Tilläggsbudget 1 för 2007

Herr talman! Kammaren ska nu debattera finansutskottets betänkande som behandlar Tilläggsbudget 1 för 2007. Finansutskottet föreslår att riksdagen beslutar om förändrade anslag som avser kostnader under innevarande år med netto 1,9 miljarder. Vidare föreslås ändrade bemyndiganden, det som avser beslut som fattas i år men ger kostnader under år framöver. Det gäller beställning av ombyggnad av JAS-plan. På förekommen anledning av bemyndigande för Myndigheten för skolutveckling tar utskottet upp att det är oacceptabelt att statliga verksamheter gör framtida åtaganden utöver de bemyndiganden som beslutats av riksdagen. Om förutsättningarna för statens verksamheter och anslag ändras under budgetåret har regeringen möjlighet att begära att riksdagen beslutar om ändrade anslag. Den begäran ska motiveras noga. Budgeten för 2007 beslutades i december förra året. Exempel på förutsättningar som har förändrats sedan dess där tilläggsanslag föreslås är ökade anslag till kommunernas flyktingmottagande på grund av ett ökat antal flyktingar som söker sig till Sverige. Därutöver har regeringen infört nya riktlinjer, bland annat vad gäller mottagande av ensamkommande barn och åtgärder för att flyktingar snabbare ska kunna få arbete genom så kallade instegsjobb. En omfattande satsning på fortbildning för lärare medför att regeringen begär ökade anslag med nära ½ miljard. Andra större ökningar i anslag avser införandet av miljöbilspremie och trängselskatt i Stockholm. Till betänkandet finns tio reservationer anmälda.

Herr talman! Det går mycket bra för Sverige, och det är något som vi alla har anledning att vara väldigt glada för. Vi har stark tillväxt. Vi har stora överskott i de offentliga finanserna. Vi har en statsskuld som minskar som andel av bnp. Nya jobb skapas i en takt som vi inte har upplevt på många år. Om detta beror på att landet i tolv år styrts av socialdemokratiska regeringar och en stark konjunkturutveckling eller om det beror på den borgerliga regeringens politik under åtta månader och en högkonjunktur överlåter jag till väljarna att själva bedöma. Jag vill yrka bifall till alla de reservationer som vi socialdemokrater har i betänkandet. Jag ska nämna några ord om de ställningstaganden som vi gör. Vi avvisar regeringens förslag att öka anslaget till Regeringskansliet. Detta anslag har i dag ett stort anslagssparande och att i det läget öka den ekonomiska ramen innebär att regeringen i stället för att vidta effektiviseringsåtgärder låter kostnaderna för Regeringskansliets administration öka. Vi avvisar regeringens planer på att inrätta ett finanspolitiskt råd, eftersom det redan finns aktörer som har till uppgift att ta fram kvalificerade underlag till regeringens prognoser samt att följa, utvärdera och kontrollera regeringens finanspolitik. Det är enligt vår mening alltid ytterst det svenska folkets valda företrädare i riksdagen som ska utvärdera den förda politiken. Vi avvisar också regeringens förslag att minska resurserna för biologisk mångfald. Herr talman! Det är vår bestämda mening att den politik för utförsäljning av statliga företag som regeringen bedriver är felaktig. Det är en mycket dålig affär för staten att avyttra aktierna i de nu aktuella statliga företagen. Regeringens agerande riskerar att medföra stora förluster för det svenska folket som ytterst är ägare till de statliga företagen. Det är företag som genom sina utdelningar årligen bidrar till staten med betydande inkomster. Staten byter en tillgång mot en annan och får inte en bättre ekonomisk ställning genom försäljning. Regeringens politik med försäljning av statliga företag är kritiserad, inte