Trafikbrott

Debatt om förslag 5 april 2006

Protokoll från debatten

Anföranden: 17

Anf. 136 Johan Pehrson (Fp)

Fru talman! Det är inte tal om annat än att drograttfylleriet på våra vägar är ett stort samhällsproblem. Det leder till enorma mänskliga kostnader och skördar dessutom väldigt många människoliv varje år. Denna utveckling måste stoppas. Åtgärderna är många. Har vi en utveckling i samhället där människor konsumerar alltmer alkohol är det inte konstigt att det leder till att många fler människor också kör bil med alkohol i blodet. Det är väldigt viktigt att vi arbetar med det förebyggande för att motverka rattfylleri- och drograttfylleribrotten. Den tidigare debatten här i kammaren alldeles nyss handlade bland annat om vilka orsaker som driver fram brottslighet. Det är klart att en människa som kör rattfull i bästa fall har bara ett kunskapsproblem som lätt kan påverkas eller har ett attitydproblem som går att förändra. Om man har ett reellt alkoholproblem så är det mycket svårare. Det krävs behandling. Därför är tillgången på missbrukarvårdsplatser helt central i detta perspektiv. När det gäller påföljdsval tycker vi från Folkpartiet liberalerna att det är centralt att man har en tydlig markering att rattfylleri är ett mycket allvarlig brott. Vi ser gärna en viss skärpning i synen på detta, framför allt vid grovt rattfylleribrott, det vill säga när man har mer än 1,0 % i blodet. Då har man druckit väldigt mycket, och det går att konstatera att man tyvärr är ganska likgiltig inför den fara som man försätter andra människor i när man ger sig ut på vägarna i bilen. Detta är en del, men jag tycker att den bild som framkommer i reservation nr 2 är ännu viktigare. Där pekar vi på vikten av att människor ådöms behandling. Det går inte nog att återupprepa att om man kör bil rattfull så har man ett kunskaps-, ett attityd- eller ett reellt alkoholproblem. Detta måste adresseras. Därför kan man fundera på om man ska låta det vara som det är i dag, relativt sett frivilligt trots allt. Men jag tycker inte att vi kan acceptera detta. Det måste framgå av domstolens dom att man är skyldig att underkasta sig någon form av påverkansprogram. Det kan till exempel vara bara att man tio gånger måste gå och lyssna på vilka skador som kan uppstå och hur alkohol går in och ut ur blodet för att man ska kunna lära sig detta. Om man kör rattfull så har man ju något problem åtminstone med kunskapen. Annars kör man inte rattfull. Det är ingen som vill göra det; det är jag helt övertygad om. Människor vill inte köra rattfulla, men det finns en orsak. Det tycker jag måste framgå. I dag har vi projekt som pågår där man med socialtjänsten som huvudman, i regel, direkt vid en kontroll där det avslöjas att någon har kört rattfull får kontakt. Man får veta att man kan få delta i ett program. Det har visat sig vara ganska positivt. Det är ju så tydligt att man blir skärrad själv när man drabbas av detta. Jag påstår ju att ingen i regel aktivt vill köra rattfull. Därför är man mottaglig för att delta i dessa program. Detta borde inte vara konstigt. Det är en tydlig signal. Här pratar vi om en smartare påföljd och en humanistisk påföljd. Det handlar om behandling och påverkan, och det måste vara tydligt. I dag finns det en uppsjö av påföljder. Man kan till exempel få villkorlig dom och samhällstjänst. Det kan vara alla möjliga verksamheter, men det är ingen som slutar att köra rattfull om man inte adresserar kunskaps-, attityd- eller det reella alkoholproblemet. En fråga som också har varit uppe när det gäller detta är frågan om eftersupning, som också delvis har hanterats av rattfylleriutredningen. Man har kommit fram till slutsatsen att detta inte är något stort problem. Man konstaterar att det kan vara 10-20 fall per år där eftersupning leder till att en person faktiskt inte får någon påföljd. Man tror dessutom att det kan vara något fler fall eftersom det leder till att man lägger ned åtalet därför att det inte går att bevisa. När man pratar med poliser och åklagare som jobbar med de här fallen säger de tydligt att en hel del inte ens kommer så långt därför att det tar så enormt mycket kraft att möta den person som inte sällan systematiskt ägnar sig åt detta. Då kommer man tillbaka till de generella straffreglerna. De människor som kör rattfulla och drograttfulla gång på gång har väldiga problem. Jag tycker rejält synd om dem. Jag tycker att de är förtjänta av rejäl vård under lång tid. De behöver