen mot extremister och terrorister. Politiker och myndigheter måste ta ett tydligare helhetsgrepp.

År 2009 gav Nyamko Sabuni i uppdrag till Ranstorp och Dos Santos på Försvarshögskolan att ta fram en lägesbild om problemen med islamisk radikalisering i Rosengård. Rosengårdsrapporten konstaterade då att den islamiska radikaliseringen hade ökat.

Rapporten blev kritiserad. Men om politiken i stället tillämpat förslagen i rapporten hade den enorma ökning av radikalisering som skett under de senaste tio åren förhindrats. Om politiker hade sett barnen i riskzonen 2009 och agerat hade Sverige förmodligen haft färre radikaliserade 20åringar 2019. Om politiken då tagit kampen mot politisk islam, jihadism, höger- och vänsterextremism hade denna debatt i kammaren förmodligen förekommit men på en annan nivå, och vi hade haft betydligt färre extremister i Sverige.

Det fanns politiker som ville, men politiken saknade politisk vilja att se och hantera problemet. I dag krävs en noggrann verklighetsanalys.

Identitetspolitik och dess beröringsskräck för verkligheten har varit en fara, inte för oss här men för alla de barn och unga vi svikit. Främlingsfientlighet ska bekämpas, men identitetspolitik är definitivt inte lösningen.

Staten måste sluta visa dubbla ansikten: å ena sidan motverka extremism, å andra sidan finansiera verksamheter som gynnar extremismen.

Tillsammans ska vi bekämpa främlingsfientlighet och samhällsklyftor, men att enkom ange detta som orsak till radikalisering och gängkriminalitet är att förenkla problemet. Det är även en kränkning av alla vårdnadshavare som trots knappa resurser, ett liv i ett utsatt bostadsområde och utan stöd gör allt för att deras barn ska bli trygga och ansvarsfulla samhällsmedborgare.

Vi måste våga stå upp för den sekulära staten. Det är garanten för ett samhälle där religiösa minoriteter kan leva sida vid sida med ateister, hbtq-personer, kvinnor och barn som har tillgång till sina grundläggande fri och rättigheter.

Terrorism

Kampen mot främlingsfientlighet, reaktionära krafter och terrorism måste tas i dag, i morgon och varje dag.

Jag står bakom alla våra reservationer men yrkar bifall till reservation 7.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 maj.)

Genomförande av barnrättighetsdirek-tivet och några andra straffrättsprocessuella frågor