bara i riksdagen av oppositionen utan även av borgerliga riksdagsledamöter, ekonomer och inte minst av allmänheten. Vidare menar vi att den förödande kritik som Riksrevisionen lämnat om regeringens beredning av ärendet stärker oss i vår uppfattning att avvisa regeringens förslag om ytterligare medel på tilläggsbudgeten för försäljning av statliga företag. Herr talman! När det gäller regeringens mycket stora satsning på ytterligare 4,3 miljarder kronor till krigsmateriel är vi djupt bekymrade. I budgetpropositionen ska regeringen redovisa ett samlat ställningstagande till försvarets investeringsplan. De nu föreslagna satsningarna fanns inte redovisade i budgetpropositionen för 2007. Regeringen har heller inte redovisat någon ny samlad investeringsplan i vårpropositionen. Dessutom har ett enigt försvarsutskott vid upprepade tillfällen påtalat riksdagens behov av en transparent materielplanering och redovisning. Såväl försvarsutskottet som finansutskottet har pekat på betydelsen av att både regeringen och riksdagen grundligt bereder förslag till beställningsbemyndigande. Detta står alla partier bakom i betänkandet. Vi socialdemokrater anser därför att det är oansvarigt att riksdagen här i dag bemyndigar regeringen att fatta beslut som innebär behov av ytterligare framtida anslag om 4,3 miljarder kronor utan att riksdagen känner till Försvarsmaktens hela investeringsbehov. Detta mörkas genom dagens beslut. Vi socialdemokrater vill göra en samlad bedömning när regeringen i höstens budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av samtliga planerade beställningar de kommande åren. Herr talman! Riksdagens finansutskott är svenska folkets yttersta garant för en positiv ekonomisk utveckling och stabilitet. Finansutskottet har genom åren haft en mycket stor integritet. På förslag av Socialdemokraterna hösten 2003 avslog riksdagen regeringens förslag om att öka Försvarsmaktens materielanslag med 2,3 miljarder kronor. Bakom det beslutet stod alla partier utom Moderaterna. Bakgrunden var att riksdagen tidigare givit regeringen till känna att en utredningsperson eller kommitté skulle tillsättas för att genomföra en granskning av styr- och finansieringsformerna inom Försvarsmakten. Av riksdagens tillkännagivande framgick att granskningen särskilt borde fokusera på riksdagens och regeringens insyn och styrning samt på hur uppföljningen skulle förbättras. Man skulle också granska incitamenten i styrningen och finansieringen så att regelverk gav sparsamhet och effektivitet i Försvarsmakten. Att finansutskottet då avslog regeringens begäran om ytterligare 2,3 miljarder kronor byggde just på bristen i riksdagens insyn i de bedömningar som hade föranlett den dåvarande regeringens förslag till ökade utgifter för krigsmateriel. Självfallet var detta inget beslut som den dåvarande försvarsministern eller för den delen regeringen uppskattade, snarare tvärtom. För dem som då satt i finansutskottet var beslutet lätt att ta, för riksdagens finansutskott måste ha greppet om landets ekonomi oavsett vilken regering som styr landet. Vi anser att dagens beslut där riksdagen bemyndigar regeringen 4,3 miljarder kronor, utan att riksdagen vet innehållet i Försvarsmaktens hela investeringsbehov, är felaktigt. Riksdagens finansutskott borde i dag på samma sätt som gjordes 2003 ha avslagit regeringens begäran om ytterligare pengar till krigsmateriel. Herr talman! Vi hoppas att finansutskottet under den tid som är kvar av mandatperioden kommer att kunna återfå den starka ställning som utskottet tidigare haft i samhället. I detta anförande instämde Monica Green, Sonia Karlsson, Pär Nuder och Tommy Ternemar (alla s).