detta. Samhället skulle generellt må bättre av det, för de skulle därmed inte vara farliga på det sätt som de är nu. Eftersupning är ett reellt problem, och det tycker jag att vi måste adressera. Därför finns det en mycket bra reservation, reservation nr 5, som handlar om detta. Om man går vidare tycker jag att man ska se vad man kan göra med andra myndigheter. När jag är ute med trafikpoliser och kollar hur man jobbar med nykterhetsfrågor ser jag att man kan komma fram till att de personer som arbetar med trafikinspektion, det vill säga trafikinspektörerna, också borde få ha rätt och möjlighet att ta ett alkoholutandningsprov. De går ju ändå igenom till exempel tung trafik, bromsar och ljus och sådant för att stärka säkerheten på våra vägar. Det borde inte innebära någon direkt utarmning av de polisiära befogenheterna, utan jag tycker att det vore att använda statens resurser något mer effektivt. Samma sak gäller tullens tjänstemän. Vid våra gränser är det viktigt att tullen förutom att den uppfyller sin egen uppgift kan se till att den garanterar att människor som kommer, inte minst i tung trafik, till våra gränser för att transportera gods får mötas av en alkoholkontroll. Vi vet ju att detta är ett enormt problem. Det är ett problem som också ska mötas med andra åtgärder. Det är självklart att jag tycker att det är en fruktansvärd moral som finns på vissa av våra rederier och våra båtar som trafikerar Sveriges hamnar när man bjuder chaufförer på alkohol och så vidare på ett sätt som är helt oacceptabelt. Fru talman! Jag tycker också att det är värt att lyfta fram frågan om beslag av fordon. Vi har kommit en viss bit på vägen när det gäller polisens möjligheter att beslagta nycklar. Det spelar roll. Jag känner personligen till fall där människor - kända rattfyllerister - har påträffats med bilnycklar. De har lovat att de inte ska ut och åka bil. Senare på eftermiddagen har de kört ihjäl en annan människa. Här pratar vi om en integritetsavvägning. Det gäller människors rätt att trots ett missbruk och trots återkommande brottslighet bära bilnyckel. Vi har nått fram dit. Jag tycker att man måste fundera på att det inte bara är en nyckel. Man måste fundera på om inte hela bilen under en tid faktiskt kan kontrolleras. Här handlar det om att skydda människoliv. En person som är väldigt påverkad av droger eller alkohol är livsfarlig på våra vägar. Detta är att ta tydlig ställning till vem det är som vi måste skydda. Jag menar att en tydlig lagstiftning på detta område också skyddar den person som riskerar att köra ihjäl en annan människa. Det är en vinn-vinn-situation, som det kallas. Det finns ingen förlorare, bara vi vågar ta ställning. Det är en målkonflikt som är mycket enkel att lösa, tycker jag. Fru talman! Slutligen tycker jag att Centerpartiet har en rätt intressant reservation. Det gäller reservation nr 11 om hastighetsöverträdelser. Det har skett en viss skärpning med penningboten; vi håller i alla fall på att diskutera det. För de riktigt, riktigt grova hastighetsöverträdelserna, där människor är helt hänsynslösa - det gäller inte dem som kör 125 på en 110-väg utan dem som blåser på i 160 på en 90-väg - så tycker jag att det är värt att fundera på om det inte är riktigt att göra så som Centerpartiet föreslår, nämligen att i stället använda sig av dagsbot. Då skulle man markera allvaret. Jag lovar att det skulle få effekt på de absolut mest livsfarliga hastighetsöverträdelserna. Det är ju alkohol, hastighet och personlig säkerhet i bilen som avgör om vi ska nå någonstans när det gäller att få färre döda i trafiken. Folkpartiet tar detta till sig. Vi kommer att återkomma och diskutera med Centerpartiet. Vi kommer att diskutera i hela alliansen vad vi kan göra med detta. Jag tycker att det är en fråga som är väl värd att fundera på. Fru talman! Jag ska inte hålla på mycket längre. Det vi pratar om är ett viktigt område. Det är målkonflikter som är tydliga, men för oss i Folkpartiet är det självklart att se till att våra vägar blir säkrare. Då måste man ha effektivare åtgärder och effektivare påföljder när det gäller rattfylleri. Det måste inte nödvändigtvis alltid vara längre straff - bara för de grövsta brotten. Men vi måste se till att alla får en påföljd som innebär behandling. Annars är verksamheten ganska meningslös, skulle jag vilja påstå. Jag yrkar bifall, fru talman, endast till reservation nr 1 för tids vinnande. Men jag står självfallet bakom samtliga reservationer.

Anf. 137 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Det är någonstans i Sverige den 24 mars 2006. Jag citerar ur Sydöstran: "Bilen körde sicksack på vägen och var nära att krocka med flera mötande fordon. Föraren avslutade färden efter att i hög hastighet försökt köra om en bilist på insidan. Han landade i en potatisåker - och smet sedan från olycksplatsen. Den uppseendeväckande händelsen inträffade på den hårt trafikerade länsvägen mellan Sölve och Mjällby, i höjd med Sölvedal, vid tvåtiden i går eftermiddag. Vittnen på platsen berättade om vansinnesfärden som kunde slutat med en dödsolycka. - Han körde fram och tillbaka, på fel sida av vägen. Bilister fick väja för att undvika kollision. Han höll bland annat på att krocka med postbilen, berättar en kvinna. Ett annat vittne uppger att mannen med gasen i botten försökt köra om honom på insidan. - Jag fattade först inte vad som hände. Nu är jag bara förvånad över att han inte välte när han körde ned i diket. Han körde rakt på en stor sten, säger vittnet och skakar på huvudet. Kvinnan försökte förmå mannen att stanna kvar tills polisen kom. Men hon backade när han tog fram en skruvmejsel. - Han verkade hotfull. Jag vågade inte ta någon diskussion med honom. Jag förstod att han var kraftigt drogad. Så mannen försvann från platsen och hämtade, enligt vittnen, en cykel i ett hus i närheten. Polisens hundpatrull har försökt spåra upp honom. Ännu vid sextiden i går kväll var mannen på fri fot. Enligt länsvakthavande befäl är han känd av polisen. Han är i 35-40-årsåldern och hemmahörande i Sölvesborg." Fru talman! Detta var ordagrant återgivet från Sydöstran den 25 mars i år. Enligt vår andra lokaltidning, BLT, den 22 mars säger trafikpolischefen i Blekinge, Rolf Andersson, följande: "Varje dag kör 16 000 rattfulla bilister på Sveriges vägar. För att förstå omfattningen går det att jämföra med taxibilar, som det i grova drag finns lika många av." Fru talman! I detta betänkande behandlas ett stort antal motioner från den allmänna motionstiden 2004 och 2005 och också en motion väckt med anledning av proposition 2005/06:30. Och nu, fru talman, kommer majoritetens favorit i repris: "Utskottet föreslår, i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete, att samtliga motionsyrkanden avslås." Fru talman! Rattfylleriutredningen är visserligen klar, men det behöver ju inte betyda att förslag till förändringar och förbättringar kommer i närtid. Då det gäller den här typen av brottslighet, som dagligen utsätter oss vanliga Svensson för stora risker, ibland med dödlig utgång, har regeringen hitintills inte varit så snabb och haft en sådan brådska som när det gäller buggning och andra integritetskränkande åtgärder, för att ta upp en tråd från den förra debatten. Detta är i och för sig många gånger nödvändigt. Men man får inte glömma den brottslighet som drabbar vanligt folk. Det är sådana motioner som tas upp i denna så kallade motionsslakt, för att låna ett uttryck som man använder i det här huset. Vi moderater står bakom samtliga reservationer och särskilda yttranden där vi finns med men yrkar bifall endast till reservation nr 1. Fru talman! Vi moderater har i olika sammanhang föreslagit en påföljdsreform som bland annat innebär att hela straffskalan ska utnyttjas. Så är verkligen inte fallet i dag. I dag hamnar i stort sett alla påföljder strax ovanför minimistraffet, inte minst när det gäller de här brotten. I ganska många fall hamnar de till och med under minimistraffet. Det tar vi upp i vårt särskilda yttrande nr 2. Om domstolen skulle börja utnyttja hela straffskalan och utgick från mitten vid så kallade brott av normalgrad, skulle vi varken behöva höja eller sänka några straffskalor. Det finns några undantag, och några sådana undantag kan vara rattfylleri, drograttfylleri och grov olovlig körning, och det av alldeles speciella fall. Jag vet ännu inte hur det har gått i det fall som jag inledde mitt anförande med. Men jag kan tillåta mig att spekulera lite grann. Jag har dessutom några års erfarenhet som nämndeman innan jag kom in i riksdagen och har konfronterats med sådan här brottslighet - lite grann i alla fall. Mycket talar för att mannen som körde bilen var påverkad av alkohol och förmodligen av andra droger, saknade körkort men trots detta vanemässigt körde den bilen och många andra. Och dessa bilar uppfyllde troligtvis inte kraven på trafiksäkerhet. Jag tar tillfället i akt att citera en av dagens motioner som en partikollega, Ulf Sjösten, har skrivit. Han uttrycker lite grann vad som händer dagligen på våra vägar. Om det är 16 000 som kör rattfulla, lika många som taxibilarna, är det inte helt ofarligt att möta en av dessa medtrafikanter. Motionen lyder som följer: "Ute i trafiken är drogmissbrukarna mycket farliga och det inträffar ofta allvarliga olyckor som en följd av deras framfart. Enligt uppgift är det fråga om grovt kriminella, som inte är rädda för att bli rapporterade av polisen, som står för en stor del av denna brottslighet. Drograttfylleriet försvinner ofta bland andra brott som de åtalas för och ger i praktiken inte så stor effekt på straffet. Rättsvårdande myndigheter har länge efterlyst en tydlig markering från samhällets sida att drograttfylleri är farligt. Jag anser att man borde kunna döma till särskilt straff för drograttfylleri, där en höjning av straffskalan till ett års fängelse skulle innebära en möjlighet att begära dem som begår brotten vanemässigt häktade. Detta skulle i sin tur innebära att man kunde bryta kedjan av upprepade drograttfyllerier." Dessutom skulle de här människorna i alla fall några dagar vara borta från trafiken, vilket kanske skulle skona en och annan medmänniska. Fru talman! Vi anser att man måste ha möjlighet att döma särskilt för drograttfylleri och att man också ska kunna häkta i svåra fall för att få stopp på de här förarna. Detta uttrycker vi också i olika reservationer. För dem som döms för rattfylleri ska kvalificerad vård ingå som en obligatorisk del av påföljden. Varför vågar eller vill majoriteten inte uttala detta? Varför gömmer ni er bakom en mening som den här: "Utskottet ansåg att något hinder mot att bedriva en sådan typ av behandling inte torde föreligga och konstaterade att sådan verksamhet också förekom inom kriminalvården. Utskottet såg inga nackdelar med detta behandlingsinslag på frivillighetens grund." Jag tycker att det vore mycket bättre om ni vågade ta bladet från munnen och säga vad ni tycker. Vill ni att alla ska ha vård, så säg det i så fall! Vi är faktiskt valda till den här kammaren, i alla fall känner jag det så, för att framföra vad vi tycker är rätt och riktigt och inte gömma oss bakom några kryptiska formuleringar. Vill ni att folk ska ha vård, så säg det! Ni har ju suttit i tolv år, så se till att de får det då! Fru talman! Vi vill också kriminalisera så kallad eftersupning. Här får majoriteten stöd av utredningen som har sagt att de inte tycker att man ska kriminalisera det. Men vi är inte tveksamma. Det har man gjort framgångsrikt i Norge, och vi tycker att vi ska göra det i Sverige. Vidare tycker utskottsmajoriteten att det framstår som alltför långtgående att ge privatpersoner rätt att ta hand om berusade privatpersoners nycklar och på så sätt hindra att en berusad förare sätter sig i bilen och kör. Jag tycker att det i stället borde vara var mans och kvinnas plikt att hindra den som är på väg att sätta sig berusad bakom ratten och ge sig ut i trafiken. Fru talman! Detta tycker jag av två skäl. Det ena är att oskyldigas liv och hälsa kan skonas och räddas. Det andra är att man har möjlighet att hindra den som är på väg att begå ett allvarligt brott. Ni socialdemokrater brukar ju med stor inlevelse och helt rätt gång efter annan tala om hur viktigt det är med brottsförebyggande arbete. Fru talman! Det är dags att övergå från prat till handling.