Herr talman! Jag vill börja med att tacka kammarkansliet och finansutskottets kansli för ett väl genomfört riksdagsår. Jag vill också framföra en hälsning till finansutskottets kansli och säga att jag är imponerad. Ni har varit ett gott stöd i finansutskottets arbete. Nu ska vi diskutera en tilläggsbudget, och då är jag kanske inte lika glad och trevlig utan lite mer upprörd över de förslag som finns där. Det handlar om ökade satsningar på vapenexport, minskade anslag till bistånd, ytterligare nedskärningar av arbetsmiljöarbetet, indragningar för gravt hörselskadade och talskadade. I stället vill man experimentera med marknadslösningar inom välfärden, den hotade skogen får betala till det hotade havet och medborgarna ska betala hundratals miljoner för att bli av med sina tillgångar. Man skulle kunna säga att detta är en ganska bra sammanfattning av en högerpolitik. Ska Sverige som redan i dag är en av världens största vapenexportörer per capita stärka den inriktningen? Det tycker inte vi från Vänsterpartiet. Det måste anses förkastligt att man samtidigt som man stärker vapenexporten drar in på biståndet. Man hjälper till att bomba sönder ett land, och sedan tycker man att man kan vara med och bygga upp det - men med lite mindre pengar än tidigare. Att det dessutom inte finns någon hotbild mot Sverige stärker inte precis regeringens intentioner med ytterligare mångmiljardsatsningar på befintliga JAS-plan. Vi konstaterar också att hälften av de 69 toppmoderna JAS-flygplan som försvaret i dag förfogar över inte används. Därför är det inte ens ekonomiskt försvarbart att investera i ytterligare 31 plan. Ni kunde ändå ha hållit ihop er politik och gett ökade anslag till fler flygtimmar så att man åtminstone kan använda de plan som i dag står på marken. Men de gör ni inte. Hela underlaget är totalt undermåligt. Därför avvisar vi det också. Vi tycker att man i stället för dessa pengar till ökade satsningar på vapenexport skulle ha satsat på jämställdheten i försvaret. Visst, det pågår ett arbete, men det har långt ifrån kommit till vägs ände. Snarare tvärtom - det skulle behövas väldigt mycket mer. Därför tycker vi att det är tråkigt att regeringen och majoriteten i utskottet väljer att satsa på vapenexport i stället för jämställdhet. Antalet asylsökande förväntas öka kraftigt de närmaste åren, bland annat med anledning av USA:s krigspolitik i Irak. Detta medför behov av ökade resurser för asylprocessen liksom för det kommunala flyktingmottagandet. Rätten till en fristad har Sverige skrivit under i många konventioner, och därför har vi också ett stort ansvar när människor söker sig hit. Det behövs ökade resurser. Det anser också regeringen, vilket i sig är bra. Men att ta från biståndet måste ändå anses förkastligt. Vilken del av biståndet är det man ska ta av? Är det katastrofbiståndet som ska minskas med 700 miljoner - eller? Vi anser alltså att regeringen, eller åtminstone finansutskottets majoritet, borde tänka om. Men eftersom det är sommar ska jag väl också ge en eloge - en eloge till de satsningar man gör på de kommuner som ska ta emot ensamkommande flyktingbarn. Vi hoppas, och det tror jag att vi är överens om här i kammaren, att det nu är fler kommuner som kommer att ställa upp. Just nu är det rätt förkastligt. Så har vi arbetsmarknadspolitiken som denna regering har totalförstört. I tilläggsbudgeten går man vidare med neddragningar. Man vill inte se att arbetsmiljöarbetet är centralt för att motverka ohälsa och olycksfall i arbetslivet och att det dessutom i hög grad är jämställdhetsfrågor, eftersom de arbetsplatser och yrken som är kvinnodominerade