Anf. 138 Olle Sandahl (Kd)

Fru talman! Betänkandet Trafikbrott avviker inte från det gängse mönstret i riksdagen: Avslag på samtliga motioner. Det har sagts förr här i kammaren i dag. Efter en sammanfattning på sex rader blir utskottsmajoritetens förutsedda slutsats att alla motionsförslag som vanligt bedöms vara kass, och alla bör de självfallet avslås. I det fall det ändå skulle ligga något värde i någon detalj i något förslag säger man att regeringen redan har tänkt på det och givetvis har en utredning eller beredning som pågår som inte under någon omständighet bör eller kan föregripas eller förbigås. Så går det till, och så lägger vi ännu ett betänkande till handlingarna i överfulla arkiv. Men tänk om det ändå inte vore helt fel att anta något av motionsförslagen. Trafikmiljön är inte problemfri och olycksfri. Det finns faktiskt behov av förändring. Vägverket har visat att minst var femte dödsolycka och varannan singelolycka med dödlig utgång är alkohol- eller drogrelaterad. Det finns alltså anledning att seriöst beakta varje seriöst förslag och det utan varje dags dröjsmål. Fru talman! Jag väljer att nämna tre goda förslag som med sömngångarens skenbara säkerhet avvisas. Nr 1: Likhet i bötessystemet. Vi föreslår helt enkelt att böter för trafikbrott ska drabba lika, oavsett förarens nationalitet. Man ska inte ha förhandsdispens från påföljd beroende på nationalitet, det vill säga fribrev för brott mot vilotider och fortkörning. Det snedvrider konkurrensen inom yrkestrafiken men ökar framför allt genom förutsedd straffeftergift för vissa förare skaderisken i trafiken. Riksdagen har vid tre tillfällen tillkännagivit för regeringen att åtgärda denna fråga. Ändå visar utskottet inkonsekvensen, nästan fräckheten, att föreslå avslag. Nr 2: Eftersupning. Nuläget tillåter en olycksdrabbad förare att öka på promillen efter olyckan eller hävda att så skett. Det kan då bli omöjligt att bevisa att promillen fanns före olyckan. Förövaren undgår därmed straff, ett elegant sätt att helt lagligt undgå lagens inte så långa arm. Rattfylleriet tillåts passera utan åtgärd, och den skyldige går fri. Det enkla förslaget är att i likhet med Norge helt enkelt kriminalisera intag av alkohol eller narkotiskt preparat den närmaste tiden efter en trafikolycka. Men nej, det var inget bra förslag tydligen. Nr 3: Utred rätt för enskilda att tillfälligt beslagta startnyckel för att förhindra förestående rattfylleri! Nyligen infördes rätten för polisman att tillfälligt beslagta fordonsnyckel eller fordon från den berusade som är i färd med att ge sig ut och köra för att förhindra trafikbrott och trafikolyckor. Vi menar att åkturen hindras och att brott och olycka förebyggs lika effektivt oavsett om nyckeln omhändertas av en polis eller av en annan person. Självklart måste samma regelverk som vid polismans ingripande gälla med skyldighet att snarast rapportera åtgärden till överordnad instans. Vi vill bara inledningsvis få möjligheten utredd i syfte att förebygga brott och olyckor. Men nej, nej och åter nej. Mer har föreslagits. Mer finns att säga. Det gäller vikten av snabb och kompetent hantering av trafiknykterhetsbrott, påverkansprogram och annat. Den intresserade, det vill säga den som inte ingår i majoritetsgrupperingen och just därför inte vill hitta något av värde, kan läsa våra motioner och vidare i betänkandet. Fru talman! Avslutningsvis vill jag understryka betydelsen av att polis och övriga rättsväsendet tar på största allvar att en allt större del av trafiknykterhetsbrotten orsakas av andra droger än alkohol. Inte minst visade utskottets utfrågning den 23 februari att det finns brister i kunskaper och utrustning när det gäller drogfylleri. Det finns här ett klart behov av att öka och fördjupa kunskaperna. Det finns anledning att understryka rättsväsendets och även Vägverkets ansvar för att initiera och stödja forskning inom området. Det finns samtidigt ett klart behov av att sätta i verket den kunskap som redan finns, efterhand också den nya kunskap som förhoppningsvis tillkommer genom polisens framsynta stöd till framtida forskningsinsatser. Med detta, fru talman, vill jag säga att jag självklart liksom Kristdemokraterna i övrigt står bakom alla våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation nr 3.

Anf. 139 Johan Linander (C)

Fru talman! Tidigare i dag och de senaste veckorna har vi haft betänkanden med sådant som vi har debatterat så många gånger förut, men det här är ändå lite nytt. Det är första gången vi debatterar trafikbrott på det här sättet. Lite förnyelse är inte fel. Till det här betänkandet har Centerpartiet tio reservationer. Man skulle kunna sammanfatta allihop i orden hårdare tag mot rattfylleri och andra trafikbrott men också stöd och behandling till dem som behöver hjälp att lämna ett missbruk. Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 5 under punkt 8 om eftersupning, även om vi givetvis står bakom samtliga våra reservationer, som man brukar säga. Jag tror att det är viktigt att man utgår från två utgångspunkter när man pratar om rattfylleri, dels att det är ett grovt brott som drabbar väldigt många människor med lidande och död, dels att de allra flesta som kör rattfulla faktiskt har ett missbruksproblem som de önskar bli av med. De här två utgångspunkterna måste på något sätt gå att förena. Polisen och tullen måste kunna använda effektiva åtgärder för att hindra rattfylleri, och de som blir tagna ska inte kunna skylla ifrån sig på eftersupning utan ska få ett fängelsestraff när det handlar om grovt fylleri. Under avtjäningen av straffet ska de få någon form av påverkansprogram och behandling för att kunna bli av med sitt missbruk. Just när det gäller eftersupning som samtliga i alliansen vill kriminalisera medan majoriteten som vanligt väljer att avvakta regeringens ställningstagande läste jag en artikel i den utmärkta tidningen Skånska Dagbladet för någon vecka sedan. Rubriken var "Eftersupning, en lucka i lagen som används alltmer". Jag tänkte citera lite ur artikeln. "Problemet med eftersupning har blivit allt större i takt med att polisens resurser minskat. Polisbristen gör att det ofta tar lång tid innan polisen kommer fram till olycksplatsen och då finns det också större möjligheter för den rattfulle att undkomma straff genom att hävda att han eller hon eftersupit." Tidningen hänvisade också till rattfylleriutredningen som ju har gjort en undersökning bland polismyndigheterna om eftersupning. De allra flesta polismyndigheterna svarade att mellan 1 och 5 % av alla misstänkta rattfyllerister kommer undan eftersom de åberopar eftersupning. Samtidigt som rattfylleriutredningen kommer fram till att det är mellan 1 och 5 % av alla fall säger man att det är ett så litet problem att det inte behöver åtgärdas. Det tycker jag snarast är häpnadsväckande. Visst finns det avancerade metoder att fastställa när spriten intogs. Men hur många tror att en stressad polisman en sen fredagskväll väljer det tidsödande arbetet i stället för att tyvärr acceptera eftersupningsargumentet och låta personen i fråga gå? Fru talman! Jag tänkte också säga något om det som Johan Pehrson var inne på tidigare och som kanske är ett av Centerpartiets minst populära förslag. Så det är tur att det är helt tomt på åhörarläktaren. Men det kommer kanske med i protokollet i alla fall. Det handlar om dagsböter i stället för penningböter. Det finns mängder av bilförare som varje dag kör för fort och mycket för fort, som beräknande kör för fort. Bötesbeloppet är fortfarande så lågt att det för väldigt många människor inte är speciellt kännbart om man blir tagen och får böter. Man kanske inte kör mer än 29 kilometer i timmen för fort. 30-gränsen där man blir av med körkortet är betydligt mer kännbar. De fasta bötesbelopp som vi har i dag är 800 kr upp till 2 000 kr vid riktigt grova hastighetsöverträdelser. Regeringen föreslår visserligen att öka på dem, men det är fortfarande lika för alla. Därmed blir det väldigt olika för olika personer. För en student som käkar nudlar för att få studiemedlen att räcka till är 2 000 kr väldigt mycket pengar, men för en höginkomsttagare som en riksdagsledamot är inte 2 000 så väldigt kännbart. Det gör också att människor beräknar risken att åka fast till någon gång vart femte år och ständigt kör för fort. Frågan är om det är så värst rättvist att det är lika belopp för alla. När det gäller många andra brott säger vi att dagsbotsystemet är mycket mer rättvist, eftersom det gör att straffet blir lika kännbart oavsett ekonomisk situation. Vare sig man är höginkomsttagare eller låginkomsttagare ska det kännas lika mycket. Systemet med dagsböter vid hastighetsöverträdelse fungerar i dag även i Finland. Där gäller det när någon har kört mer än 20 kilometer i timmen för fort. Jag tror att det skulle fungera alldeles utmärkt även i Sverige. Det skulle göra att böterna kan bli oerhört höga om man är en riktig höginkomsttagare. Det blir lika kännbart som för en student som kanske får ett par hundra kronor i böter. En övergång till dagsböter skulle i princip omöjliggöra de försäkringar mot fortkörningsböter som en rad företag erbjuder på nätet. Mot en premie kan man försäkra sig så att företaget betalar fortkörningsböterna. Sedan är det bara att gasa på. Det finns tydligen inte något lagligt sätt att stoppa de här försäkringsbolagen, eller vad man ska kalla dem. Ett bolag i Norrtälje var först. När jag letade på nätet i går hittade jag bolag i Norrköping, Malmö, Stockholm och Göteborg. Det finns säkert fler. Det finns uppenbarligen en marknad för detta. Folk betalar in en årlig premie och sedan kan man gasa på och behöver aldrig vara rädd för att behöva betala böterna. Det finns oftast en gräns vid 30 kilometer i timmen för de här försäkringarna. Man kan ju hålla sig till 29 kilometer per timme över gränsen utan behöva riskera något alls. Fru talman! Jag vill slutligen säga något om rabatt på böter vid flera trafikbrott. Ett tv-program för några veckor sedan uppmärksammade rabattsystemet. Det gällde utländska lastbilschaufförer som vid flera brott samtidigt fick betala den högsta boten och fick rabatt med 50 % på resten. Det handlade om hamnarna hemma i Skåne. Det var inte sällsynt att stoppade lastbilar hade för tung last, för dåliga bromsar, för dåliga däck, man hade brutit mot vilotidsreglerna med mera. Det är inte acceptabelt att man får rabatt på bötesbelopp. När jag för väldigt många år sedan cyklade utan ljus fick jag böter både för att jag saknade framljus och bakljus. Det blev ingen rabatt på det. Självklart ska det inte vara rabatt när utländska lastbilschaufförer kör i Sverige och begår flera brott samtidigt. Den här frågan finns tyvärr inte med i betänkandet eftersom det inte fanns någon direkt motion om detta. Centerpartiet har tagit upp frågan när det gäller bötesbelopp. Vi har motionerat i denna fråga. Frågan kommer upp senare i vår i utskottet och här i riksdagen.