genererar mer arbetsrelaterad ohälsa. Vi vill stärka arbetsmiljöarbetet, och vi vill ha en nollvision när det gäller dödsfall i arbetslivet. Därför vill vi satsa på fler skyddsombud och ge Arbetsmiljöverket ytterligare resurser. Men i tilläggsbudgeten föreslås neddragningar. Det är en tydlig politisk linje, där man tycker att man kan öka företagens vinster. Samtidigt skär man ned på allt arbete som innebär förbättringar av arbetsmiljön. Alla försämringar inom arbetsmarknadspolitiken leder till urholkad trygghet för såväl arbetslösa som löntagare. Det är rätt talande att regeringen väljer att satsa pengar på en ny fusklag. Det är kanske så att man genom sig själv känner andra. Men det är väl inte riktigt det man har kommit fram till i den här regeringen, utan det är ett sätt att försöka möjliggöra nedskärningar i socialförsäkringssystemen. Det tycker vi är fel. Vi avvisar det förslaget, och därför avvisar vi även de satsningar man gör på förstärkningar på åklagarsidan av den anledningen. Vi vill i stället använda pengarna till att stärka åklagarnas kompetens inom området mäns våld mot kvinnor. Vi vill göra satsningar på familjevårdsenheter och bekämpning av människohandel. Dessutom behöver vi fler miljöåklagare. Men inte ens ett sådant förslag kan majoriteten i utskottet ställa sig bakom. Så har vi regeringens miljöpolitik som vi redan har debatterat i dag. Vad ska man säga när den hotade skogen där runt 2 000 hotade arter finns - över hälften av de hotade arterna i Sverige - ska betala till det hotade havet? Vi avvisar därför de nedskärningar man gör på anslagen till den biologiska mångfalden. Vi tycker att man ska satsa friska pengar på en frisk havsmiljö - det ska inte ske på bekostnad av en skyddsvärd skog. Det behövs havssatsningar, och det behövs friska pengar. Ta inte från skogen till det hotade havet! Om ni behöver hjälp med att utforma en miljöpolitik är ni välkomna att höra av er. Det tycker vi att ni behöver. Det finns ett litet, litet anslag för elektronisk kommunikation. Den summan ska ge döva, gravt hörselskadade, talskadade och språkstörda möjlighet att kommunicera via ett kommunikationsnät. Men i stället för att använda pengarna till det tycker man i alliansregeringen att de ska gå till att experimentera med valfrihet av hjälpmedel. Vill man experimentera med välfärden kan man väl åtminstone låta bli att ta pengarna från döva, hörselskadade och talskadade. De statliga företagen har debatterats länge här i dag. Vi kan bara konstatera att regeringen väljer att privatisera vinsterna och socialisera förlusterna. Vi är helt emot dessa ideologiska utförsäljningar, eftersom de innebär en minskad demokrati och en sämre ekonomi. Det ger en sämre samhällsutveckling, det är sämre för den enskilda medborgaren, och det är sämre för samhället i stort. Vi anser inte att man ska betala hundratals miljoner för att bli av med sina gemensamma tillgångar. Här vill man använda ytterligare 100 miljoner i år. Herr talman! Jag vill till sist ta upp flytten av Riksantikvarieämbetet och Riksutställningar till Gotland. Detta har inneburit en kraftig ekonomisk försämring för dem, och vi tycker att de borde ha stöd i sin flytt. Vi hade därför förväntat oss att regeringen i denna tilläggsbudget skulle komma med ett sådant förslag. Nu har man inte gjort det, utan man lägger pengar 2008. Men det är i år flytten sker, och vi borde kanske ha hanterat detta i tilläggsbudgeten och inte, som finansutskottet har gjort, under FiU20. Till sist - om det inte blir något replikskifte förstås - vill jag önska er alla en trevlig sommar och tacka för detta första riksdagsår för min del!