Anf. 140 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! I dag behandlar vi justitieutskottets betänkande om trafikbrott. Det tar bland annat upp frågor om påföljder, trafikbrott och olika åtgärder för att förebygga trafikbrott. I betänkandet redovisar vi ett antal stora arbeten som pågår inom flera områden för att öka trafiksäkerheten. Det rör både reaktion på brott, nya befogenheter för myndigheter och organisationsfrågor. Därför uttalar utskottet att vi inte ser något behov av att föregripa detta pågående arbete från regeringens sida. Vi yrkar därför avslag på samtliga lagda motioner. Däremot yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet. Fru talman! Varje år dör hundratals människor i trafiken. Varje år skadas tusentals människor i vår trafik. 2005 omkom 440 personer i vägtrafiken. Det är en förbättring mot föregående år. Men siffror som dessa kan vi aldrig acceptera trots att de är så låga som dem vi hade under andra världskriget. Vi kan aldrig vara nöjda när människor dör i trafiken. Av de fordonsförare som dog i trafikolyckorna var nästan var tredje alkoholpåverkad. I Vägverkets årliga attitydundersökning säger sig drygt 15 % av männen i åldern 25-54 år ha kört bil någon gång under året efter att ha druckit alkohol. Det visar inte bara på stora kunskapsbrister om alkoholens påverkan vid bilkörning utan också om en stor omdömeslöshet. Man riskerar ju inte bara sitt eget utan även andras liv. Den senaste tidens rapporter om rattfylleri bland yrkeschaufförer visar en särskilt skrämmande utveckling. Ett lastbilsekipage kan väga upp till 50 ton. Det ställer höga krav på yrkeschaufförerna. I alla sammanhang där man framför sådana ekipage alkoholpåverkad utgör de en dödsfälla för alla trafikanter som vistas på vägarna. När vi ser hur mycket gods- och persontrafiken ökar och att vi knappast ser någon avmattning inser man rätt snabbt att den ökade trängseln på våra vägar ställer fortsatta krav på förbättrad säkerhet och trygghet för alla som vistas i trafiken. Den 23 februari hade justitieutskottet och trafikutskottet en mycket intressant utfrågning om rattfylleri. Vi fick i många intressanta inlägg se att det anmälda ratt- och drogfylleriet ökar kraftigt efter den nedgång vi haft tidigare. Det finns förklaringar som till exempel polisens sätt att arbeta och lagändringar. Men det finns även mycket som talar för att rattfylleriet ökat under de senaste åren. Till den ökade trafiken ska vi även lägga det faktum att vi svenskar dricker alltmer. I Sverige har vi den högsta konsumtionen av alkohol på 100 år. Alla dessa faktorer är naturligtvis oroande. För mig är det självklart att alkohol och droger inte ska förekomma i trafiken. Där borde nolltolerans vara en självklarhet. Fru talman! De insatser som kan göras för att få bort droger och alkohol från trafiken är många. Det kan handla om vårdinsatser men även förebyggande insatser och tidig attitydpåverkan. Det kan handla om ökade befogenheter för myndigheter att agera och markeringar i strafflagstiftningen. Det kan även handla om att införa ny teknik eller att organisera arbetet på ett effektivare sätt. Personligen tror jag att insatserna måste göras på alla de områdena. I december 2003 tillsattes Rattfylleriutredningen. Utredningen hade i uppdrag att se över flera av de områden som jag nyss har nämnt. Utredningen redovisade en delrapport i januari 2006. Den är ute på remiss fram till den 12 maj. Utredningen har även fått ett tilläggsdirektiv om att överväga att ge tjänstemännen vid tullen och Kustbevakningen samma befogenheter som polismännen att bland annat ta alkoholutandningsprov. Detta uppdrag kommer snart att redovisas. Många motioner berör de här ämnena som snart kommer att redovisas för oss i riksdagen. Det innebär att vi snart kommer att få en helhetsbild och ett antal förslag att ta ställning till efter det att utredningarna har varit på remiss och regeringen har berett ärendena. Det finns naturligtvis de som tycker att det går för långsamt. Som ni ser i betänkandetexten arbetar Regeringskansliet redan nu med ett förslag att införa en helt ny straffbestämmelse om grovt vållande till annans död vid fordonstrafik och vållande till kroppsskada eller sjukdom vid fordonstrafik. Det är bra. Det kommer att innebära att straffen skärps och att samhället visar allvar med att rattfylleri är oacceptabelt. I andra delar får vi ge oss till tåls ett litet tag. Jag är dock säker på att flera förändringar kommer. Jag delar till exempel utredningens uppfattning att den så kallade Skellefteåmodellen bör utvecklas. Det finns också andra insatser vi kan göra. Utan fordon går det inte att köra rattfull. Därför tycker jag att det är värt att även se på möjligheten att förverka fordon som använts vid allvarliga trafikbrott. Även denna fråga bereds ju nu i departementet. Däremot anser jag och utskottet inte att man ska ge utökade möjligheter för privatpersoner att tillfälligt ta hand om berusade personers fordonsnycklar. Det vore att ge privatpersoner alltför långtgående befogenhet. Dessutom kan envar i dag handla i nödrätt för att förhindra brott under vissa omständigheter. Så kan denna fråga lösas redan i dag. Ett ytterligare instrument som vi ska använda är alkolås. Vi har redan i dag sett att fordonstillverkare satsar på alkolås. Tekniken utvecklas hela tiden. Många myndigheter installerar alkolås i sina fordon. Jag skulle vilja se att alla offentliga verksamheter ställde krav på alkolås vid sina upphandlingar. Om alla nya bilar och tunga fordon hade väl fungerande alkolås skulle mycket vara vunnet. Därför är det viktigt att vi med kraft fortsätter att driva frågan om alkolås på tunga fordon inom EU. Väl medveten om att jag inte tagit upp alla motioner tänker jag ändå sluta med att yrka avslag på samtliga motioner och reservationer och bifall till förslaget i utskottets betänkande.

Anf. 141 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Jag hörde att Christer Erlandsson sade att han tycker att det är för långtgående att ta nycklarna från en som är berusad och sätter sig i bilen. Då blir min korta fråga: Hur skulle Christer Erlandsson göra om hans granne kom raglande till bilen och sätter sig i den för att köra och Christer Erlandsson står bredvid?

Anf. 142 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! I det läget innebär det att jag kommer att utnyttja nödvärn. Men innan jag gör det kommer jag att prata med människan. Jag tror att man många gånger kan tala människor till rätta. Man kan också erbjuda alternativ, till exempel att man ska ta taxi från en fest eller liknande. Det kommer jag att förorda. Jag tror att man kan tala många människor till rätta. Dock kan det vara vissa problem med människor som är mycket djupt drogade.