Herr talman! Det har varit en lång debatt och en lång dag, så jag tänker bara väldigt kort beröra några få förslag. Jag har strukit det mesta av det jag tänkte säga. Regeringen vill bygga ut JAS-flottan. JAS-projektet har hittills kostat skattebetalarna över 100 miljarder kronor. Någon ytterligare satsning anser vi från Miljöpartiet inte är motiverad. Staten har under tidigare år köpt in för många JAS-plan, vilket har fått till följd att halva JAS-flottan inte används. Av 100 flygplan som är tillgängliga för export har Saab endast lyckats sälja 28. Utbudet av JAS-plan på den internationella marknaden verkar vara större än vad efterfrågan är. Det är därför beklämmande att den borgerliga regeringen, precis som den förra socialdemokratiska gjorde, fortsätter att pumpa in miljarder av skattebetalarnas pengar i företagssubventioner. Projektet måste beskrivas som ett av de största resursslöserierna i svensk historia. Det är inte rimligt att vid nuvarande låga hotbild mot Sverige genomföra satsningar av miljardbelopp på befintliga JAS-plan. Det är inte försvarbart ur ekonomisk synvinkel att investera i 31 nya plan. Solidaritet är en hörnsten i Miljöpartiets ideologi. Vi klarar i denna del av världen att använda 1 procent av bnp till andra delar av världen som är i större behov av pengar. Vi anser inte att flyktingmottagande ska konkurrera med bistånd. Regeringen minskar biståndsbudgeten med 700 miljoner. Vi anser att enprocentsmålet ska respekteras, och vi avvisar regeringens vilja att skära i biståndet genom att avräkna kostnaderna för flyktingmottagandet mot biståndsramen. I denna högkonjunktur ska inte flyktingmottagandet behöva ställas mot humanitärt bistånd. Regeringen tillämpar här samma logik som i miljöpolitiken: Om man gör en satsning tas det från ett annat viktigt område. Vi har i dag råd med både bistånd och ett humant flyktingmottagande. Miljöpartiet välkomnar regeringens förslag till en riktad satsning på miljöteknik, men vi vill bredda och utveckla satsningen ytterligare. Vi anser att satsningen på miljöteknik borde ha ett bredare fokus än bara export av miljöteknik. Vi skulle vilja att man skapar ett brett branschprogram för miljöteknikbranschen. I branschprogrammet kan man samarbeta med näringslivet och de fackliga organisationerna för att ta fram strategier för hur miljöteknikbranschen kan utvecklas och stödjas för en mer framträdande ställning i framtiden. Regeringen föreslår också minskade anslag till stöd för konvertering av direktverkande el. Minskningen används för att finansiera ökade anslag till solvärme. Man gör precis på samma sätt som i andra frågor - man tar från ett område för att använda till ett annat. Jag undrar om regeringen inte borde komma på idén att i stället ta från miljöförstörande verksamhet? Vi anser att ökningen av anslagen till solvärme är bra, men den bör inte finansieras genom att man drar ned anslaget till stöd för konvertering av direktverkande el. Med det skulle jag bara vilja yrka bifall till Miljöpartiets reservationer nr 4 och nr 10.

Herr talman! Den som försöker följa denna debatt utifrån tycker nog att den förändras hela tiden och handlar om väldigt många olika saker. Tilläggsbudgeten handlar om regeringens tillägg till den budget man lade fram för 2007. Efter valet 2006 när alliansen vann hade man bara ett fåtal dagar på sig att göra en fullständig statsbudget. Jag tycker nog att man fick med ganska mycket av det som vi hade lovat i valmanifestet, men i denna tilläggsbudget används möjligheten att ytterligare göra det som vi har lovat att genomföra. Tilläggsbudgeten har samma fokus som budgeten har och som den debatt vi har haft i eftermiddag har handlat om. Man får ändå säga att det läggs särskilt stor tyngd på skola och integration i tilläggsbudgeten. Skolan är, som vi har varit inne på många gånger, väldigt viktig för Sverige. Det är viktigt med en snabb omläggning av politiken just på detta område. Det handlar om att satsa tidigt i grundskolan, att våga utvärdera, att ändra betygssystemet, att förändra gymnasiet så att fler ungdomar får chansen att lyckas med sin utbildning, att införa lärlingsprogram och mycket mer. Just i tilläggsbudgeten läggs mycket kraft på att höja läraryrkets status. Regeringen inleder nu en omfattande satsning på lärarnas fortbildning. 3,6 miljarder kommer att satsas på fortbildning för lärare under perioden fram till 2010. Målet är att vidareutbilda 30 000 lärare de närmaste fyra åren. Det är en väldigt stor satsning på någonting som är väldigt viktigt för Sverige. Regeringen har också ett mycket tydligt fokus på att varaktigt höja sysselsättningen. En viktig del i detta är att se till att integrationen fungerar bättre. Tilläggsbudgeten har därför ett omfattande integrationspaket. Vi ger extra incitament för kommuner och individer och kopplar jobb till sfi. En särskild satsning görs, som tidigare talare sagt, på ensamkommande barn. Nu införs också instegsjobb. Det är en subventionerad anställning som kopplas till att den anställde deltar både i jobb och i svenskutbildning. Jobben kombineras dessutom med en introduktion i det svenska samhället. Det är ett sätt att se till att integrationen fungerar bättre och ett sätt att se till att människor snabbare kommer i arbete när de kommer till Sverige. I tilläggsbudgeten finns också en mängd andra viktiga förslag. En miljöbilspremie införs. Kommunala hyresgarantier för personer med svag ställning på bostadsmarknaden införs. Förberedelser för en tandvårdsreform görs. Åklagarväsendet och domstolarna får mer pengar för att se till att rättskipningen fungerar bättre. Det är också mycket mer. Herr talman! Finansutskottet har flera gånger genom åren riktat tydlig kritik mot myndigheter som gör ekonomiska åtaganden utan riksdagens eller regeringens uttryckliga medgivande. Därför är utskottet oroat när så sker igen. Myndigheten för skolutveckling har ingått ekonomiska åtaganden utan att bemyndiganden har lämnats. Det gäller bidrag till skolutveckling i kommuner och hos andra skolhuvudmän. Detta är bekymmersamt. Utskottet är dock positivt till att det nu sker ett arbete i Regeringskansliet med att stärka den interna kontrollen och styrningen av myndigheterna. Vi vet också att den regering som nu sitter är mycket tydlig med att hålla ordning på statsfinanserna och reda i statens budget. Mot bakgrund av detta kan finansutskottet acceptera regeringens förslag att i efterhand ge ett bemyndigande. Herr talman! Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och därmed till tilläggsbudgeten.

Herr talman! Först och främst instämmer jag i Ulla Anderssons anförande. Jag och Ulla Andersson yrkar bifall till reservationerna 4 och 9. Sedan måste jag uttrycka min stora förvåning över hur finansutskottet har behandlat kulturutskottets yttrande till tilläggsbudgeten. Utskottets yttrande redovisas som bilaga 8 i finansutskottets betänkande som handlar om tilläggsbudgeten, men det behandlas i ett helt annat betänkande, det vill säga betänkandet om riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken. Det som kulturutskottet ser som en tilläggsbudgetfråga väljer finansutskottet att se som en fråga om riktlinjer för den ekonomiska politiken. Det är ett mycket märkligt förfarande. Vad jag har förstått hänvisar man till en strikt tolkning av budgetlagen. Faktum är att yrkandet som handlar om att medel bör tillföras 2007 har godkänts av kammarkansliet. Finansutskottet gör en egen tolkning. De väljer att behandla ett yrkande som avser 2007 i ett betänkande som avser åren 2008-2010. Vän av ordning kanske säger: Men Vänsterpartiet har ju en ledamot i finansutskottet. Ja, och jag har full förståelse för att hon inte haft full uppmärksamhet på utskottsmajoritetens finlir. Vad handlar då Vänsterpartiets yrkande om? Vi anser att Riksutställningar och Riksantikvarieämbetet ska kompenseras fullt ut för de extra kostnader som omlokaliseringen till Gotland för med sig. För 2007 har ännu inga medel betalats ut. Det är ett klart löftesbrott, eftersom dessa verksamheter har utlovats full ersättning för de extra kostnaderna. Visserligen har alliansregeringen aviserat 30 miljoner kronor 2008, men det är också ett märkligt förfarande, och det av två skäl. Det ena skälet är att flytten pågår. Riksutställningar beräknas vara på plats under 2007. Riksantikvarieämbetet beräknas också vara på plats, i alla fall halva, under detta år. Det andra skälet är att det handlar om för lite pengar. Riksdagens utredningstjänst beräknar flyttkostnaderna till 113 miljoner kronor. Oavsett vilken uppfattning man har i själva omlokaliseringsfrågan anser Vänsterpartiet att verksamheterna som flyttas inte ska bli bestraffade med vare sig alltför lite pengar eller att de utbetalas först i efterskott.