Anf. 143 Jeppe Johnsson (M)

Fru talman! Jag skulle göra precis som Christer Erlandsson. Men sedan sade Christer Erlandsson att det dock kan vara problem med dem som är mycket drogade. Och då är det ännu allvarligare om man inte kan tala denna person till rätta. Hur skulle Christer Erlandsson göra om han misslyckas med att tala denna person till rätta, eller om han misslyckas med att få vederbörande att ta en taxi? Det kommer ju kanske till ett avgörande.

Anf. 144 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! I ett sådant läge, beroende på hur det kommer att utveckla sig, har jag i Sverige möjligheten till nödrätt om det krävs. Och den kommer jag i sådana fall att använda mig av. Men det finns några andra saker att tänka på, Jeppe, nämligen på vilket sätt som vi jobbar förebyggande för att inte komma i dessa situationer. Då tänker jag på det som du själv sade i ditt anförande om att det är bra om man kan förebygga brott. Det tycker jag också att man bör göra. Jag tänker på tillgången på alkohol, där Moderaterna mycket klart säger att vi ska avskaffa Systembolaget och försäljningsmonopolet, tillåta alkoholförsäljning i vanliga butiker och avskaffa den restriktiva alkoholpolitiken som vi övriga partier i riksdagen hittills har varit överens om. Moderaterna för en ansvarslös alkoholpolitik, skulle jag vilja säga. Och det i sin tur skapar en hel del av de problem som vi har med förare med alkohol i kroppen. Därför är det bättre om Moderaterna försöker lyssna på de synpunkter som samtliga andra riksdagspartier har fört fram när det handlar om att ha en restriktiv alkoholpolitik. Beträffande tillgängligheten kan vi se hur det är i fråga om kontrollen i butiker där man säljer öl, i relation till Systembolaget, och på vilket sätt ungdomar, och även minderåriga, kommer åt öl.

Anf. 145 Johan Linander (C)

Fru talman! Vi ska kanske inte tjata mer om utredningar och så vidare. Det känns som om vi är klara med den frågan för i dag åtminstone. Men jag tänkte ändå testa Christer Erlandsson när det gäller två frågor, dels om eftersupning, dels om rättvisan att ha fasta penningbelopp i fråga om böter. Jag ska börja med frågan om eftersupningen. Rattfylleriutredningens kontroll hos polismyndigheterna visar att mellan 1 % och 5 % av de misstänkta rattfyllerifallen inte rapporteras eftersom eftersupning åberopas. Då är frågan om Christer Erlandsson och Socialdemokraterna tycker att detta är ett så litet problem att man inte behöver göra någonting åt det eller om det är ett så pass stort problem att man faktiskt behöver vidta några åtgärder, och då är frågan vilka. Vårt förslag är en lagstiftning som den som man har i Norge i fråga om eftersupning. Det andra som jag tänkte testa Christer Erlandsson på gäller böterna vid hastighetsöverträdelser. När det gäller de flesta andra brott anser vi från samhällets sida att det ska vara ett lika kännbart straff för alla vad gäller bötesbelopp, man får alltså en dagsbot, och beroende på inkomst får man mer eller mindre att betala in. Men när det gäller fortkörning kan de som är lite mer välbärgade helt enkelt ta risken och köra för fort eftersom det ändå blir så pass låga bötesbelopp att det inte stör. Och man vet att man inte åker fast dagligen. Med ett dagsbotssystem skulle bötesbeloppen kunna bli väldigt mycket högre för dem som är oerhört rika. Det tror jag också skulle få dessa människor att vara lite lättare på gasen och inte överskrida hastighetsbegränsningarna lika mycket åtminstone.

Anf. 146 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! Jag ska börja med frågan om eftersupningen som är allvarlig, precis som Johan säger. Däremot är det enligt de uppgifter som jag har 1 ½-2 % av samtliga rattfylleriärenden som är av den kategorin. Det är väldigt allvarligt. Däremot är det positivt att den tekniska utvecklingen och hjälpmedlen för polis och åklagare har utvecklats, vilket gör att det i de flesta fall går att motbevisa sådana påståenden om eftersupning genom bland annat en kombination av urinprov och blodprov. Sedan har vi också det nya bevisinstrumentet, Evidenzer, som man påtalar från åklagarmyndigheterna och polismyndigheterna. Men det finns också med i denna rattfylleriutredning som regeringen handlägger. Och det kommer senare att komma ett förslag. Den 12 maj går remisstiden ut, och det är 75 olika remissinstanser som har fått möjlighet att komma med synpunkter. När det gäller frågan om böter vid hastighetsöverträdelser kommer det i proposition 2005/06:122 att föreslås att böterna grovt förenklat ska fördubblas. Detta ska träda i kraft den 1 oktober 2006. Utöver detta kommer man att ha en genomgripande analys av förhållandet mellan penningböter och dagsböter. Det blir föremål för överväganden inom ramen för det allmänna påföljdssystemet som regeringen tidigare skickat ut och som kommer.

Anf. 147 Johan Linander (C)

Fru talman! Jag ska börja med frågan om eftersupning. Visst kan man säga att dessa möjligheter till urin- och blodprov finns. Men om vi återgår lite grann till verkligheten så vet en stressad polisman eller en bilist som kommer till en olycksplats att ledningscentralen vill att de snabbast möjligt ska köra till nästa ställe. Det finns ju inte så många poliser ute på helgkvällarna. Tror vi verkligen att de tar sig tid till detta? Det visar sig att de inte gör det eftersom de flesta polisdistrikt svarar att mellan 1 % och 5 % av alla misstänkta rattfyllerifall inte rapporteras över huvud taget. Man struntar alltså i det på plats. Man kan inte visa att det inte var eftersupning, och då struntar man i det därför att man har bråttom till nästa ställe. Det hade varit mycket lättare om man hade haft tydliga regler om att det är förbjudet att eftersupa och att man alltså har begått ett brott ändå. Christer Erlandsson talade om en översyn. Jag antar att han menar riksåklagarens översyn av straffskalorna. Det är bra om man då också tittar på hastighetsöverträdelserna. Jag hade inte kunskap om att även det skulle finnas med i riksåklagarens uppdrag. Men om det gör det och om riksåklagaren tittar även på detta, så tycker jag att det är bra.