Herr talman! Jag vill bara säga något kort, för jag tycker att Siv Holma förtjänar svar på sina frågor. Det finns en teknisk förklaring till detta. Det är inte alls så att Vänsterpartiets representant i finansutskottet har gjort någon miss. Principerna i riksdagens budgethantering är sådana att man i motioner med anledning av tilläggsbudgeten får väcka förslag om sådant som berörs av regeringen i dess tilläggsbudget. Eftersom regeringen inte har lagt fram något förslag på detta område i tilläggsbudgeten har finansutskottet valt att hantera denna fråga i FiU20 om riktlinjerna - som brukligt är. I budgetpropositionen skriver regeringen dessutom att man på departementet just nu bereder frågan om att ge ytterligare bidrag för 2008 till de verksamheter Siv Holma tar upp. Det är kanske till och med så att man bedömer att man behöver göra det för 2007. Skulle så vara fallet kan regeringen återkomma i den andra tilläggsbudgeten för i år, det vill säga den som läggs fram i samband med budgetpropositionen för 2008.

Herr talman! Jag förstod att det var en strikt tolkning av budgetlagen, men jag har logiskt sett oerhört svårt att förstå att när man får igenom ett yrkande som avser 2007 ska alltså finansutskottet behandla förslaget i ett betänkande som berör åren 2008-2010. Det får vara som det är, men det är en konstig ordning. Jag uppfattar det som att Vänsterpartiets yrkande godkändes och att det var för 2007. Det är oerhört märkligt att man i regeringen, som jag förstår har haft olika uppfattningar i frågan, ändå har kommit överens om att man ska stå för att flytten görs. På det sättet håller man verksamheterna på halster. Flyttningen sker under 2007. Riksutställningar ska vara färdigflyttade till Visby under det här året. Då är man njugg i sättet att behandla frågorna och ger medel först för 2008. Jag förstår inte logiken i det hela när det gäller både handläggningen och hur det faktiskt förhåller sig.

Herr talman! Det må vara så att Siv Holma har svårt att se logiken, men för finansutskottet är det viktigt att hålla fast vid principen att man bara kan motionera och yrka i förslag som regeringen har lagt fram i sin tilläggsbudget. Om vi hade släppt igenom detta fall och andra fall hade det till sist blivit en konstig budgetprocess i riksdagen. Därför är det viktigt att utskottet håller fast vid detta.

Herr talman! Jag förstår att det är viktigt att hålla en ordning när det gäller tilläggsbudgeten och när det gäller de ekonomiska riktlinjerna, direktiven, för budgetpolitiken. Jag förstår det. Men i det här fallet yrkade Vänsterpartiet enbart på att medel bör tillföras 2007. Vi yrkade inte på den summa som krävdes. Där gav vi regeringen möjlighet att utföra det regeringen ska göra. Jag tycker att vi har följt de statuter som gäller, och kulturutskottet hade faktiskt en annan uppfattning i frågan. Vi var helt eniga om att skriva ett yttrande vad gäller tilläggsbudgeten.