Anf. 148 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! När det gäller eftersupningen redogjorde jag för vad som gällde utifrån 1 ½-2 % och likadant i fråga om vad polis och åklagare gett uttryck för. Det är enligt denna delrapport och utredning som vi har fått. Om det är relevant eller inte vet jag inte. Men utredningen pekar på detta. Då får vi också beakta de 75 remissinstanser som har på sig till den 12 maj att komma med synpunkter även på dessa delar. Därefter kommer en beredning från regeringens sida. Sedan får vi se hur vi tar ställning här i riksdagen i den frågan, beroende på vad det är för underlag. Med det underlag vi har nu säger åklagare och polis att man klarar den delen, enligt utredningen.

Anf. 149 Johan Pehrson (Fp)

Fru talman! Det gläder mig att Christer Erlandsson och Socialdemokraterna är mycket oroade över den alltmer ökande alkoholkonsumtionen i vårt samhälle. Jag ser ett stort problem i att människor bygger upp så stora lager med alkohol i sina hem. En annan nackdel är att väldigt många människor tjänar pengar på svartförsäljning. Detta leder på sikt, menar jag, till att Systembolaget i grunden hotas. Vi har ju i dag situationen att många människor skaffar sin alkohol på annat håll. Jag vill påminna Christer Erlandsson om att det ändå är regeringen och Christer Erlandsson som har ett ansvar för att försöka göra något åt detta så att vi får situationen att människor i framtiden handlar sin alkohol på Systembolaget och vi inte har denna enormt omfattande import som jag menar är kraftigt pådrivande. Människor som bor i eget hus har ibland mer alkohol i källaren än de har olja i villatanken. Det är klart att det leder till en ökad konsumtion, vilket påverkar människor att oftare köra bil berusade, enligt min uppfattning.

Anf. 150 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! Jag delar Johan Pehrsons syn här, att ökad alkoholtillgänglighet leder till ökad konsumtion, ökade alkoholskador, mer våld, familjetragedier och troligtvis även ett ökat antal rattfyllerier - så enkelt är det. Men, Johan, jag är väldigt orolig över ert samarbete med Moderaterna i de här frågorna. Samtliga vi andra riksdagspartier är ju helt överens om en restriktiv alkoholpolitik. Jag tycker att det är tråkigt att vi inte tillsammans kan lyckas övertyga Moderaterna så att vi har en samstämmighet i riksdagen. Tyvärr har vi inte det, men här är Johan och jag helt överens.

Anf. 151 Johan Pehrson (Fp)

Fru talman! Ja, du och jag är överens om vikten av att ha så höga skatter som möjligt. Såvitt jag förstår Socialdemokraterna är vi också överens om att det är ett stort problem att Sverige i dag har ett alkoholmonopol i upplösning - människor handlar sin alkohol någon annanstans. Men det är konstigt att du i ditt anförande ägnar så mycket tid åt att angripa Moderaterna när det ändå är du som här och nu som företrädare för regeringspartiet har ett stort ansvar för att göra något åt detta så att vi kommer till rätta med det här. Jag ser en lösning i att sänka alkoholskatten i Sverige för att få människor att inte importera alkohol och fylla sina källare, källarförråd och garderober med så mycket alkohol som i dag sker. Det är ett ansvar som ligger på dig. Jag tycker att ni borde ha försökt sträcka ut en hand eller så. Vi har ju nu en situation där detta riskerar att förvärras. Jag återkommer till frågan om rattfylleri. Jag är mycket glad över att ni där har antagit alliansens förslag när det gäller synen på att grovt rattfylleri ska få ett högre straffvärde. Det är ju en exakt kopia, och detta är mycket bra. Kan man tänka sig att när det gäller utredningen och det arbete som nu pågår skicka med synen på att det beträffande den person som framför ett stort tjänstefordon - låt säga en stor lastbil - och som visar på 0,2 % men i övrigt inte kommer upp till 1,0 % automatiskt kan betraktas som grovt rattfylleri? Att sitta i en jättelång lastbil och köra alkoholpåverkad - då är man ju i tjänst - anser jag trots allt är mycket värre. Det borde bli en total gräns där. Vid 0,2 % har man liksom väldiga problem. Då kör man inte tunga fordon i Sverige. Då krävs det i stället ännu större säkerhetsavstånd än som kan krävas av människor i allmänhet. Jag undrar om ni är beredda att titta närmare på detta. Jag tycker att det är värdefullt att vi tillsammans skärper kontrollen vid våra gränser med alkobommar och med tulltjänstemän som också kan jobba med alkoholkontroller. Där verkar ni vara villiga att ansluta er till en linje som jag tycker är bra.

Anf. 152 Christer Erlandsson (S)

Fru talman! I princip har vi redan skärpt det hela så som Johan Pehrson efterlyser. De tekniska hjälpmedlen gör att de toleranser som tidigare behövdes nu har krympts ned nästan till 0. På det sättet är de värden som presenteras egentligen mycket högre jämfört med tidigare. Det i sin tur gör att vi redan har sänkt toleransnivån.

Beslut

Nej till motioner om trafikbrott (JuU23)

Riksdagen sade nej till motionsförslag om trafikbrott från den allmänna motionstiden 2004 och 2005. Motionerna tog bland annat upp frågor om val av påföljd vid trafiknykterhetsbrott och viss annan trafikbrottslighet samt om olika åtgärder för att utreda eller förebygga skilda slag av trafikbrott, främst rattfylleri. Riksdagen avslog motionerna i huvudsak med hänvisning till gällande regler och pågående arbete.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag